Vi kontrollerar hjärtstartare och pacemakers i hemmet och lagrar direkt i journalen. Erfarenheter från Gävleborg.

Transkript

1 Vi kontrollerar hjärtstartare och pacemakers i hemmet och lagrar direkt i journalen. Erfarenheter från Gävleborg. Gävle Älvsjö den 24 september 2014 Per-Erik Gustafsson Överläkare, CCDS VO Kardiologi, Gävle sjukhus

2 Traditionell uppföljning av pacemakers, ICD (inopererade hjärtstartare) och ICM (EKG-inspelare) görs på mottagningen med en programmerare.

3 2002 introducerades det första godkända systemet för distansmonitorering av arytmidevice via trådlös kommunikation med en hemmamonitor Home Monitoring Service Center Klinikens webbsida

4 Moderna trådlösa hemmamonitorer Nu har alla leverantörer trådlös distansmonitorering. I Gävleborg har vi under 5 år tagit emot och handlagt ca 6000 sändningar. Idag monitorerar vi ca 500 patienter.

5 Fördelar med distansmonitorering Passande för devicepatienter med långt avstånd till arytmimottagningen Tidsbesparande, möjligen även kostnadsbesparande Färre mottagningsbesök för tekniska kontroller Nöjdare patienter Snabbare upptäckt av en klinisk försämring eller ett tekniskt problem ger möjlighet till snabbare åtgärdande Förebyggande interventioner kan troligen reducera förekomsten av stroke och hjärtsvikt

6 Fall 1 HE, man född 1935, genomgången hjärtinfarkt. Hjärtsvikt. Kl 08, 8 feb 2012 utfördes en planerad mottagningskontroll av patientens ICD. Normala fynd.

7 Nästa dag kommer en alert i Merlin.net Patienten har haft förmaksflimmer under natten

8

9 En tydlig fördel med distansmonitorering: Patienten har medelhög risk för blodproppsinsjuknande på grund av sitt förmaksflimmer. Inga uppenbara symtom på hjärtrytmrubbning. Behandling med blodförtunnande medicin startades som förebyggande mot stroke. Utan DM hade förmaksflimret inte avslöjats förrän vid nästa mottagningsbesök eller vid tillkomsten av handikappande eller livshotande strokesymtom.

10 Hur ska man dokumentera remotedata? Inte alls, endast tillgängliga på webbsidan? Dikteras och skrivas som text i den elektroniska journalen? Pappersutskrift scannas som bildfil i den elektroniska journalen? Pappersutskrift sparas i pappersjournalmappen? Pappersutskrift sparas i en pärm på mottagningen?

11 Vår prisbelönta IT-innovation: Lagra remote-data direkt i den elektroniska journalen! Ett samarbete mellan oss och 3 leverantörer av arytmidevice hittills

12 Igår: Anslutning via telefonlinje, GSM/3G-nätet eller en Internetrouter Klinikens webbsida Scanning av utskrifter/ diktering eller manuell inmatning till den elektroniska journalen (EHR) Separat arkivering av pappersutskrifter Idag: Anslutning via telefonlinje, GSM/3G-nätet eller en Internetrouter Klinikens webbsida EHR export Automatisk dataexport till den elektroniska journalen Melior (Siemens Healthcare ) och tillägget Soarian

13 Fördelar med integrering av data med den elektroniska journalen Tillhandahålls av alla deviceleverantörer. Bekväm lagring av devicedata. Ingen manuell inmatning av data, ingen scanning, inga utskrifter, ingen pappersarkivering. Ökad patientsäkerhet. Ingen risk för dataförluster eller felaktig inmatning av data. Devicedata finns tillgängliga för all behörig personal, inte endast de med inloggning till webbsidan.

14 Integrering av distansdata med EHR 1

15 Integrering av distansdata med EHR 4 Alla PDF-filer öppnas

16 Traditionella sätt att dokumentera data från ett besök på arytmidevice-mottagningen passar inte idag när vi har elektroniska patientjournaler.

17 Programmerare ansluter med WiFi till sjukhusets interna nätverk och distanstjänsten Med WiFi sänds programmerardata till distansservern. Data skickas sedan vidare till sjukhusets elektroniska journal. Patienten måste vara registrerad i distanssystemet men behöver inte ha någon egen monitor hemma. Investigational device

18

19 Augusti 2014

20 Slutsatser I- möjligheter Distansvård för patienter med ICD, pacemakers och ICM har vetenskapligt dokumenterad patientnytta och ger ökad patientsäkerhet. Integrering av devicedata (från distansvården eller mottagningen) med den elektroniska journalen rekommenderas starkt. Då finns data alltid tillgängliga för vården (t ex vid nästa operation, ett cykelarbetsprov eller vid förflyttning mellan vårdinstanser).

21 Slutsatser II- hinder Det finns uppenbara ekonomiska hinder i vården för breddinförande av distansmonitorering Upfront-kostnader för den tekniska lösningen Utebliven besöksersättning och kanske även utebliven ersättning för distansmonitoreringsåtgärden = Ebberöds bank -effekt Det finns även stora hinder för lagring av data i den elektroniska journalen Varierande förhållningssätt hos landstingens IT-avdelningar beträffande säkerhetsfrågor (brandväggar, dataportar mm) Interndebitering för lokal systemanpassning De elektroniska journalsystemen kan ha svårigheter att integrera externa data. En sådan systemutveckling har ofta låg prioritet och kan medföra en hög kostnad.

22 Det behövs ett nationellt initiativ för att öka hemmonitoreringen av hjärtstartare och pacemakers!