Många risker när bilen mals ill plå Lasbilar kommer med ujäna bilar och anna skro. En griplasare lyfer upp de på e rullband och all glider in i en kvarn. Där mals meallen ill småbiar. De är ung och farlig. Arbesmiljöriskerna är många. Åervinning är bra för samhälle. De gäller för de föreag som arbear med de a se ill a de blir en bra arbesmiljö för de ansällda också. Läs mer
En kvicksilverbryare som ine haneras rä kan förorena Sockholms dricksvaen, oömda bensinankar kan explodera och långradare och griplasare rör sig över område. Arbee för en säker arbesmiljö måse sändig pågå, säger huvudskyddsombude Ken Olausson. l Sena Recycling ar hand om meallskro och åervinner de som kan användas igen. Här på anläggningen i Gladö kvarn finfördelas och soreras meallen. I e hörn sår några conainrar som fylls med sålbiar. De ska iväg ill Kina och bli nya bilar, kanske. Åervinning är en vikig del i vår moderna samhälle. De är många unga maskiner, buller och farliga ämnen. Föreage jobbar för a de ine ska ske några olyckor alls. De är svår, men man försöker. De är ine som 1960, när Björn Johansson började här. Då slog han sönder bilar med slägga och fick fem kronor om dagen för de. Arbesmiljö var inge man änke så värs mycke på då. Björn Johansson jobbar gärna i miljösaionen på område. Här monerar han bor all som är farlig på bilar som ska skroas. Bensinanken och kylaranken måse ömmas. Bilbaerie måse bor. Små, exrem gifiga, kvicksilverbryare ska as om hand. Lisan är lång. Och ibland är de hel andra faror, som exempelvis narkomaners kanyler som ligger och skräpar i baksäe. Många av olyckorna och illbuden sker när någon srunar i a följa regler. FAKTA Kanylerna är farliga för Björn när han jobbar. Mycke av de andra är farlig för a de orsakar explosioner om de hamnar i meallkvarnen. En oömd bensinank ill exempel. Eller en oulös illäpp airbag. Idag har de vari en lien explosion, e lie poff, beräar Klas Jones som idag sier och övervakar kvarnen och alla rullbanden via olika daaskärmar. Klas Jones ska bli skyddsombud. Han är ganska nyansälld och vill lära sig all om anläggningen. De ar id. Klas Jones sier där han sier, hela förmiddagen. Sedan varierar han med andra arbesuppgifer. De ansällda ska kunna göra all, så a de blir mer omväxling i jobbe. De är Ken Olausson som visar oss run mellan ravar av skrobilar och bullrande lasmaskiner. Han är huvudskyddsombud för region ös. De är jugo olika arbesplaser, från Örebro ill Gladö Kvarn uanför Sockholm där vi nu befinner oss. Han har si konorsrum här, men har svår a hinna ha koll på all. Därför är han glad över a Klas Jones ar över som lokal skyddsombud. Förr kunde de smälla i kvarnen rä ofa. Men nu har myndigheerna högre krav på bilskroar och de är bra för oss, beräar Ken Olausson. De är mycke som förändras sedan han började jobba här för snar reio år sedan. Chefens syn på arbesmiljö ill exempel. l Allvarliga illbud ska anmälas ill Arbesmiljöverke av arbesgivaren. Allvarlig illbud är en händelse som kunna leda ill personskada. Till exempel en explosion även om ingen fanns i närheen. l Skyddsombud väljs av facke/de ansällda. Skyddsombude har rä ill ubildning och insyn i beslu som påverkar arbesmiljön. Men de är arbesgivaren som är ansvarig för arbesmiljön.
Ingen brydde sig då. I början när jag var skyddsombud slog de gnisor mellan chefen och mig. Han levde kvar i de gamla. Nu är de en ny chef och föreage ar ansvar för arbesmiljön, säger Ken Olausson. Arbesmiljön är chefens ansvar. Så säger lagen, så de är inge man kan smia ifrån idag. Enlig lagen måse föreage också göra skyddsronder på alla arbessällen. De gör chefen illsammans med skyddsombude. Till hjälp har de en checklisa, så a inge glöms bor. Vi går en gång i kvarale här, beräar Ken Olausson. Och en gång i halvåre är de skyddsrond i filialerna, där meallskro lämnas in. Där finns ine lika farliga maskiner och där förändras ine arbesmiljön lika mycke, säger han. Ofa måse Ken Olausson vara med efersom de ine finns lokala skyddsombud överall. Egenligen ska de finnas e skyddsombud överall där de finns mins fem ansällda, men de fungerar ine allid. Föreage försöker få alla medarbeare a hela iden se om de finns risker i arbesmiljön. Alla ska ha e lie block med sig, där man skriver ner saker man ser som kan påverka arbesmiljön negaiv. De gäller alla, från vd:n ill skyddsombude och andra medarbeare. Många av olyckorna och illbuden sker när någon srunar i a följa regler. Man kanske vill göra någo lie snabbare. Ta en genväg. Ken pekar på säkerhesspärren på en conainerbil ill exempel. Den finns på bilens vänsra sida, på den sida där chauffören kliver ur förarhyen. Allså är de snabbas och enklas för chauffören a förs öppna säkerhesspärren, sedan gå och öppna bakdörrarna. Då kan all skro rasa u på föraren. Man ska öppna bak- Sirpa Peersson har inge emo a så vid ransporbande och rensa meallskroe från skräp. Men de gäller a vara rädd om kroppen och göra de på rä sä. dörren förs och säkerhesspärren sedan, säger Ken. Den mänskliga fakorn allså. Man fuskar lie. Tar genvägar. Samidig kan man ofa bygga in säkerheen redan från början. Om säkerhesspärren ill exempel funnis på höger sida hade de vari naurlig för chauffören a göra rä från början. Ken Olausson har många sådana exempel. De finns regler. De finns kunskap. Men människor ar genvägar, gör på de sä som är läas för sunden. Vi ser de exempelvis vid e rullband där skroe soreras för hand en sisa gång. På ena sidan sår en kvinna och rensar skroe från koppar, sladdar och anna skräp. På den andra sidan sier en man på en sol och gör samma sak. Han vrider på kroppen på e sä som ine är bra i längden. Arbesmiljön är chefens ansvar. Till sin hjälp har han eller hon skyddsombud, som väljs av de ansällda. Sedan måse ju alla medarbeare hjälpas å för a de ska fungera. De handlar om aiyder. Och ubildning. På en farlig plas som den här behövs en hel del ubildning. Var redje år ska alla ill exempel gå kurser i försa hjälpen, i ergonomi och i brandskydd, beräar Ken. Hälsokonroller är också vikiga. Varanna år görs de på alla medarbeare. Så kan man exempelvis uppäcka om någon få förhöjd blynivå i blode. Sådan kan hända om man slarva med frisklufsmasken när man arbear med gasskärare, säger Ken Olausson. Arbesmiljö handlar ine bara om fysiska risker som klämskador och explosioner. De handlar lika många gånger om psykiska påfresningar som exempelvis sress eller rakasserier. Arbesplasen är mansdominerad och de kanske ine allid är lä a vara annorlunda, ill exempel homosexuell eller kvinna. Ken ycker a många fler kvinnor skulle kunna jobba här jobbe är ine särskil fysisk ung, säger han. De är maskinerna som är unga.
1 (4 Indusriekniska programme Här är uppgifer a arbea vidare med efer a ha läs reporage. na kan vara a a reda på svare genom a söka i boken eller på näe. De kan också vara diskussionsuppgifer som löses i grupp eller en uppgif som handlar om a uföra någo. 1. Roller i arbesmiljöarbee Tänk dig a du arbear på anläggningen och a du lägger märke ill a man srunar i a använda säkerhesspärren på conainerbilen. Vad kan du göra som ansälld för a se ill så a spärren används? (Di ansvar som ansälld) Vad kan arbesgivaren göra? (Arbesgivarens ansvar) Vad kan arbesledaren/chefen göra? (Chefens ansvar) Vad kan skyddsombude göra? (Skyddsombudes ansvar) Sök svar i Fokus-boken i kapile Lagar och regler på arbesplasen. Om du arbear å e bemanningsföreag på en anläggning vem har arbesmiljöansvar för dig? Arbesgivaren på arbesplasen eller din arbesgivare på bemanningsföreage? Sök svar i boken i kapile Lagar och regler på arbesplasen sam på Arbesmiljöverkes hemsida, www.av.se. C. Ta reda på Vad händer om arbesgivaren ine ar ansvar för arbesmiljön, och om Arbesmiljöverke påpekar de? Sök svar i regelverke på www.av.se sam på www.arbesmiljoupplysningen.se. Webbubildning Maskinkörkore Ta reda på/uppgif Gå in på www.maskinkorkore.se och a reda på om den eller de maskiner du ska arbea med finns där. Vilka är i sådana fall riskerna? Vad kan du göra för a minska riskerna? D. Ta reda på Vad är e regional skyddsombud? E. Ta reda på Kan vem som hels bli skyddsombud? Hur uses skyddsombud? F. Ta reda på Har skyddsombud rä ill ubildning? Är skyddsombude ill för alla på arbesplasen även för dem som jobbar illfällig eller är inhyrda från bemanningsföreag? Sök svar i boken sam på www.av.se.
2 (4) Indusriekniska programme 2. Lagar och aval Ge exempel på föreskrifer inom den bransch du änk a arbea inom, ill exempel en verksadsindusri. Sök svar på www.av.se ill exempel i de branschanpassade regelpakeen. Får du jobba hur länge som hels? Har du rä ill paus eller ras? Kan du lämna jobbe för a ex röka eller göra någo anna? Sök svar i boken och på www.av.se. C. Ta reda på Finns de särskilda besämmelser för minderåriga generell, sam för minderåriga på arbesplaser inom indusrin? Sök svar i boken och på www.av.se. 3. Sysemaisk arbesmiljöarbee Vad är sysemaisk arbesmiljöarbee, SAM? Sök svar i boken, www.av.se eller www.arbesmiljoupplysningen.se. Vad i reporage är en del av de? Filmklipp på Youube Diskuera Tia på filmklippe om Säker underhåll. Gå in på www.youube.com och sök på Säker underhåll. Filmen är 4 minuer lång. Vilka maskiner finns de i er skola, på prakikplasen eller er kommande arbesplas? Vad bör man änka på när de gäller säkerhe och underhåll av dessa? B. Uppgif På anläggningen använder de en checklisa för a undersöka miljön vid en skyddsrond. Gå en skyddsrond på skolan. Välj u e avgränsa område a undersöka, exempelvis rivsel, buller, brand och andra nödsiuaioner eller skyddsurusning. Använd gärna någon av checklisorna på www.preven.se a ugå från. Tips: på www.av.se finns en buller-app som kan användas för a mäa ljudnivån. Förslag på illvägagångssä: Välj u e område a undersöka. Ta reda på vad som gäller genom a söka informaion i boken och i regelverke på www.av.se. Ladda ner en checklisa från www.preven.se och a u de område du/ni val a undersöka. Genomför undersökningen och fyll i alla fäl.
3 (4) Indusriekniska programme 4. Risker Vilka risker beskrivs i reporage? Gör en sammansällning och a reda på om dessa är ypiska för branschen. Kan du komma på andra risker inom indusrin? Sök svar på www.av.se. Vilka risker kan du själv påverka som ansälld och hur? C. Ta reda på I Sverige anmäls varje år cirka 3 000 arbesskador som beror på kemiska ämnen. Indusrin är en bransch där man kan komma i konak med ämnen som är mycke farliga för hälsan. Några exempel är bly eller kvicksilver. Vad kan man göra för a minska den här ypen av risker? Faka finns i boken och på www.kemiguiden.se D. Uppgif Finns de kemikalier på er skola? Gör en lisa över de kemiska produker som ni hiar. Är de klassificerade och märka? Finns de akuella säkerhesdaablad? Finns de rä skyddsurusning? Underlag finns i boken och på www.kemiguiden.se E. Ta reda på Verkyg och maskiner är ofa inblandade i olyckor som sker inom indusrin. Vad är vikig a änka på vid användningen av maskiner för a minska olycksrisken? Välj a ia på en eller några maskinyper eller verkyg. Underlag: boken och www.av.se i föreskriferna om maskinsäkerhe. Kemiguiden Ta reda på Vad kan hända om du usäs för e farlig ämne? Välj u e eller e par ämnen och sök reda på svare i www.kemiguiden.se. 5. Personlig skyddsurusning Vad är skillnaden mellan arbeskläder och personliga skyddskläder? Vilken yp av personliga skyddskläder och -urusning är nödvändiga inom indusrin? Vilka kläder brukar arbesgivaren på en sådan arbesplas så för? B. Diskuera Kan man vara klädd hur som hels på e arbee? Hur är de med niqab, burka eller urban kan man ha de i alla yrken? Eller korbyxor? Sök informaion i nyhesariklar på webben för a få vea mer om hur diskussionerna går.
4 (4) Indusriekniska programme 6. Må bra på jobbe A. Diskuera Indusrin är en mansdominerad arbesplas. Diskuera med varandra vad ni som arbeskamraer skulle kunna göra för a underläa för en ensam jej på sådan arbesplas. Diskuera också vad arbesledningen kan göra, dvs arbesgivaren och chefen eller arbesledaren. Underlag finns i boken. B. Diskuera vidare Vad är de som gör a man rivs på en arbesplas oavse om man är kille eller jej, ung eller gammal? Hur beer vi oss mo varandra? Hur urycker vi oss? Är vi sressade? Hur är de med mobilelefoner? Är de ill exempel okej a allid svara i mobilelefonen när de ringer oavse när? Underlag finns bland anna i boken. 7. Hälsa di ege ansvar eller fundera på En förusäning för a må bra på arbesplasen handlar om hur du mår de vill säga din personliga hälsa. Vad är vikig för dig för a du ska må bra? Underlag finns i boken. Försa hjälpen-app Tips Försa hjälpen är bra a kunna. Men ibland kan de vara svår a minnas hur man gör. På www. redcross.se finns en försa hjälpenapp med vå bildspel som guidar genom de vikigase momenen i hjär- lungräddning på vuxna sam lufvägssopp för barn respekive vuxen. 8. Tillbudsrapporering Tillbud är händelser som kan leda ill olyckor eller ohälsa. Ges några exempel på sådana i reporage? I sådana fall, vilka? Allvarliga illbud ska rapporeras. Till vem? Varför då? Hur används denna rapporering? Sök svar i boken sam på www.av.se. 9. Olyckor och arbesskador I reporage beskrevs några olyckor som ske på jus den arbesplasen. De vanligase anmälda arbesolyckorna generell är de som orsakas av lyf eller fallolyckor på hal underlag. Hur kan man förebygga belasningsskador och fallolyckor? Sök svar i boken sam på www.av.se.