Hjälp till självhjälp för patienter med kronisk hjärtsvikt genom livslångt lärande och självmonitorering



Relevanta dokument
vårdcoacher inom SLL sammanfattande resultat

Hjärtsvikt Medicin SU/Mölndal i samarbete med Mölndals kommun och primärvård

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp.

Riktlinje för HLR - Hjärt-lungräddning inom kommunal hälso- och sjukvård. Riktlinje Datum:

Bättre välfärd. Många fler över 80. Samma budget. Går det ihop? Stefan Fölster

AHS AHS. Vårdsamordnare Vårdsamordnare. Vårdsamordnare. Din guide i vården

Riktlinje för HLR - Hjärt-lungräddning inom kommunal hälso- och sjukvård. Riktlinje Datum:

Basutbildning i hjärtsvikt. Jonas Silverdal Specialistläkare kardiologi Medicin Geriatrik Akutmottagning SU/Östra

Riktlinje för HLR - Hjärt-lungräddning inom kommunal hälso- och sjukvård. Riktlinje Datum:

NYSKAPANDE ÄLDREVÅRD Ett forskningsprogram

Checktjänsten - enkla webbtest visar vägen Fredrik Lennartsson

FRAMTIDENS SJUKVÅRD MATTIAS SCHINDELE, CHEFLÄKARE, JLL STAREV, ÅRE 27 JAN 2014

Sjukhusen flyttar ut patienter till hemmet

Riktlinje för HLR - Hjärt-lungräddning inom kommunal hälso- och sjukvård. Riktlinje Datum:

Hälso - och sjukvårdens utveckling under 1990-talet Hälso- och sjukvårdens utveckling under 90-talet BILD 1 Sjukvårdens utveckling

Etiska riktlinjer för hjärt-lungräddning (HLR)

PAH enkät för dig som är andfådd. Undersökningsresultat 4 oktober 2012

Utveckling inom Televård

Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården?

Health Informatics Centre a collaboration between Stockholm County Council and KI

Maria Nilsson Sjuksköterska Danderyds sjukhus

Externa Hjärtsviktsteamet

Verksamhetsberättelse januari-augusti 2018 Hälsostaden. Bilaga: Tabeller kvalitetsuppföljning för sjukvårdsförvaltningarna

Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke

SOF Strategiplan

Health Informatics Centre a collaboration between Stockholm County Council and KI

PrimärvårdsKvalitet. Ett stöd för kvalitetsarbete på vårdcentralen och 08 Eva Arvidsson

Framtidens primärvård

Hälsoekonomiska aspekter på förmaksflimmer

Trygg, snabb och säker vård så nära patienten som möjligt!

Diagnostiskt centrum för tidig diagnostik av cancer eller annan allvarlig sjukdom

Hur kan vi förbättra levnadsvanorna i Norrbotten?

Läkemedelsgenomgångar - Region Uppsala

Anna Forssell. AHS-Viool Skellefteå. Copyright Anna Forssell

Läkemedelsmottagningen i Uppland. Behövs den? Landstingets ledningskontor

En ny modell för sekundärprevention vid kranskärlssjukdom

Modell för bättre kommunikation. Utvecklades för Ubåtsfartygspersonal i USA

HälsaFörMig en säker elektronisk lagringsplats där den enskilde kan samla sin hälsoinformation

Anvisning för läkemedelsgenomgång och läkemedelsberättelse samt dokumentation

SOMATISK OHÄLSA HOS PSYKISKT LÅNGTIDSSJUKA. Hur arbetar vi i VGR för en mer jämlik vård?

GERIATRISKT FORUM september Läkaresällskapet, Stockholm

Medicinsk Informatik VT 2005

Caroline Löfvenmark, leg ssk, doktorand Karolinska Institutet, Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus

Telia Healthcare. - effektivare sjukvård på patienternas villkor

Trend Vårdbarometern

Frekvenstabell 2014, Vårdbarometern

Återföringsdagen 27/ Sunderby Folkhögskola. Marianne Gjörup Överläkare, sektionschef Diabetes och endokrinologi Sunderby sjukhus

Välkommen till dialogseminarium Processorienterat arbetssätt hjärtsvikt

SLUTRAPPORT. Team: Ögonmottagning Universitetssjukhuset MAS, Bra mottagning 8. Teammedlemmar:

Enklare att utveckla e- tjänster med gemensam arkitektur och infrastruktur

Erfarenheter av hjärtsvikt i palliativ vård

MÄVA medicinsk vård för äldre. Vård i samverkan med primärvård och kommuner

Projektplan. Förstärkt läkartillgång i ordinärt boende Verksamhetsår: Upprättad

SIR:s riktlinje för registrering av - Avstå eller avbryta behandling inom svensk intensivvård

Omvårdnad och rehabilitering vid astma

Specialist i Internmedicin

Utveckling av Vård & Omsorg på distans

Utvecklingsplan för framtidens hälso- och sjukvård

Tentamen Medicinsk vetenskap Kardiologi fördjupning 3,5 Hp

KVALITETSARBETE OM HJÄRTSVIKT PÅ TUREBERGS VC NIMISHA CHANDUKA ST LÄKARE ALLMÄNMEDICIN TUREBERG VÅRDCENTRAL

SBU:s sammanfattning och slutsatser

BUSA. Nationellt kvalitetsregister för behandlingsuppföljning av säkerställd ADHD

Välkommen till Kardiologen!

Läkares och patienters perspektiv på journal via nätet

Kognitivt sviktande patienter i slutenvården

Margit Håkansson Framtidens sjukvård

Äldre och läkemedel. Uppdaterad handlingsplan för Jönköpings län

SNau 147. Kristinehamns kommun. Nävaplatser. Arbetsutskottets förslag till beslut. Ärende. Protokoll. Socialnämndens arbetsutskott

Ledningskraft Beslutsstöd för sjuksköterskor i kommunal hälso- och sjukvård i nordöstra Skåne.

Hälsosamma levnadsvanor är även viktigt för patienter med cancer, men hur når vi dit?

Utmaningar för sjuksköterskor på hjärtsviktsmottagningar att prata om diagnos och palliativ vård

Välfärd i världsklass med fler äldre - så kan det göras

MOBIL DOKTOR 1 januari december 2007 vardagar i Kalmar läns södra sjukvårdsdistrikt

Öppna jämförelser Kroniska sjukdomar

Effektivare vård. Göteborgsregionens kommunalförbund Göran Stiernstedt

Vårt sjukvårdsuppdrag. Ålderspyramid Sveriges befolkning 31 december Medellivslängden i Sverige Åldersstruktur Epidemiologi

Förstärkt vårdgaranti. Ny lag från och med

Den sjuka vården. Ekerlids Förlag, juni Stefan Fölster Anders Morin Olof Hallström Monica Renstig Ekonomijournalist Monica Renstig.

Utmaningar & strategier för sköra och äldre. GÖRAN FRIMAN Leg. Tandläkare, med dr

PAL Alvesta Väckelsång

Information Nationell patientenkät specialiserad vård 2012

Hjärtsvikt hos den äldre patienten

Indikatorer. Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom Bilaga 4

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

Brytpunktssamtal i cancervården. rden VAD ÄR DET OCH VARFÖR ÄR DET VIKTIGT?

Prehospital ICT Arena Promoting ICT and ehealth in Prehospital Care

Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården

Ökad följsamhet med påminnelser. Kronans Apotek november 2017

Vad kan vi lära av lyckoforskningen?

Vilken nytta har regionen och befolkningen av forskning i primärvård?

Bilaga Uppföljning Region Skånes uppdrag för hälso- och sjukvård 2018

Vi kontrollerar hjärtstartare och pacemakers i hemmet och lagrar direkt i journalen. Erfarenheter från Gävleborg.

Händelseanalys Oväntat dödsfall på vårdavdelning

Läkemedelsgenomgång, enkel och fördjupad samt läkemedelsberättelse - Länsgemensam rutin för primärvården

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg

Aktiv hälsostyrning med vårdcoacher inom SLL

Presentationsmaterial från informationseftermiddag om hjärtsvikt, Pulsen, och Hjärtrehabilitering. Centrala Sjukgymnastiken

Pramipexol Stada , Version V01 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Utmaningar vid palliativ vård

Neuromuskulärt Centrum Sjuksköterskemottagning DM 1

Transkript:

Hjälp till självhjälp för patienter med kronisk hjärtsvikt genom livslångt lärande och självmonitorering Holger Holst Närsjukvårdskliniken Hässleholm

Vilka är vi? Holger Holst Med dr, Läkare, Specialist i internmedicin och kardiologi, Hässleholm Eva Rosenqvist Sjuksköterska, Hälso- och sjukvårdsstrateg, Hässleholm Mari Stjernberg Hjärtsviktssköterska, Hässleholm Madelaine Svantesson Hjärtsviktssköterska, Hässleholm Stefan Lamme - Överläkare

ICT for Health Vad betyder det? ICT = Information and Communication Technologies Informations- och kommunikationsteknik = Internet och tele kommunikation. ICT for Health = Informations- och kommunikationsteknik inom sjukvården ICT for Health är ungefär samma som ehealth På svenska: e-hälsa Vad är e-hälsa? Utbildning, monitorering i hemmet, medicinska appar, etc

Projektperiod (2007 2013) med 58 projekt inom: - Energi Transport Vatten Innovation INTERREG IVb program ICT for Health är ett av dessa 58 projekt med syftet: Strengthening social capacities for the utilization of ehealth technologies in the framework of ageing population. Att stärka samhällets förmåga att utnyttja ehealth-teknik med fokus på en åldrande befolkning.

Sex arbetsgrupper inom ICT for Health: 1. Projektledning och administration. 2. Kommunikation och information. 3. Strategier för att befolkningen och sjukvårdspersonalen ska bli mer medvetna om ehealth-teknologins möjligheter. 4. Hjälp till självhjälp för patienter med kronisk hjärtsvikt genom livslångt lärande och självmonitorering. 5. Utbildning i användning av ehealth för sjukvårdspersonal och patienter med kroniska sjukdomar. 6. Möjliggöra för patienter med kronisk sjukdom att dokumentera sina hälsodata i en flerspråkig personlig hälsoportal som kan användas vid resa (Vivaport).

EU-projekt 2010 2012 Avslutningskonferens 5-6 november i Bryssel Vilka länder deltar? Norge (Oslo) Sverige (Hässleholm) Danmark (Ålborg) Tyskland (Bad Segeberg, Flensburg) Polen (Lebork) Litauen (Kaunas och Vilnius) Finland (Seinäjoki)

Bakgrund till hjärtsviktsprojektet: Kronisk hjärtsvikt förekommer hos 10 20 % av alla över 65 år. En mycket vanlig orsak till sjukhusinläggning. Dålig prognos om obehandlad. Effektiv behandling finns. Viktigt med god kontinuitet och patientmedverkan.

Vad är hjärtsvikt? Orsaker: Symptom: Hög ålder Andfåddhet Hjärtinfarkt Svullnad i fötter och ben Klaffsjukdom Viktökning Infektion Andra orsaker

Vår hypotes var att: Patientutbildning och självmonitorering med hjälp av telemedicin är bättre än den vanliga uppföljningen på hjärtsviktmottagningen.

Syftet med hjärtsviktsprojektet: Utveckla ett web-baserat utbildningsprogram om hjärtsvikt. Utveckla ett web-baserat program för vikt-, blodtrycks- och pulsmonitorering. Utvärdera om metoden ger färre sjukhusinläggningar. Utvärdera om patienterna upplever en förbättrad livskvalitet. Utvärdera patienternas upplevelser av telemedicin och distansutbildning. Skaffa erfarenhet av telemedicin.

Material: 377 patienter med kronisk hjärtsvikt. Vågar och blodtrycksmanchetter. Ett web-baserat utbildningsprogram om hjärtsvikt (Saluda). Ett web-baserat program för vikt-, blodtrycks- och pulsmonitorering (Saluda EPR). Godkännande av etisk kommitté i alla deltagande länder.

Material: Tillgång till Internet är nödvändig för grupp 2 och 3 377 patienter rekryterades Grupp 1 206 patienter Grupp 2 67 patienter Grupp 3 104 patienter Sedvanlig hjärtsviktsuppföjling Utbildningsprogram Utbildningsprogram + Monitorering

Material: Grupp 1 (50 %) Grupp 2 (25 %) Grupp 3 (25 %) Totalt Bad Segeberg, Tyskland 61 9 50 120 Flensburg, Tyskland 31 15 15 61 Oslo, Norge 3 0 3 6 Vilnius, Litauen 31 15 10 56 Kaunas, Litauen 50 13 9 72 Hässleholm, Sverige 20 10 10 40 Lebork, Polen 10 5 4 19 Seinäjoki, Finland 0 0 3 3 Totalt 206 67 104 377

Åldersfördelning Procent 30 20 10 50 51-60 61-70 71-80 > 80 Ålder

Metod: Typ av studie: Prospektiv studie Ej randomiserad Multicenterstudie Pilotprojekt

Metod: Rekrytering av patienter: Kända på sviktmottagningen (diagnostiserad kronisk hjärtsvikt) Över 18 år Svikt av NYHA klass II och III (4 klasser finns)

Metod: Grupp 1 Sedvanliga hjärtsviktsuppföljning Ingen extra uppföljning eller utbildning Kontrollgrupp

Metod: Grupp 2 Utbildningsprogram Sedvanlig hjärtsviktsuppföljning Ökad kunskap genom utbildningsprogrammet Saluda Kontakt vid behov

Metod: Grupp 3 Utbildningsprogram + Monitorering Sedvanlig hjärtsviktsuppföljning Vikt, blodtryck och puls dagligen Kontrollera viktkurva Individuella gränsvärden Ökad kunskap genom utbildningsprogrammet Saluda

Metod: Våg Blodtrycksmanschett

Sänds automatiskt Dataflöden för grupp 3 IEM - databas Skrivs in manuellt Sviktsköterska EPR patient journal Patient

Inloggning till Saluda WBT och EPR

Lagring och överföring: Informationen lagras i Tyskland. Endast id-nummer och mätvärden skickas. Inga data som kan identifiera patienterna skickas. Patientnyckeln finns inlåst I Hässleholm. Bad Segeberg

Metod: Planerad uppföljning i 12 månader Grupp 1 Sedvanlig hjärtsviktsuppföljning Sedvanlig hjärtsviktsuppföljning Grupp 2 Utbildningsprogram Sedvanlig hjärtsviktsuppföljning Grupp 3 Utbildningsprogram + Monitorering Sedvanlig hjärtsviktsuppföljning 0 6 Första besöket (Screening) Andra besöket 12 Månader Tredje besöket

Metod: Verklig uppföljning i 6 månader Grupp 1 Sedvanlig hjärtsviktsuppföljn Grupp 2 Utbildningsprogram Grupp 3 Utbildningsprog + Monitorering 0 Första besöket (Screening) 6 Andra besöket 12 Månader

Metod: Vad görs vid mottagningsbesöken? Ett flertal enkäter fylls i: Kliniska data (vikt, längd, EKG, lab, läkemedel) EQ-5D (allmän livskvalitet) MacNew-QoL (livskvalitet vid hjärtsjukdom) Patientenkät (behov av sjukvård och hälsovanor) Patienttillfredställelse (nöjd med arbetssättet i studien) ehealth-acceptance index (vad tycker du om e-hälsa) Drop-out frågeformulär Formulär vid dödsfall

Resultat: Vilka resultat är vi intresserade av? Jämförelse mellan de 3 grupperna! Sjukhusvård, antal vårdtillfällen och vårdtid Mortalitet (intressant, men för liten studie) Förbättring i pro-bnp (svikthormon) Förbättrad NYHA-klass (sviktklass) Förbättrad livskvalitet enligt EQ-5D och MacNew-QoL Ökad ehealth-acceptance index Patienttillfredsställelse Andra data kan såsom vikt, blodtryck, läkemedelsförändringar mm kan studeras

Problem med resultaten Orsaker: Studien avslutades 30 september Kort tid för att samla in och beräkna data. Data är inte beräknat för 3 grupper vi måste räkna om. Vi saknar data från en del länder.

Trots allt - positiva resultat Om vi tittar på resultaten (ej delade i 3 grupper): 64,0% av patienterna var inlagda minst en gång under 6 månader före studien. Endast 27,5% var inlagda under de 6 månaderna studien varade. Den genomsnittliga vårdtiden var samma innan och efter studien. 31,4% av patienterna besökte akutmottagningen minst en gång under 6 månader före studien, men endast 8,8% under studietiden. Antalet läkarkontakter av hjärtorsakade problem minskade, men ökade för andra medicinska problem.

Några fler positiva resultat 15% av patienterna I NYHA klass III förbättrades till NYHA klass II under studietiden. Den genomsnittliga livskvalitetsskattningen enligt EQ5D ökade från 54,7 till 59,2 (0 100). Detta innebär en ökning på 8,2%. Data från MacNew finns inte. Förändrade levnadsvanor Färre säger aldrig till alla sorters motion. ehealth-acceptance index Inte tillräckligt med data. Mortalitet För litet antal patienter.

Slutsats: Preliminära resultat är mycket positiva, men vi måste räkna om data. Personligt möte vid rekryteringen och möjlighet till kontakt senare ökar följsamheten. Patienterna är överlag positiva och känner en större trygghet. Vi har lärt oss mycket om ehealth och telemedicin. Vi har fått erfarenhet av att arbeta i ett större multicenterprojekt.

Begränsningar med studien: Ej randomiserad studie Litet antal patienter För kort studietid - Förseningar pga oväntade svårigheter med utvecklingen av utbildningsprogram - Förseningar pga otillräckligt med tid och personal till projektet - Ingen möjlighet att förlänga projektet

Positiva erfarenheter: Intressant att arbeta med nya och obeprövade metoder. Fördelar med ett större EU-projekt: - Många deltagare att utbyta åsikter med. - Tillgång till resurser som annars hade varit omöjliga (skapa utbildningsprogram mm) - Lära sig om andra sjukvårdsystem. - Utveckla arbetsmetoder som fungerar i många länder.

Framtid: Kanske en ny större liknande studie om vårt pilotprojekt kan motivera detta. Andra tillämpningar inom ehealth? Samarbete med andra inom regionen eller Sverige? Andra EU-projekt?

Tack för ert intresse!