GRUMS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2011

GRUMS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2011

Innehåll 3 2011 i sammandrag 4 Grums kommun 4 Koncernen 5 Förvaltningsberättelse 9 Förvaltnings organisation 10 Medborgarkontor 13 Gemensam service 16 Verksamhet 24 Personalanalys 28 Finansiell analys 31 Fem år i sammandrag 32 Var kommer pengarna ifrån? 33 Räkenskaper 34 Driftredovisning 34 Investeringsredovisning 35 Koncernens resultaträkning 36 Koncernens balansräkning 36 Noter koncernredovisningen 37 räkning 38 Balansräkning 39 Kassaflödesanalys 40 Noter 43 Va-verksamheten 46 Redovisningsprinciper och begreppsförklaringar 49 Revisionsberättelse Foto: Øyvind lund PRODUKTION: Fernemo Information & Grafik AB, Nora TEXTBEARBETNING: Hanna Gerhardsen KORREKTUR: Maria nääs & NOOMI SVAHN LAYOUT: Elsa Carlström

2011 i sammandrag Årets resultat Årets resultat för Grums kommunkoncern var 5 mkr. I resultatet ingår 15,1 mkr för avvecklingskostnader för nedläggningen av Åsfjärdens utbildningscenter, som är att betrakta som rörelsestörande poster. För kommunen innebär det att årets resultat uppfyller balanskravet då avvecklingskostnaderna ska betraktas som synnerliga skäl och avräknas vid avstämningen. Avvikelser De största avvikelserna i förhållande till budgeten var gymnasieskolan och vuxenutbildningens underskott på 7 mkr. Äldreomsorgen hade en avvikelse på 3 mkr och omsorgen om personer med funktionshinder en avvikelse på 1,6 mkr. Verksamheternas samlade avvikelser uppgick till 17,1 mkr. Nettoinvesteringar Årets nettoinvesteringar uppgick för kommunen till 22,6 mkr och var 1,3 mkr lägre än föregående år. Tillsvidareanställda Vid årets slut var 695 personer tillsvidareanställda i Grums kommun, vilket är en minskning med elva personer sedan föregående år. Av de tillsvidareanställda var 84 procent kvinnor och 16 procent män. Sjukfrånvaro Sjukfrånvaron ökade marginellt och uppgick 2011 till 5,2 procent av den sammanlagda ordinarie arbetstiden. År var den 5,1 procent. Befolkningen Grums kommun hade vid årets slut 9 017 invånare. Kommunens befolkning minskade under året med 74 personer. Antal inflyttade var 442 stycken och 498 personer flyttade ut. Födelsetalet var lägre än dödstalet och födelsenettot hamnade på minus 23 personer. 2011 i sammandrag 3

Grums kommun politisk organisation Kommunfullmäktige 31 ledamöter, 19 ersättare Revision 5 revisorer Visionsberedning Överförmyndare Valnämnd Tillfälliga beredningar Jävsnämnd 5 ledamöter, 3 ersättare Kommunstyrelsen 13 ledamöter, 13 ersättare UTSKOTT Samhällsbyggnad UTSKOTT Omsorg Utbildning Planerings- UTSKOTT GHAB styrelse Koncernen Grums Hyresbostäder AB 100 % Stiftelsen Grums kommuns Hyresbostäder 100 % Karlstad-Grums Vattenverksförbund 50 % Koncernen Grums kommun 2011-12-31 Omsättning Tillgångar Skulder Eget kapital Bolag (tkr) Grums Hyresbostäder AB 47 696 170 276 163 029 7 257 Stiftelsen Grums kommuns hyresbostäder 8 389 65 187 63 064 2 123 Karlstad-Grums Vattenverksförbund 3 511 5 404 4 242 1 163 4 Politisk organisation

Förvaltningsberättelse

Förvaltningsberättelse Koncernen Övergripande analys med koncernperspektiv År 2011 var ekonomiskt likartat år. Koncernen Grums kommun redovisade exklusive rörelsestörande poster ett överskott på 10,2 mkr. (Avvecklingskostnader för nedläggning av Åsfjärdens utvecklingscenter upptogs med 15,1 mkr.) Befolkningen minskade med 74 personer till 9 017 invånare. Minskningen ligger inom kalkylerna för kommunens prognoser av skatteintäkter. Koncernen uppfyllde inte något av de finansiella målen. Årets resultat visar behovet av anpassning till en minskande befolkning och kraftigt minskade åldersgrupper inom skolan. Det kommer att krävas en fortsatt ekonomisk återhållsamhet för att klara den anpassningen. Den nya politiska organisationen och förvaltningsorganisationen som har införts gör det möjligt att effektivare kunna utnyttja kommunens ekonomiska resurser. Viktiga händelser under året Som en effekt av minskade åldersgrupper i gymnasieskolan och en ökad konkurrens från friskolor beslutades att Åsfjärdens utbildningscenter läggs ner inför läsåret 2012/2013. En utredning om kommunens framtida skolorganisation har påbörjats och beslut beräknas komma under 2012. Dessutom arbetade en beredning med att se över kommunens lokalbehov inför framtiden. Från 2011 ingår kommunen i en gemensam överförmyndarnämnd tillsammans med Forshaga, Kil, Hagfors och Munkfors kommuner. Detta är en form av samverkan som möjliggör 6 Förvaltningsberättelse

att bedriva verksamheten med en bra kompetens och en rimlig kostnad. Hyresvakanserna i bostadsbolaget minskade och är mindre än målet i ägardirektivet. En fastighet görs om till trygghetsboende och bygget beräknas vara klart hösten 2012. De framtida åtaganden som kommunen har, tillsammans med en minskande befolkning, kräver att verksamheterna fortsätter att anpassas för att kommunen ska klara större investeringar och utvecklingsinsatser. Detta behövs för att göra kommunen mer attraktiv för boende och för näringsliv. Ekonomiskt utfall Grums Hyresbostäder AB Grums Hyresbostäder AB redovisade ett överskott på 76 tkr. Antalet vakanta lägenheter minskade. Vid årsskiftet var tio lägenheter outhyrda, vilket motsvarar 1,5 procent. var andelen 2,5 procent. Det innebär att ägardirektivens mål om en vakansgrad på under 3 procent uppnåddes. Flera åtgärder bidrog till att minska vakansgraden. Beslutet att riva Strandgatan 6 minskade det totala antalet lägenheter med 24 stycken. Beslutet att bygga om Ekgatan 6 till trygghetsboende innebar att 40 lägenheter togs bort ur beståndet. Bostadsbolaget, med dess service och trygghet, betyder mycket för en positiv befolkningsutveckling. Att aktivt marknadsföra kommunen i samarbete med näringslivet är viktigt för att öka inflyttningen och därmed efterfrågan på lägenheter. Driftkostnaderna var under året 2 mkr högre än budgeterat. Den främsta orsaken var högre kostnader för underhåll och reparationer då det i bolaget finns ett stort eftersatt underhåll. Räntenivåerna var fortsatt låga och kostnaderna blev 691 tkr lägre än budget. De åtgärder som vidtagits för att minska vakansläget och den samordning beträffande administration och fastighetsskötsel som sker idag mellan bolaget och kommunen gör att det finns anledning att se framtiden an med försiktig optimism. Stiftelsen Grums Hyresbostäder Stiftelsen Grums Hyresbostäder förvaltar i huvudsak specialbostäder för äldre och handikappade. Bostäderna blockhyrs av kommunens äldreomsorg och omsorgen om personer med funktionshinder. Dessutom hyr förskoleverksamheten Backvägen 1 för skolbarnsomsorg. Uthyrningsbeståndet består av 89 lägenheter och 6 lokaler. Verksamheten utgjordes under året i huvudsak av drift och underhåll. I stiftelsens regi, i samverkan med Statens Bostadsomvandlings AB, uppförs ett trygghetsboende med 39 lägenheter som beräknas vara färdiga hösten 2012. Stiftelsen redovisade för 2011 ett nollresultat. Med årets resultat uppgick det balanserade resultatet till 1,2 mkr. Karlstad-Grums vattenverksförbund Karlstad-Grums vattenverksförbund har från och med 2011 ändrat organisationsform till ett kommunalförbund med direktion. Förbundet har till uppgift att producera dricksvatten till kommunerna Grums och Karlstad. Kostnaderna täcks med avgifter för vattenförbrukningen. Under året producerades 1,3 miljoner kubikmeter vatten, varav Grums stod för 0,8 miljoner kubikmeter vilket var en högre mängd än. Årets resultat var 0 kronor. Grums kommun Kommunen redovisade ett underskott på 5 mkr, vilket var 10,7 mkr sämre än budgeterat. I resultatet ingår rörelsestörande poster på 15,1 mkr som avser avvecklingskostnader för nedläggning av Åsfjärdens utvecklingscenter. Av kostnaderna avser 7 mkr effekter under vårterminen 2012. Utfallet på skatter och statsbidrag blev bättre än budgeterat. Prognoser över skatteintäkternas utveckling de närmaste åren är väldigt dyster och förslaget till ändringar i skatteutjämningssystemet, där Grums kommun skulle bli gynnade, är i dagsläget osäkert när eller om det blir av. Verksamheternas nettokostnader gav ett underskott på 2 mkr, exklusive rörelsestörande poster. Underskottet var mindre än föregående år. Det förekommer en del större obalanser inom vissa verksamhetsområden som måste åtgärdas. Underskottet beror till en del på den extrema vintern men även på ökade kostnader för äldreomsorgen och omsorgen om personer med funktionshinder. Skatter och statsbidrag redovisade ett överskott på 6,6 mkr. Den förbättrade konjunkturen medförde att skatteintäkterna blev högre än beräknat. Förvaltningsberättelse 7

Finansnetto För finansnettot redovisades ett överskott på 0,8 mkr. Räntorna har ökat men fortsätter att ligga på en låg nivå. Låneskulden minskade med 2,7 mkr till 402,7 mkr. Den del av låneskulden som inte vidareutlånades till bolagen var 194,7 mkr. Det beräknade pensionsåtagandet ökade kraftigt under året. En stor orsak var en minskning av den försäkringstekniska räntan vilket gör att skulden ökar. Det medförde att kommunens skuldbörda, inklusive pensionsåtagandet, ökade med 19 mkr till 428 mkr. De finansiella målen Kommunens resultat innebar att balanskravet uppfylldes och kommunen är inte skyldig att återställa något kapital. Däremot uppfylldes inget av de finansiella målen enligt god ekonomisk hushållning. Kommunfullmäktige fastställde de finansiella mål som är av betydelse för god ekonomisk hushållning i Grums kommun: znivån ska vara minst 3 procent av skatter och statsbidrag. zverksamheternas kostnadsandel ska vara 92 procent exklusive jämförelsestörande poster. zden totala låneskulden, inklusive ansvarsförbindelsen, ska minska med minst 2 mkr årligen. Verksamhetsmål Enligt god ekonomisk hushållning ska kommunfullmäktige fastställa mål för verksamheten och 2011 var första gången som kommunfullmäktige i Grums hade fastställt mål för varje verksamhetsområde. Måluppfyllelsen är varierande men utfallet kan ändå bedömas som bra då det var första gången för detta upplägg. En mer detaljerad redovisning finns i verksamhetsberättelsen för respektive verksamhetsområde. 8 Förvaltningsberättelse

Förvaltningsorganisation KOMMUNCHEF GEMENSAM SERVICE MEDBORGAR- KONTORETS CHEF VERKSAMHETS- CHEF MEDBORGARKONTOR VERKSAMHETER Organisationsgrundande principer Förvaltningsorganisationen ska präglas av några viktiga organisationsgrundande principer. Grums kommun ska ha en organisation som: zfrämjar samarbete över gränserna. zunderlättar en helhetssyn. zhar tydligt medborgarfokus genom att sätta den enskilda individen i fokus. zunderlättar för den enskilde i mötet med kommunen. zskapar förutsättningar för kompetensutveckling och god organisationskultur. Organisationen Den kommunala organisationen ska kännetecknas av medborgarfokus och samordning av resurser. Invånarna ska ha en väg in så att kontakterna med kommunen blir smidigare. De ska få ett bra bemötande i ett medborgarkontor där administrativ personal med utåtriktade arbetsuppgifter samlas. Kommunens ( kärn- )verksamheter samlas i en gemensam del och verksamheterna ska stödjas av en samordnad administrativ stödfunktion, Gemensam service. Huvudstrukturen för tjänstemannaorganisationen utgörs av tre enheter med olika uppdrag och roller. Det innebär en renodling av verksamheten i Medborgarkontor, Verksamhet och Gemensam service. Kommunchefen är övergripande ansvarig. Förvaltningsorganisation 9

Medborgarkontor Ekonomiskt resultat (tkr) 2011 Kostnader 8 179 8 857 Intäkter 86 1 288 Budgetavvikelse Netto 7 313 7 569 774 En stor anledning till resultatet är att tjänsten som miljö- och hälsosamordnare var vakant under större delen av året. Tjänsten kommer inte att återbesättas. En väg in Besökare ska mötas av en kundtjänst som har kunskap om hela kommunen och kan ge medborgare och näringsliv information, vägledning och rådgivning både med personlig service och via webben. Kundtjänsten ska också bistå med blanketter och ansökningshandlingar för att förbereda möte med handläggare så långt som möjligt. Verksamheterna och den gemensamma servicen har ansvar för att hålla medborgarkontoret uppdaterat så att rätt information lämnas. Miljö- och hälsoskyddsfunktionen Miljö- och hälsoskyddsinspektörerna ansvarar för att miljöbalken och dess följdlagstiftningar efterlevs. Till funktionen hör även livsmedelskontroll och tillsyn av viss speciallagstiftning. Bygglovsfunktionen Bygglovsfunktionens uppgift är att stötta personer och verksamheter så att ansvar gentemot lagar och regler som följer av plan- och bygglagen (PBL) tas. 10 Medborgarkontor

Samhällsplanering I uppdraget ingår arbete med detaljplaner och översiktsplan. Planfunktionen ska ha överblick över bostadsbehovet och ha god beredskap för att etablera nya attraktiva bostadsområden. Den ska också kunna ge exploateringsmöjligheter för handel och småindustri. Översiktsplanen ska ses över så att den håller aktualitet varje mandatperiod. I uppdraget ingår också omvärldsbevakning för den fysiska planeringen och att se till att planeringsunderlag från länsstyrelsen och andra statliga myndigheter hålls ajour. Funktionen ska också stödja den tekniska verksamheten med till exempel inventering och kartering av va-ledningar. Energirådgivning Energirådgivningen sköts genom ett samarbete mellan Grums, Kil, Munkfors och Forshaga kommuner. Biståndsbedömning Verksamheten omfattar ansökan, utredning och beslut om insatser enligt socialtjänstlagen (SOL) som hemtjänst, särskild bostad och trygghetstelefon. Verksamheten omfattar även ansökan och beslut om insatser enligt LSS (lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade). Även beslut om färdtjänst, riksfärdtjänst och parkeringstillstånd ingår. Konsumentfrågor Konsumentrådgivningen sköts av kommunen via konsumentrådgivare som är knuten till kundtjänst. Skuldsaneringen och budgetrådgivningen köps, som en tjänst, av Karlstads kommun. Turism Kundtjänsten fungerar även som kommunens turistbyrå. Företagslots En av uppgifterna i kundtjänsten är att vara företagslots och därmed stödja företagare i deras kontakt med kommunen. Grums Hyresbostäder AB De assistenter som arbetar med uthyrning av GHAB:s bostäder är placerade i medborgarkontoret. Felanmälan på bostäder går via kundtjänst till respektive vaktmästare. Avgifter Alla avgifter i form av hemtjänst, hyror, va, avfall, barnomsorgsavgifter, taxor inom miljö och bygg med mera hanteras av medborgarkontoret. Bostadsanpassningsbidrag Kundtjänsten lämnar information om bostadsanpassningsbidrag och vilka blanketter och intyg som behövs. Byggnadsinspektören bistår med tekniskt stöd vid bostadsanpassningsärenden utom i de fall då åtgärden kräver bygglov; då bistår område fastighet i stället. Övrigt zlotteritillstånd. ztillstånd för torghandel. zkondoleanser till förmån för donationsfonder. zblanketter för feriepraktik. zinfo till inflyttade. zinfo om förskolornas och skolornas inriktningar och även info om friskolor och kooperativ som finns i kommunen. zutlåning av flytvästar. zförsäljning av matkuponger till skolan. ztemadagar. Samarbetspartners Försäkringskassan har haft kontor med och samverkat med medborgarkontoret. Personalen i medborgarkontoret samarbetade under året med bland annat Region Värmland, Värmlands turistområde, Grums Företagarförening och det kvinnliga nätverket Julianorna. Matmässan på Åsfjärden och motordagen i Borgvik är tillfällen då kommunen varit delaktig. Aktivitetsdagar som dessa ger möjlighet till viktig marknadsföring av kommunen. Tjänstemän och politiker besöker olika områden för att ha medborgardialog. Medborgarkontor 11

Uppföljning av konkreta mål Utveckla medborgardialogen med enkätfrågor till medborgarna och genom besök av medborgarkontoret i de olika kommundelarna. Medborgarkontoret har tillsammans med politiker besökt Liljedal och Liljenäs för att möta medborgarna och det var många som kom och engagerade sig i olika frågeställningar. Anordna möten där kommunen och näringslivet möts. Frukostmöten genomfördes med företagare, politiker och tjänstemän och olika aktuella ämnen togs upp. Kartlägg behoven och arbeta fram en långsiktig bostadsförsörjningsplan. Byggbara tomter finns nu och ligger ute på hemsidan och arbetet fortsätter med att skapa attraktiva tomter och miljöer. 12 Medborgarkontor

Gemensam service Ekonomiskt resultat (tkr) 2011 Kostnader 42 087 43 851 Intäkter 1 620 1 793 Budgetavvikelse Netto 40 467 42 058 1 345 Gemensam service är en funktion med uppgift att stödja de förtroendevalda, kommunchefen, verksamhet och medborgarkontor i de uppgifter som ligger i uppdraget för gemensam service. När det gäller verksamhet och medborgarkontor har gemensam service dessutom uppdraget att bland annat styra och bestämma hur det administrativa arbetet ska utföras. De funktioner som ingår i gemensam service riktar sig mot fler än ett verksamhetsområde och/eller det finns andra funktioner inom gemensam service som har närbesläktade arbetsuppgifter. Utgångspunkten är att all administration ingår som en del i gemensam service. Styrningen av enhetens arbete utgår från kommunstyrelsens reglemente i arbetet gentemot de förtroendevalda. I uppdraget ingår också att enligt kommunfullmäktiges arbetsordning stödja de beredningsgrupper som arbetar under fullmäktige. Övergripande administrativ service till politik och förvaltning ligger också i uppdraget. Gemensam service uppvisade 2011 ett underskott. Underskottet är till största delen hänfört till personalfunktionen. Gemensam service 13

Stöd till verksamhet För att driva utveckling i verksamheten och säkerställa verksamhetens behov av kunskap inom de olika sakområdena finns tre strateger: en för socialtjänst, en för utbildning och en för teknik. Verksamhetschefen har det operativa ansvaret för tjänsterna. En medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) ansvarar för kvalitet och säkerhet i den verksamhet som kommunen bedriver enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL). Funktionen gav ett mindre överskott eftersom ett antal tjänster inte var bemannade under delar av året. Sekretariat Funktionen tar hand om all inkommande post, sköter registrering och avgör om och hur ärendena ska remitteras internt i kommunen. Sekretariatet sammanställer föredragningslistor till kommunfullmäktige, kommunstyrelsen och utskotten och svarar för sekreterarskapet i samtliga politiska organ samt i eventuellt förekommande arbetsgrupper. Funktionen ansvarar för expediering av beslut och uppföljning av dessa. Sekretariatet har även ansvar för kommunens arkivfunktion. På en av tjänsterna ligger ansvar för administrationen kring de allmänna valen och även sekreterarskap i valnämnden. Ekonomifunktion Funktionen ansvarar för kommunens långsiktiga och strategiska arbete i ekonomifrågor. Ekonomifunktionen är såväl stödjande som styrande och beslutande. Ekonomifunktionen är kommunens verkställande organ för den ekonomiska förvaltningen. Funktionens uppgift är att ge den politiska organisationen och förvaltningsorganisationen en så god service som möjligt. All samordning och styrning är sammanförd till ekonomifunktionen. Den ekonom och den assistent som arbetar med ekonomi på GHAB har sin arbetsplats i gemensam service. Ekonomifunktionen gav ett visst överskott som till stor del beror på att kostnader för uppgraderingar av ekonomisystem inte genomfördes under året. Dessutom nyttjades inte utrymmet för personalkostnader fullt ut. Personalfunktion Personalfunktionen har både en strategisk uppgift och en serviceuppgift. Den strategiska uppgiften är att på kommunledningsnivå utveckla en personalpolitik som hålls samman under gemensamma värderingar och som bidrar till att verksamheterna samverkar på bästa sätt för kommunen. Det strategiska arbetet ska bidra till att öka möjligheterna att rekrytera och behålla medarbetare. Uppgifterna inom personalfunktionen är, beroende på art, stödjande, styrande eller bestämmande. Personalfunktionen redovisade ett totalt underskott på cirka 1 200 tkr. Administrationen gav ett underskott på 460 tkr. Orsaken till underskottet har sin huvudsakliga grund i utökade kapital- och räntekostnader i och med införskaffandet av det nya lönesystemet samt bortfall av arbetsmarknadsstöd i samband med medarbetares bortgång. Gemensam personalvård uppvisade ett underskott på 200 tkr. Orsaken är dels kostnaden för utbildningen i individuell lönesättning (planerad under hösten men genomfördes 2011), dels kostnader för föreläsning/arbetsmiljöundersökning för chefer och arbetsledare. Även utökade kostnader för gåvor bidrog till underskottet. Anslaget för fackliga förtroendemän uppvisade ett underskott på 535 tkr. De ökade kostnaderna bedöms ha sin grund i en mer exakt rapportering än tidigare i och med ibruktagandet av det nya lönesystemet samt en fortsatt hög nivå av samverkan med de fackliga organisationerna. It-funktion Inom funktionen hanteras kommunens it-frågor vad gäller såväl hård- som mjukvara för datorer och telefoni inklusive kommunens telefonväxel. Uppdraget ska utföras enligt fastställda strategier och policydokument. Funktionen är stödjande, styrande och beslutande. It och telefoni Arbete utfördes enligt budget och 2011 års planering. Fortsatt förändringsarbete skedde utifrån kommunens nya organisation. Under året lades extra arbete på åtgärder kopplade till skolan, planering och start av byte av teknisk plattform och e-postsystem, byte och 14 Gemensam service

uppgradering av tele- och hänvisningssystem. De två sista åtgärderna slutförs under 2012. Krav på tillgänglighet utöver så kallad kontorstid ökar markant och är funktionens största utmaning. Samtliga anställda är användare och har datorstöd i någon form. Bredband I samarbete med länsstyrelsen, Region Värmland och gemensamma servicenämnden togs uppgifter för ytterligare utbyggnad av fibernoder fram. Den gemensamma utgångspunkten är att få fram noder som övriga aktörer kan ansluta sig till. Kommunens engagemang i arbetet hanterades av Leader Närheten i projektform och benämns Fiber till byn. Kommunen deltog med uppgifter och tid för projektledare enligt anvisning av kommunchefen. Anvisningarna grundar sig på den förundersökning som kommunen deltog i tillsammans med Karlstad och grannkommuner. GIS- och MBK-verksamhet GIS (geografiskt informationssystem) ska fungera som ett hjälpmedel och stödja informationshanteringen hos samtliga verksamheter och på alla nivåer. GIS-samordnarens uppgift är att fånga upp användarnas synpunkter och möjliggöra förbättringar vid tillämpning av GIS mot andra verksamhetsprogram. GIS-enheten ska också hålla de olika verksamheterna uppdaterade på förändringar av program och applikationer samt fungera som ett forum för GIS-frågor. Enheten bestämmer val av kartunderlag och styr över inköp och användning av geografiska data till egna verksamhetsprogram. Inom funktionen finns en GIS-samordnare och 0,5 planingenjör. Senare delen av året har tjänsten som GIS-samordnare varit vakant. Ett nytt webbaserat kartsystem infördes under året. Område gata har i sitt arbete med ajourhållning av va-kartan och registret kopplat till den fått stor hjälp. Informationsfunktion Funktionen har som uppgift att hjälpa kommunens organisation med kommunikation internt och externt, marknadsföring av kommunen för att stärka och utveckla kommunen som boende-, besöks- och etableringsort. I uppdraget ingår också att ansvara för information i kris och vid extraordinära händelser. Uppdraget ska utföras enligt fastställda strategier och policydokument. Funktionen är stödjande, styrande och beslutande. Säkerhet Tjänst köps från Karlstadsregionens räddningstjänstförbund. It- och informationssäkerhet ingår. Uppföljning av konkreta mål Minst tre aktiviteter, riktade till kommuninvånarna, med syfte att stärka varumärket ska genomföras. Under året utkom fyra nummer av tidningen Vårt Grums. I centrumparken har en julgransskakning och en familjeaktivitet genomförts. Ett ledarskapsprogram utarbetas för kommunstyrelsen och samtliga ledare samt en föreläsning i ledarskap för kommunfullmäktige och kommunstyrelse. Målet uppnåddes inte utan har flyttats fram till 2012. Det ska finnas en fungerande webbkarta på kommunens hemsida. En webbkarta finns på kommunens hemsida sedan oktober. Gemensam service 15

Verksamhet Uppdraget är att utföra tjänster inom exempelvis omsorg, lärande och teknisk service. Verksamheten inom denna enhet är mycket stor, både vad gäller medarbetare och budget. Tjänsterna som utförs i verksamheten ska utföras med den kvalitet och service som det beslutats om i uppsatta kvalitetsmål och utföras på ett så rationellt sätt som möjligt. Verksamheten leds av en verksamhetschef. Uppgiften att vara verksamhetschef för den kommunala hälso- och sjukvården ingår som en del i chefskapet för verksamhetschefen. Omsorg om äldre Behovet av särskilda bostäder var stort under året och kommunen klarade inte att erbjuda de äldre en bostad. Istället för särskild bostad upptar äldre platser på korttidsenheterna eller får omfattande insatser i hemmet. Under 2011 togs kommunens korttidsplatser i stor utsträckning i anspråk av personer som väntade på att få en särskild bostad. Under 2011 blev fler kunder kvar på sjukhuset. De bedömdes inte kunna åka hem utan hade behov av korttidsplatser, som kommunen inte kunde tillgodose. Arbetet kring LOV (lagen om valfrihet) för hemtjänst och delegerade sjukvårdsinsatser fortskred enligt planering och förfrågningsunderlag är på gång. Antalet hemtjänstinsatser ökade markant under 2011. Antalet beviljade timmar var exempelvis 4 300 i december 2011 jämfört med 4 100 i december. Bland sjuksköterskorna och inom kommunrehabiliteringen gjorde vakanser, sjukskrivningar och tjänstledigheter det svårare att fullgöra uppdragen. Under året pågick 50 bostadsanpassningsärenden. 16 Verksamhet

Uppföljning av konkreta mål Införa metoder för riskbedömning i verksamheten, vilket innebär registrering i kvalitetsregistret Senior alert och fallförebyggande insatser i ordinärt och särskilt boende. Registrering pågår i kvalitetsregistret Senior alert och palliativreg. Fallförebyggande insatser sker fortlöpande i såväl ordinärt som särskilt boende. Kvar är att utveckla arbetet, så att registrerade uppgifter ingår i journal och att analysera inregistrerade resultat. Minst två rätter att välja mellan till huvudmålet. Alternativ maträtt till huvudmålet har funnits ute i verksamheterna, men det har tidigare inte varit dokumenterat på matsedel. Det kan exempelvis vara soppa, köttbullar och mos eller färdiga pannkakor. Tillgång till korttidsplats och avlastning i hemmet inom två veckor. Målet kan inte uppfyllas för tillfället. Korttidsplatserna upptas av personer som fått beslut om särskild bostad och för få särskilda bostäder är lediga. Avlastning i hemmet fungerar. Ekonomiskt resultat (tkr) 2011 Budgetavvikelse Kostnader 108 538 110 468 Intäkter 22 381 21 030 Netto 86 157 89 438 3054 Kostnaderna för utskrivningsklara från sjukhus överskred budget med 550 tkr. Kostnaderna för bostadsanpassning överskred budget på grund av flera kostsamma ärenden. Verksamhet för personer med funktionsnedsättning I kommunen finns tre gruppbostäder. Två av gruppbostäderna har en speciell inriktning för personer med autism och för personer med omfattande funktionsnedsättningar och synoch hörselskador. På Åsgatan flyttade två nya personer in under år 2011. Den dagliga verksamheten är uppbyggd utifrån den enskildes behov och förutsättningar och sysselsätter 27 personer med varierande funktionsnedsättning. Åtta personer fick stöd i bostaden eller stöd vid fritidsaktiviteter. Sammantaget 30 personer hade under året personlig assistans, 23 av dem med kommunen som utförare. Feriepraktik för ungdom genomfördes, 164 (158) ungdomar hade möjlighet till två veckors feriepraktik. Arbetscentrum för ungdomar som inte kommit in på arbetsmarknaden och går på försörjningsstöd hade under året fjorton ungdomar som deltog i den reguljära verksamheten. Uppföljning av konkreta mål Kartlägga behovet av stöd och sysselsättning för personer med psykisk ohälsa. Inte genomfört men är på gång. Blankett med definitioner är klar för distribution till landstinget och aktuella verksamheter i kommunen. Erbjuda minst två olika sysselsättningar för alla med rätt till daglig verksamhet. Internt finns möjligheten till olika sysselsättningar men externt finns inte möjligheten för alla. Ta fram en plan för fortbildningsbehovet de kommande tre åren. Inventering av kunskapsnivåerna (utbildning) hos all tillsvidareanställd personal inom LSS är genomförd. Plan för fortbildning är inte gjord än. Verksamhetens resultat var 1,6 mkr. Personlig assistans redovisade ett underskott om 2 mkr dels på grund av nya kunder, dels på grund av att nya kunder avslutades under året, vilket medförde både minskade intäkter och kostnader under uppsägningstid för personal. Ekonomiskt resultat (tkr) 2011 Budgetavvikelse Kostnader 60 201 63 588 Intäkter 26 568 29 398 Netto 33 633 34 190 1 593 Verksamhet 17

Individ- och familjeomsorg Verksamheten omfattar förebyggande insatser, hemma-hos-verksamhet, gruppverksamhet och personligt stöd. Dessutom ingår vård i familjehem, försörjningsstöd och kostnader för institutionsvård. Kommunen har inga egna institutioner. Kostnaderna för försörjningsstöd ökade totalt 2011 jämfört med föregående år. En kraftig ökning av försörjningsstöd skedde under årets sista månader. Under 2011 sökte 163 nya kunder om försörjningsstöd jämfört med 124 stycken. Det skedde en ökad tillströmning av föräldrar med missbruksproblem och i flera familjer har missbruket eskalerat, vilket ökar risken för omhändertagande av barn. Barn har placerats utanför hemmet och har ibland även en kontaktfamilj som komplement till familjehemmet. Under 2011 var 31 barn placerade i familjehem, och behovet av kontaktpersoner och kontaktfamiljer ökade under 2011. De insatser som redan finns håller på att ses över. Institutionsvården för barn och unga minskade och det satsades på hemma-hos-insatser istället. En behandlingsassistent arbetar med ungdomar och återfallsprevention, en familjebehandlare arbetar med olika riktade insatser både individuellt och i grupp. Kommunen arbetar mer förebyggande och försöker tidigt upptäcka barn och ungdomar som visar tecken på att vara i farozonen för att hamna i utanförskap. Uppföljning av konkreta mål Verksamheten ska ha 20 timmars kompetensutveckling per person, att fördela inom arbetsgruppen utifrån verksamhetens behov. Genomfört. Alla har kompetensutvecklingsplan. Antalet vårddygn ska minskas med 10 procent i förhållande till 2009. Ej genomfört. Minskning från avstämning i april. Utarbeta en åtgärdsplan för alternativ till försörjningsstöd senast den 31 mars 2011. En åtgärdsplan för alternativ finns. Verksamheten arbetar med Arbetscentrum för ungdomar och Samordningsförbundet Samspelet där landsting, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och kommunerna Karlstad, Hammarö, Kristinehamn och Grums ingår. EU-projektet Lärling 2.0 tillsammans med region Värmland och alla kommuner i Värmland. FAS 3-avtal med Arbetsförmedlingen om 20 platser i kommunen. Verksamhetens resultat är 1,1 mkr. Underskott finns inom försörjningsstöd med 200 tkr, familjehemsvård med 1 300 tkr och inom behovsprövad öppenvård med 550 tkr. Ekonomiskt resultat (tkr) 2011 Budgetavvikelse Kostnader 32 327 42 710 Intäkter 2 470 12 865 Netto 29 857 29 845 1 101 18 Verksamhet

Förskoleverksamhet Då behovet av antal platser var större än organisationens kapacitet skedde en tillfällig organisationsutökning på Strandlyan i Slottsbron och genom upprättande av en förskolepaviljong intill Järpens förskola i Grums. Uppföljning konkreta mål Entreprenöriellt lärande införs som ett naturligt sätt att arbeta med barnens utveckling och stimulans till lärande. Inte uppfyllt. Familjen erbjuds förskoleplats inom två månader. Förstudie genomförs för att kartlägga hur verksamhetsmålet ska uppnås. Målet gällande två månader är inte uppfyllt, dock klarar organisationen att erbjuda plats inom fyra månader tack vare tillfällig utökningen av platser från höstterminen 2011. Ett nöjd-elev- och vårdnadshavarindex införs för att mäta upplevd trivsel, trygghet och säkerhet. Likabehandlingsplanerna revideras årligen. Likabehandlingsplanerna är reviderade. Varje förskola kartlade sin miljö under hösten för att sedan skriva in sina åtgärder. Någon särskild nöjd-elev- och vårdnadshavarindex har inte tagits fram, men varje år lämnas via BRUK en enkät gällande föräldrainflytande. Underskottet om 1,3 mkr beror på en fortsatt ökning av antalet barn i förskoleverksamheten från och med september. Det gav en nettokostnadsökning som inte rymts inom budgeten. Ekonomiskt resultat (tkr) 2011 Budgetavvikelse Kostnader 110 355 108 538 Intäkter 22 797 22 381 Netto 87 558 86 157 1 252 Verksamhet 19

Grundskola Verksamheten inom hela grundskolan präglades under året av implementering av Lgr 11 (läroplan 11) och anpassningar till ny skollag. En stor del i arbetet var fortbildning av personal. Inom verksamhetsspannet förskoleklass till åk 5 genomfördes satsningar för att kvalitetssäkra rutiner för hantering av barn i behov av särskilt stöd. Även arbete som syftar till att skapa trygga lär- och rastmiljöer prioriterades. Verksamheten inom åk 6 9 genomsyrades av arbete med attitydförändringar hos både personal och elever. Arbetet har blanda annat gett resultatförbättringar och lugnare miljö, både i klassrum och på raster. Avvecklingen av Åsfjärdens utbildningscenter har och kommer framöver att ge omfattande effekter inom personalorganisationen. It i skolans pedagogiska arbete fortsatte att utvecklas. Mängden datorer, Smartboards och bildkanoner utökades. Fler elever valde skolalternativ utanför kommunen. Uppföljning konkreta mål Samtliga arbetslag har påbörjat utbildning i entreprenöriellt lärande. Åk F-5 Målet är inte uppfyllt.åk 6 9 Entreprenöriellt lärande integrerades i arbetet med implementering av ny läroplan och kursplaner. Minst 92 procent av eleverna är behöriga att söka till ett nationellt gymnasieprogram. Åk F-5 en ligger kring medelvärdet, men lite under i flera delmoment. Ambitionen är att höja måluppfyllelsen till över medel i alla moment. Åk 6 9 Målet är inte uppfyllt. 89 procent av år 9 var behöriga till gymnasiet. Ett nöjd-elev- och vårdnadshavarindex införs för att mäta upplevd trivsel, trygghet och säkerhet. Likabehandlingsplanerna revideras årligen. Åk F-5 Likabehandlingsplanen reviderades av lärarlagen under höstterminen. BRUK genomfördes våren 2011, resultaten analyserades i arbetslagen tillsammans med rektor. Södra tempen, en elevenkät, genomförs under vårterminen 2012. BRUK revideras och genomförs våren 2012. Åk 6 9 Likabehandlingsplanen/ trivselplanen har fram till nu reviderats utifrån ny skollag av personal och elever. Föräldraarbete pågår just nu. Ingen särskild nöjd-elevindex gjordes för detta år, utan skolan använde Jättestenstempen som använts tidigare år. Årets resultat var 0,7 mkr. Orsakerna är tre: ökade kostnader för interkommunala ersättningar, ökning av personalresursen framför allt inom assistansområdet samt fler barn med funktionsnedsättningar. Ekonomiskt resultat (tkr) 2011 Budgetavvikelse Kostnader 83 846 86 683 Intäkter 3 796 5 147 Netto 80 050 81 536 735 Gymnasieskola och vuxenutbildning Verksamheten på Åsfjärdens utbildningscenter präglades under första halvåret av anpassning till den nya gymnasieförordningen, förändringar i skollagen och en ny pedagogisk grundidé. Arbete med utveckling av den pedagogiska verksamheten med syfte att ytterligare höja resultat och måluppfyllelse på skolan var den mest prioriterad delen. Att införa Formativ bedömning och Entreprenöriellt lärande var väsentligast. Skolan genomförde samarbete med skolor i Tyskland och England samt även företag (APL) i dessa länder. Vuxenutbildningen var en omfattande del i skolans verksamhet. Under det andra halvåret präglades verksamheten av beslutet om nedläggning av skolan. Implementering av nya skollagen och fortsatt arbete med delar av den pedagogiska grundidén genomfördes. Vuxenutbildningen bedöms att ytterligare expandera i framtiden. Uppföljning konkreta mål En noggrant genomförd förstudie ska göras kring vilka utbildningsalternativ som Åsfjärden ska erbjuda för att vara en konkurrenskraftig och uthållig gymnasieskola. Förstudien avslutad på grund av nedläggningsbeslut. 20 Verksamhet

Andelen elever som fullföljer sina gymnasiestudier vid Åsfjärden ska öka med 20 procent. Prognosen visar mot en ytterligare förbättring av resultaten men målet uppfylls inte fullt ut. Årets resultat var 7 mkr. Helt nya förutsättningar inom området interkommunala ersättningar tillsammans med att Åsfjärden fortfarande driver verksamhet med ett mindre antal elever är sammantaget huvudorsaken till underskottet. Ytterligare områden som har en viss ekonomisk påverkan är kostnader för inackorderingstillägg och busskort. Situationen är förväntad och har vägts med som en konsekvens i beslutet om nedläggning av Åsfjärdens utbildningscentrum. Under 2012 förväntas en liknande ekonomisk situation. Från 2013 bedöms gymnasieverksamheten kunna inrymmas i den utifrån den demografiska utvecklingen tilldelade ramen. Ekonomiskt resultat (tkr) 2011 Budgetavvikelse Kostnader 69 062 67 448 Intäkter 17 292 17 765 Netto 51 770 49 683 7 027 Kost och städ Kost- och städenheten är en resultatenhet som ansvarar för matproduktion och städning inom Grums kommun. Kostenheten har två tillagningskök och tretton mottagningskök. Centralköket på Jättestenskolan lagar mat till alla skolor och förskolor, förutom Borgviks förskola, samt till en del av kommunens äldreomsorg. Förskolorna Järpen, Mossen, Svalan och Borgvik har egen tillagning. Det produceras cirka 1 300 lunchportioner hos kostenheten. Kvällsmat lagas till Linden och Pilens äldreboende. Städenheten ansvarar för städning i kommunens fastigheter och till några externa kunder. Totalt städas cirka 24 000 kvadratmeter fördelat på 34 städobjekt. Måluppfyllelse 10 procent av livsmedlen ska vara ekologiska. Inköp av ekologiska livsmedel utgör 7,6 procent av summan av totala livsmedelsinköp. Orsaken till att kommunen inte nått upp till 10 procent är att ekologiska livsmedel är 20 30 procent dyrare och viss försiktighet har tillämpats p.g.a. kostenhetens underskott. Matråd ska inrättas på alla skolor och särskilda bostäder. Matråd finns nu på alla skolor. På särskilda bostäder har matråd inte kommit igång på grund av svårigheter att ordna tider för detta. All personal ska ha tillgång till utrustning och kunskap om hur maskinell utrustning används. All tillsvidareanställd personal har nu tillgång till maskinell utrustning och kunskap om hur den används. Kostenheten resultat för 2011 var 349 tkr. Kostenhetens underskott var 526 tkr. Orsaken till underskottet var att portionspriset inte fått höjas. Städområdet redovisade ett överskott på 177 tkr på grund av att inga maskininköp gjorts samt att intäkterna ökat i och med nya städobjekt. Ekonomiskt resultat (tkr) 2011 Budgetavvikelse Kostnader 17 866 18 242 Intäkter 47 372 17 893 Netto 494 349 349 Kultur och fritid Område kultur och fritid har ansvar för biblioteks- och badhusverksamheterna, kulturprogram, stöd till föreningsdrivna kulturskolan, stöd till kulturföreningar, lokalhållande föreningar, handikappföreningar och studieförbund. Området administrerar bidrag för skötsel av idrottsanläggningar och stöder det rörliga friluftslivet genom drift av badplatser, bidrag till vandringsleder och båt- och hamnanläggningar. Verksamhet 21

Kulturverksamheten fortsätter som tidigare med flera samarrangemang, den årliga teaterfestivalen för alla barn 5 15 år i samarbete med skolan och ABF. Kulturskolans verksamhet är ett samarrangemang mellan ABF, kulturskolans styrelse och kommunens kulturverksamhet. I Bad- och sporthallen har tjejkväll anordnats och på fredagar har pensionärerna träffats för styrketräning och bad. Hjärtstartare har införskaffats och all personal inom området kultur och fritid har gått kurs i hantering av HLR, i egen regi på badhuset. Motionspassen utökades med de nya träningspassen Zumba och funktionell träning startade. Vid reningsverket i Slottsbron renoverades ett av de två biostegen. Ovidkommande vatten till reningsverket i Borgvik åtgärdades. Verksamheten investerade i bland annat mjukstartande pumpar och nya pumpar vid avloppspumpstationer. Luftvärmepumpar för att sänka energikostnaden installerades också vid pumpstationerna. Året var ekonomiskt gynnsamt för renhållningsverksamheten. Taxan kommer dock inte att justeras eftersom några kostsamma projekt är på gång att starta. Under hösten infördes säkerhetshöjande åtgärder på Karlbergs avfallsstation. Uppföljning av konkreta mål Planering och kostnadsberäkning av ny sporthall. Ekonomin för projektet saknas. Ett webbaserat bibliotek med direkt anslutning till samtliga skolor. Det nya webbaserade biblioteket invigdes den 1 december 2011. Tolv kommuners bibliotek ligger på samma organisation och har bland annat en gemensam webbredaktör, placerad i Karlstad. Tre vandringsleder ska vara iordningställda. Projektet med Värmlands vandringsleder har blivit en förening med samma namn men kvalitetssäkring eller certifiering har inte genomförts. Det finns inga pengar avsatta för att utrusta lederna. Årets budgeten har följts. Ekonomiskt resultat (tkr) 2011 Budgetavvikelse Kostnader 18 873 20 060 Intäkter 2 917 2 840 Netto 15 956 17 220 70 Gata Många mindre vattenläckor åtgärdades vilket medförde att vattenuttaget kunde minskas med cirka 200 m³ per dygn. En huvudvattenledning på cirka 1 500 m vid Karlbergsgärdet lades om i egen regi med ett ekonomiskt fördelaktigt resultat. Uppföljning av konkreta mål Taxan för va och avfall ska täcka kostnaderna med 100 procent. Taxan för avfall täcks till 100 procent men taxan för va har inte varit 100 procent tillfredställande under 2011. Enligt lagstiftningen ska detta ses över tre år vilket ska medföra en positiv fördelning och täckning till 100 procent. Tillsammans med planfunktionen inventera samtliga byggbara tomter och planera ett nytt strandnära bostadsområde. Planfunktionen har uppfyllt målet. Ta fram en handlingsplan för estetiskt höjande åtgärder. Se till att en installation utförs. Område gata ska tillsammans med medborgarkontoret utföra ett evenemang vid centralortens genomfartsleder. Blomsterarrangemangen har ökat i centrum, likaså vid Karlbergsrakan. Medborgarkontoret har haft evenemang i Sveaparken. Ekonomiskt resultat (tkr) 2011 Årets resultat var ett underskott på 0,5 mkr. Orsaken är bland annat att vintern innebar mycket snö, flera halkbekämpningar, utryckningar för snöröjning och haverier på huvudvattenledningar. Budgetavvikelse Kostnader 66 358 65 960 Intäkter 50 922 51 302 Netto 15 436 14 658 538 22 Verksamhet

Fastighet Området förvaltar och hyr ut cirka 50 000 m 2 fastighetsyta. Fastighetsförvaltningen utvecklar och anpassar fortlöpande den offentliga organisationen för fastighetsdrift för att kunna realisera driftoptimerade lösningar baserade på tydliga mål inom ekonomi så att förvaltningen utifrån gällande driftmässiga förutsättningar genererar bästa möjliga resultat till lägsta möjliga kostnad. Omfattande arbete pågår för att utreda kommunens lokalbehov. Bland annat föreslås försäljning alternativt rivning av ett antal fastigheter. En strävan att bli av med externt uthyrda lokaler finns. Uppföljning av konkreta mål Energiförbrukningen ska sänkas med 5 procent inräknat graddagskorrigering. Målet är uppnått. Det planerade underhållet ska öka med 10 procent och det akuta sjunka i motsvarande grad. Målet är inte uppnått. En nöjdhetsenkät ska utföras på samtliga skolor och en åtgärdsplan upprättas. Målet är inte uppnått. Årets resultat var 1,6 mkr. Orsaken är främst att den kalla och snörika vintern /2011 förde med sig höga kostnader för uppvärmning och snöröjning. Ekonomiskt resultat (tkr) 2011 Budgetavvikelse Kostnader 44 584 39 622 Intäkter 38 895 35 963 Netto 5 689 3 659 1 560 Verksamhet 23

Personalanalys Rekryteringsbehovet Medelåldern bland kommunens anställda var 2011 över 48 år. Kvinnornas medelålder var 48,3 år och männens 49,1 år. Under 2011 uppnådde 2 anställda 65 års ålder och 3 personer avgick med ålderspension. 12 personer uppnår 65 års ålder 2012, 18 personer 2013, 34 personer 2014 och 25 personer 2015. Behovet att rekrytera på grund av pensionsavgångar ökar kraftigt de närmaste åren, varför det är av stor vikt att Grums kommun ses som en attraktiv arbetsgivare. Under 2011 nyanställdes 12 personer, varav 9 tillsvidare och 3 på visstid. Viktiga händelser Nedläggningen av Åsfjärdens utbildningscenter. Personalstatistik Hela kommunen Vid årets slut hade kommunen 1 081 personer anställda på 1 420 anställningar. 891 personer (82,4 procent) var kvinnor och 190 personer (17,6 procent) var män. Av kommunens 695 tillsvidareanställda jobbar 418 heltid, vilket motsvarar 60 procent av de tillsvidareanställda. Av de 111 tillsvidareanställda männen i kommunen jobbar 100 (90 procent) heltid och 318 (76 procent) av de 418 kvinnorna i kommunen jobbar heltid. För de 113 visstidsanställda kan konstateras att 60 procent av männen jobbar heltid medan 38 procent av kvinnorna jobbar heltid. Kommunen hade vid årets slut 331 personer anställda som timavlönade på 609 anställningar, varav 278 kvinnor (84 procent) och 53 män (16 procent). 24 Personalanalys

Anställningar Antal personer 500 400 300 200 100 0 Heltid 2011 Tillsvidareanställningar (procent) 100 75 50 25 0 82 84 Deltid 2011 Kvinnor Män 2011 2011 Barn och utbildning har 228 tillsvidareanställda, 185 kvinnor och 43 män. 166 personer av kvinnorna (cirka 90 procent) jobbar heltid och 40 personer av männen (93 procent) jobbar heltid. Vikariaten är 37 stycken och 30 av dessa är på heltid, varav 21 stycken innehas av kvinnor och 9 av män. Fastighet har två tillsvidareanställda och tre vikarier, samtliga män. Alla jobbar heltid. Gata har 25 tillsvidareanställda, 24 män och en kvinna. Samtliga jobbar heltid. En vikarie och två nystartsjobb, samtliga män. Området har en timavlönad person. IFO har 28 tillsvidareanställda, 21 kvinnor och 7 män. 19 (cirka 90 procent) av kvinnorna och alla män jobbar heltid. Kultur och fritid har 13 tillsvidareanställda, varav 12 kvinnor. Fyra stycken (cirka 33 procent) av kvinnorna jobbar heltid. Den man som arbetar inom området arbetar heltid. En tidsbegränsad anställning finns. Denna är på heltid och innehas av en kvinna. Området har sex timavlönade personer, varav fem är kvinnor. Kost och städ har 36 kvinnor tillsvidareanställda. Av dessa jobbar 22 heltid. Omsorgen om funktionsnedsatta har 84 personer tillsvidareanställda. 72 personer (cirka 86 procent) av dessa är kvinnor och 12 personer 18 16 (cirka 14 procent) är män. 30 av de 72 kvinnorna jobbar heltid (cirka 42 procent) och 8 av de 12 männen (cirka 67 procent) jobbar heltid. Området har 41 personer anställda som timavlönade, 31 av dessa är kvinnor och 10 är män. Äldreomsorgen har 213 personer tillsvidareanställda, varav 4 är män. 37 personer av de tillsvidareanställda arbetar heltid och 121 stycken jobbar 75 procent. Av de tillsvidareanställda är 209 kvinnor. Området har 12 personer på månadsvikariat, samtliga kvinnor. Området har 53 timavlönade personer varav en man. Gemensam service har 37 tillsvidareanställda, 29 kvinnor och 8 män. 24 av kvinnorna och alla män är heltidsanställda. 86,5 procent av personalen inom blocket arbetar heltid. Blocket har två visstider, båda kvinnor. Medborgarkontoret har 12 anställda, 7 kvinnor och 5 män. Av kvinnorna jobbar 5 heltid och alla män jobbar heltid (tillsammans cirka 83 procent). Ledning verksamhet har 15 tillsvidareanställda, 10 kvinnor och 5 män. En av männen arbetar deltid. Två kvinnor är tidsbegränsat anställda på heltid och två män är timavlönade. Åldersfördelning Åldersfördelningen redovisas på tillsvidareanställd personal. Kommunens medelålder är 48,4 år. Kvinnornas medelålder är 48,3 år och männens 49,4 år. I blocket gemensam service var den totala medelåldern vid årets slut 50,8 år. Kvinnornas medelålder var 50,5 år och männens 51,8 år. Medborgarkontorets medelålder var 52,6 år och kvinnornas medelålder i detta block var 53,1 år och männens 51,8 år. Blocket verksamhet med sina 646 tillsvidareanställda har en medelålder på 48,2 år. Kvinnornas medelålder är 48,1 år och männens 48,2 år. I fallande skala för medelålder är fördelningen inom blocket: zområde fastighet: en medelålder på 61,5 år, endast män. zkost och städ: en medelålder på 50,6 år, endast kvinnor. zområde gata: en medelålder på 50,4 år, kvinnorna 49 år och männen 50,5 år. zområdet barn och utbildning: en medelålder på 48,7 år, kvinnorna 48,5 år och männen 48,2 år. zäldreomsorgen: en medelålder på 48,6 år, kvinnorna 48,7 år och männen 40 år. Personalanalys 25

zkultur och fritid: en medelålder på 47,9 år, kvinnorna 47,6 år och männen 52 år. zomsorg om funktionsnedsatta: en medelålder på 46,5 år, kvinnorna 46,1 år och männen 48,3 år. zomsorg om individ och familj: en medelålder på 42,1 år, kvinnorna 41,5 år och männen 42,1 år. Sjukfrånvaro Under 2011 registrerades 17 294 sjukfrånvarodagar vid 1 314 sjuktillfällen. År var antalet 16 686 dagar. Av sjukfrånvarodagarna avsåg 91 procent kvinnor och 9 procent män, i jämförelse med kommunens anställda där 82,4 procent är kvinnor och 17,6 procent är män. Sjukfrånvaro i 2 14 dagar utgjorde 20,6 procent av sjukfrånvarodagarna och kvinnornas andel var 85 procent. Sammanlagt utgjorde långtidssjukskrivningarna 65 procent av det totala antalet sjukskrivningsdagar. Kvinnorna stod för 92 procent av dessa. Sjukfrånvaro i 15 90 dagar uppgick till 3 029 dagar, där kvinnorna svarade för 94 procent och männen för 6 procent. Totala antalet sjukdagar 2011: 17 294 (procent) 60 50 40 30 20 10 0 Kvinnor Dag 2-14 Män Dag 15-90 Dag 90- Sjukfrånvarons andel av möjlig arbetstid 2011 (%) Totalt Kvinnor Män Kommunen 5,2 5,7 3,1 2009 5,1 5,3 5,5 5,6 3,4 4,1 29 år 2,4 2009 3,1 2,8 30 49 år 5,2 2009 3,8 4,2 50 år 5,8 2009 6,3 6,8 Andel av total sjukfrånvaro som var långtidssjukfrånvaro år 2011 (%) Totalt Kvinnor Män Kommunen 41,0 41,4 37,6 2009 26,2 57,5 26,6 57,9 21,7 54,8 29 år 0 2009 0 0 30 49 år 40,5 2009 22,2 52,2 50 år 44,53 2009 31,7 65,2 Långtidssjukfrånvaro är sammanhängande sjukfrånvaro i mer än 60 dagar. Den totala sjukfrånvaron var 5,2 procent av den sammanlagda ordinarie arbetstiden. var den 5,1 procent. Långtidssjukfrånvaron utgjorde 41 procent av denna. Kvinnornas totala sjukfrånvaro var 5,7 procent av den ordinarie arbetstiden och männens 3,1 procent. Gruppen anställda som är 29 år och yngre har en sammanlagd sjukfrånvaro på 2,4 procent medan gruppen anställda 30 49 år har en frånvaro på 5,2 procent. Gruppen 50 år och äldre har en sammanlagd sjukfrånvaro på 5,8 procent. När det gäller sjukanmälningar inträffade de flesta på måndagar och antalet faller sedan under veckans gång. 26 Personalanalys