Psykologprogrammet Krishantering i arbetslivet Per Calleberg, leg. Psykolog, fil.kand. i biologi
Innehåll 1 Definitioner Krisreaktioner (individuella kollektiva) Krishantering interventioner Krishanteringens utveckling Evidensbaserad krishantering Rollspel/reflektion - gruppsamtal
Innehåll 2 Arbetsmiljölagstiftningen Förebyggande arbete Ledarskap Utveckling av krisledning Handlingsplaner Utbildning Case-diskussioner Gruppdiskussioner Definiera krisorganisation Ta fram förslag till handlingsplan
Kris- och katastrofbegreppen Grekiska för ödesdiger rubbning En kris uppstår när ens tidigare erfarenheter inte räcker till för att förstå och bemästra en uppkommen situation. Utvecklingskris/livskris Traumatisk kris Cullberg (2006) Katastrof Sociologisk def.: Händelser där ett stort antal mänskliga relationer bryts inom ett begränsat geografiskt område. Medicinsk def.: Händelser där antalet drabbade överstiger behandlingskapaciteten. Dyregrov (2002); Michel et al. (2001)
Traumatisk händelse typ Naturliga Översvämning, ras, sjukdom, dödsfall Orsakade av människan Våld, rån, överfall, etc. Brand, industriolyckor Transportolyckor Självmord Mer väntade / mer oväntade
Traumatisk kris (definition) Den traumatiska krisens kännetecken: Plötslig Oväntad Förlust Kan gälla förlust av liv, hälsa, social identitet, ekonomisk trygghet, känsla av säkerhet, möjlig framtid, etc.
Traumatisk kris (organisationsperspektiv) Kris ur organisationens perspektiv: 1) Individuell kris (skilsmässa, dödsfall, etc.) 2) Lokal kris (arbetsplatsolyckor, dödsfall, hot, rån, förskingring, etc.) 3) Organisationskris (organisationförändring, medialt uppmärksammade händelser, lagöverträdelser, etc.) 4) Katastrof (omfattar hela samhället)
Traumatisk kris (reaktioner) (Hammarlund, 2001) Olika emotionell valör: Förluster, t ex plötsliga dödsfall Dominerande känsla: sorg Hot, t ex våld, hot om våld, rån Dominerande känsla: rädsla Kränkningar, t ex inbrott Dominerande känsla: ilska Ansvar, t ex brustit i ansvar Dominerande känsla: skuld
Krisreaktioner vad utlöser dem?
14 månader efter Tsunamin (Johannesson et al., J Nerv Ment Disease, 2010) Andel med posttraumatiska stressreaktioner 25 20 15 IES-R >41,6 % 10 5 0 Livshot Ej livshot Låg exponering n=2012 n=1507 n=1303
Traumatisk kris (händelse / reaktion) Viktigt att skilja på: Krisutlösande händelse (Alla inblandade reagerar inte likadant på en och samma händelse) Krisreaktion (Väsentligen är det upplevelsen av kontrollförlust som bidrar till krisreaktionen)
Potentiellt traumatisk händelse En extrem händelse som innebär hot mot liv och hälsa för en själv eller närstående personer. Åtföljs av intensiv rädsla eller fruktan. Innebär ofta mycket starka sinnesintryck.
Kollektiva reaktioner på larm Människor reagerar olika på ett larm eller en potentiell nödsituation: 10% accepterar faran 30% undersöker 60% ignorerar/förnekar faran
Kollektiva reaktioner på fara Harst/Madsen,1976; Canter, Donald & Wood, 1988) När faran väl är accepterad: 25% blir handlingskraftiga oflyr (10%) otar strid (5%) ohjälper andra (10%) 60% väntar på initiativ från andra 15% problematiska ohandlingsförlamning (12-14%) opanik (1-3%) (enl Sund, 1985;
Panik (Colvard & Colvard, 2003; Morgan, 1995; Morgan et al., 2005) Förutsättningar för panik: Uppenbar livsfara Ont om tid Möjlig väg ut
Krisreaktioner Påverkas av tidigare erfarenheter - kan ge s.k. överdeterminerade reaktioner Påverkas av personlighetsfaktorer Styrkan på reaktionerna hänger samman med närhet (fysisk och känslomässig) till den eller de drabbade. Styrkan på reaktionerna hänger samman med styrkan och arten av sinnesintryck / upplevelse av hot.
Faktorer som påverkar krisreaktioner (1) Den traumatiska situationens karaktär Slumpmässighet eller avsiktlighet Relation till förövarna Upplevelse av kontroll
Krisreaktioner (enl. S Hede, Försvarshögskolan) Reaktionsstyrka Mänsklig ondska, illvilja Mänsklig försummelse Mänskliga misstag Naturlig orsak, naturkatastrof
Faktorer som påverkar (2) Omvärldsfaktorer Förhållningssätt hos omgivningen Socialt stöd
Hur värderas hjälpen? (Bergh Johannesson et al., 2006)
Faktorer som påverkar (3) Personlighetsfaktorer Härbärgeringsförmåga Attributionsstil Mental förberedelse Kunskaper och förväntningar Copingstrategier Försvar Krav på sig själv, perfektionism Lyhördhet för egna behov Beroende av andras bekräftelse Benägenhet att ta emot hjälp Ålder
Faktorer som påverkar (4) Tidigare erfarenheter Många, svåra eller inga traumata
Krisens förlopp fritt efter Cullberg (2006) Reaktion 2-3 dagar 3-4 veckor 6-12 månader Tid Chock Reaktion Bearbetning Nyorientering
Krisreaktioner mönster (Fritt efter Bonanno & Mancini, 2008; Norris et al., 2009). Symtom Motståndskraft 30-60 % Stresstålighet Återhämtning 15-25 % Senare besvär 0-15 % Kroniska besvär 5-30 % Tid
Krisreaktioner Inom biologin talar man om Kamp-flykt-reaktion (Fight, flight, freeze or submissionresponse) Kroppsliga Känslomässiga Kognitiva Beteendemässiga
Stressignaler och symtom Akuta Förstorade pupiller Humörsvängningar, ilska, prestationsinriktning, vaksamhet Muntorrhet Senare Spänningshuvudvärk, migrän Depression, trötthet, utmattning Muskelspänningar och -ömhet, spec. i nacke och skuldror Svettning Ökad andningsfrekvens Hjärta: ökning av puls och slagvolym Aptitminskning Oregelbunden puls och bröstsmärtor Magsmärtor, diarré, aptitförändring Blodsockerhöjning Ökad genomblödning i muskler Ökad förbränning i hela kroppen Kalla extremiteter Minskad insulinkänslighet, kan leda till bukfetma på sikt. Ändrad sexlust
Känslomässiga reaktioner Avtrubbade känslor Cynism Starka känslor Överväldigad Hjälplöshetskänslor Eufori, känsla av hjältemod Skuld Motstridiga känslor Ytterligheter Snabbt skiftande känslor Nedstämdhet, sorg Misstänksamhet Ilska, irritation Fruktan, rädsla
Kognitiva (tankemässiga) reaktioner Overklighetskänsla Nyansfattigdom Superhågkomst Flash-bulb memories Upprepningar Minnesproblem Beslutsunderlag Omdöme Tidsuppfattning Koncentrationssvårigheter Farhågor uppfattas som fakta Fokus på irrelevanta detaljer Förstorar och förminskar
Beteendemässiga reaktioner Hyperaktivitet eller minskad aktivitet Överdriven humor Irritation, dåligt tålamod Undandragande, isolering Minskad produktivitet Relationsproblem Missbruk
Föreställningar och empiri om krisreaktioner i grupper Erfarenhet Föreställning Flykt i panik Psykologiskt beroende Chockreaktion (disaster shock) Utrymning larma inte för tidigt Skyddsrum fyll snabbt Rationellt beteende Förmåga att svara på andras behov Hjälper andra Utrymning måste påbörjas tidigt då larm inte tas på allvar Skyddsrum använd i sista hand behov av att söka upp anhöriga
Kollektiva reaktioner beteenden I den akuta fasen tenderar människor att: Hålla ihop med familjemedlemmar, vänner och bekanta. Gå tillbaka och hämta tillhörigheter. Ta sig ut samma väg som de kom in.
Gruppreaktioner Ilska mot chefer och ansvariga Klickbildning / subgrupper Kritisk hållning mot kollegor Brist på initiativ Negativ attityd Krävande inställning
Hormonnivåer under kris och stress
Varför krisinterventioner? Reducera akuta reaktioner Understödja normal hantering och återhämtning. Förebygga senare problem Obearbetade kriser och förluster kan leda till senare problem. Minska sjukfrånvaro och hälsoproblem Bättre livskvalitet Bättre arbetsmiljö och produktivitet Medarbetarnas lojalitet Juridiskt ansvar
Målgrupper för krisinterventioner Primärt drabbade Chockade, skadade, överlevande Anhöriga och efterlevande Ögonvittnen Chefer Hjälp- och insatspersonal Allmänheten (vid katastrofer)
Krisreaktioner hos förberedda och oförberedda Icke proffs oförberedda Proffs - förberedda Obehagssymtom direkt Tillåter sig att reagera Normal bearbetning Värjer sig mot känslor Senare stressreaktion
Tolkning och bemästring Tolkning Bemästring Probleminriktad Känsloinriktad Planera Positivt tänkande Söka information Självkontroll Handla Reducera Önsketänkande Distansering Flykt
Krishanteringens historia (VandePol et al., 2006) Experimentellt (1914 cirka 1974) Olika behandlingar mot shell shock, vietnam veteran syndrome, etc. prövades. CISM / CISD (cirka 1974 cirka 1997) Mitchell 1983 Syfte: skapa enhetlig bild av händelseförloppet, sätta in händelsen i ett sammanhang, separera yrkesroll och person Målgrupp: räddnings-, utrycknings- och insatspersonal Screen and treat (cirka 1997 idag) 70-80% klarar sig utan professionell hjälp Risker med blandade grupper: traumatisering av ej drabbade Risker för drabbade: Återupprepning av traumat. Det finns ingen opåverkad vardag att återvända till
Debriefing (Dyregrov, 2003) Experimentell metod c:a 1974 Mitchell (1983) Syfte: skapa enhetlig bild av händelseförloppet, sätta in händelsen i ett sammanhang, separera yrkesroll och person Målgrupp: räddnings-, utrycknings- och insatspersonal Utvecklades under 1980-talet av Mitchell och Everly Strukturerat samtal: Tidsaxel: från före händelse till efter händelse Kartläggning av händelseförlopp Sinnesintryck: syn, hörsel, lukt, känsel Tankar Känslor Undervisning
Kritik mot debriefing (Rose, et al., 2009) Metod framtagen för sekundärt drabbade Förutsätter briefing före uppdrag, dvs vetskap om kommande påfrestningar Förutsätter opåverkad vardag att avsluta samtalet med En gruppbehandling ska inte användas för enskilda individer Inte kostnadseffektivt för primärt drabbade Samma behandling för alla oavsett behov Överbehandlar de 70-80% som återhämtar sig spontant Risker med enstaka sessioner som inte följs upp För kraftfull intervention för primärt drabbade, speciellt om den sätts in för tidigt Risk för återtraumatisering snarare än läkning Patologiserar normala reaktioner och riskerar att försvåra normal självläkning Risk med heterogena grupper Risk för sekundärtraumatisering Saknas bevis för att metoden är effektiv
Psykisk utsatthet vid kriser (Bonanno, 2004; Brewin, 2005) Ny forskning lyfter fram skillnaden mellan Recovery (tillfrisknande efter insatt behandling) Resilience (förmåga till egen återhämtning) 60-70% av alla som är med om en potentiellt traumatisk upplevelse återhämtar sig spontant med stöd av egna resurser och sitt normala sociala nätverk. Slutsats: Viktigt med screening (initial bedömning av individuell utsatthet och individuella behov)
Olika typer av drabbade Primärt drabbade Räddningspersonal och liknande Tertiärt drabbade De som själva var utsatta för en händelse Sekundärt drabbade ( Rahe, 2005) Vittnen, men ej direkt utsatta Indirekt drabbade Anhöriga till primärt drabbade De som nästan blev primärt drabbade Sjukvårdspersonal, kamratstödjare och liknande Övriga, t.ex. tidigare drabbade som kan leva sig in i de drabbades situation
Fem grundprinciper (Hobfoll, et al., 2007) Säkerhet Lugn Samhörighet Tillit Hopp
Evidensbaserad krishantering Drabbade bör få tillgång till empatiskt stöd Stödet kan vara praktiskt, emotionellt och socialt Information om vanliga reaktioner och bemästring För individer med lättare reaktioner som varat mindre än 4 veckor är observerande väntan tillräckligt Psykologisk debriefing bör man avstå från, framför allt inte av individer, när det gäller primärt drabbade Screening av högriskindivider en månad efter traumat Personer med PTSD ska ha tillgång till traumaterapi inom en månad Okänsligt bemötande kan ge återtraumatisering Källor: Kunskapscentrum för katastrofpsykiatri, Uppsala Socialstyrelsens kunskapscentrum för krisberedskap National Institute for Health and Clinical Excellence, 2005 Rose, Bisson, Churchill & Wessely (2009). Cochrane Review
Evidensbaserad krishantering (tidig fas) Tidiga insatser bör: Stärka drabbades känsla av trygghet och säkerhet Stabilisera och lugna Stärka känslan av självtillit, hjälp ur offerrollen Stärka samhörigheten med andra drabbade och närstående Stärka de drabbades känsla av hopp Utvärdering av insatserna är viktigt för att kunna lära av erfarenheter Flexibla planer i kombination med lämplig utbildning Tidiga interventioner kan störa den naturliga återhämtningsprocessen. Interventioner som fokuserar på emotionell bearbetning i akut fas kan vara för påträngande och kan därmed ha motsatt efffekt (Brewin, 2005)
Evidensbaserad krishantering (mellanfas) Säkerställa socialt stöd från anhöriga och vänner Stärka grupptillhörigheten och sammanhållningen Screening av högriskindivider efter en månad Traumafokuserad behandling Försäkringsfrågor etc. kan bidra till psykiska problem om de inte hanteras på ett lämpligt sätt och vid rätt tidpunkt
Evidensbaserad krishantering (långtidsfas) Återsamlingar för att dela erfarenheter Uppmärksamma ex.vis årsdag och andra symboliska tidpunkter Specialistbehandling för PTSD och depression Ersättningsfrågor Källor: Kunskapscentrum för katastrofpsykiatri, Uppsala Socialstyrelsens kunskapscentrum för krisberedskap Bonnano (2004) Brewin (2005) I Cardeña & Croyle
Krisinsatser behov (Fritt efter Psycho-Social Support in Situations of Mass Emergency. European Policy Paper 2001.) Behov % Psykologiska behov Praktiska behov Medicinska behov Akut fas Mellanfas Långtidsfas Tid
Aktuella rekommendationer Tidig fas: Stabilisera Samhörighet Flexibilitet Inte för påträngande Mellanfas: Socialt stöd Bedömning Behandling Långtidsfas: Dela erfarenheter Sätta punkt Källor: Socialstyrelsen, NICE, Cochrane Review, ISTSS
Syftet med avlastningssamtal Ökad trygghet i arbetsgruppen Öppna upp för kollegialt stöd Alla i gruppen får samma information om händelsen Avlastning för de drabbade ( lätta på trycket ) Möjlighet att dela upplevelsen med andra Information om och förståelse för krisreaktioner
Avlastande samtal Syftet Ramen (rum, tid, etc) Fråga efter vad den drabbade varit med om/vilken roll han/hon haft Fokus: Här och nu Lyssna, våga lämna och avgränsa Normalisera Info om nästa steg Reaktioner...hos dig, hos den drabbade Bedömning Uppföljning
Faktorer som påverkar gruppsamtal positivt Ramar trygg Rummet Reglerna Rutinen Respekten Härbärgering, hållande sedd, hörd, bekräftad, respekterad, delaktig, egna känslor får inte andra att gå igång. Timing
Placering av personer Tidsperspektiv Sätt de drabbade så att den som först drogs in i händelseförloppet får berätta först. Chefen / informella ledaren sist Så att chefen inte har möjlighet att sätta ribban för vad som ska berättas och hur personlig berättelsen får vara. Rund ring eller bord? Kan upplevas som mindre hotfullt med bord än med stolar i cirkel.
Perspektiv Personperspektiv Händelseperspektiv Förskjut perspektivet från person till händelse, så lägger sig t.ex. skuldkänslor.
Samtalsprocesseer I alla samtal pågår två parallella processer: Överföring av logiskt innehåll: Information Fakta Åsikter Handlingar, etc. Relationsprocesser
Kommunikationsnivåer Manifest innehåll Det som sägs i ord Latent innehåll Det som kommuniceras via kroppsspråk, röstläge, talhastighet, ögonkontakt, gester, osv.
Ramar Ramar ger tydlighet och trygghet Fokus för samtalet Även för vems skull samtalet hålls Rummet Ostört, insynsskyddat, lyhört, osv. Tiden Hur länge samtalet ska pågå Överenskommelser Sekretess, uppföljning, etc. Ev. mål för samtalet Kanske inte alltid formuleras vid t.ex. avlastande samtal
Övning Övning: Rollspel En samtalsledare En chef Medarbetare Observatörer Syftet är inte att genomföra det perfekta gruppsamtalet, utan att testa vad som fungerar och inte tillfälle till reflektion.
Stabilisering Grundtrygghet Ledarskap (chefsstöd) Information Kollegialt stöd Stödgrupp (kamratstöd) Professionellt stöd
Information Fakta vad har hänt? Åtgärder vad kommer att göras? Reaktioner vad är vanliga reaktioner? Uppföljning var får man mer hjälp? Muntligt Skriftligt
Kriskommunikation Information har en lugnande effekt Bra kriskommunikation: Trovärdig Öppen Snabb Begriplig Ansvarstagande hållning
Kriskommunikation Den verbala och icke-verbala kommunikationen måste förmedla samma budskap Uttalanden som görs måste stämma överens med tidigare uttalanden Begriplighets- och trovärdighetsparadoxen Öppenhet ökar trovärdigheten och minskar rykten Undvik tvärsäkra uttalanden utan säker kunskap Förminska inte problemet Prioritera mänskligt lidande för ekonomiska värden Erkänn och be om ursäkt för misstag Undvik förklaringar som kan uppfattas som bortförklaringar Redogör för åtgärder som vidtagits och kommer att vidtas
Begriplighets- och trovärdighetsparadoxen Information är mest effektiv när den är anpassad till olika gruppers behov och möjligheter att tillgodogöra sig informationen Detta kan medföra att olika grupper får olika information, och det minskar trovärdigheten
Medialogiken Tid Länge sedan Ringa intresse Stort intresse Nyligen Nära Långt bort Geografiskt avstånd
Mediala processen Fas 1 Beskrivningar av vad som hänt. Ögonvittnesskildringar Fas 2 Fördjupning. Bakgrundsfakta, statistik, jämförelser med liknande händelser Fas 3 Utvärdering. Vad hände, vem är skyldig?
Indirekta interventioner Mobilisera nätverk Skydda från ytterligare belastning Stärka omgivningens positiva stöd Skapa trygghet och förutsägbarhet Inte ta över ansvar Upprätthålla positiva förväntningar
Hur värderas hjälpen? (Bergh Johannesson et al., 2006)
Casediskussioner (1) Två grupper om 3-4 personer jobbar i par. Varje grupp skriver ihop ett case, där följande måste finnas med: Händelseförlopp, dvs vad har inträffat (kan vara allvarligt tillbud, arbetsplatsolycka, dödsfall, våld, hotsituation, allvarligt brott, m.m.) Inblandade/berörda personer (namn, befattning och deras roll i händelseförloppet) Typ av verksamhet, ev. formellt ansvariga Ev komplikationer utöver själva händelsen, ex.vis media Ev redan vidtagna åtgärder Förutsättningar: Eventuella skadade är redan fysiskt omhändertagna Person med mandat att fatta ekonomiska beslut är tillgänglig
Casediskussioner (2) De två grupperna i paret byter case med varandra och diskuterar caset utifrån bl.a. följande: Insatsbehov: Insatser för ansvarig chef Insatser för drabbad Insatser för anhöriga Insatser för kollegor Timing av insatser Informationsbehov Risker/fallgropar kring krishanteringen Ev brister (krisplan, etc.) Därutöver ska varje grupp skriva ihop ett förslag till pressmeddelande att gå ut med. Varje grupp skriver också ihop tre meningar med kärnbudskapet som informationsansvarig el likn kan gå ut med I t ex radio eller TV.
Casediskussioner (3) Redovisning: De två grupperna som jobbat i par redovisar för varandra vad de kommit fram till kring krishanteringen, pressmeddelande, etc. Varje grupp-par tar med 1-3 viktiga punkter till genomgång i plenum, t.ex. lärdomar, insikter, frågor, funderingar kring svårigheter, osv.
När söker man professionell hjälp? När symtomen inte minskar under den första månaden. När symtomen ökar över tid. När symtomen medför väsentliga svårigheter i arbets- eller privatliv.
Depression och PTSD Depression Skuld Pessimism Nedstämdhet Självförebråelse PTSD Oro Ångest Sömnstörning Koncentrationsproblem Återupplevande Undvikande Vaksamhet
Behandling vid PTSD Metod Rekommenderas KBT/KPT (Foa, et al., 2009) Evidens RCT PDT Med vissa begränsningar Empiri BEP Eklektisk korttidsterapi RCT EMDR RCT Bildterapi Med vissa begränsningar Empiri Hypnos Komplement till annan beh. Empiri ACT Ej effektivt RCT DBT Ej effektivt RCT TA Ej effektivt RCT Debriefing Ej effektivt / skadligt Metastudier Gruppterapi? Komplement till indiv.beh. Empiri Farmakoterapi? Inte förstahandsval RCT
Före: Riskmedvetenhet förberedelser Det händer inte mig Svårt att motivera människor Fatalism Tillit till samhället / myndigheter Erfarenhetens betydelse Låg effekt av informationskampanjer
Arbetsmiljölagstiftning AML AFS 1993:2 om hot och våld AFS 1999:7 om första hjälpen och krisstöd 5 På varje arbetsställe skall finnas den beredskap och de rutiner för första hjälpen och krisstöd som behövs med hänsyn till verksamhetens art, omfattning och särskilda risker. 7 Chefer och arbetsledande personal skall ha tillräckliga kunskaper om krisstöd för att kunna planera och ordna detta på ett lämpligt sätt.
Arbetsmiljölagstiftning - under krisen AFS 1999:7 7 Ett gott omhändertagande i den akuta situationen är av stor betydelse för att mildra stressreaktioner och förebygga framtida sjukdomstillstånd. Det är viktigt att alla i organisationen känner till vem som gör vad och vad som förväntas av var och en. Rutinerna bör även innefatta vilken överenskommelse som gjorts om [ ] specialistinsatser. [ ] bör ingå att hjälpinsatserna utlöses utan diskussioner huruvuda det är nödvändigt eller om man klarar sig själv. [ ] det är viktigt att det finns klara rutiner för hur insatserna påbörjas.
Arbetsmiljölagstiftning - efter krisen AFS 1999:7 7 För dem som utsatts för starkt påfrestande händelser kan det behövas en tillfällig förändring av arbetsuppgifter eller arbetstider. En rutin för omhändertagande av människor i kris bör även omfatta åtgärder föratt följa upp och uppmärksamma om psykiska symptom som är att hänföra tillhändelsen utvecklas hos den drabbade.
Chefens ansvar Katastrofkommissionens rapport, SOU 2005:104, Sverige och tsunamin den som har ansvar för en verksamhet under normala förhållanden [ ] har det även under kris och katastrof.
Chefens trefaldiga ansvar vid kris För verksamheten arbetsleda omstrukturera prioritera För de anställda omhändertagande information samordning av insatser För sig själv hur involverad? ökade krav söka stöd
Utveckling av krisledning Krisansvariga/krisledning Väljs utifrån personlig lämplighet Får alltid info från ansvarig chef vid incident Koordinerar insatser Avropar extern hjälp Krisresursgrupp Tillsätts utifrån funktion (informationsansvarig, fastighetsansvarig, säkerhetsansvarig, osv.) Kallas in vid behov av krisledningen
Handlingsplaner Innehåll i prioritetsordning Kontaktlistor Intern krisorganisation Checklistor Pedagogisk del Checklistor Bedöm, Ta ställning till, etc. snarare än gör si eller så Utifrån roll och ansvar snarare än utifrån händelse Pedagogisk del kan användas som kurslitteratur vid utbildningar Årlig uppdatering: datering, versionsnummer Papperskopia i två exemplar eller intranät? Vem äger handlingsplanen?
Utbildning Olika syften och omfattning för olika grupper Krisansvariga/krisledning Chefer Sekreterare, reception, skyddsombud, m fl Syftet avgör innehåll Definitioner Kristeori Interventioner Handlingsplan Regelbundet återkommande utbildningar Introduktionsutbildning för nya chefer
Upphandling av krisstöd Krisstödstjänstens organisation/samordning Geografisk täckning Hantering av inkommande samtal Kompetens hos krishanterarna Metodik Kapacitet Driftsäkerhet och kvalitet Prisstruktur Uppföljning och utvärdering
Case: Företaget - verksamhet Tillverkningsindustri Husmoduler för annan tillverkningsindustri Höga krav på precision och renlighet Geografiskt utbredd verksamhet: Ledning, staber och processingenjörer i Stockholm. Byggnadsingenjörer, IT och inköp i Göteborg. Produktion i Estland. Försäljningskontor i Schweiz, Irland och USA. Montering på site hos kund. C:a 390 anställda och ung. 400 konsulter.
Case: Er uppgift Utifrån den information ni har om företaget ge ett förslag på: Hur krisorganisationen skulle kunna se ut Hur en handlingsplan skulle kunna se ut, vem som ansvarar, i vilken form den ska föreligga, etc. Hur kunskap om krisorganisation och handlingsplan ska spridas / implementeras i organisationen Vilket externt krisstöd kan behövas, vad bör beaktas/vilka krav ska ställas vid upphandling?
Case: Er uppgift Ha realistiska ambitioner, dvs tänk på att De flesta organisationer har många frågor som har högre prioritet än krisstöd De som är operativa i verksamheten är vanligtvis mycket måttligt intresserade av krisstöd innan något verkligen har inträffat Även om det brukar få kosta när något har inträffat, är det förebyggande krisstödsarbetet oftast behäftat med (ibland snäva) ekonomiska ramar
Case: Handlingsplanen 1. FÖRORD 2. KRISBEREDSKAP 3. KRISORGANISATION FÖR PSYKOSOCIALA INSATSER 3.1 Telefonnummer - Krisorganisation 3.2 Krisorganisation 4. KRISTEORI 4.1 Definition av begreppet kris 4.2 Krisens förlopp 4.2.1 Chockfasen 4.2.2 Reaktionsfasen 4.2.3 Bearbetningsfasen 4.2.4 Nyorienteringsfasen 4.3 Krisens följder
Case: Handlingsplanen 5. KRISHANTERING 5.1 Insatser i en krissituation 5.1.1 Insatser under chockfasen 5.1.2 Insatser under reaktionsfasen 5.1.3 Insatser under bearbetningsfasen 5.1.4 Uppföljning av insatser 5.2 Information som en del av krisstödet 5.2.1 Intern information 5.2.2 Extern information 5.3 Tänkbara kriser, bemötande och insatser 5.3.1 Tillbud 5.3.2 Olyckor 5.3.3 Katastrofer 5.3.4 Förändringar 5.3.5 Sjukdom 5.3.6 Dödsfall 5.3.7 Hot och våld 5.3.8 Konflikter 5.3.9 Oegentligheter, brott och brottsmisstankar 5.3.10 Att bevakas av media 5.4 Förberedelse inför psykologisk påfrestning 5.4.1 Det viktiga samtalet 5.4.2 Psykologisk krisförberedelse - Prebriefing
Case: Handlingsplanen 6. SAMMANFATTNING 7. CHECKLISTOR 7.1 Checklista för krisansvarig 7.2 Checklista för chef för drabbad enhet 7.3 Checklista för psykologisk första hjälp 7.4 Råd i stödsituationer 7.5 Logg för krishantering 8. INSTRUKTIONER 8.1 När en medarbetare har avlidit 8.2 Nödlägesplan Bombhot Sthlm 8.3 Nödlägesplan Bombhot Göteborg 8.4 Nödlägesplan Brand Sthlm 8.5 Nödlägesplan Brand Göteborg 8.6 Nödlägesplan Våld och hot Sthlm 8.7 Nödlägesplan Hot och våld Göteborg