Utvärderingsrapport projekt TRIO

Utvärderingsrapport projekt TRIO Inledning TRIO har genomförts som ett samverkansprojekt mellan Vilhelmina kommun, Dorotea kommun, Åsele kommun, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Landstinget, Skatteverket, Kronofogden, Svenska kyrkan samt Företagarna i Södra Lappland. Syftet med projektet var att öka anställningsbarheten för ungdomar (16-24 år) genom aktiviteter som ökade kontakterna med arbetsliv, vuxenvärld och högre studier samt genom ett utökat samarbete mellan medverkande kommunala och statliga myndigheter. Ambitionen var att genom ett reellt arbete över myndighets- och organisationsgränser öka anställningsbarhet/eget företagande hos målgruppen och på så vis också möta framtida hot såsom exempelvis befolkningsminskning och rekryteringssvårigheter i den aktuella regionen. Projekt TRIO har bedrivits under perioden januari 2010 till december 2011. Projektet fick under senare delen av projekttiden vissa svårigheter med medfinansieringen, vilket bl a gjorde att målgruppen kom att utvidgas, vissa aktiviteter och kostnader justerades samt att den lärande utvärderingen reducerades avsevärt vad gäller planerade utvärderingsinsatser. Utvärderingen har genomförts under perioden november 2010 t o m december 2011, men som påpekas ovan har de från början planerade insatserna avsevärt reducerats och under perioden april 2011(fokusgrupper) till projektets avslut i december 2012 har det endast genomförts en större utvärderingsinsats (utöver genomgång av viss projektdokumentation och kontakter med projektledning) i form av en enkät riktad till styrgrupp, projektledning och samverkanspartners. Föreliggande slutrapport sammanfaller således till största del med den delrapport som presenterades i januari 2011. Uppdraget Syftet med utvärderingen har varit att, med bakgrund i projektets mål i projektansökan, kontinuerligt följa projektet. Utvärderingen har haft som ansats att ske i nära samverkan med projektledning och ha ett externt perspektiv. Vidare syftade uppdraget till att skapa ett kontinuerligt och fördjupat lärande under projekttiden. Huvudfokus för utvärderingen har varit att undersöka hur och i vad mån projektet bidragit till att öka anställningsbarheten för projektets målgrupp (unga) samt belysa hur samverkan utvecklas mellan kommunerna och de olika myndigheterna

Utvärderingsuppdraget finns beskrivet i den utvärderingsplan som upprättades i samband med att uppdraget påbörjades. Ansvariga utvärderare har varit Patrik Lindahl (uppdragsansvarig) och Anna Berg Jansson, European Minds Metod och utvärderingsaktiviteter Utvärderingen har i huvudsak haft en kvalitativ ansats vad gäller metod, med vissa kvantitativa inslag. Inledningsvis genomfördes en genomgång av projektplan samt delar av projektets dokumentation. Med utgångspunkt i detta formulerades ett inledande PM med några reflektioner och slutsatser främst kring projektets organisation, riggning och dokumentation. Därefter genomfördes en LFA-analys av projektet med utgångspunkt i projektansökan. Analysen syftade till att testa projektets logik och säkerställa relevans mellan problembeskrivning och projektets mål, delmål och planerade aktiviteter. Under hösten/vintern 2010 genomfördes ett antal kvalitativa intervjuer med projektledning, styrgrupp och projektets samverkanspartners. Analys av intervjuer samt övriga dittills genomförda aktiviteter diskuterades vid ett lärtillfälle analysseminarium den 20 januari. Därefter sammanställdes materialet skriftligt och återrapporterades till projektet i form av en delrapport i februari. Därefter genomfördes kvalitativa intervjuer med ett urval av projektets deltagare. Vidare genomfördes två fokusgrupper med samverkanspartners respektive deltagare under våren 2011. Som påpekats ovan reviderades därefter utvärderingen och i samråd med projektledningen beslutades det att endast genomföra en elektronisk enkät samt föreliggande slutrapport av utvärderingen. Utöver detta har viss kontakt förekommit mellan projektledning samt utvärderare och vi har även tagit del av delar av projektets avslutande dokumentation. Vi deltog även via distansteknik vid projektets slutkonferens där vi främst redovisade utfallet av den enkät som avslutade utvärderingsinsatserna. Resultat av, och diskussion kring genomförda utvärderingsaktiviteter kopplade till projektets genomförande Nedan redovisas resultat, reflektioner och det lärande som de olika utvärderingsaktiviteterna påvisat under projektets genomförande. Då utvärderingen kom att reduceras avsevärt vad gäller insatser, sammanfaller texten till största del med delrapporten från februari 2011 med vissa revideringar och uppdateringar.

Projektstart, aktiviteter och organisation Projektet inleddes med en upptakt där samtliga aktörer deltog, flera av dessa tog även med sig delar av övrig personal, dvs. som inte är direkt involverad i projektet, och sammanlagt medverkade ca 50 personer. Upptakten uppmärksammades även av media. Projektstarten upplevdes i sin helhet som positiv och projektdeltagarna framhåller hur det funnits ett engagemang för de frågor som projektet hanterar i den lokala samverkansgruppen redan innan TRIO formulerades. En kritisk händelse under projektstarten var dock att projektet vid startdatum inte hade några deltagare. Problemet med att rekrytera deltagare till TRIO härleddes till förändringar i de statliga aktörernas interna uppdrag och då särskilt det faktum att Arbetsförmedlingen vid projektets uppstart fick tydliga direktiv om att fokusera på kompletterande aktörer. Vår bedömning är att detta bidrog till att man under projektstarten fick lägga mycket tid och kraft på att snabbt rekrytera deltagare, få igång aktiviteter och lösa praktiska problem vilket i sin tur medförde att projektansökan inte diskuterades i någon större omfattning under projektets start. Ett uttryck för detta är att flera personer tidigt uttryckte en önskan/behov av att återvända till ansökan, målformuleringar etc. och menade att de inledningsvis saknade mer strategiska diskussioner vid projekt- och styrgruppsmöten då dessa fungerade mer som informationsmöten. Under projektstarten har också processtöden för jämställdhet och tillgänglighet engagerats och deltagit på projekt- och styrgruppsmöten. Vår bedömning är att projektet när det gäller dessa frågor antagit en strategi som går ut på att inte se dessa som separata aktiviteter utan istället väva in frågor som berör dessa teman vid ex. företagsbesök. Detta tydliggörs även av att dessa teman finns med i de avtal och den information som gått ut till företag och praktikplatser. Man har också bjudit in personer som utgör underrepresenterat kön på sina respektive arbetsplatser som ett sätt att väcka diskussion och reflektion kring jämställdhet. Projektledningen upplever också att dessa insatser fått ett visst resultat då de fungerat som en ögonöppnare för flera av deltagarna som också börjat diskuterat dessa frågeställningar. Vi har sett detta som positivt med tanke på de mål som denna typ av projekt har att uppfylla när det gäller dessa områden. De aktiviteter som erbjudits i projektet spänner över ett brett spektrum, från information om privatekonomi till samtal om värdegrund och existentiella frågor tillsammans med representanter från Svenska kyrkan. Vidare har en hel del företagsbesök arrangerats och man har också besökt European Job Days i Örnsköldsvik. Projektledarna har träffat deltagarna 2-3 gånger i veckan och däremellan har deltagarna jobbat med individuella uppgifter. Majoriteten av deltagarna i projektet har en tydlig upplevelse av att ett utökat samarbete mellan myndigheterna utvecklats, vilket bland annat märktes genom att man i ökad utsträckning försökt hitta gemensamma lösningar och rättat till en del systemfel som upptäckts under processen. De flesta deltagarna har anvisats av Arbetsförmedlingen medan betydligt färre anvisats av Försäkringskassan och under

intervjuerna samt i löpande dialog med projektledningen har det genom hela projekttiden det förekommit en viss oro över att man inte nått hela målgruppen. Vidare framgick, efter ca halva projekttiden, hur majoriteten av de deltagare man nått dittills hade haft en större problematik än vad man hade förväntat sig och att projektet i viss mån anpassat sig efter dessa nya förutsättningar. Exempelvis gick man från fler men kortare träffar/aktiviteter till färre men längre träffar/aktiviteter eftersom det var så pass mycket jobb med att få deltagarna att komma till varje träff. Flera av intervjupersonerna samt flertalet samverkanspartners uttryckte också tidigt under projektet att de gärna hade sett en daglig verksamhet och vissa trodde också att det var detta TRIO skulle erbjuda målgruppen. När det gäller målgruppen betonades under analysseminariet också vikten av att nå de ungdomar som finns i gråzonen, dvs. som inte finns hos någon av aktörerna/myndigheterna. När det gäller denna strävan fördes det även fram vikten av att hitta nya metoder samt att samverka och dessutom lyftes även Svenska kyrkan fram som en viktig aktör när det gäller att hitta dessa ungdomar. Det kunde tidigt konstateras att projektets organisation omfattade en bred samling olika aktörer och konstellationer. Flera personer deltog i flera olika grupper vars uppdrag och syfte i viss mån föreföll att överlappa varandra, vilket i sin tur gav en diskussion kring hur detta kunde förbättras och organiseras annorlunda. Eftersom en del projektdeltagare vid inledningen av 2011 menade att engagemanget hos medverkande aktörer och samverkansparter minskat sedan projektstart, gav detta en fördjupad diskussion kring hur projektet skulle förmå att engagera och aktivera projektets olika samverkanspartners. Vi vill som utvärderare understryka att detta sannolikt är en av de största framgångsfaktorerna för att lyckas med denna typ av projekt. Vi baserar denna slutsats på erfarenheter från de 30-talet liknande projekt som vi utvärderat under denna programperiod. Under de inledande utvärderingsaktiviteterna framkom från några parter att man ansåg att man borde slå ihop den lokala samverkansgruppen med TRIO s styrgrupp. Här gick emellertid åsikterna något isär. En del av intervjupersonerna menade att en sammanslagning skulle vara fördelaktig och ett sätt att trygga mötesdeltagande etc. Samtidigt påpekade andra att projektet skulle vinna på att kapa en del nivåer/grupper för att på så vis säkerställa klarare informations- och kommunikationsvägar. Projektets interna dokumentation och uppföljning av aktiviteter och deltagare bedömer vi som mycket bra och ändamålsenlig. Vi anser det även vara mycket positivt och av stor vikt, att man över hela projekttiden återvänt till diskussioner kring mål och löpande gjort uppföljningar och värderingar av projektets måluppfyllelse. Vi bedömer även den dokumentation som syftar till uppföljning av deltagarnas aktiviteter och upplevelser av deltagandet i projektet som ändamålsenlig. Samtidigt påtalade vi i inledningen av utvärderingen att det fanns en risk att denna dokumentation skickade vissa signaler om

byråkrati och myndighetsutövning, vilket i sig skulle kunna motverka projektets innovativa och visionära ansatser. Möjligheter och hinder Nedan följer en diskussion kring de möjligheter och hinder som vi som utvärderare identifierat i februari 2011. Dessa fördes även fram i den delrapport som presenterades. Då vi som utvärderare ej har haft möjlighet att följa projektet på nära håll under den senare delen av projekttiden kan vi emellertid ej bedöma huruvida projektet gjort några väsentliga förändringar i projektets (eller ordinarie verksamheter) genomförande med anledning av nedanstående. En god samverkan och den breda samlingen aktörer utgör enligt projektdeltagarna goda möjligheter för ungdomarna att komma närmare arbetsmarknaden. TRIO har sannolikt inneburit att deltagarna i viss mån sluppit att hamna i de tydliga roller som annars ofta följer med på köpet vid kontakt med myndigheter såsom Försäkringskassa och Arbetsförmedling. I och med TRIO erbjöds en möjlighet till mer tid med ungdomarna och att utforma aktiviteter utifrån deras individuella behov och önskemål. Flera av intervjupersonerna menade också att samverkan mellan de deltagande aktörerna varit god och dessutom att denna har utvecklats under projektets gång. En av projektdeltagarna uttrycker detta i termer av att TRIO blivit något av en gemensam baby för de olika aktörerna. Det faktum att så många olika aktörer varit engagerade i projektet har sannolikt också bidragit till ett man närmat sig ett tydligare helhetsgrepp gentemot individen och därigenom motverkat att individen går runt mellan olika myndigheter och system. Fler aktörer har även inneburit ett bredare perspektiv och nya synsätt. En vision som tidigt fördes fram var att TRIO skulle kunna fungera som en slags pool för korta jobb, vilka skulle kunna förmedlas till ungdomarna. Även vikten av personliga mentorer lyftes fram och en idé om att gå ut och söka frivilliga mentorer till TRIOs deltagare i det omgivande samhället formulerades. Vidare lyftes det strategidokument som tidigare tagits fram som en möjlighet att trygga den verksamhet som bedrivs inom ramen för projektet även efter det att TRIO avslutats. Viktigt att betona är dock att det samtidigt fanns de som underströk vikten av att först och främst dokumentera vad som fungerat respektive inte fungerat i TRIO innan man går för långt i planering och riggning av nya projekt. Som utvärderare delar vi denna uppfattning men vill samtidigt peka på vikten av att tidigt i projektens genomförande börja fundera på implementering och strategisk påverkan. När det gäller hinder var det framförallt svårigheten att hitta praktikplatser och det faktum att Företagarnas engagemang minskat drastiskt sedan projektets start som lyftes fram under den inledande delen av projektet. Flertalet av de intervjuade för fram Företagarnas och företagares engagemang som litet i förhållande till förväntningarna som funnits, och majoriteten av projektdeltagarna lyfte tidigt detta som ett problem.

Det framkom också tidigt hur de olika myndigheternas regelverk ibland krockar med varandra och vållar en del praktiska problem. Flertalet av de intervjuade (såväl deltagare som samverkanspartners) var inledningsvis kritiska till Arbetsförmedlingens så kallade 90 dagars regel som innebär att deltagarna måste vänta 90 dagar innan de blivit aktuella för TRIO. En del av intervjupersonerna uttryckte också inledningsvis en oro över sättet att organisera verksamheten, och det därigenom skulle föreligga en risk att gruppen går före individen och att gruppaktiviteterna inte skulle passa vissa deltagare. Vissa var också kritiska till att verksamheten till stor del förlades till en skolmiljö, och att detta därigenom skulle hämma de personer som hade en negativ erfarenhet av tidigare skolgång och skolmiljön. Avslutningsvis är det flera av intervjupersonerna som uttryckt att man i projektet tappat i engagemang och fokus. Många efterlyste därför också inledningsvis mer strategiska diskussioner samt en diskussion av måluppfyllelse och resultat, vilket också enligt vår bedömning utvecklats under den senare delen av projekttiden. Analys av projektlogik med hjälp av LFA Logical Framework Approach Nedan redovisas utfallet av en av de inledande utvärderingsaktiviteterna test av projektets logik och relevans mellan problembeskrivning och projektets mål, delmål samt aktiviteter. Problembild Det är svårt att identifiera huvudproblemet utifrån projektansökan, och således har det gjorts en uttolkning av en tänkbar problemformulering enligt nedan. Enligt ansökan är ett (huvud)problem ungdomsarbetslösheten, som har fördubblats det senaste året och det råder en brist på reella stödåtgärder. Gruppen unga arbetslösa blir större och hamnar allt längre ifrån arbetsmarknaden och utanförskapet hos denna grupp ökar. Även bakomliggande orsaker är uttolkade utifrån det som står i projektansökan och redovisas nedan. De kursiverade kopplar ej till målgruppen utan mer till organisationer/verksamheter. Bakomliggande orsaker: - Unga stannar kvar, trots tuffa tider - Nya regler, t ex Försäkringskassan, innebär ökat krav på individen - Väldigt varierande behov av åtgärder för målgruppen, allt från social träning till arbetsträning, praktik och utbildning - En missbruksbild kopplade till delar av målgruppen - Bristande förståelse för skattesystem - För få praktikplatser och ingångar till arbetslivet, särskilt näringslivet

- Ej tillräckligt utvecklad samverkan mellan organisationer och myndigheter som jobbar med målgruppen Effekter/konsekvenser (för målgrupp, de kursiverade för kommunerna) - En missbruksbild kopplade till delar av målgruppen - Unga stannar kvar, trots tuffa tider - Allt fler från målgruppen får betalningssvårigheter och betalningsanmärkningar - Ökade kostnader för kommunerna Övergripande syfte (huvudmål) med projektet Öka anställningsbarheten för unga utifrån deras livssituation, behov och förutsättningar Det finns enligt vår uppfattning en tydlig koppling mellan syfte och huvudproblem som sannolikt bidrar till en lösning av problemet. Dock ställer vi oss något fundersamma kring hur individfokuset i syftet (och i problembeskrivningen) slår igenom i utformning och genomförande av aktiviteterna som förefaller mer gruppinriktade. Delmål - Minst nio av tio deltagare fullföljer projektet - Samtliga upprättar en handlingsplan utifrån en livs- och yrkesplanering - Samtliga får nya, betydelsefulla insikter om arbetslivet som är betydelsefulla för deras yrkesplanering - Var tredje person planerar efter genomgångna aktiviteter för ett otraditionellt yrkesval - Var femte person planerar efter genomgångna aktiviteter för en framtid som egen företagare - Åtta av tio är i någon form av arbete, praktik, eller studier inom en tremånadersperiod efter avslutat projekt - Samtliga får ökade kunskaper om privatekonomi samt försäkringsfrågor - Samtliga blir medvetna om betydelsen av jämställdhet och tillgänglighet - Samtliga från aktiviteten Värdegrund ska känna ökad trygghet i sina ståndpunkter - Samtliga deltagare får ökade kunskaper inom kost, hälsa och livsstil - Samtliga samverkanspartners avsätter resurser och upprättar en gemensam handlingsplan för att tillsammans fortsätta arbetet för ungdomar efter projekttidens slut Kopplingen mellan delmål och problembeskrivningen och dess bakomliggande orsaker (dessa har uttolkats fritt ur problembeskrivningen) är enligt vår uppfattning relativt otydlig. För några av delmålen är det svårt att värdera hur de tar sig an de bakomliggande orsakerna till huvudproblemet och därigenom bidrar till en lösning av detta. Några av delmålen är dessutom inte delmål utan snarare s k effektmål/förväntade effekter, d v s effekter som förväntas uppstå på kort eller lång sikt efter projektet.

Den största funderingen kring delmålen var inledningsvis hur projektet avsåg att följa upp dessa. Flera av delmålen bedömdes förhållandevis svåra att mäta och skulle sannolikt kräva flertalet kvalitativa intervjuer med stora inslag av personlig reflektion, och med höga krav på mycket väl formulerade och genomtänkta frågor. Aktiviteter En genomgång av projektets aktiviteter enligt projektansökan visar på relevanta aktiviteter i förhållande till problembeskrivning, syfte och delmål. Från utvärderarnas perspektiv förelåg inledningsvis emellertid en viss tveksamhet kring huruvida projektets aktiviteter skulle kunna matcha syftets individperspektiv och behov av fördjupad kartläggning av samtliga deltagares individuella livssituation, behov och förutsättningar. Utfall av projektlogikanalys Som projektets egen uppföljning även visat och såsom redovisades av projektledning vid slutkonferensen har det varit svårt att följa upp vissa delmål och det är således svårt att värdera projektets måluppfyllnad i alla avseenden. Mål- och resultatuppfyllnad Som tidigare påpekats är det projektet som ansvarar för uppföljning av projektets mål och resultat, medan vi som utvärderare har att bedöma och värdera huruvida projektet lyckats med att nå de uppsatta målen och förväntade resultaten. Sammantaget bygger vår bedömning på en analys av samtliga utvärderingsaktiviteter, men vi vill samtidigt påpeka att det är främst den avslutande dialogen med projektledningen, projektets egen, dokumenterade uppföljning samt den avslutade enkäten som ligger grund för vår värdering av projektets förmåga att uppfylla övergripande syfte, mål och delmål. Som presenteras i tabellen nedan (Källa: projektledningens Power Point-presentation vid slutkonferensen 9 december 2011) är det kvantitativa målet vad gäller antal deltagare uppfyllt.

TOTALT ANTAL DELTAGARE Målsättning: 130 deltagare Utfall: 154 deltagare vara 144 unika och 10 återkommande Nedan visas utfallet av hur deltagarna gått vidare till olika aktiviteter och/eller fullföljt projektet. DELTAGARE AVSLUT PROCENT Arbete 62 47 % Studier 25 19 % Annat 21 16 % Okänd 0 0 % Fullföljt 24 18 % TOTALT 132 Resultatet kan sägas vara bra i jämförelse med flertalet andra projekt samt andra, ordinarie insatser mot målgruppen, men som nedanstående tabeller visar har projektet ej förmått att uppfylla samtliga delmål. Det är emellertid vår uppfattning att projektet uppnått projektets övergripande syfte och mål, och i de fall vissa delmål ej uppfyllts helt beror det enligt vår uppfattning främst på något för högt ställda delmål, för många delmål samt projektets vikande medfinansiering och därtill kopplade svårigheter att rekrytera deltagare.

MÅL 2012-03-07 UTFALL Minst nio av tio deltagare fullföljer projektet 8 av 10 Nedanstående mål gäller fullföljande deltagare: Samtliga upprättar utifrån en livs- och yrkesplanering en egen handlingsplan Samtliga får nya betydelsefulla insikter om arbetslivet som är betydelsefulla för deras yrkesplanering Var tredje person planerar efter genomgångna aktiviteter för ett otraditionellt yrkesval Var femte person planerar efter genomgånga aktiviteter för en framtid som egen företagare Samtliga får ökade kunskaper om privatekonomi samt försäkringskassefrågor JA JA NEJ NEJ JA MÅL UTFALL Samtliga blir medvetna om betydelsen av jämställdhet och tillgänglighet Samtliga från aktiviteten värdegrund ska känna ökad trygghet i sina ståndpunkter Samtliga deltagare får ökade kunskaper inom kost, hälsa och livsstil Åtta av tio är i någon form av arbete, praktik eller studier inom en tremånadersperiod efter avslutat projekt Samtliga samverkansparter avsätter resurser och upprättar en gemensam handlingsplan för att tillsammans fortsätta arbetet för ungdomar efter projekttidens slut JA JA JA NEJ ungefär 5 av 10 INGEN GEMENSAM HANDLINGSPLAN HAR UPPRÄTTATS Vår bedömning av projektets mål- och resultatuppfyllnad förstärks av den enkät som genomfördes under avslutningen av projektet och som riktade sig till projektledning, styrgrupp och samverkanspartners (bifogas som bilaga till utvärderingsrapporten). Där

framgår att huvuddelen anser att projektet endast delvis uppfyllt de uppställda målen och nått de förväntade resultaten, men att man å andra sidan betraktar projektet som mycket lyckat. Vidare visar utvärderingen på att projektet skapat mycket lärande och även genererat ett stor mervärde hos de deltagande aktörerna samt en fortsatt vilja att delta i nya projekt. Diskussion och slutsatser Projekt TRIO förefaller vara ett väl förankrat och riggat projekt som engagerat ett stort antal aktörer redan under projektplaneringsfasen. Samtidigt var det just bristen på engagemang hos några samverkanspartners som tidigt uppmärksammades och sedermera också sannolikt bidrog till att projektet ej förmådde att uppfylla samtliga uppställda målsättningar. I ett projekt med så många aktörer, olika samverkanspartners och medfinansiärer som i viss mån konkurrerar med projektet i deras ordinarie verksamheter är det enligt vår uppfattning av yttersta vikt att projektet är förankrat och att samtliga åtaganden efterlevs. I denna typ av projekt kan det därför sannolikt vara en bra idé att formulera skriftliga samverkansavtal som reglerar olika parters åtaganden och ansvar. Vidare är det även viktigt att man i planeringen av projektet beräknar låga deltagarersättningar i samband beräkningen av medfinansiering, samt i detta även tydliggör medfinansiärernas åtagande över hela projekttiden. När det gäller projektets högt ställda, och många, mål/delmål är det vår uppfattning att detta går att reducera och hantera genom en noggrann LFA-analys under projektets mobiliseringfas/förprojektering. Genom att tydligt klarlägga bakomliggande orsaker till målgruppens problem och genom att deltagande aktörer står bakom denna analys går det att konstruera relevanta och fokuserade delmål samt därtill kopplade aktiviteter. Projekt TRIO har haft högt ställda mål med mycket tydligt individfokus, vilket enligt vår uppfattning bidragit till att projektet av såväl deltagare som samverkanspartners betraktas som lyckat. Dessutom har projektet, främst under senare delen av projekttiden, inte fastnat i aktivitetsnivån vad gäller uppföljning utan har haft förmågan att återvända till de uppställda målen projektets förväntade resultat. Utvärderingen visar på att projektet innehållit en stor mängd varierande aktiviteter som i huvudsak uppskattas av deltagarna. Det är emellertid vår uppfattning att fler aktörer och samverkanspartners hade behövt engagera sig i projektets aktiviteter för att ytterligare föra deltagarna närmare arbetsmarknaden och för att visa på de många olika möjligheter som föreligger. Att projektet drabbats av problem med medfinansiering och därigenom fått revidera budget, sänka ambitionsnivån i några avseenden samt i allt för stor omfattning fått ägna sig åt projektets ekonomi har enligt vår uppfattning avsevärt begränsat möjligheterna att fånga upp resultat och lärdomar för implementering i ordinarie verksamheter. Alltför mycket fokus fick läggas på detta under projektets slutskede, vilket begränsade

möjligheterna att jobba med långsiktig, strategisk påverkan hos de deltagande aktörerna. Avslutningsvis är det emellertid vår uppfattning att projekt TRIO uppfyllt dess övergripande syfte att öka anställningsbarheten för unga utifrån deras livssituation, behov och förutsättningar och även bidragit till en utvecklad samverkan hos de deltagande parterna som, om den förvaltas och utvecklas, sannolikt kan bidra till hur målgruppen förmår att stanna kvar och bidra till den lokala och regionala utvecklingen i de medverkande kommunerna och regionen. Patrik Lindahl och Anna Berg Jansson, European Minds