Budget och planer för år 2013 2017

FOTO: EMMA NEVANDER, KLIPPANS NATURRESERVAT Fastställd av kommunfullmäktige -11-19 och planer för år 2017 Verksamhetsplan

Detta tryck innehåller sammandrag av verksamhetsförändringar i budget och planer för år 2017 fastställt vid kommunfullmäktige den 19 november. I beslutet ingår även Bostadsförsörjningsprogram 2017 och Lokalresursplan 2017.

INNEHÅLL KOMMUNÖVERGRIPANDE 3 FÖRUTSÄTTNINGAR 3 MÅLSTYRNING 3 FÖRVALTNINGSLEDNINGENS UTVECKLINGSOMRÅDEN 4 FAKTA OM KOMMUNEN 5 EKONOMI 6 SAMMANDRAG AV DRIFT- OCH INVESTERINGSBUDGET 6 RESULTAT- OCH BALANSBUDGET 8 FINANSIELL ANALYS 9 EFFEKTIV RESURSANVÄNDNING 15 MÅL FÖR GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING 19 PERSONAL 23 SEKTORSÖVERGRIPANDE INRIKTNINGSMÅL 28 MILJÖ 28 ENERGIPOLITISKA INRIKTNINGSMÅL 34 FOLKHÄLSA 35 POLITISK ORGANISATION FÖR HÄRRYDA KOMMUN 37 SEKTORN FÖR UTBILDNING OCH KULTUR 39 LEDNING 42 FÖRSKOLA 43 GRUNDSKOLA 47 GYMNASIUM 53 VUXENUTBILDNING 56 KULTUR 59 FRITID 63 SEKTORN FÖR SOCIALTJÄNST 66 LEDNING 69 VÅRD OCH OMSORG 71 INDIVID- OCH FAMILJEOMSORG 75 FUNKTIONSHINDER 81 SEKTORN FÖR SAMHÄLLSBYGGNAD 85 LEDNING 88 MILJÖSAMORDNING 89 NÄRINGSLIV 91 RÄDDNINGSTJÄNST 93 ANLÄGGNING OCH UNDERHÅLL 95 MARK OCH BOSTAD 96 PLAN OCH BYGGLOV 99 GATOR OCH PARK 101 KOLLEKTIVTRAFIK 103 AVFALL 106 VATTEN 109 SEKTORN FÖR TEKNIK- OCH FÖRSÖRJNINGSSTÖD 111 LEDNING 114 FASTIGHET 115 IT 119 MÅLTIDSSERVICE 122

STÄDSERVICE 124 SÄKERHET 126 UPPHANDLING 128 SEKTORN FÖR ADMINISTRATIVT STÖD 130 LEDNING 133 KANSLI 134 EKONOMI 135 PERSONAL 136 MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDD 137 BILAGOR: BILAGA 1 INVESTERINGSBUDGET/PLAN 2017 BILAGA 2 EXPLOATERINGSVERKSAMHET, FINANSIERINGSPLAN 2017

KOMMUNÖVERGRIPANDE FÖRUTSÄTTNINGAR Målstyrning KOMMUNÖVERGRIPANDE FÖRUTSÄTTNINGAR MÅLSTYRNING Målstyrning är ett av flera sätt som kommunfullmäktige använder sig av för att styra den kommunala verksamheten. Härryda kommun har en modell för målstyrning som innebär att den politiska styrningen formuleras i mål på olika nivåer. Styrsystemet bygger på kedjan politiska inriktningsmål politiska verksamhetsmål indikatorer. Genom att kommunfullmäktige även fastställer finansiella mål och verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning är modellen anpassad till lagstiftningen om god ekonomisk hushållning. Politiska inriktningsmål beslutas av kommunfullmäktige. Dessa mål anger syfte och inriktning och är uttryck för den övergripande politiska viljan. Kommunstyrelsen upprättar politiska verksamhetsmål utifrån de antagna politiska inriktningsmålen. De blir en del av budgetarbetet och styr vad som ska prioriteras. Till varje verksamhetsmål finns ett antal indikatorer. De ska visa om verksamheterna är på rätt väg för att uppnå målen och visa hur långt de kommit. Indikatorerna ger dock inte alltid en heltäckande bild av måluppfyllelsen, utan kompletteras därför med andra beskrivningar av resultat, och i analyser. Målen redovisas under respektive sektor. Mål för miljö, energipolitiska inriktningsmål och folkhälsa redovisas för hela kommunen. Fastställd budget är överordnad målen. MÅLSTYRNING I HÄRRYDA KOMMUN Kommunallagen Revisorer Mål för god ekonomisk hushållning: - Finansiella mål - Verksamhetsmål Miljö- och bygglovsnämnd Överförmyndarnämnd Kommunfullmäktige (kf) Utbildnings- och kulturberedning Socialberedning Infrastrukturberedning Miljö- och näringslivsberedning Tillfälliga beredningar Valberedning Kommunstyrelse (ks) Ekonomiutskott Kommunstyrelsen är också krisledningsnämnd Valnämnd HÄRRYDAMODELLEN Kommunfullmäktige Politiska inriktningsmål Kommunstyrelsen Politiska verksamhetsmål Social myndighetsnämnd Förvaltningen Indikatorer Gemensam IT-nämnd ------------------------------------------------------------------------------------------------------ Pensionärsråd Rådet för funktionshinderfrågor Ungdomsforum Folkhälsoråd Brottsförebyggande råd 3

KOMMUNÖVERGRIPANDE FÖRUTSÄTTNINGAR Förvaltningsledningens utvecklingsområden FÖRVALTNINGSLEDNINGENS UTVECKLINGSOMRÅDEN Kommunens ledningsgrupp består av sektorscheferna samt kansli-, ekonomi- och personalchef. Kommundirektören leder gruppen. Ledningsgruppen verkställer politiska beslut och stödjer den politiska organisationen. Ett viktigt uppdrag är att samordna hela förvaltningens arbete i gemensamma processer som budget, lokalresurser, ärendehantering, arbetsmiljö, personalfrågor, kvalitetsfrågor med mera. Grundläggande för ledningsgruppens arbete är att det gemensamma är överordnat delarna vilket innebär att uppdraget är kommunens bästa. För att nå detta, arbetar ledningsgruppen med att skapa en helhetssyn i alla delar av förvaltningen. För att stödja helhetssynen har alla medarbetare genomgått en utbildning i kommunalkunskap, I allmänhetens tjänst. Utbildningen fokuserar på kommunens uppdrag, politiskt styrning, den anställdes uppdrag, offentlighetsprincipen och demokratibegreppet. Förvaltningen fortsätter nu med en gemensam introduktion för alla nyanställda två gånger per år, där utbildningen I allmänhetens tjänst är en del och bemötande är en annan del. Ett utvecklingsområde som förvaltningen planerar att arbeta mera med är ökad service och tillgänglighet. Ett projekt startas för att utveckla e-tjänster inom alla delar av förvaltningen där så är möjligt. Förvaltningen planerar också förbättrad service genom att samla resurser till reception och växel där enklare frågor handläggs direkt via telefon, mail eller besök. På detta sätt kan medborgarna lättare få svar på frågor och hjälp att hitta blanketter osv. Dessa kommer att ge bättre service samt effektivisera arbetet inom de verksamheter som berörs. Kvalitetsarbete är ständigt pågående och sker inom alla sektorer. Under kommande år planeras ett förstärkt arbete med Lean som gemensamt verktyg. Arbetet med Lean syftar till kvalitetsförbättring, effektivisering och att skapa en bättre arbetsmiljö genom att hitta verktyg för att bättre strukturera olika processer. Som ett gemensamt uppföljningsinstrument används Kommunens kvalitet i Korthet, en mätning som genomförs i ett stort antal kommuner genom Sveriges Kommuner och Landstings (SKL). Dessutom deltar kommunen i den medborgarundersökning som genomförs av Statistiska centralbyrån (scb). Båda dessa mätningar möjliggör jämförelser av kommunens resultat och visar på möjliga förbättringsområden. Under kommer förvaltningen att arbeta fram ett gemensamt miljöledningssystem vilket bland annat innehåller miljöcertifiering av enheterna. 4

KOMMUNÖVERGRIPANDE FÖRUTSÄTTNINGAR Fakta om kommunen FAKTA OM KOMMUNEN Sektorn för teknik- och försörjningsstöd, TOF Fastighet IT Måltidsservice Städservice Säkerhet Upphandling Administration Kommundirektör, KD Sektorn för administrativt stöd, ADM Kansli/stöd till politiska beredningar Ekonomi Personal Miljö- och hälsoskydd Sektorn för utbildning och kultur, UTK Kommunal förskola Kommunal grundskola Externa utbildningsanordnare/planering Gymnasium Vuxenutbildning Kultur Fritid Administration Sektorn för socialtjänst, SOC Funktionshinder Individ- och familjeomsorg Vård och omsorg Administration Sektorn för samhällsbyggnad, SHB Anläggning och underhåll Mark och bostad och bygglov Trafik Vatten och avfall Administration I Härryda kommun är samtliga verksamheter organiserade i en förvaltning indelad i olika sektorer. Sektorn för teknik och försörjningsstöd (TOF) och sektorn för administrativt stöd (ADM) är i huvudsak stöd- och servicefunktion för de övriga tre sektorerna; sektorn för utbildning och kultur (UTK), sektorn för socialtjänst (SOC) samt sektorn för samhällsbyggnad (SHB). Kommundirektören är kommunens ledande tjänsteman och varje sektor leds av en sektorschef. Kommundirektören leder kommunens ledningsgrupp, där sektorscheferna samt ekonomichef, kanslichef och personalchef ingår. Kommunstyrelsen är politisk nämnd för hela förvaltningen. Informationsmått Antal invånare per 31/12 34 854 35 520 35 814 36 442 36 898 Area per invånare, m2 (Kommunens totala area 290 km2) 8 321 8 165 8 098 7 959 7 861 Verksamhetens nettokostnad per invånare, kronor 44 546 44 325 45 842 47 101 48 689 Årets resultat per invånare, kronor -466 477 1 140 455 160 Summa anläggningstillgångar per invånare, kronor 43 031 48 508 55 998 58 666 61 879 Eget kapital per invånare, kronor 8 168 8 494 9 563 9 854 9 892 Pensionsskuld per invånare (inkl löneskatt 24,26 %), kronor 21 602 20 729 21 754 21 333 21 372 Långfristiga skulder per invånare, kronor 10 203 15 484 20 104 22 227 24 392 Skattesats, % 21,05 20,62 20,62 20,62 20,62 Skatteintäkt inkl inkomstutjämning per invånare, kronor 43 241 43 111 44 809 45 843 47 639 5

KOMMUNÖVERGRIPANDE EKONOMI Sammandrag av drift- och investeringsbudget EKONOMI SAMMANDRAG AV DRIFT- OCH INVESTERINGSBUDGET DRIFTBUDGET Belopp i Tkr Sektor för utbildning och kultur -921 657-961 251-977 679-990 625-1 011 996 Sektor för socialtjänst -479 490-491 298-495 699-505 488-515 554 Sektor för samhällsbyggnad -Skattefinansierad verksamhet -116 997-101 909-109 391-114 306-113 706 -Avfallsverksamhet 2 104 0 0 0 0 -Vattenverksamhet -2 601 0 0 0 0 Sektor för teknik och försörjningsstöd -8 761-12 919-8 588-6 576-5 317 Sektor för administrativt stöd -45 267-48 071-52 601-48 101-48 101 Polititisk organisation -9 369-8 524-8 554-9 604-8 854 Verksamhetskostnader Finansförvaltning 64 843 49 189 13 376-43 633-93 295 Pensionskostnad exkl finansiell kostnad -35 428 349-2 657 1 889 292 Verksamhetens nettokostnader -1 552 623-1 574 434-1 641 793-1 716 444-1 796 531 Skatteintäkter, utjämning m.m. 1 605 628 1 636 129 1 721 522 1 777 684 1 859 833 Finansiella kostnader och intäkter -7 913-17 500-12 900-19 100-25 100 Finansiell kostnad pensioner -61 334-27 235-26 004-25 569-32 304 BUDGETERAT RESULTAT -16 242 16 960 40 825 16 571 5 898 inkl beslutade ombudgeteringar Fastställd budget/plan innebär positiva resultat för samtliga år. Resultatet är 40,8 mkr för år, 16,6 mkr för år och 5,9 mkr för år. Kommunfullmäktiges anvisningar anger en balanserad budget, vilket uppnås. I budget/plan finns en reserv för kommunstyrelsen på 5 mkr för och 10 mkr för. För finns ingen reserv. Personalkostnadsökningar är budgeterade med 2,9 procent för år, 3,2 procent för år samt 3,2 procent för år. Det är i nivå med nationalräkenskapernas prognos för timlöner med undantag från som bedömts bli något lägre än cirkulär 12:40 från SKL. Utöver pott för lönerevision finns en avsättning för särskilda lönesatsningar med 5 mkr årligen för och 1 mkr för. Potten för lönerevision och strategiska satsningar för perioden är budgeterad på finansförvaltningen. 6

KOMMUNÖVERGRIPANDE EKONOMI Sammandrag av drift- och investeringsbudget INVESTERINGSBUDGET Belopp i Tkr 2016 2017 Sektor för utbildning och kultur 25 384 31 603 21 580 22 240 21 435 23 650 17 790 Sektor för socialtjänst 8 725 2 795 6 000 5 300 2 500 6 000 2 600 Sektor för samhällsbyggnad -Skattefinansierad verksamhet 33 152 46 634 33 360 32 060 42 460 53 760 35 060 -Vattenverksamhet 25 090 48 044 27 000 68 200 64 300 36 600 106 300 -Avfallsverksamhet 3 064 4 013 3 400 1 500 1 200 1 100 2 100 Sektor för teknik och försörjningsstöd 113 024 91 278 155 288 164 908 129 059 144 177 25 122 Sektor för administrativt stöd 54 47 026 2 704 3 189 2 978 2 715 2 273 SUMMA INVESTERINGSUTGIFTER: 208 493 271 393 249 332 297 397 263 932 268 002 191 245 inkl ombudgetering från bokslut Den närmaste femårsperioden 2017 uppgår investeringsvolymen till 1 270 mkr, varav 249 mkr för. Den årliga investeringen som avser den avgiftsfinansierade verksamheten varierar mellan 30 och 108 mkr. I investeringsbudgeten finns fortsatta satsningar på centrumutveckling i Landvetter och Mölnlycke. I Backa i Landvetter planeras vägutbyggnader. Under planperioden kommer trafikåtgärder med mera att vidtas vid Stenhuggeriet/Benarebyvägen. I Hällingsjö planeras bland annat en knutpunkt för kollektivtrafiken med pendelparkering. Under perioden görs en satsning på sammanlänkande gång- och cykelvägar. Åtgärder enligt K2020 fortsätter. Vattenverksamheten behöver investera i en dricksvattenledning i Rådasjön. I budget/plan finns med investeringar för energieffektiviseringar/miljöförbättringar som bedöms vara självfinansierade. Verksamhetsförändringarna har reviderats i enlighet med lokalresursplanen. Upprustning av ventilationen i kommunens förskolor planeras vilket innebär sammanlagda investeringsutgifter på 30 mkr under tre år. För att uppfylla myndighetskrav sker nyinvesteringar i storkök. Investeringar Övrigt 24% Trafik 15% LRP soc 8% VA 24% Kulturhus 6% LRP grundsk 14% LRP fsk 9% 7

KOMMUNÖVERGRIPANDE EKONOMI Resultat- och balansbudget RESULTAT- OCH BALANSBUDGET RESULTATBUDGET/PLAN - Belopp i Mkr Verksamhetens nettokostnader -1 472,0-1 490,4-1 550,6-1 622,5-1 698,8 Avskrivningar -80,6-84,0-91,2-93,9-97,7 Verksamhetens nettokostnader -1 552,6-1 574,4-1 641,8-1 716,4-1 796,5 Skatteintäkter inkl inkomstutjämning 1 477,1 1 531,2 1 604,8 1 670,6 1 757,8 Kommunalekonomisk utjämning mm 128,5 104,9 116,7 107,1 102,0 Finansiella intäkter 4,4 2,5 6,1 7,9 7,9 Finansiella kostnader -12,3-20,0-19,0-27,0-33,0 Finansiella kostnader pensioner -61,3-27,2-26,0-25,6-32,3 Resultat före extraordinära poster -16,2 17,0 40,8 16,6 5,9 Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader RESULTAT -16,2 17,0 40,8 16,6 5,9 BALANSBUDGET/PLAN - Belopp i Mkr Immateriella anläggningstillgångar 0,3 0,9 0,9 0,9 0,9 Summa immateriella anläggningstillgångar 0,3 0,9 0,9 0,9 0,9 Mark, byggnader och tekniska anläggningar 1 372,9 1 560,3 1 716,9 1 849,3 1 994,6 Maskiner och inventarier 98,7 84,7 84,7 84,7 84,7 Summa materiella anläggningstillgångar 1 471,6 1 645,0 1 801,6 1 934,0 2 079,3 Aktier och andelar 22,9 22,9 23,0 23,0 23,0 Obligationer 4,2 4,2 0,0 0,0 0,0 Långfristiga fordringar 0,8 50,0 180,0 180,0 180,0 Summa finansiella anläggningstillgångar 27,9 77,1 203,0 203,0 203,0 Summa anläggningstillgångar 1 499,8 1 723,0 2 005,5 2 137,9 2 283,2 Förråd och lager 38,0 25,0 40,0 42,0 44,0 Kortfristiga fordringar 134,5 90,7 140,0 144,0 144,0 Likvida medel 76,4 59,3 31,1 22,6 12,4 Summa omsättningstillgångar 248,9 175,0 211,1 208,6 200,4 SUMMA TILLGÅNGAR 1 748,7 1 898,0 2 216,6 2 346,5 2 483,6 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital 284,7 301,7 342,5 359,1 365,0 varav årets resultat -16,2 17,0 40,8 16,6 5,9 Avsättningar för pensioner 752,9 736,3 779,1 777,4 788,6 varav avsättning pensionsskuld intjänat före 1998 662,0 651,4 666,1 657,8 661,2 Summa avsättningar 752,9 736,3 779,1 777,4 788,6 Långfristiga skulder 355,6 550,0 720,0 810,0 900,0 varav anslutningsavgifter 50,6 68,6 67,9 98,2 133,2 Kortfristiga skulder 355,5 310,0 375,0 400,0 430,0 Summa skulder 711,1 860,0 1 095,0 1 210,0 1 330,0 SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 1 748,7 1 898,0 2 216,6 2 346,5 2 483,6 SOLIDITET ENLIGT FULLFONDSMODELL 16% 16% 15% 15% 15% 8

KOMMUNÖVERGRIPANDE EKONOMI Finansiell analys FINANSIELL ANALYS Sammanfattning Fastställd budget/plan innebär positiva resultat för perioden. Resultatet är 40,8 mkr för år, 16,6 mkr för år och 5,9 mkr för år. Kommunfullmäktiges anvisningar anger en balanserad budget, vilket uppnås. Dock uppnås inte samtliga finansiella mål för perioden. I budget/plan ingår en reserv för kommunstyrelsen på 5 mkr för år och 10 mkr för år. I budgeterat resultat ingår pensionsskuldsökning enligt fullfonderingsmodellen. Kommunen redovisar endast ett soliditetsmått i balansbudgeten; soliditet enligt fullfondsmodellen. Målsättningen är att soliditeten ska vara oförändrad, eller öka på lång sikt. I bokslut hade kommunen en soliditet på 16 procent, vilket är en försämring med två procentenheter jämfört med föregående år. Försämringen berodde dels på ett negativt resultat, dels på ökad extern låneskuld till följd av höga investeringsnivåer. Fastställd budget/plan innebär en soliditet på 15 procent, vilket beror dels på en ambitiös investeringsvolym och dels på den budgeterade förskotteringen för Bårhultsmotet. Nettoinvesteringarna uppgår för år till 249 mkr, vilket är en ökning med 53 mkr jämfört med tidigare plan. För perioden 2017 är investeringarna på sammanlagt 1 270 mkr, vilket är en hög nivå. Av de budgeterade investeringarna beräknas en del kunna finansieras via resultat och avskrivningar, men det kommer att krävas en omfattande upplåning för att finansiera denna volym. Den budgeterade långfristiga upplåningen budgeteras till 720 mkr år för att fram till år öka till 900 mkr. I den budgeterade upplåningen har förskottering av Bårhultsmotet beräknats till cirka 170 mkr enligt senaste beslut i kommunfullmäktige. Verksamhetens nettokostnader De finansiella målen för Härryda kommun anger att intäkterna skall överstiga kostnaderna med 1,5 procent, vilket motsvarar cirka 27 mkr. Motsvarande mått är för år 2,5 procent, men för hela planperioden 1,3 procent. Resultatet för är 41 mkr, men det genomsnittliga resultatet för planperioden är drygt 21 mkr. År översteg kostnaderna intäkterna med en procentenhet, vilket är sju procentenheter lägre än år 2010. Resultatet innehöll en engångskostnad med 54,8 mkr till följd av sänkt diskonteringsränta som ökade pensionsskuldskostnaden. Efter justering med 54,8 mkr redovisade kommunen istället ett positivt resultat om 38,6 mkr, vilket är två procent av kommunens omsättning. Under den senaste femårsperioden har nettokostnadsökningen i princip följt ökningen av skatter och statsbidrag, men med viss eftersläpning. I föreliggande budget/plan är nettokostnadsökningen drygt 4 procent, vilket motsvarar ökningen av skatter och statsbidrag. Sveriges kommuner och landsting har prognostiserat en ökningstakt av timlönerna i samhället under planperioden mellan 2,9 3,6 procent. I budget/plan finns det avsatt motsvarande medel med undantag från där ökningstakten bedömts bli något lägre. Därutöver är ytterligare medel för särskilda satsningar och jämställda löner budgeterat till 5 mkr per år för och 1 mkr för år. en innehåller ingen generell kompensation för inflation och andra kostnadsökningar utöver personalkostnader. Detta innebär för flera verksamheter en direkt minskning av utrymmet. 9

KOMMUNÖVERGRIPANDE EKONOMI Finansiell analys Skatteintäkter Rikets skatteunderlag växer i reala termer i god takt hela perioden. Det innebär att skatteintäkterna räcker till mer, med avseende på kommunernas och landstingens egna kostnadsökningar. Det är delvis en effekt av ökad sysselsättning. Det är också en effekt av ökade pensionsinkomster och ett realt tillskott från löneökningar eftersom lönerna beräknas stiga mer än priset på varor och tjänster. Skatteprognosen från Sveriges Kommuner och Landsting (cirkulär 12:40) visar en positiv utveckling som också påverkas positivt av den nya befolkningsprognosen. De totala skatteintäkterna inklusive kommunal utjämning ökar med 2 mkr jämfört med gällande plan för. Skatteintäkter inklusive enbart inkomstutjämning minskar med 2 mkr jämfört med gällande plan. Utöver skatteprognosen enligt cirkulär 12:40 innehåller budgeten ytterligare 3,3 mkr som ligger med för år. 2250 2000 1750 1500 1250 1000 750 500 250 Mkr 1 397 1 418 1 438 1 460 1 448 1 542 1 622 1 606 1 619 1 636 1 681 1 722 1 761 1 778 1 854 1 860 Utvecklingen av verksamhetens nettokostnader inklusive avskrivningar samt utvecklingen av skatteintäkter inklusive utjämningar 2008-. (Vänstra stapeln visar nettokostnadsökning inklusive finansnetto och höger visar skatteintäkter med mera.) 0 2008 2009 2010 Nettokostnadsandel I skatteprognosen har förväntad befolkningsutveckling vägts in. Om inte befolkningsutvecklingen i Härryda kommun blir den planerade kommer alltså intäkterna att förändras och justeringar i budgeten att bli nödvändiga. % 120,0 100,0 80,0 98,5 98,5 93,9 101,0 99,0 97,6 99,1 99,7 Diagrammet redovisar nettokostnadsandel inklusive finansnetto för 2008-60,0 40,0 20,0 0,0 2008 2009 2010 Verksamhetsplaneringen och budgetarbetet i kommunen har till stor del präglats av prioriteringar och avvägningar inom och mellan verksamheterna för att fastställa en budget som i huvudsak överensstämmer med kommunfullmäktiges anvisningar. Den fortsatt höga investeringsnivån med ökande upplåning som följd gör att i ett kort och medellångt perspektiv kan de finansiella målen bli svårare att uppnå, då soliditetsmålet ökar resultatkravet. 10

KOMMUNÖVERGRIPANDE EKONOMI Finansiell analys Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) ekonomiska rapport i oktober år visar att kommunernas samlade resultat väntas bli mycket starkt för kommunerna. Den främsta orsaken till det starka resultatet är återbetalning av försäkringspremier från AFA. Dock visar rapporten att de demografiskt betingade behoven tar fart omkring åren 2016. Resultatet i SKL:s kalkyler innebär att många kommuner kommer att ha underskott år 2016. Senast kommunernas resultat motsvarade 1 procent av skatter och bidrag var år 2004. Då redovisade 99 kommuner underskott. Resultat Fastställd budget/plan innebär positiva resultat för perioden, 40,8 mkr för år, 16,6 mkr för år och 5,9 mkr för år. En reserv för kommunstyrelsen är budgeterad med 5 mkr för år och 10 mkr för år. Kommunfullmäktiges fastställda finansiella mål uppfylls för varje enskilt år avseende värdesäkring av det egna kapitalet. De finansiella målen för Härryda kommun anger att intäkterna skall överstiga kostnaderna med 1,5 procent, vilket motsvarar cirka 27 mkr. I budgeten är motsvarande mått för år 2,5 procent, men för hela planperioden 1,3 procent. Resultatet för är 41 mkr, men det genomsnittliga resultatet för planperioden är drygt 21 mkr. Inte heller soliditetsmålet uppnås för perioden. 100,0 80,0 60,0 40,0 20,0-20,0-40,0 Mkr 0,0 20,0 21,9 94,8-16,2 17,0 40,8 5,9 16,6 2007 2008 2009 2010-27,0 Årets resultat, eller förändringen av det egna kapitalet, är en summering av kommunens samtliga intäkter och kostnader. Känslighetsberäkning Känslighetsberäkningen i tabellen nedan visar vilken effekt olika händelser har på Härryda kommuns ekonomi. Små förändringar innebär stora belopp, vilket visar hur viktigt det är med en marginal då budgeten fastställs. Det är viktigt att upprätthålla en finansiell beredskap på kort och lång sikt eftersom oplanerade händelser, befolkningsförändringar och statliga beslut kan få en avgörande betydelse för kommunens ekonomi. Känslighetsberäkning årseffekt mkr Löneökning med 1 procent inklusive sociala avgifter +/ 11,6 Räntan höjs/sänks 1 procent, på ett års sikt +/ 6,7 Inflationsförändring för övriga kostnader 1 procent +/ 4,3 Skatteunderlagsförändring i riket, 1 procent +/ 15,5 Förändrad utdebitering med 10 öre +/ 7,5 11

KOMMUNÖVERGRIPANDE EKONOMI Finansiell analys Tillgångar och investeringar Investeringarna är budgeterade till 1 270 mkr för perioden 2017, varav 249 mkr är budgeterade för. Den årliga investeringen som avser den avgiftsfinansierade verksamheten varierar mellan 30 och 108 mkr. Av de budgeterade investeringarna beräknas cirka hälften kunna finansieras via resultat och avskrivningar. Mkr 400 300 200 100 125 36 133 87 115 92 209 168 208 65 271 101 249 132 297 111 264 104 Nettoinvesteringar, varav finansierade med egna medel för perioden 2007-. 0 2007 2008 2009 2010 De totala tillgångarna, d.v.s. de materiella och de finansiella anläggningstillgångarna samt omsättningstillgångarna har ökat de senaste åren och förväntas även att göra så under perioden. Det är de materiella anläggningstillgångarna som ökar till följd av att avskrivningarna är lägre än nyinvesteringarna under perioden. Mkr 2500 2300 2100 1900 1700 1500 1300 1286 1466 1584 1649 1749 1898 2217 2346 2484 Diagrammet visar de totala tillgångarna för åren 2007-. 1100 900 700 500 2007 2008 2009 2010 12

KOMMUNÖVERGRIPANDE EKONOMI Finansiell analys Långfristiga skulder 900 800 700 600 500 400 300 200 100 0 Mkr 201 301 267 250 356 550 720 810 900 2007 2008 2009 2010 Den långfristiga upplåningen budgeteras till 720 mkr år för att fram till år öka till 900 mkr. I upplåningen har förskottering av Bårhultsmotet beräknats till 50 mkr år och därefter ytterligare cirka 120 mkr. Pensionsskulden Pensionsskulden redovisas och budgeteras enligt den så kallade fullfonderingsmodellen. Det innebär att resultatet, utöver kostnader för uppräkning, kan komma att påverkas av förändringar i beräkningssätt för det aktuella åtagandet och att soliditeten blir väsentligt lägre än med den så kallade blandmodellen. Uppräkningen av skulden bokförs som kostnader i resultaträkningen och utbetalningarna från skulden bokförs direkt mot balansräkningen. Ränta och basbeloppsuppräkning inklusive löneskatt budgeteras som finansiell kostnad. Utbetalningarna prognostiseras till cirka 31 mkr år och kommer successivt att öka till 2020-talet. I driftbudget/plan har pensionsskuldsförändringen budgeterats efter KPA:s prognos i april. Kostnaden för pensionsskuldsökning enligt fullfondering är budgeterad till 29 mkr för år, 24 mkr för år samt 32 mkr för år. Soliditetsutveckling Målsättningen är att soliditeten ska vara oförändrad, eller öka på lång sikt. I bokslut hade kommunen en soliditet på 16 procent, vilket är en försämring med två procentenheter jämfört med föregående år. Försämringen berodde dels på ett negativt resultat, dels på ökad extern låneskuld till följd av höga investeringsnivåer. Fastställd budget/plan innebär en soliditet på 15 procent, vilket beror dels på en ambitiös investeringsvolym och dels på den budgeterade förskotteringen för Bårhultsmotet som påverkar soliditeten med cirka 1,3 procent. % 50 40 30 20 10 13 13 18 16 16 15 15 15 Soliditeten beskriver kommunens betalningsförmåga på lång sikt och visar på hur stor del av kommunens tillgångar som finansierats med eget kapital. Kommunen redovisar endast ett soliditetsmått i balansbudgeten; soliditet enligt fullfondsmodellen. 0 2008 2009 2010 13

KOMMUNÖVERGRIPANDE EKONOMI Finansiell analys Balanskrav och god ekonomisk hushållning Det så kallade balanskravet regleras i kommunallagen och tillämpas för kommuner och landsting sedan år 2000. Balanskravet är en miniminivå, vilket utgår ifrån att kommunerna redovisar ett positivt resultat. Kommunallagen anger att mål och riktlinjer för verksamheten ska beaktas och att finansiella mål ska anges. De finansiella målen utgör ett verktyg för att kunna bedöma den finansiella situationen och utvecklingen och därmed fastslå om kommunen har en god ekonomisk hushållning. Detta syftar till att stödja kommunerna i deras strävan att uppnå och säkerställa en god ekonomisk hushållning. I och med detta är det viktigt att målen och riktlinjerna uttrycker realism och handlingsberedskap samt kontinuerligt utvärderas och omprövas. En ekonomi i balans samt en välfungerande uppföljning och utvärdering av ekonomi och verksamhet är nödvändiga förutsättningar för att kommunen ska kunna leva upp till kravet på god ekonomisk hushållning. I fastställd budget/plan ingår mål för god ekonomisk hushållning. Fastställda mål beskrivs med plan för måluppfyllelse och nyckeltal under avsnittet God ekonomisk hushållning som börjar på sidan 19. 14

KOMMUNÖVERGRIPANDE EKONOMI Effektiv resursanvändning EFFEKTIV RESURSANVÄNDNING Samtliga verksamheter har som mål att använda resurserna så effektivt som möjligt och ha en budget i balans. För att bedöma om målen uppnås krävs en analys av både total resursåtgång och resursåtgång per enhet och prestation. De indikatorer som tas fram syftar till att ge en bild av hur effektivt verksamheten bedrivs oavsett total resursåtgång och kvalitet. För att få en bild av kommunens kostnader jämfört med vad som förväntas enligt den mellankommunala kostnadsutjämningen analyseras standardkostnadsavvikelse i samband med uppföljning. Generellt sett kan man säga att Härryda kommun har lägre kostnader än förväntat för grundskola och gymnasieverksamhet och högre kostnader än förväntat för barnomsorg. Samtliga belopp nedan inkluderar års lönerevision. Sektor för utbildning och kultur Indikator /budgetram netto i tkr för sektor utbildning och kultur Förskola 921,7 961,3 977,7 990,6 1 012,0 Nettokostnad per inskrivet barn, förskolan, tkr 100 104 103 104 105 Nettokostnad per inskrivet barn, pedagogisk verksamhet (fam. dgh), tkr Nettokostnad per nöjdhetspoäng, förskolan, tkr (kostnad per barn/nöjdhetspoäng) Nettokostnad per nöjdhetspoäng, pedagogisk verksamhet, tkr Grundskola 84 92 91 89 84 22,2 23,9 22,8 21,9 22,2 17,0 20,9 20,3 18,8 17,7 Nettokostnad per barn 6 15 år tkr 87 89 88 87 87 Kostnad per meritpoäng, kr 317 326 329 327 326 Kostnad per gymnasiebehörig elev tkr 74 75 76 75 75 Nettokostnad/inskrivet barn i särskola, tkr 382 383 423 433 443 Gymnasium Kostnad per betygspoäng tkr 6 6 6 6 6 Nettokostnad per gymnasieplats totalt tkr 83 86 87 87 86 Vuxenutbildning Kostnad per invånare, kronor(20 64) 727 975 1 026 957 998 Kostnad per invånare i Härryda/kostnad per invånare i riket SCB Kultur 8 % 23 % 29 % 21 % 26 % Kostnad per invånare, kronor 925 951 947 968 1 133 Mediakostnad/utlån kr 2,3 2,4 2,3 2,7 2,7 Kostnad per elev i kulturskola, kr 8 006 7 050 7 212 7 212 7 212 Kostnad per invånare i Härryda/kostnad per invånare i riket SCB Fritid 11 % 9 % 9 % 7 % + 9 % Kostnad per invånare 7 20 år, kr 7 482 6 946 7 210 7 143 7 440 Kostnad per invånare i Härryda/kostnad per invånare i riket SCB 4 % 16 % 12 % 13 % 10 % Minskade kostnader per barn inom för- och grundskola kompenseras till stor del av lönekostnadsökningar och högre lokalkostnader. Nyckeltalen för kulturverksamheten påverkas markant av tillkommande kostnader för kulturhus i Landvetter. 15

KOMMUNÖVERGRIPANDE EKONOMI Effektiv resursanvändning Sektor för socialtjänst Indikator /budgetram netto i tkr för sektor socialtjänst 479.5 491,3 495,7 505,5 515,6 Vård och omsorg Kostnad per belagd plats särskilt boende permanent (brutto tkr) Kostnad per belagd plats särskilt boende korttid (brutto tkr) 561 557 556 554 557 606 644 622 641 641 Beläggningsgrad i procent, särskilt boende permanent 97 96 97 97 97 Beläggningsgrad i procent, särskilt boende korttid 94 98 100 99 99 Kostnad per planerad hemtjänsttimma, egen regi 441 454 410 410 410 Standardkostnadsavvikelse Individ- och familjeomsorg Ekonomiskt bistånd, kostnad per hushåll med bidrag (netto tkr) 42.9 44,1 44,1 44,1 44,1 Kostnad per årsplacering HVB barn/unga (netto tkr) 1396 971 1 191 1 191 1 191 Kostnad per årsplacering, LVM (netto tkr). 1067 1 026 1 026 1 026 1 026 Kostnad per placerad person, slutenvård enligt SoL (netto tkr) Standardkostnadsavvikelse Funktionshinder 123 435 107 107 107 Kostnad per utförd timme personlig assistans 283 270 290 290 290 Kostnad per plats gruppbostad egen regi (brutto tkr) 963 1 182 1 202 1 202 1 196 Kostnad per köpt plats (brutto tkr) 1580 1 500 1 500 1 500 1 500 Den minskande platskostnaden för särskilt boende beror på att sektorn räknar med en högre beläggningsgrad än tidigare. Kostnad per planerad hemtjänsttimma beräknas utifrån prognosen för år. Arbetet med att hitta rätt placeringar av barn i hem för vård av boende (HVB) för barn/unga ser ut att leda till billigare placeringar. Kostnaden per placerad person i slutenvård enligt SoL var extremt låg under år på grund av ett stort antal korta placeringar. Detta ser ut att hålla i sig även framöver, antalet personer med insatser i dagsläget tyder på detta. Kostnad per utförd timma personlig assistans utgår från års prognos. 16

KOMMUNÖVERGRIPANDE EKONOMI Effektiv resursanvändning Sektor för samhällsbyggnad Indikator /budgetram netto i tkr för sektor samhällsbyggnad 117,5 101,9 109,4 114,3 113,7 Gator och park Parkhållning drift och underhåll (kr/m2) 7,9 8,1 8,9 9,7 10,1 Skötsel grönytor (kr/m2) 0,9 0,9 1,0 1,1 1,1 Trafikbelysning totalt (kr/st) 825 785 870 899 914 Kollektivtrafik inklusive färdtjänst Skolskjutsresor exkl. den allmänna kollektivtrafiken (kr/elev med skjuts) 29 353 30 818 32 359 33 977 Särskild kollektivtrafik (kr/resenär och år) 8 493 8 520 8 761 9 423 9 922 Vattenverksamhet VA-kostnad i villa och år/motsvarande kostnad i riket. Kr och % 5 315/ 5 761 92,3 % 5402/ 5 934 91,0 % 5 807/ 6 112 95,0 % 6 127/ 6 295 97,3 % 6 464/ 6 484 99,7 % Total kostnad per levererad vattenmängd kr/m3 32,3 31,9 33,6 35,4 37,1 Avfallsverksamhet Kostnad avfallshantering kr/invånare 693 773 777 819 874 Sektorns kostnader för drift och skötsel ökar i takt med entreprenadindex. Kostnadsökningar inom gatubelysningen, främst för energi, motverkas till viss del av bättre styrning av tändning och släckning samt energieffektiviseringar. Gynnsamt utfall av ny entreprenadupphandling inom utförande av särskild kollektivtrafik minskar kostnadsökningarna, trots ökade bränslekostnader. Kostnaden för vattenproduktion ökar i takt med investeringar och ökat underhåll. Sektor för teknik och försörjningsstöd Indikator /budgetram netto i tkr för sektor teknik och försörjningsstöd Fastighet 8,8 12,9 8,6 6,6 5,3 Genomsnittlig kostnad för ägda lokaler kr/kvm 876 904 949 976 981 Genomsnittlig kostnad för hyrda lokaler kr/kvm 1 163 1 219 1 236 1 242 1 241 Nyttjandegrad av lokaler % 99,7 100 100 100 100 Städservice Städkostnad per kvm 239 241 229 210 197 Måltidsservice Ätandefrekvens grundskolan (%) 90 90 90 90 90 Genomsnittlig kostnad per måltid (kr) 31,3 31,5 30,9 30,6 30,2 IT Kostnad per nöjdhetspoäng (kr) 461 000 373 000 410 000 422 000 441 000 Säkerhet Kostnad per invånare (kr) 68 67 66 65 64 Upphandling Kostnad per upphandling (kr) 117 000 134 000 107 000 107 000 107 000 Sektorn har sammantaget minimala nettokostnader, då tjänsterna internfördelas till övriga verksamheter i kommunen. Kostnadsökningen på egna lokaler och minskningen på hyrda lokaler beror på att dyra lokaler sagts upp eller köpts. Antalet nyproducerade objekt ökar ganska kraftigt och priserna 17

KOMMUNÖVERGRIPANDE EKONOMI Effektiv resursanvändning för nyproduktion stiger löpande (i normalfallet). Målsättningen är att samtliga kommunala lokaler ska utnyttjas, vilket är en hög målsättning, då etablering av fristående verksamhet påverkar planeringsförutsättningarna. Minskningen av städkostnaderna är en följd av den effektivisering som anses möjlig inom den egna verksamheten. Den redovisade måltidskostnaden avser samtliga tillagade måltider och kostnadsminskningen beror på marginaleffekter. Sektor för administrativt stöd Indikator /budgetram netto i tkr för sektor administrativt stöd Kansli Totala kostnader i förhållande till kommunens nettokostnader (%) Ekonomi 45,3 48,1 52,6 48,1 48,1 0,55 0,57 0,56 0,53 0,50 Kostnad per chef (kr) 66 600 70 500 73 400 73 100 73 100 Totala kostnader i förhållande till kommunens nettokostnader (%) Personal 0,63 0,63 0,60 0,57 0,55 Kostnad per utbetald lön (kr) 375 397 385 384 384 Kostnad per chef (kr) 118 400 114 500 120 700 120 200 120 200 Miljö- och hälsoskydd Kostnad miljö och hälsoskydd, myndighetsutövning, kr/inv 161 176 173 170 167 Livsmedelskontroll, kr/inv 27 27 27 26 26 Miljö- och hälsoskyddstillsyn, kr/inv 33 41 40 40 39 Sektorns kostnader i förhållande till kommunens övriga kostnader sjunker generellt, beroende på att det inte sker några automatiska tillskott när kommunen för övrigt växer. 18

KOMMUNÖVERGRIPANDE MÅL FÖR GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING MÅL FÖR GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING Målen för god ekonomisk hushållning i Härryda kommun skall medverka till att varje generation tar ansvar för sin konsumtion av kommunal verksamhet och efterlämnar miljömässiga, sociala och ekonomiska förutsättningar som är minst lika goda som vid övertagandet. Finansiella mål Måluppfyllelsen mäts och analyseras årligen i rullande fyraårsperioder. Det egna kapitalet värdesäkras enligt omsorgsprisindex (OPI). Soliditetsnivån är lägst på den nivå som gällde vid periodens början. För att säkerställa de finansiella målen är det redovisade resultatet minst 1,5 procent av verksamhetens nettokostnader. Kommunfullmäktiges fastställda finansiella mål uppfylls för varje enskilt år avseende värdesäkring av det egna kapitalet. De finansiella målen för Härryda kommun anger att intäkterna skall överstiga kostnaderna med 1,5 procent, vilket motsvarar cirka 27 mkr. I fastställd budget/plan är motsvarande mått för år 2,5 procent, men för hela perioden 1,3 procent. Resultatet för är 41 mkr, men det genomsnittliga resultatet planperioden är drygt 21 mkr. Fastställd budget innebär en soliditet på 15 procent, vilket beror på en ambitiös investeringsvolym och den budgeterade förskotteringen för Bårhultsmotet. Kommunfullmäktiges finansiella mål för god ekonomisk hushållning Finansiella mål Indikator Det egna kapitalet värdesäkras enligt omsorgsprisindex (OPI). Eget kapital inklusive pensionsskuld intjänad före 1998, mkr 285 302 342 359 365 Soliditetsnivån är lägst på den nivå som gällde vid periodens början. Soliditet inklusive pensionsskuld intjänad före 1998, % 16 16 15 15 15 För att säkerställa de finansiella målen är det redovisade resultatet minst 1,5 % av verksamhetens nettokostnader. Resultat i förhållande till verksamhetens nettokostnad,% Resultat inklusive pensionskostnader, mkr 1,0 1,1 2,5 1,0 0,3 16,2 17,0 40,8 16,6 5,9 De finansiella målen tar sikte på kommunens finansiella ställning och dess utveckling, och anger därmed de finansiella förutsättningarna och ramarna för den verksamhet som kommunen bedriver. Målen har som utgångspunkt att varje generation själv ska bära kostnaderna för den service som den konsumerar. Detta innebär att ingen generation bör behöva betala för det som en tidigare generation förbrukat. Överskottet måste därför vara tillräckligt stort för att motsvarande servicenivå ska kunna garanteras även för nästkommande generation utan att den ska behöva uttaxeras en högre skatt. 19

KOMMUNÖVERGRIPANDE MÅL FÖR GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING Enligt kommunallagen har kommunerna ett balanskrav, det vill säga att intäkterna ska täcka kostnaderna. Om kostnaderna för ett visst räkenskapsår överstiger intäkterna, ska det negativa resultatet regleras och det redovisade egna kapitalet återställas under de närmast följande tre åren. Fullmäktige ska vid sådana lägen anta en åtgärdsplan för hur återställandet ska ske om inte synnerliga skäl finns. Vid avstämning av balanskravet för Härryda kommun ska det redovisade resultatet justeras med två poster: realisationsvinster och kostnader som avser avsättningar för pensionsförpliktelser som är intjänade före 1998. Härryda kommun redovisade för år ett negativt resultat på 16,2 mkr. Eftersom Härryda kommun hanterar pensionerna enligt fullfonderingsmodellen innebär det att resultatet förbättrades med 61,6 mkr som avser kostnader förorsakade av pensionsförpliktelsen före 1998. Därtill avräknas 2,2 mkr för realisationsvinster. Justeras kommunens resultat enligt blandmodellen så skulle resultatet uppgå till 43,2 mkr för. /plan innebär positiva resultat. Balanskravet kommer att uppnås för samtliga år. Finansiella mål uppfylls med största sannolikhet avseende värdesäkring av det egna kapitalet. Soliditetsnivån uppfylls inte och resultatnivån når inte upp till 1,5 procent av verksamhetens nettokostnader. Kommunfullmäktiges verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning Kommunfullmäktige har fastställt fyra verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning. Målen avser bostadsbyggande, behovstäckning inom förskoleverksamheten, mål för grundskola och gymnasiet samt mål avseende bostäder för äldre och personer med funktionsnedsättning. Nedan redovisas de fastställda verksamhetsmålen samt förvaltningens plan för måluppfyllelse. Verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning Bostadsbyggandet utformas så att en befolkningsökning på cirka 1,5 % kan mötas med bostäder i alla ägande- och upplåtelseformer. Full behovstäckning inom förskoleverksamheten och föräldrar kan välja verksamhetsform. Alla elever har efter slutförd grundskola eller gymnasieutbildning tillräcklig kompetens för arbete eller fortsatta studier. Grundskolan och gymnasiet ses som en sammanhållen enhet. Indikator Befolkningstillväxt (%) Antalet påbörjade lägenheter Antal upplåtelseformer av nyproducerade lägenheter i större exploateringsområden Utbud av antal varianter på lägenhetsstorlekar i nyproducerade flerbostadshus (1 5 rum och kök) Antal barn som ej erhållit plats inom fyra månader (accepterar fler än ett alternativ) Andel föräldrar som får förstahandsval beträffande verksamhetsform, % Andel elever behöriga till gymnasieskolan, % Andel grundskoleelever åk 9 med betyg i alla ämnen, % Andel elever med slutbetyg efter 4 år exklusive IV/IM-programmen 1,1 1,9 1,5 1,8 1,3 292 316 274 247 214 3 3 3 3 3 5 5 5 5 5 0 0 0 0 0 99 99 100 100 100 94 97 95 95 95 89 89 90 89 89 92 92 92 92 92 20

KOMMUNÖVERGRIPANDE MÅL FÖR GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING Verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning Det finns bostäder av god kvalitet och god tillgänglighet för äldres och funktionsnedsattas bedömda behov. Indikator Antal ej verkställda beslut inom 3 månader avseende särskilt boende (Mätdag 31/12) 11 0 0 0 0 Behov av särskilt boende 269 266 270 273 283 Antal platser särskilt boende (Mätdag 31/12) Antal BGT-lägenheter (Mätdag 31/12) Beräknat behov av bostad för funktionsnedsatta över 19 år Antal lägenheter för funktionsnedsatta 268 268 267 276 276 55 55 59 59 79 82 84 88 100 105 83 91 95 103 103 Bostadsförsörjningsprogram upprättas med en genomförandetid på fem år och med en årlig revidering av programmet. Programmet är det planeringsverktyg som utgör grunden för befolkningstillväxten och är också ett planeringsunderlag för övriga sektorer. Genom exploateringsavtal med olika aktörer ska kommunen skapa ett varierat utbud av bostäder och utnyttja konkurrensen bland bostadsproducenterna. Tillfälliga variationer i antalet påbörjade lägenheter uppstår i huvudsak i samband med överklaganden av detaljplaner och privata exploatörers ändrade tidplaner för byggstart, vilket i sin tur tillfälligt påverkar befolkningstillväxten. Förskolan klarar lagkravet att erbjuda plats till alla familjer som önskar och är berättigade till plats inom fyra månader. Föräldrarnas möjlighet att få rätt verksamhetsform fortsätter att öka i takt med utbyggnaden av fler platser i förskolan. Slutbetyg från gymnasiet är den absolut viktigaste variabeln för att unga ska få tillträde till arbete eller fortsatta studier. Behörighet till gymnasiets nationella program är en förutsättning för detta. Samverkan mellan grundskola och gymnasium behöver fördjupas och utvecklas och därmed kommer målskrivningar och ansvarsområden att omformuleras och förtydligas. I verksamheternas kvalitetsarbete kommer arbetet med de nya styrdokumenten att fortsatt prioriteras. Grundskolan kommer att utveckla formerna för ämnesövergripande arbetssätt och önskar samarbetsformer med de tvärvetenskapliga programmen på Hulebäcksgymnasiet. Hulebäcksgymnasiet har ett samarbete med Naturvetenskapliga fakulteten på Göteborgs universitet. Grundskolan kommer att söka statliga stimulansmedel för att förstärka matematikundervisningen. För att ytterligare förstärka samarbetet mellan verksamheterna och stimulera intresset för naturvetenskap, teknik och matematik tillsätter sektorn en projektledare under perioden. Grundskolan och gymnasiet deltar båda i ett GR-gemensamt projekt finansierat av Europeiska socialfonden (ESF) kring avhopp, och verksamheterna söker även stimulansmedel för elevhälsan. Samarbete med GR om studie- och yrkesvägledning kommer att vidareutvecklas och verksamheterna kommer också att öka kontakterna med arbetsliv och näringsliv för att öka möjligheterna till samarbete, fadderföretag och praktikplatser. Inom ramen för arbetet med lokalresursplaneringen (LRP) utformas planer för att tillgodose behov av särskilt boende för äldre enligt en modell som är baserad på kommunens befolkningsprognos. Antalet äldre i kommunen ökar och andelen äldre av befolkningen blir större. Den enhet som för närvarande ligger i malpåse på Ekdalagården beräknas tas i drift vid halvårsskiftet och Bygårdens särskilda boende byggs ut i två etapper varav den första som innebär ett tillskott med 9 lägenheter görs och den andra som innebär ett tillskott av 16 lägenheter planeras 2016. LSS-handläggarna har genom biståndsbedömningarna god kännedom om de stödinsatser som kommunens invånare med funktionsnedsättning har. Informationen och den samlade bedömningen av behovet ligger till grund för lokalresursplaneringen och utbyggnad av bostäder i enlighet med LSSlagstiftningens målsättning. Behovet av lägenheter är bedömt utifrån varje enskild individ. 21

KOMMUNÖVERGRIPANDE MÅL FÖR GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING Bostadsönskemålen har förändrats under senare år och fler personer söker boendealternativ som ger en högre grad av självständighet. I utbyggnadsplanen finns därför fler alternativ där detta erbjuds, såsom servicebostad i Mölnlycke och i Landvetter samt 9 lägenheter i särskilt anpassad bostad. Båtsmanstorpets gruppbostad som för närvarande ligger i malpåse beräknas öppna och år 2016 finns en ny gruppbostad i Hindås i planen. För personer under 19 år köper kommunen plats av annan utförare. 22

KOMMUNÖVERGRIPANDE PERSONAL PERSONAL Härryda kommun som arbetsgivare Det personalpolitiska programmet (PPP) beskriver de förhållningssätt som ska genomsyra organisationen. PPP är uppbyggt kring tre grundperspektiv; medarbetarskap, ledarskap samt kommunikation och samverkan. Programmet ska vara levande och det är viktigt att alla deltar och engagerar sig i arbetet. Utifrån PPP sker ett löpande utvecklingsarbete inom olika personalpolitiska områden. PPP ska medverka till att Härryda kommun kan uppfylla kommunstyrelsens verksamhetsmål för medarbetare: Härryda kommun ska vara en bra arbetsgivare. Medarbetarskap Alla medarbetare ska utifrån en positiv människosyn ha mod och vilja att bidra till ett öppet klimat och goda relationer på arbetsplatsen. Man ska vara medveten om det egna ansvaret för utveckling av verksamheten och av sig själv. Man ska ha insikt om det egna uppdraget och dess förutsättningar. Introduktion för nyanställda För att ge samtliga medarbetare en grundläggande kunskap om kommunens organisation och uppdrag anordnas två halvdagars kommungemensam introduktion för nyanställda. Genom introduktionen får medarbetarna kommunkunskap och kunskap i bemötandefrågor samt inblick i kommunens verksamheter och geografi. Kommundirektören, sektorscheferna samt ett par funktionschefer medverkar. Utöver den centrala introduktionen ska medarbetarna genomgå ett introduktionsprogram inom den enhet där de anställts. Hälsa Härryda kommun eftersträvar att få så många medarbetare som möjligt att inse vikten av att leva ett hälsosamt liv. Genom hälsofrämjande arbete är målet att på sikt medverka till ett totalt bättre hälsoläge bland medarbetarna. En hälsoutvecklare driver och samordnar det hälsofrämjande arbetet. Hälsoutvecklaren har kontakt med cirka 120 hälsoinspiratörer runt om på kommunens arbetsplatser, samt stödjer arbetsgrupper genom riktade hälsoinsatser. Hälsoutvecklaren arrangerar föreläsningar och aktiviteter inom områdena trivsel, gemenskap och hälsa. Dessa erbjuds till medarbetarna kostnadsfritt eller till ett reducerat pris. Genom kommungemensamma aktiviteter ska samhörigheten ökas och den sociala gemenskapen förbättras. Kommunen har ett nära samarbete med Härryda kommuns kultur- och idrottsförening (HKIF) som arrangerar aktiviteter inom områdena hälsa, kultur och idrott. Oasen förebygger och utvecklar För att förebygga ohälsa och utveckla verksamheten finns Oasen, en enhet inom personalfunktionen som är tillgänglig för all personal. Oasen arbetar med såväl arbetslagsutveckling som samtalsstöd till enskilda medarbetare samt med stresshantering och massage. Oasen arbetar även med rehabilitering av medarbetare i nära samarbete med personalspecialisterna. Företagshälsovård och personalstöd Då Härryda kommun satsar mycket på främjande och förebyggande personalvård i egen regi är företagshälsovårdens främsta uppgift att arbeta med pågående rehabiliteringsärenden. Team hälsooch friskvård har uppdraget att sköta företagshälsovården för Härryda kommun. Medarbetare som behöver stöd och råd inom områdena ekonomi, juridik, relationer och hälsa erbjuds personalstöd i form av telefonrådgivning hos S:t Lukasstiftelsen. Såväl personliga som arbetsrelaterade problem kan tas upp. Telefonrådgivningen går att nå hela dygnet och är kostnadsfri för medarbetarna. 23

KOMMUNÖVERGRIPANDE PERSONAL Sjukfrånvaro Sjukfrånvaron var 5,6 procent under. Genom ett aktivt arbete med bland annat hälsofrämjande, förebyggande och rehabiliterande insatser ska sjukfrånvaron sänkas. Målet är att sjukfrånvaron ska vara 4,7 procent under, och sänkas till 4,6 procent. Nöjd medarbetare För att bland annat få besked om vilka förbättringsområden som finns i verksamheterna genomför kommunen vartannat år en medarbetarundersökning som även visar ett Nöjd-Medarbetar-Index (NMI). Samtliga chefer ska genomföra aktiva insatser inom de förbättringsområden som, i medarbetarenkäten, anges för verksamheten. års resultat gav 55 i NMI, vilket var en nedgång med fyra enheter jämfört med 2009. Målet är att höja NMI-värdet för förvaltningen med fyra enheter under för att åter få NMI 59. Heltid och flexibel arbetstid Genom aktiva insatser, bland annat Heltidsprojekt, har andelen heltidsanställda i kommunen ökat de senaste åren. Idag har cirka 81 procent av kommunens cirka 2 600 anställda heltidstjänster. Kommunen ska fortsätta sträva efter att minimera antalet ofrivilliga deltidsanställningar. Många medarbetare har möjlighet till flexibel arbetstid och kan påverka hur arbetet läggs upp genom kommunens avtal om årsarbetstid. Strategisk kompetensförsörjning Som ett led i att möta framtida krav på arbetskraft har kommunen tillsammans med de fackliga organisationerna tagit fram en strategisk kompetensförsörjningsplan. en anger vilka grupper som kommunen anser svårrekryterade i framtiden. Insatser ska genomföras för att förbättra möjligheterna att rekrytera och behålla vissa svårrekryterade grupper. Detta sker genom exempelvis: Löneökningar för vissa grupper utanför ordinarie lönerevision. Alla medarbetare erbjuds möjlighet att löneväxla för att pensionsspara. Alla medarbetare erbjuds möjlighet att hyra miljöbil genom bruttolöneavdrag. Attraktiv arbetsgivare Det är av största vikt att vara en attraktiv arbetsgivare för att kunna konkurrera om kompetent arbetskraft och därmed säkra den framtida personalförsörjningen. Det personalpolitiska programmet beskriver vad Härryda kommun står för som arbetsgivare och vilka förhållningssätt som genomsyrar organisationen. Ledarskap Alla chefer ska vara medvetna om sitt ansvar som förebild och kulturbärare. Man ska ha förmåga att anpassa sitt ledarskap efter situationen och respektive medarbetare. Som chef ska man utifrån en positiv människosyn visa tillit till sina medarbetare. Man ska ha mod att leda. Ledarskapsutveckling Att utveckla ledare och ledarskap är en strategiskt viktig fråga för Härryda kommun. Hösten 2010 introducerades en ny, gemensam utbildning för nytillträdda chefer. Utbildningen syftar bland annat till att tydliggöra det personalpolitiska programmet (PPP). I utbildningen ingår även strategisk ledarutbildning via GR och personlig ledarutveckling. Utbildningen pågår under 1,5 år. För samtliga chefer i förvaltningen anordnas varje år två obligatoriska ledarskapsdagar i strategiska frågor och ledarskapsutveckling. Genom chefsutbildningen och årliga ledarskapsdagar ska kommunens chefer stärkas i sin roll och få en tydlig, gemensam plattform. 24