Systemanalys HCT Emeli Adell Trivector Projektledare
Syftet med systemanalysen: Undersöka vilka effekter som införande av HCT kan leda till för samhället som helhet på kort och lång sikt. Arbetsgrupp: Lunds universitet (koordinator) KTH Trafikverket Transportstyrelsen Trivector (projektledare) Påbörjades augusti 2014 Avslutas december 2015 Referensgrupp: VTI Chalmers Energimyndigheten Volvo Scania Fordonskomponentgruppen Skogforsk Naturskyddsföreningen Skogsindustrierna Green Cargo
Potentialen för olika marknadssegment Framtida förutsättningar och villkor Erfarenhet från Finland Input till införandestrategier Input till införandestrategier Logistik (Chalmers) IAP-studier (Lunds Univ.) Internationellt samarbete (CLOSER) Infrastrukturen (Trafikverket) PBS (VTI) HCT-programmet Programmet syftar till att skapa förutsättningar för introduktion av High Capacity Transport (HCT) på en utpekad del av det svenska vägnätet genom att beskriva och utveckla tillstånds- och problembilder, utvecklingsbehov, möjliga lösningar och att testa och demonstrera dessa. Programmet styrs av HCT-gruppen som bl.a. består av representanter från de elva arbetspaketen som listas här. Varje enskilt arbetspaket har sin egen projektplan, projektledare, finansiering och organisation. Programmet beskrevs och påbörjades hösten 2011 av CLOSER, på initiativ av Trafikverket. Ett samlat regelverk (Transportstyrelsen) Trafiksäkerhet (SAFER) Följeforskning (KTH) Systemeffekter Trivector, LTH Typekipage (Volvo/Scania) Demonstratorer (Skogforsk) Input till införandestrategier Input till trafiksäkerhetseffekter på systemnivå Resultat och erfarenheter från praktiska försök. Resultat och erfarenheter från praktiska försök.
HCT-Systemanalys State of the art Vad säger befintlig litteratur? Varför tycker man så olika? Den svenska systemanalysen Framtidsscenarier Införandestrategier
1. Befintlig kunskap Litteraturstudie Sammanställning av befintlig kunskap kring systemeffekter av HCT på väg Svensk och främst europeisk litteratur 5
Konsensus och delade meningar Litteraturen är överens om: Ett införande av HCT ger lägre transportkostnader per tonkm Ett införande av HCT ger lägre energiförbrukning per tonkm Viss överflyttning till väg är att vänta Trafiksäkerheten blir antagligen inte sämre Det finns betydande brister i kunskaperna kring ett införande av HCT Inom litteraturen är man oense om: Omfattningen av överflyttningen av godstransporter från järnväg/sjöfart till väg Lämpliga parametrar för att skatta överflyttningseffekter och inducerad trafik framförallt elasticitetstal Hur ett införande av HCT påverkar vägslitaget Systemeffekterna av ett införande av HCT 6
Stor spridning i litteraturen Ökad energieffektivitet per tonkm Varierar mycket i olika studier 5-20 % per tonkm Förändringar i trafikvolymer Ökad transportefterfrågan är i princip inte studerat Överflyttning av gods till väg, +0,1 % till + 13 % 7
Överflyttning från järnväg och sjöfart är den springande punkten till varför det finns olika slutsatser kring systemeffekter av ett införande av HCT. Olika slutsatser kring hur HCTs lägre transportkostnader påverkar färdmedelsfördelningen och den inducerade trafiken 8
2. Intressenters inställning till ett införande av HCT Telefonintervjuer med: 7 Politiker 3 Transportköpare 2 Transportör 2 Fordonstillverkare 3 Myndighet och kommun 2 NGO 10
Aktörers inställning Positivt inställda främst pga Svenska företags konkurrenskraft Ökad energieffektivitet (per tonkm) och gynnar därmed miljö Negativt inställda främst pga Överflyttning från järnväg till väg Ökad efterfrågan på transporter Kluven inställning främst pga Transportsystemet behöver effektiviseras som helhet Ser möjligheter men också risker med HCT på väg Negativ inställning Generellt sett längre tidshorisont Utgår från i vilken riktning man vill att samhället ska utveckla sig Mindre vikt vid omedelbara vinster i effektivitet som ett införande av HCT kan medföra Positiv inställning Generellt sett kortare tidshorisont Vill förbättra villkoren för företagande i Sverige nu och skapa bra förutsättningar för framtiden Ser effektivisering som något positivt i sig 11
DEN SVENSKA SYSTEMANALYSEN Vad händer i ett Sverigeperspektiv om större och eller tyngre lastbilar tillåts i Sverige? Kapacitetsförändringar för olika trafikoch transportslag, inkl. omflyttning Alternativanvändning av kapacitet Effekter på miljö och klimat Trafiksäkerhet Tillväxt och konkurrenskraft Samhällsekonomisk bedömning Påverkan på de transportpolitiska målen
Utblick Framtidsscenarios Basscenario Bygger på kapacitetsutredningen Uppdateras med nyare prognoser Klimatscenario Bygger på klimatscenariot i kapacitetsutredningen Utredningen kring fossilfri fordonsflotta Utblick
Införandestrategier Utpekat vägnät Begränsningar åtgärdas för att skapa hela stråk Brorestrektioner Egenkontroll Främja kombitrafik Begränsningar åtgärdas för att ge tillgång till hamnar och terminaler Brorestrektioner Egenkontroll Fritt införande av HCT BK1 Brorestrektioner Egenkontroll Noll-alternativ Vikt och längd på lastbilar förblir samma som idag.
Införandestrategier för HCT på väg SYSTEMANALYS Scenarier för samhälls- och transportutveckling Utblick 1. Kapacitetsutredn. 2. Klimatscenario Utblick A. Fritt införande av HCT Systemanalys Systemanalys B. Utpekat vägnät Systemanalys Systemanalys C. Främja kombitrafik Systemanalys Systemanalys
Projektslut december 2015 Emeli Adell Trivector Projektledare Resultat ger input till regeringsuppdraget som redovisas 30 november och kommer även bl.a. presenteras på Transportforum, januari 2016. Tack!