Referat från workshop 2 mars 2017 GODSTRANSPORTER I STADSPLANERINGEN 1
Arbetsgrupp Region Skåne Jesper Borgström, Samhällsplanerare, Region Skåne Nicolas Cronberg, Infrastrukturstrateg, Region Skåne Sofie Larsson, Samhällsplanerare, Region Skåne Konsult Emeli Adell, Trivector Traffic Hannes Englesson, Trivector Traffic Pernilla Hyllenius Mattisson, Trivector Traffic Jonna Milton, Trivector Traffic Foto Framsida: Hannes Englesson S. 5: Malin Lauterbach S. 7: MOVEBYBIKE S. 10: Hannes Englesson S. 16: Kajsa Svensson S. 18: Kajsa Svensson S. 20: Hannes Englesson 2
Innehållsförteckning Detta TemaBlad sammanfattar resultatet från en workshop som Region Skåne arrangerade den 2 mars i Malmö om godstransporter i stadsplaneringen. Bakgrund - TemaPM Citylogistik 4 Godstransporter - En viktig del i stadsplaneringen, men hur? 6 Malmö stads arbete med godstrafik 14 Summering av diskussioner 16 Goda exempel 22
Bakgrund - TemaPM om citylogistik Inledning Många kommuner har idag mål om att växa inåt genom förtätning samt höga ambitioner kring funktionsblandade och levande stadsmiljöer där gång, cykel och kollektivtrafik prioriteras. Fler invånare och verksamheter på samma yta och mindre utrymme för biltrafik medför ändrade förutsättningar för godstransporterna, vilka är nödvändiga för ett fungerande samhälle och för ett attraktivt stadsliv. Godstransporterna kan samtidigt medföra negativa effekter på ljudmiljö, trivsel, luftkvalitet, trafiksäkerhet mm. För att kunna säkerställa välfungerande godstransporter och samtidigt uppnå bättre stadsmiljöer är det avgörande att godstransporterna har en naturlig roll i stadsplaneringen. Detta TemaBlad och kommande TemaPM Detta TemaBlad sammanfattar föredrag och diskussioner från en workshop som Region Skåne arrangerade i mars 2017 med tema: Godstransporter i stadsplaneringen. Sist i TemaBladet presenteras goda exempel som lyftes fram under dagen. Sammanfattningsvis kan vi konstatera att alla deltagande kommuner arbetar med godstransporter på något sätt, men att det finns potential till att utveckla arbetet. Workshopen är en del av ett projekt som Region Skåne driver i syfte att öka kunskapen om godstransporter och deras betydelse för miljön och för städers attraktivitet. Projektets ambition är att bidra till att gods- och logistikfrågor i städer får en tydligare roll i stadsplanering i Skåne. Inom ramen för projektet ska ett kunskapsunderlag tas fram som stöd till skånska kommuner i deras arbete med godstransporter i stadsplanering. Ett TemaPM om citylogistik planeras släppas till hösten 2017. Välkommen att ta del av resultaten från workshopen! Deltagarna på workshopen var framförallt samhällsplanerare och trafikplanerare, både på strategisk och detaljnivå, från sju skånska kommuner (Burlöv, Helsingborg, Hässleholm, Höganäs, Malmö, Trelleborg och Åstorp) och representanter för Resilient Regions Association och Region Skåne. 4
5
Godstransporter En viktig del i stadsplaneringen, men hur? Referat från föredrag av Emeli Adell & Hannes Englesson, Trivector Nya förutsättningar för godstransporter Sedan en tid pågår en förtätning av våra städer och i många kommuner finns en stark önskan om att växa inåt genom förtätning. Detta betyder fler invånare och fler verksamheter på samma yta. Samtidigt har städerna ett ökat fokus på miljö- och klimatmål samt höga ambitioner kring attraktiva gröna städer, funktionsblandning och rikt, levande stadsliv. Gång, cykel och kollektivtrafik är prioriterade trafikslag inom persontransporterna, vilket innebär både en överflyttning av persontransporter från privatbilism och mindre utrymme för biltrafik. Detta ger nya förutsättningar för godstransporter och kräver att vi i större utsträckning än tidigare inkluderar dem i stadsplaneringen för att transportsystemet ska fungera. Definition av godstransporter Godstransporter definieras vanligen som transporter där syftet i första hand är att förflytta gods eller varor. Därmed exkluderas privata transporter, t ex egen hemkörning av varor från en butik, och transporter där huvudsyftet är att förflytta personer. SKL 1 pekar ut tio olika transporttyper som ryms inom begreppet godstransport: Varudistribution Avfallstransporter Bygg- och anläggningstransporter Tanktransporter Dispenstransporter Budtransporter Värdetransporter Flyttransporter Post- och tidningsdistribution Hantverkstransporter Godstransporters betydelse Godstransporterna är direkt nödvändiga för ett fungerande och hållbart samhälle. Transporterna kan liknas vid samhällets blodomlopp och utan leveranser av varor och insamling av returmaterial och avfall stannar samhället på mycket kort tid. 1 Handbok för godstransporter i den goda staden - Verktyg för pålitliga och hållbara transporter, Sveriges Kommuner och Landsting & Trafikverket 2011. 6
7
Vad händer om godstransporterna försvinner? Vad skulle hända om godstransporterna helt plötsligt avstannar? Detta konkretiserades av Sveriges Åkeriföretag i en publikation från 2012 som visar vad som händer i några av våra städer om alla tunga transporter stannar kl 00.00 natten mellan söndag och måndag. Studien baseras på normala konsumtionsmönster och tar ingen hänsyn till att människor vid en krissituation sannolikt samlar på sig extra mycket varor så fort som möjligt. Illustrationen visar vad som skulle hända i Malmö om godstransporterna avstannar söndag natt. Söndag Måndag Tisdag Samhället fungerar normalt Brist på textilier och rena operationsinstrument försvårar operationer Sjukhus kan inte servera mat till patienterna Apotekets beställda läkemedel kan inte levereras Mejerivaror, bröd, kött tar slut i livsmedelsbutiken Ingen skollunch Anläggningsarbeten kan inte utföras Industriproduktion tvingas stänga Rikstidningar kommer inte ut Sjukhusen saknar rena textilier, endast akuta patienter tas emot Frukt och grönt tar slut i butiken Restauranger stänger Ingen post delas ut Systembolaget stänger Sopproblem hos storkök, skolor och sjukhus 8
Operationsinstrument och rena textilier Frukt & grönt Restaurang Detaljhandel Hotell Sopor Sjukhus Bröd Skollunch Anläggningsarbete Hotellfrukost Leverans, läkemedel Kött Systembolaget Drivmedel Leverans, läkemedel God tillgång Mat, sjukhus Mejeri Hotellfrukost Industriproduktion Drivmedel Brist Onsdag Torsdag Fredag Mejeriprodukter kan inte serveras på äldreboenden Hotellen saknar rena textilier och kan ej servera frukost Brist på drivmedel Sopproblem ökar Tomt i livsmedelsbutiker Hotellen stänger Bensinen är slut, brist på diesel Dagstidningen kommer inte ut Sopor en del av gatubilden Detaljhandeln saknar en del varor i butik Dieseln slut 9
Godstransportsystemet idag Godstransporterna kan generellt delas upp i två kategorier: Fjärrtransporter större godsmängder som transporteras längre sträckor och ofta mellan terminaler. Transporterna kan ske med fartyg, tåg, flygplan eller större lastbilsekipage. Distributions- och returtransporter - Lokala eller regionala transporter, ofta mellan en terminal och slutmottagare. Transporterna sker till stor del med lätta och medelstora lastbilar. Fjärrtransporterna behöver beaktas i det kommunala planeringsarbetet i det avseendet att logistikverksamheter och andra transporttunga verksamheter placeras i lämpliga perifera områden med goda förbindelser. Områdena behöver planeras ur ett större nationellt eller internationellt perspektiv för att möjliggöra effektiva godsflöden. I Skåne är detta av stor vikt då Skåne är en viktig länk mellan centrala Europa och Norden. Gällande distributions- och returtransporter innebär branschens struktur idag en utmaning för städerna. Exempelvis har olika större speditörer 2 ett flertal åkerier 3 som distribuerar deras varor i olika områden. Men större sändningar kan också köras ut direkt av de åkerier som utfört fjärrtransporten till området. Generellt undviks omlastning eftersom det är en betydande kostnadspost i en transportkedja. Detta innebär att ett flertal lastbilar från varje speditör kan trafikera samma område eftersom varje åkeri är ett eget företag och att samordningen därmed blir högst begränsad. Likaså har varje speditör ett liknande upplägg och samverkan mellan speditörer är också begränsad då de konkurrerar på en hårt ansatt marknad. Om man utöver de större speditörerna lägger till övriga speditörer, grossister och större producenter med egna transporter, åkerier som kör utan speditör, avfallstransporter mm så inser man snabbt att det blir ett stort antal fordon som dagligen trafikerar ett område utan någon direkt samordning sinsemellan. I regel kör fordonen också i slingtrafik, vilket innebär att fordonen har flera, ofta många, stopp varje dag och att fordonen töms/fylls successivt. Nyttjandegraden av lastkapacitet är därför ofta mycket låg. 2 Förvaltar transporter, ex Schenker och DHL. 3 Äger lastbilar och utför de fysiska transporterna på väg. Ofta på uppdrag av en speditör. 10
Godstransporter i det kommunala arbetet Ett framgångskoncept för att lyckas med det lokala transportsystemet är samverkan mellan de olika nivåerna i det kommunala arbetet: Strategisk nivå Planeringsnivå Drift- och regleringsnivå För att målsättningen i den strategiska planeringen ska kunna realiseras är det viktigt att intentionen och förståelsen för vad man vill uppnå finns med genom hela planeringen. På samma sätt är det centralt att förutsättningar som behövs för att kunna skapa och driva en välfungerande stad på drift- och regleringsnivån säkerställs i tidigare skeden. 11
Strategisk nivå Arbetet på strategisk nivå syftar till att ge vägledning för hur godstrafiken och det lokala transportsystemet ska utvecklas över tid. Arbetet berör hela eller stora delar av staden/kommunen och inkluderas ofta i övergripande dokument som översiktsplaner, fördjupade översiktsplaner, strategier och program. Resultaten av arbetet på strategisk nivå är till nytta för det kommunala arbetet på planeringsoch regleringsnivå men även för externa mottagare som Länsstyrelsen, Trafikverket och näringsliv. Exempel på strategiska frågor: Peka ut områden med intensiva godsflöden Peka ut korridorer för farligt gods (i samverkan med Länsstyrelsen) Ta fram godstrafikprogram Ta fram visioner och konkretiserade mål Exempel på inriktningsbeslut: Arbeta med lokala samlastningslösningar Fastställa principer för avvägning mellan gods och andra trafikslag Utveckla samverkansformer med andra aktörer Etablering av mikroterminaler inom utpekade områden Planeringsnivå Arbetet på planeringsnivån syftar till att skapa goda lokala förutsättningar för ett effektivt godsflöde. Arbetet berör avgränsade områden av varierande storlek och berör mer detaljerade dokument och åtgärder som detaljplan, ombyggnader inom gällande detaljplan, förstudier, bygglov och projektering. Arbetet ska ligga i linje med gällande strategier på en mer övergripande nivå. Primära mottagare för arbetet på planeringsnivå är drift- och regleringsenheten, fastighetsägare och byggherrar. Exempel på planeringsarbete: Utrymmesbehov i gaturummet Angöring av godstransporter Val av system och lösningar för godstransporter och avfallsinsamling Detaljlösningar för att ge goda förutsättningar Utformning i dialog med externa aktörer Drift- och regleringsnivå På drift- och regleringsnivå syftar arbetet till att säkerställa ett effektivt godsflöde i staden. Godstransporter ska fungera tillfredsställande för kunder, transportarbetare och övriga trafikanter, både i daglig drift och vid tillfälliga händelser som exempelvis ombyggnationer eller festivaler. Arbetet ska återkoppla till strategi- och planeringsarbetet och är av stor betydelse för godstransportörer, fastighetsägare, byggherrar, byggentreprenörer, eventarrangörer m fl. Exempel på drift- och regleringsarbete: Underlätta angöring genom lastplats, parkeringsförbud och andra LTF (lokala trafikföreskrifter) Tidsreglering av trafik i vissa områden Upplägg och prioritering avseende snöröjning Hantera tillfälliga avstängningar Dispenstillstånd för transporter utanför gällande regelverk Förmedla information till förare om gällande regelverk 12
Godsstrategier Samordnad varudistrubition Angöring Backningsproblematik Tidsreglering Tillfälliga händelser 13
Malmö stads arbete med godstrafik Referat från föredrag av Max Hanander, gatukontoret, Malmö stad Malmö stad bedriver sedan ett antal år tillbaka ett aktivt arbete med godstrafik. Drivkrafterna bakom arbetet är en strävan att uppnå en bättre luftkvalitet, en ökad trafiksäkerhet, mindre buller, mindre trängsel, minskad klimatpåverkan och en bättre arbetsmiljö. Godstrafiken i staden har traditionellt betraktats som en del av biltrafiken i planeringen. Likheterna är många men det finns också stora skillnader. Därför är det relevant att hantera godstrafiken i staden som ett eget trafikslag. Med detta betraktelsesätt blir det mycket enklare att hantera de speciella förutsättningar som gäller för godstrafiken men också att möta de negativa konsekvenserna som de medför. Malmö är först i landet med att ha ett eget godstrafikprogram. Arbetet med att ta fram ett godstrafikprogram för Malmö inleddes under hösten 2012 och programmet antogs av tekniska nämnden i april 2014. Godstrafikprogrammet innehåller sex strategier. Arbetet med godstrafik bedrivs både internt och externt. Den primära målgruppen för det interna arbetet är stadsbyggnadskontoret, gatukontoret, fastighetskontoret och miljöförvaltningen. Under 2015-2016 har totalt cirka 150 kommunala tjänstepersoner gått en intern godsutbildning, och denna utbildningsinsats följs nu upp med fortsatt arbete för att få in godstransporterna i planeringen och identifiering och framtagande av verktyg som kan stödja detta. Arbetet med godstransporter hanteras mer konkret i detaljplaner, remisser, förstudier, och i arbetet med lokala trafikföreskrifter för tunga fordon (den sk tunga kartan), samt via expertroll i olika utredningar. Externt sker samarbete med ett flertal andra aktörer och i nätverk. Några exempel på samarbeten är Storstadssatsning för urbana godstransporter (nätverk mellan Stockholm, Göteborg och Malmö, SKL och Trafikverket), Godsnätverket i Malmö (nätverk mellan bland annat staden, fastighetsägare, Citysamverkan och Sveriges Åkeriföretag, samt MAH och LTH) och Closer (en nationell och neutral arena för samverkan inom transporteffektivitet). Ett viktigt och lärorikt projekt har varit SamCity, ett samarbetsprojekt mellan ett flertal aktörer. I SamCity samlastades gods till ett stort antal mottagare i centrala Malmö via en terminal under ett års demoperiod. Från terminalen kördes gods ut till, och vissa typer av avfall från, mottagarna med bl a elfordon. 14
Malmö stads godstrafikprogram De 6 strategierna i godstrafikprogrammet Lokalt studiebesök i Malmö - en del av godsutbildningen SamCity samlastning 15
Summering av diskussioner Hur arbetar ni idag med godstransporter i stadsplaneringen? Godstransporter kommer in i stadsplaneringen på ett flertal olika nivåer, både på strategisk nivå, detaljplaneringsnivå, vid reglering och genom olika typer av mätningar. Alla närvarande kommuner och andra aktörer arbetar med godstransporter i planeringen på något sätt. Fokus varierar dock mellan olika kommuner. En del lyfter fram det övergripande strategiska arbetet i regionen och samarbete med grannkommuner för regionala frågor, medan andra lyfter fram enskilda projekt eller reglering för att lösa problem när det visar sig att det inte fungerar riktigt som det var tänkt. Tre övergripande frågor som diskuterades på workshopen 1. Hur arbetar ni med godstransporter i stadsplaneringen idag? 2. Vad fungerar bra? Vilka goda exempel har ni att bjuda på från ert arbete med godstransporter? 3. Vad fungerar mindre bra? Vad ställer till problem? Bild från WS 16
Vad arbetar man med? Strategisk nivå Godstransporter ingår i ÖP och trafikplan Arbetar med stora flöden till/från hamnar/godsintensiva verksamheter Inspel till NTI och RTI Regionalt samarbete t.ex. Familjen Helsingborg, Malmö-Lund Ingår i stadsutvecklings- och infrastrukturprojekt Pilotprojekt, t ex Mikroterminal Sege Park och Samcity Detaljplaneringsnivå Reglering Angöring & belastning på vägnätet Detaljplan (plan och beskrivning) och mått kopplat till detta Bygglov och mått kopplat till detta. Problemlösning när det inte fungerar som det var tänkt. Mätning Ny exploatering/ förändringar avfall, räddningstjänst, leveranser i dialog med företag och byggare Blandat arbete med gods - I vissa kommuner har vissa aspekter kopplat till gods (utrymmeskrav i gata) samma dignitet som parkering Mätningar/beräkningar av buller och luftkvalitet 17
Summering av diskussioner Vad fungerar bra? Vilka goda exempel har ni att bjuda på? Det finns ett flertal goda exempel på hur kommuner arbetar med godstransporter. Ett flertal olika typer av samverkansgrupper nämndes, både nationella, regionala, lokala och interkommunala samarbeten och/eller nätverk och även Malmö stads godstrafikprogram. Därtill kommer olika goda exempel i samband med exploateringsprojekt och enskilda lösningar i form av allt från underjordiska lastfar till informationsbroschyrer till chaufförer. Andra goda exempel är ett antal mer avgränsade projekt med samlastning, t ex Samcity och mikroterminal i Sege Park. 18
Goda exempel Samverkan Exploatering Samverkan mellan aktörer, t ex kontakter med avfallsbolag VASYD och Malmö Stad (Malmö) Samverkan kring uppställning av lastbilar, gemensam ansträngning att lösa problemet (Helsingborg) Avfallsbolag svarar på remisser (Burlöv, Åstorp) Exploatering vid central handelsgata tidsreglering av leveranser, avfall: dialog längre dragväg mot jämnare yta (Trelleborg) Samverkan inom Familjen Helsingborg regional samverkan mellan 11 kommuner i nordvästra Skåne Godsnätverk samverkan mellan olika intressentgrupper från offentlig och privat sektor (Malmö) Storstadssamverkan Stockholm-Göteborg-Malmö, ger levande och inspirerande kontaktnät (Malmö) Körspårsanalys med tydliggörande av körspår på ritningar har gett förbättrad kommunikation med, och förståelse hos, arkitekter (Malmö) Enskilda lösningar Program Informationsbroschyr till chaufförer om regler som gäller (Malmö) Arbetsmetodik för lastplatser (Malmö) Prioriterad snöröjning vid 50 utvalda lastplatser (Malmö) Godstrafikprogram (Malmö) Lastfart vid Triangeln underjordisk lastplats för leveranser till Triangeln (Malmö) Godsutbildning för tjänstepersoner (Malmö) Samlastningsterminal - SamCity - Sege Park 19
Summering av diskussioner Vad fungerar mindre bra? Vad ställer till problem? Samtidigt som det finns många goda exempel på hur kommuner arbetar med godstransporter, finns det även ett antal områden som upplevs fungera mindre bra. Även här kommer samverkan upp, dock nu med fokus på bristande samverkan mellan olika aktörer. Andra upplevda problem är otydlighet kring ansvaret för godsfrågorna, och kunskapsbrist. Därutöver finns problem kopplat till att mycket i vårt samhälle händer så fort och att det är svårt att få planeringen att hänga med, och att hitta flexibla lösningar som blir hållbara även framöver. 20
Samverkan Fungerar mindre bra/problem Kunskapsbrist Samverkan mellan tjänstemän och politiker Samverkan mellan förvaltningar Kommunikation med skolor/förskolor, förståelse för att man ska ta ansvar för hela verksamheten även leveranser/avfallshantering Kunskapsbrist Bland kommunens tjänstemän Bland förare (fel vägar) Samverkan mellan offentlig verksamhet och privata näringslivet Behov av ökad samverkan komplicerat med många olika aktörer involverande Oenighet i regionen t.ex. yttre godsspår förbi Lund Kunskapsbrist kring möjligheter/ förutsättningar som t.ex. PBL och miljöbalken ger Framtidsspaning Ansvar & vilja Övrigt Framtidsspaning saknas Brist på medvetenhet och politisk vilja Dataunderlag saknas Planeringen följer inte med i utvecklingen t.ex. e-handel (leveranser direkt till slutkonsument) Vem driver godsfrågor? Helhetsansvar saknas Det händer för lite uppföljning är viktigt för att se till att något händer (Hbg) Verksamheter flyttar flexibilitet ett måste Brist på resurser och ansvar, vem är ansvarig för gods? Osynliga kostnader för icke-funktion 21
Goda exempel Samverkan Samverkan med avfallsbolag Ett flertal skånska kommuner samverkar med det bolag som förvaltar insamlingen av avfall. Några exempel är Åstorp, Malmö och Burlöv där avfallsförvaltarna NSR och VASYD ger remissvar på aktuella planer. I Malmö/Burlöv har VASYD initierat ett arbete för att stärka samverkan mellan kommun och avfallsbolag, vilket har mottagits positivt av kommunerna. Malmö stad och VASYD har genom detta arbete också stärkt det mer informella samarbetet där kommunala tjänstepersoner och medarbetare på VASYD vid behov kan stötta varandra i konkreta frågor. Samverkan om uppställning för lastbilar I nordvästra Skåne förekommer sedan en tid tillbaka problem med uppställda lastbilar i industriområden där även chaufförerna bor i lastbilarna under längre perioder. Detta leder till trängsel och sanitära problem. Helsingborg och Ängelholm är några av de kommuner som arbetar aktivt med att hitta en lösning på detta. Helsingborg stad har anordnat en workshop med deltagare från kommunen, åkerinäringen, LTH, polisen, Trafikverket och Helsingborgs Företagsgrupper för att skapa en gemensam problembild. En ny workshop planeras under våren 2017 med syfte att identifiera olika åtgärdsalternativ. Arbetet avser att utmynna i en rapport som belyser handlingsalternativ på kort och lång sikt. Samverkan genom godsnätverk Malmö stad är verksamma i två godsnätverk, ett lokalt nätverk med aktörer från branschen och en nationell storstadssamverkan med Göteborg, Stockholm, Trafikverket och SKL med syfte att utbyta erfarenheter och stärka samarbetet aktörerna emellan. Båda nätverken har medfört en utökad samverkan och kontakt mellan aktörer även utanför de planerade mötestillfällena. Utbildning Internt stöd för gods i den kommunala planeringsprocessen Malmö stad har utbildat ett stort antal tjänstepersoner i godstransporter och hur de kan beaktas i den kommunala planeringsprocessen. Arbetet med att internt etablera godstrafik som ett eget trafikslag i det kommunala arbetet fortskrider nu i en andra etapp. I detta arbete identifieras behov av konkret stöd inom stadens olika förvaltningar och sedermera ska stöd och verktyg utvecklas och etableras i den interna organisationen utifrån identifierade behov. 22
Specifika åtgärder/projekt Effektivare nyttjande av befintliga ytor på handelsgata i Trelleborg I centrala Trelleborg pågår planering inför exploatering av bostäder inne i ett kvarter nära en handelsgata i form av gågata. I samband med att kvarteret bebyggs finns en strävan att försöka använda ytorna på ett mer effektivt sätt och att införa s k shared space där flera funktioner delar på samma yta, alltså både inlastning samt social vistelseyta för de boende och andra. Gårdsytan är idag kvartersmark men kommer i samband med att detaljplanen realiseras göras om till allmän platsmark i form av gångfartsgata med tidsreglering för tunga fordon (distributionslastbilar) mellan kl 8 och 11 för att koncentrera de tunga fordonen till tider då det är mindre människor i rörelse utmed gatan/ytan. En dialog förs även med de som sköter avfallstransporter, t ex gällande möjligheten att förlänga dragvägen något men i gengäld införa jämnare dragytor. Det handlar till stor del om att hitta nya smarta lösningar som gör att utrymmet kan användas på ett så effektivt sätt som möjligt i takt med att staden förtätas. Planen har även som ambition att tillvara dagvatten på ett smart sätt på samma ytor. Prioriterad snöröjning Malmö stad arbetar strategiskt med att prioritera viktiga lastzoner för snöröjning. Arbetet har utmynnat i att det i dagsläget finns ca 50 prioriterade lastplatser. SamCity, Malmö Med SamCity gjorde Malmö stad en ansats att samordna gods till kommunala enheter i Malmö och gods till privata aktörer i en avgränsad del av stadskärnan. Projektet delfinansierades av VINNOVA och initiativet togs av gatukontoret på Malmö stad. Drivkrafterna för samlastningsprojektet var flera. Högst prioriterat var förbättringar avseende miljö och trafiksäkerhet genom att reducera antalet tunga transporter, vilket bidrar till en mer attraktiv stad. Inom SamCity genomfördes fem parallella delstudier. Huvudstudien var ett pilottest med samlastning med den affärsmodell som togs fram inom projektet. Testet genomfördes under ett år (mars-15 till februari-16) i samverkan med två utvalda operatörer; Malmö Lastbilscentral och Ragnsells. Mer info: http://malmo.se/stadsplanering-- trafik/trafik--hallbart-resande/gods.html Mikroterminal i SegePark, Malmö Malmö stad bedriver sedan 2015 ett projekt med en mikroterminal som samlastar de leveranser och avfallstransporter som ska in till och ut från verksamheter, främst skolor och förskolor, i Sege Park. Distributionen från mikroterminalen sker med mindre elfordon och elassisterade lastcyklar. Det övergripande målet med projektet är att Sege Park ska vara fritt från buller och utsläpp från tunga fordon. Projektet upplevs som mycket lyckat och utöver de miljövinster som uppnåtts har det även lett till sociala nyttor i form av introduktion av tidigare arbetssökande på arbetsmarknaden. Fokus nu ligger på att hitta en fungerande affärsmodell som kan möjliggöra att projektet kan övergå till permanent verksamhet. Mer info: http://malmo.se/stadsplanering- -trafik/stadsplanering--visioner/ Utvecklingsomraden/Sege-Park/Samlastning- Sege-Park.html 23