Innehåll Verkställande direktörens kommentarer Ett år präglat av stabil intjäning och nära kundkontakt...2 Detta är Swedbank Sjuhärad Vision, Affärsidé, Mål och Kärnvärden...4 Verksamhetsområde...5 Privatmarknad...6 Företagsmarknad...8 Telefonbank och internetbank...10 Förvaltningsberättelse Omvärldsförhållanden...12 Väsentliga händelser...13 Resultat och lönsamhet...14 Finansiell struktur...16 Åtaganden utanför balansräkningen...18 Affärsvolym...18 Kapitaltäckning...19 Riskhantering...20 Problemkrediter...22 Investeringar...22 Personal...23 Vinstandelssystem...23 Dotterbolag...24 Miljö...24 Utsikter för 2009...25 Känslighetsanalys...25 Definitioner och använda begrepp...26 Fem år i sammandrag...28 Nyckeltal...29 Resultaträkning...30 Balansräkning...31 av eget kapital...32 Kassaflödesanalys...33 Noter till redovisningen...34 Förslag till vinstdisposition samt yttrande från styrelsen...60 Revisionsberättelse...62 Styrelse...64 Ledningsgrupp...66 Organisationsnummer 516401 9852. Styrelsens säte är i Borås. Årsstämman äger rum onsdagen den 25 mars klockan 13.00 på Swedbank Sjuhärads huvudkontor i Borås. Årsredovisning finns även att hämta på www.swedbanksjuharad.se 1
Verkställande direktörens kommentarer Ett år präglat av stabil intjäning och nära kundkontakt Det är med stor tillfredsställelse jag trots allt kan sammanfatta ett turbulent 2008. Trots en vikande konjunktur och stor oro på finansmarknaderna redovisar Swedbank Sjuhärad ett starkt resultat med stabil intjäning, vilket visar på vår styrkeposition. Inlåningen ökade under året med 838 miljoner kronor och bankens många attraktiva sparalternativ erbjöd en trygg hemvist för våra kunder under höstens turbulens. Ökat resultat exklusive reserveringar för kreditförluster Rörelseresultatet för 2008 landade på 182 miljoner kronor, att jämföra med ett resultat på 214 miljoner kronor 2007. Exklusive reserveringar för befarade kreditförluster var resultatet dock 242 miljoner kronor, vilket är rekord när det gäller intjäningsförmåga. Av de 61 miljoner kronor som reserverats för kreditförluster är 5 miljoner kronor konstaterade förluster och resten är reserveringar för att möta den kraftiga konjunkturavmattningen. Banken står därmed väl rustad att möta de sämre tiderna. Krisen skapade närhet Höstens djupa konjunkturnedgång skapade stor oro bland många av våra kunder. Sista halvåret var tufft för såväl företag som småsparare. De svåra tiderna visade dock att banken i en tid av oro utgör en stark källa till trygghet. Många kunder vänder sig till oss för råd och våra medarbetare kan med sin kompetens och sitt engagemang skapa denna trygghet. Man kan säga att krisen rent av för oss närmare våra kunder, vilket jag gläds åt när jag nu ser tillbaka på året som gått. Stärkt varumärke och förtydligat koncept Under 2008 genomförde vi ett arbete för att stärka Swedbank Sjuhärads varumärke och identitet. Utifrån det arbetet kan det vara på sin plats att förtydliga att Swedbank Sjuhärad är en bank med eget styre och säte i Borås samt att Sparbanksstiftelsen Sjuhärad är majoritetsägare. Vi fattar våra egna beslut och bygger vår egen lokala företagskultur. Swedbank Sjuhärad står idag för samma värden som när banken bildades 1831, nämligen närhet, engagemang och värdeskapande. Dessa tre viktiga pelare särskiljer oss från andra banker och gör oss till den personliga och lokalt förankrade aktör vi är. Tack vare vårt starka varumärke och goda företagskultur attraherade vi under året såväl nya kunder som kompetenta medarbetare. Under året har vi också utökat vårt redan framgångsrika koncept inom försäkringsområdet med sakförsäkringar. Vi har tagit fasta på att våra kunder uppskattar att kunna samla sina bank- och försäkringsaffärer hos oss och är nu en fullödig bank- och försäkringsleverantör. Vi kommer framöver att fortsätta att utveckla vårt produktområde, allt för att erbjuda våra kunder trygghet, säkerhet och mervärde. Framtidstro för Sjuhäradsbygden Under rådande omständigheter i världsekonomin går det inte annat än att hålla en ödmjuk profil inför 2009. Men det hindrar inte att min framtidstro för Sjuhäradsbygden är stark. Vår region har en utmärkt företagskultur, och min övertygelse är att vi kommer att gå stärkta ur den kraftiga lågkonjunkturen. Fortsatt stöd till bygden från Sparbanksstiftelsen Sjuhärad Till sist vill jag tacka vår majoritetsägare, Sparbanksstiftelsen Sjuhärad, som även 2008 gjort ett betydelsefullt arbete. Varje år går stora delar av bankens vinst tillbaka till bygden tack vare Sparbanksstiftelsen. Sedan 1998 har nära 150 miljoner kronor delats ut till över 900 mottagare inom forskning, utbildning, kultur, näringsliv och idrott i de fyra kommuner där vi är verksamma. Det gör oss mycket stolta att kunna bidra till Sjuhäradsbygdens utveckling och framgång. Slutligen, ett stort tack till alla kunder och medarbetare som gjorde 2008 till ytterligare ett minnesvärt år för Swedbank Sjuhärad. Bosse Johansson Verkställande direktör 2
3
Detta är Swedbank Sjuhärad Vision Mina Möjligheters Bank i Sjuhärad. Affärsidé Kundens möjligheter förverkligas genom aktivt handlande grundat på kunskap. Vi träffar, lyssnar på och bryr oss om våra kunder. Vi är bygdens egen bank med korta beslutsvägar. Mål Bankens huvudsakliga finansiella mål är att räntabiliteten på anpassat eget kapital* skall överstiga snittet för de svenska börsnoterade bankerna. Kärnvärden Närhet Engagemang Värdeskapande. % 30 25 Börsnoterade banker Swedbank Sjuhärad 20 15 10 5 0 2004 2005 2006 2007 2008 Räntabilitet i Swedbank Sjuhärad i förhållande till snittet för de svenska börsnoterade bankerna. *Se Definitioner och använda begrepp. 4
Verksamhetsområde och kontor Borås Dalsjöfors Storgatan 24 Allégatan 55 Fristad Stora vägen 2 Privatkontor Kinna Boråsvägen 33 Företagskontor Sandared Alingsåsvägen 1 Norrby Östgötagatan 23 Skene Gästgivaregatan 2 Trandared Östergårdsplan 7 Svenljunga Stationsgatan 1 Bollebygd Göteborgsvägen 15 Sätila Hyssnavägen 1 Kartena AB 5
Privatmarknad Våra kunder Vid verksamhetsårets utgång hade banken cirka 114 000 privatkunder. Av dessa beräknades cirka 78 000 ha banken som sin huvudsakliga bankförbindelse. Antalet kunder ökade något under året och bankens marknadsandel uppgår till drygt 50 procent. Kundanpassat och strukturerat arbetssätt Den personliga kontakten är en väsentlig faktor för både kunden och banken. Därför är kontoren den viktigaste kontaktytan banken erbjuder kunderna. Kontoren är inriktade på rådgivning, försäljning och kundservice medan administrativa uppgifter, t.ex. lånehantering och kravverksamhet, i högre grad sköts på interna avdelningar. Maximal fokus kan därmed ägnas åt kunderna och deras ärenden. Kraven skärps hela tiden på högre kompetens hos bankens medarbetare allt eftersom behovet och efterfrågan på ekonomisk rådgivning ökar. För att möta olika kunders behov på ett bättre sätt infördes redan för tio år sedan en segmentering av kundbasen. Det innebar att medarbetarnas yrkesroller behövde anpassas, tydliggöras och specialiseras. Genom den ökade specialiseringen har kvaliteten på utbildningar för olika yrkesroller förbättrats och fördjupats. Runt 30 000 privatkunder har idag valt att ha en personlig rådgivare. Till sin hjälp har rådgivarna ett väl utvecklat systemstöd som tar fram råd för kundens placering med utgångspunkt från kundens behov, kunskap och intresse. Råden speglar bankens syn på världens olika marknader och de produkter som finns att tillgå. Inriktning på kundens behov Banken är till stora delar en försäljningsorganisation. Affärer i bank är normalt sett långsiktiga, d.v.s. de tjänster banken tillhandahåller skall levereras under lång tid framöver. Relationen till kunden samt kundens förtroende för banken är därför nyckelfaktorer till långsiktiga framgångar. Utgångspunkt i försäljningsarbetet är därför alltid kundens behov. Banken har under lång tid satsat stora resurser på utbildning. Rådgivarna är certifierade efter att ha genomgått ett flertal utbildningar t.ex. inom områdena placeringar, försäkringar och krediter. Traditionellt banksparande ger trygghet i orostider Det gångna året går till historien som ett av de mest turbulenta i modern tid. Framför allt i samband med de största svängningarna under hösten kontaktade många oroliga kunder banken för råd och för att få sin oro stillad. Innan den statliga insättningsgarantin förbättrades i november fanns en oro kring banksparande. Oron minskade relativt snabbt och inlåningen i banken hade en fantastiskt stark utveckling. Bankens fördel i det läget var att verksamheten är koncentrerad till närområdet, att resultatet utvecklades starkt samt, inte minst, god kännedom om kunden och dennes behov. Medarbetarnas stora engagemang var i det läget en avgörande faktor. Förvaltningstjänster Momentum och PPM Placeringsmässigt kunde banken erbjuda ett alternativ som stod sig väl i jämförelse med andra aktierelaterade alternativ. Bankens diskretionära förvaltningstjänst Momentum minskade visserligen med 1 procent i värde under året. Det skall dock jämföras med den svenska börsen, som minskade med 42 procent. Förvaltningen bygger på att följa marknadens trender genom att flytta kapitalet mellan svenska aktier och räntor. Ett jämförelseindex som bygger på 50 procent räntor och 50 procent aktier, minskade med 21 procent En nyhet för 2008 var att kunderna kunde välja aktiv förvaltning av sitt PPM-sparande. Tidigare har man kunnat välja olika fonder. Nu finns även möjligheten att välja risknivå. Det innebär att banken erbjuder en bredare rådgivning och kan hjälpa kunden att få kontroll över sin pension, något som idag är viktigare än någonsin. Framgångsrikt samarbete med Fastighetsbyrån Swedbank Sjuhärads samarbetspartner Fastighetsbyrån tog under 2008 ytterligare marknadsandelar och beräknas ha 37 procent av marknaden för privatbostäder inom bankens verksamhetsområde. Den ökningen gav Boråskontoret pris som bästa kontor av de 230 som finns i landet. Det är glädjande att ha en sådan framgångsrik partner nära kopplad till Swedbank Sjuhärad. Försäljning av sakförsäkringar i full gång Inom området försäkringar har utbudet breddats med till exempel sakförsäkring till privatpersoner. Med en sådan mängd tjänster under ett och samma tak är banken en fullservicepartner på den lokala marknaden och kan på ett enklare och säkrare sätt utvärdera risker och möjligheter. 6
7
Företagsmarknad Kunder Vid årsskiftet 2008 hade banken cirka 11 000 kunder inom företagssegmentet, alltifrån större börsnoterade företag, organisationer till små enskilda firmor eller jordbruk. Drygt 5 000 av dessa är aktiebolag med lite mer omfattande verksamhet. Med utgångspunkt från var kunden har sin huvudsakliga bankförbindelse bedöms bankens marknadsandel på företagsmarknaden uppgå till drygt 38 procent inom verksamhetsområdet. Att förstå kundens affär Grunden i arbetet på företagssidan bygger på väl genomtänkta och frekventa kundkontakter, som till stor del sker med banken som initiativtagare. Syftet är att skapa mer affärer som alltid skall vara relaterade till kundens behov. Att förstå kundens affär är en avgörande komponent för att banken skall bli en affärspartner som kunden har stor affärsmässig nytta av. Att förstå kundens affär innebär bland annat att rådgivaren måste kunna se sammanhangen i de faktorer som påverkar företaget, samt förstå företagsledningens prioriteringar. Det är bankens övertygelse att det är genom det nära samarbetet och förståelsen som de allra mest gynnsamma och bärkraftiga affärerna skapas. I att känna kundföretaget väl ligger också att bevaka och vara väl förtrogen med de risker som kan uppkomma i verksamheten. Det ger utrymme för ett proaktivt agerande till exempel i de fall problem uppkommer. Främjande av nyföretagande Banken deltar på flera olika sätt i arbetet för att främja nyföretagandet i verksamhetsområdet genom att aktivt stödja olika organisationer inriktade på företagandet. Finansiering av nystartade företag är viktigt för bygdens bank som har finansierat mer än två nya företag i veckan under det gångna året. Utlandsaffären Sjuhäradsbygden är av tradition en region präglad av handel. Handeln med andra länder är utbredd och en rad importörer med omfattande verksamhet inom till exempel textil, konfektion och design finns baserade i bygden. Utlandsverksamheten, med allt ifrån utlandsbetalningar till utlandsfinansieringar, är därmed en naturlig och mycket viktig gren inom företagsmarknaden. Banken har därför specialister placerade i Borås. Närheten till dessa uppfattas som mycket positivt av kunderna. Den svenska kronans kraftiga försvagning under hösten och vintern påverkar företagen i Sjuhäradsbygden särskilt mycket eftersom importen fördyras. Krisen svetsar samman Arbetet under året, och då inte minst under finanskrisens mest hektiska tid, har lett till att relationen till kunderna stärkts och att redan täta samarbeten har blivit än tätare. I svårare tider prövas naturligtvis samarbetet mellan bank och kund. Hittills tycks dock Sjuhäradsbygden varit mer förskonad från krisen än vad som varit fallet i andra delar av landet. Banken har inte slutat att göra affärer med befintliga eller potentiella kunder som det ibland framställs i media om bankernas agerande. Företagsbetalda försäkringar Banken bedriver sedan några år verksamhet inom området företagsbetalda försäkringar, till exempel i form av tjänstepensionsförsäkringar. Verksamheten utvecklas positivt och banken har blivit etablerad på marknaden som en fullvärdig och respekterad aktör. Kundernas förtroende för bankens objektivitet och kompetens när det gäller t.ex. kapitalförvaltningen i försäkringen är stor och många ser en fördel i att samla sin affär hos banken. Banken är verksam som försäkringsförmedlare av liv- och pensionsförsäkring åt ett stort antal försäkringsbolag. Försäkringsspecialisterna i banken kan i samråd erbjuda kunderna ett omfattande utbud av försäkringslösningar från de största och mest välrenommerade försäkringsgivarna. Här finns stora möjligheter för banken att fortsätta att utvecklas som en viktig aktör och förmedlare av privat och företagsbetald liv- och pensionsförsäkring. Företagsförmedling Under det kommande året planeras start av företagsförmedling, vilket är ett område som på sikt kan utvecklas ordentligt. I Sjuhäradsbygden finns sedan gammalt ett starkt företagsklimat och här finns entreprenörerna som har drivkraften att bära vidare och stärka en påbörjad affärsverksamhet. Samtidigt finns banken som har viljan och resurserna för att vara med och utveckla det lokala näringslivet. 8
9
Telefonbank och internetbank Bankaffärer dygnet runt Utöver kontoren har kunden ytterligare två kanaler att välja på i sina kontakter med banken, dels Telefonbanken med både självbetjäning och personlig service, dels Internetbanken. I båda kanalerna utvecklas innehållet allt mer och tillgängligheten är hög. Telefonbanken Personlig Service är öppen på vardagar mellan 07.00 och 21.00 samt lördagar och söndagar mellan 12.00 och 15.00. Telefonbanken Självbetjäning är tillgänglig dygnet runt precis som Internetbanken. Lokalt närvarande telefonbank Swedbank Sjuhärads telefonbank är placerad i Borås. Telefonbanken är integrerad med bankens kundtjänst och telefonväxel och utgör ett så kallat contactcenter. I många contactcenter får man tala med någon som sitter placerad på en helt annan plats i landet. Banken bedömer dock den lokala närvaron och kännedomen om den lokala marknaden som viktig för kunderna. Enhetens relativa litenhet skapar också en mer personlig kontakt. Samarbete runt internetbank Banken har valt att inte ha en egen internetbank utan samarbetar istället med Swedbank AB (publ). Innehållet i tjänsterna utvecklas hela tiden och allt fler kunder utnyttjar Internetbanken för många av sina mer rutinmässiga ärenden. Cirka 48 000 kunder har anslutit sig till tjänsten. Ökad närvaro på lokal webb Bankens lokala webbsida hade över 1,4 miljoner besök, varav 310 000 unika besökare, under 2008 vilket vittnar om att satsningarna på lokala och anpassade erbjudanden fallit i god jord. Arbetet fortsätter med att vidareutveckla en enkel och trygg webbplats. Växande tjänsteutbud Tjänsterna som tillhandahålls via Telefonbanken blir allt fler och mer utvecklade. Idag hanterar Personlig Service de allra flesta bankärenden. Uppläggning och hantering av lån är relativt nya inslag i Telefon bankens verksamhet. Den typen av ärenden växer nu i omfattning. Hög telefontrafik Drygt 65 000 kunder är anslutna till Telefonbanken Självbetjäning och antalet samtal uppgick under 2008 till knappt 2,8 miljoner. Av anslutna kunder till Självbetjäningen hade drygt 57 000 också anslutit sig till Personlig Service där antalet samtal uppgick till drygt 133 000. Antalet samtal till Kundtjänst uppgick till 34 000. 10
11
Förvaltningsberättelse Omvärldsförhållanden Global finanskris Under det gångna året har en turbulens av sällan skådat slag drabbat de finansiella marknaderna. Det startade redan under andra halvåret 2007 med krisen på den amerikanska bolånemarknaden. Bolånekrisen var resultatet av en lång tids aggressiv utlåning till amerikanska hushåll med låg betalningsförmåga. I och med värdepapperisering och paketering av lånen i nya finansiella instrument fick utlåningen en stor internationell spridning hos banker och andra placerare långt utanför USA:s gränser. Under större delen av 2008 förvärrades situationen gradvis och i media benämnde man det vanligen som finansoro. I samband med att den amerikanska investmentbanken Lehman Brothers ansökte om skydd under den amerikanska konkurslagstiftningen övergick oron i en akut förtroendekris. I media övergick finansoron i det man sedan dess benämnt som finanskrisen. Lehman Brothers fall medförde att riskaversionen steg rejält, vilket ledde till kraftigt höjda riskpremier, akuta likviditets- och solvensproblem i det finansiella systemet samt omfattande kursfall på alla världens aktiemarknader. Världen över tvingades statsmakterna genomföra akuta räddningsaktioner för att undvika en total kollaps av det finansiella systemet. Ett stort antal banker och kreditinstitut blev uppköpta eller förstatligade. Den finansiella krisen har i allt högre grad påverkat den reala ekonomin i form av ökande svårigheter att få krediter, högre riskpremier samt fallande priser på fastigheter och aktier. Det har medfört fallande investeringar, minskad konsumtion och en mörkare framtidstro hos såväl hushåll som företag. Det har bidragit till en fördjupad global konjunkturnedgång där vändningen ligger längre fram i tiden och även återhämtningen riskerar att bli utdragen. Enligt de flesta bedömare kan en vändning förutses ske först under 2010. Den kraftiga konjunkturinbromsningen, fallande råvarupriser och sänkta räntor har mycket snabbt lett till väsentligt lägre global inflationstakt. Risken för deflation har ökat på grund av finanskrisen och nedgången i tillgångspriser. I syfte att motverka att ekonomierna går in i en period av deflation har olika typer av stimulanspaket aviserats i USA, inom EU och i Asien. Kostnaderna för dessa och andra räddningsaktioner drabbar redan tidigare stora budgetunderskott i t.ex. USA. Hög skuldsättning Ett grundläggande problem i många länder är hushållens höga skuldsättning. Hushållens balansräkningar har expanderat rejält under en stor del av 2000-talet. När så tillgångspriser, t.ex. aktier och fastigheter, faller i värde uppstår naturligt nog problem. De svenska hushållens ökning av skulderna sedan början av 2000-talet framgår av diagram 2. En period av konsolidering och skuldnedväxling är troligen nödvändig de närmaste åren. Svensk ekonomi Finanskrisen och en svag omvärldskonjunktur har blivit alltmer påtaglig i den svenska ekonomin. Ekonomin befinner sig i recession sedan andra halvåret 2008. Det framgår av BNP-siffrorna för fjärde kvartalet. Det är första gången sedan början av 1990-talet som ekonomin krymper. Minskad konsumtion och lagerneddragningar bidrog till den utvecklingen. Den ekonomiska statistiken för fjärde kvartalet visar att ekonomin har försvagats ytterligare. % 6,00 4,00 2,00 0,00-2,00-4,00 MDR 2 500 2 000 1 500 1 000 500 Skulder Nettoförmögenhet Disponibel inkomst -6,00 2006 2007 2008 Diagram 1: Kvartalsvis BNP-utveckling jämfört med motsvarande kvartal föregående år, Sverige 2006 2008. 0 1980 1990 2000 Diagram 2: Hushållens skulder, finansiella nettoförmögenhet exklusive kollektiva försäkringar samt disponibla inkomster 1980 2008 (Källa. SCB). 12
Personbilsförsäljningen i december var den lägsta på drygt tio år. Konjunkturnedgången slår också allt hårdare mot arbetsmarknaden. Under fjärde kvartalet ökade antalet varslade personer med 57 000. Framöver kommer det att leda till en betydande ökning av arbetslösheten. Merparten av varslen kommer från verkstadsindustrin, där fordonsindustrin, som är viktig inte minst i Västsverige, är särskilt drabbad. Andra illavarslande konjunkturtecken är en stor nedgång i orderingången till industrin samt t.ex. Swedbanks inköpschefsindex, som fallit till rekordlåga nivåer. Den nuvarande recessionen skiljer sig i många stycken från den egenhändigt skapade krisen Sverige befann sig i på 1990-talet. Svensk ekonomi har sedan dess blivit allt mer internationaliserad och konkurrensutsatt. Därmed påverkas ekonomin mer av utvecklingen i omvärlden. Det är också en förklaring till att Sverige befinner sig i recession. Å andra sidan vilar Sveriges ekonomi i dag på en betydligt solidare grund jämfört med läget på 1990-talet. Stora överskott i bytesbalansen visar att svenskt näringsliv är internationellt konkurrenskraftigt. Statsskulden har sjunkit till cirka 40 procent av BNP, vilket är lågt jämfört med övriga EU-länder. Den svagare omvärldskonjunkturen har medfört att exportutsikterna försämrats markant, även om kronförsvagningen i viss omfattning kan lindra nedgången. Minskad efterfrågan och lägre kapacitetsutnyttjande har medfört en minskad investeringsbenägenhet. Samtidigt har finanskrisen försvårat företagens möjligheter att finansiera investeringar. Den största investeringsnedgången har skett inom industrin och i bostadssektorn. Näringslivets minskade investeringar motverkas i viss mån av stigande offentliga investeringar framför allt inom infrastrukturområdet. Fallande råvarupriser och lägre räntor har pressat ner det inhemska inflationstrycket snabbt och kraftigt. Inflationstakten var i december 0,9 procent, vilket kan jämfört med 4,4 procent i september. Inflationstakten förväntas också att fortsätta falla under 2009. De finansiella marknaderna De flesta av världens aktiemarknader fortsatte det kraftiga fall som inleddes under sommaren 2007. Stockholmsbörsen föll med 42 procent under året, vilket är en av de största nedgångarna som noterats under ett enskilt år. Världsindex föll under året med 27 procent. Riksbanken stod i centrum under hela året och ändringarna av REPO-räntan var många. Vid årets ingång var REPO-räntan 4,00 procent för att successivt höjas till 4,75 procent. Den sista höjningen genomfördes så sent som i september månad. Finanskrisen blev i det läget akut och centralbanker världen över genomförde en serie stora sänkningar av styrräntorna. Riksbanken följde den trenden och sänkte REPO-räntan vid tre tillfällen under hösten med sammanlagt 2,75 procentenheter till 2,00 procent vid årets utgång. I samband med att riskaversionen ökade kraftigt under hösten steg efterfrågan på säkra placeringar i form av statsskuldväxlar och statsobligationer. Den 10-åriga statsobligationsräntan sjönk under året med närmare 2,00 procentenheter till cirka 2,40 procent. Utvecklingen för den svenska kronan var överraskande svag under höstens turbulens och kronan föll med 20 30 procent mot euron respektive den amerikanska dollarn. Väsentliga händelser Omstrukturering i kontorsnätet I slutet av året stängdes kontoret i Viskafors. Kundansvaret överfördes istället till kontoret på Allégatan i Borås. Stora ansträngningar har gjorts för att ta väl hand om kunderna och erbjuda dem goda alternativa lösningar för sina kontakter med banken. Den uttagsautomat som fanns vid kontoret har flyttats till ortens mer centrala delar. Nedläggningen genomfördes på ett positivt sätt och med mycket få missnöjda kunder. INDEX 450 400 350 300 250 200 150 100 50 0 2000 2002 2004 2006 2008 Diagram 3: Utvecklingen på den svenska aktiemarknaden under perioden 2000 2008 (OMX-index).. % 5,00 4,00 3,00 2,00 1,00 0,00 10-årig statsobligation 3-månaders statskuldsväxel REPO-ränta 2006 2007 2008 Diagram 4: Ränteutveckling för REPO-ränta, 3-månaders statsskuldväxel respektive 10-års statsobligation under perioden 2006 2008. 13
Resultat och lönsamhet Sammanfattning Rörelseresultatet uppgick till 182 mkr jämfört med 214 mkr föregående år. Det innebar en minskning med 15 procent. Minskningen bör dock ses i ljuset av att bankens resultat har utvecklats mycket starkt de senaste åren. Åren 2002 2007 har varje år medfört stigande resultat. Resultatet för 2008 var det näst högsta resultat som uppnåtts under bankens 177-åriga historia. Utvecklingen har under året påverkats positivt av bl.a. av ökade ut- och inlåningsvolymer. Samtidigt har ökade reserveringar för framtida befarade förluster samt fallande börskurser varit faktorer som påverkat resultatet i negativ riktning. Räntabiliteten på eget kapital efter schablonskatt uppgick till 15,8 procent, jämfört med föregående års 19,3 procent. Räntabiliteten på anpassat eget kapital uppgick till 18,0 procent (23,5 procent). Det betydligt dystrare konjunkturläget, ökad osäkerhet samt hög volymtillväxt och därmed ökade kapitalkrav ställer större krav på konsolidering av verksamheten. Det medför att styrelsen föreslår att utdelningen till aktieägarna sänks till 30 mkr jämfört med de 100 mkr som delades ut för 2007 års verksamhet. Tkr 2008 2007 i belopp i procent Räntenetto 306 931 269 873 37 058 14% Provisionsnetto 159 185 181 214-22 029-12% Nettoresultat av finansiella transaktioner -1 042 786-1 828-233% Övriga intäkter 6 521 3 775 2 746 73% Summa intäkter 471 595 455 648 15 947 3% Personalkostnader 123 721 127 149-3 428-3% Övriga administrationskostnader 91 664 82 968 8 696 10% Avskrivningar 8 676 25 130-16 454-65% Övriga kostnader 5 132 1 141 3 991 350% Summa kostnader 229 193 236 388-7 195-3% Resultat före kreditförluster 242 402 219 260 23 142 11% Kreditförluster, netto -60 559-5 669-54 890 968% Rörelseresultat 181 843 213 591-31 748-15% Tabell 1: Sammandrag av resultaträkningar 2007 2008. Intäkter Räntenettot uppgick till 307 mkr (270 mkr föregående år). Räntenettot påverkades positivt av högre volymer. Medelvolymen för inlåning var 15 procent högre än föregående år. Medelvolymen för utlåning ökade med 16 procent i kraft av en fortsatt stark kreditefterfrågan. Volymutvecklingen var särskilt stark under årets första tre kvartal. Under fjärde kvartalet fortsatte utlåningen till hushållen att öka men i väsentligt långsammare takt. Marginalen på utlåning ökade något efter flera år av nedgång. Ökningen var dock helt en konsekvens av de stora kreditspreadar som förelåg under hela året och då framför allt i den värsta turbulensen under hösten. Turbulensen på räntemarknaden var gynnsam för bankens räntenetto så- Provisionsnetto 34% Avskrivningar 4% Personal 54% Räntenetto 65% Övrigt 1% Övriga 42% Diagram 5: Fördelning av intäkter under 2008. Diagram 6: Fördelning av rörelsekostnader under 2008. 14
tillvida att banken har relativt stor del av utlåningen och mycket liten del av upplåningen kopplad till interbankmarknaden. Marginalen på inlåning minskade dock kraftigt dels genom att kunderbjudandet på sparandekonton förbättrades ytterligare dels genom fallande marginaler på transaktionsinlåning i samband med Riksbankens reporäntesänkningar under hösten. Provisionsnettot uppgick till 159 mkr, vilket var en minskning med 12 procent. Minskningen var till övervägande del en följd av nedgången på världens aktiemarknader, vilken ledde till minskade provisioner på fonder och försäkringar samt lägre courtageintäkter. Vidare minskade provisionerna på förmedlade bolån till följd av fallande utlåningsmarginaler. I posten nettoresultat av finansiella transaktioner ingår realiserade och orealiserade vinster och förluster på finansiella instrument. Orealiserade vinster eller förluster uppkommer då finansiella instrument, t.ex. obligationer, värderas till marknadsvärdet och det därvid uppstår en skillnad i förhållande till det upplupna anskaffningsvärdet. Realiserade och orealiserade vinster uppgick till -1,0 mkr (0,8 mkr föregående år). Övriga rörelseintäkter uppgick till drygt 6 mkr och bestod främst av fastighetsintäkter. Det var en ökning med närmare 3 mkr jämfört med föregående år. Ökningen förklaras i huvudsak av att försäljning skett av aktierna i Bankservice Sverige AB under året. Reavinsten uppgick till 2,4 mkr. Sammantaget ökade rörelseintäkterna med 16 mkr eller 3 procent till 472 mkr. Kostnader Personalkostnaderna minskade med 3 mkr till 124 mkr. Resultatrelaterade poster, d.v.s. kostnader för vinstandelar, bonus samt tantiem, minskade med 7 mkr. Avtalsenliga löneökningar medförde ökade kostnader med drygt 3 mkr. Medelantalet anställda minskade med 1 person. De direkta kostnaderna för utbildning uppgick till drygt 2 mkr, vilket var i nivå med föregående år. Övriga allmänna administrationskostnader ökade med 9 mkr till 92 mkr. Under föregående år ingick kostnader på 3 mkr för det namnbyte banken då genomförde. Kostnadsökningen var främst hänförlig till IT, fastighetsunderhåll i form av renovering av två av bankens kontor samt kostnader för försäkringar och riskavtäckningar. Avskrivningarna uppgick till 9 mkr, vilket var en minskning med 16 mkr. Av avskrivningarna avsåg 5 mkr (20 mkr) avskrivningar på den goodwill, som uppkom i samband med förvärvet av tidigare Föreningsbankens kontor inom verksamhetsområdet. Goodwillposten var därmed helt avskriven. Övriga rörelsekostnader steg med 4 mkr och uppgick till 5 mkr. Ökningen var helt hänförlig till driftsförluster till följd av olika former av felhanteringar. Det rörde sig om ett fåtal fall men med mer betydande belopp. Bl.a. ingår kostnaden för den interna förskingring som avslöjades strax efter årsskiftet 2007 2008. Totalt sett minskade rörelsekostnaderna med drygt 7 mkr eller 3 procent till 229 mkr. Kreditförluster Nettot av kreditförluster och värdeförändring på övertagen egendom uppgick till 61 mkr, vilket kan jämföras med förluster på 6 mkr föregående år. Ökningen består till helt övervägande del av ökade reserveringar för befarade framtida förluster. Det är resultatet av den interna riskklassificeringsmetod banken använder samt den kraftiga konjunkturavmattning som skett globalt. Utsikterna för det närmaste året föranledde en betydligt strängare bedömning vid värderingen av reserveringsbehovet. Konstaterade förluster uppgick till 5 mkr, vilket var en minskning jämfört med föregående år då konstaterade förluster uppgick till närmare 8 mkr. Kreditförlusternas fördelning och utveckling framgår närmare av tabell 2 respektive diagram 8. MKR 600 500 400 Intäkter Kostnader exkl kreditförluster Kostnader inkl kreditförluster % 1,2 1,0 0,8 0,6 Andel osäkra fordringar Kreditförlustnivå 300 0,4 200 100 0,2 0,0-0,2 0 2004 2005 2006 2007 2008 Diagram 7: Utveckling av rörelseintäkter respektive rörelsekostnader under perioden 2004 2008. -0,4 2004 2005 2006 2007 2008 Diagram 8: Kreditförlustnivå respektive andel osäkra fordringar under perioden 2004 2008. 15
Kreditförlustnivån steg därmed från 0,07 procent föregående år till 0,64 procent. Vid beräkning av kreditförlustnivån beaktas endast utlåning och garantier där banken är direkt part mot kund. Banken förmedlar därutöver också betydande belopp till Swedbank Hypotek och drabbas av de eventuella kreditförluster som uppkommer. Den maximala förlusten är dock begränsad till årets provision. Kreditförlusterna på den utlåning som förmedlas till Swedbank Hypotek har emellertid under en följd av år varit synnerligen marginella. Under 2007 och 2008 var dessa förluster helt försumbara. Inklusive den förmedlade utlåningen uppgick kreditförlustnivån under 2008 till 0,35 procent (0,04 procent). Skatt på årets resultat Årets skattekostnad uppgick till 53 mkr jämfört med 66 mkr föregående år. Lönsamhet Räntabiliteten på eget kapital efter schablonskatt uppgick till 15,8 procent (19,3 procent). Räntabiliteten på anpassat eget kapital, vilket är ett mått banken använder som huvudsakligt finansiellt mål, uppgick till 18,0 procent (23,5 procent). Placeringsmarginalen, d.v.s. räntenettot i förhållande till medelomslutningen, minskade till 2,83 procent (2,91 procent) framför allt som en följd av minskade marginaler på inlåning. K/I-talet före kreditförluster uppgick till 49 procent (52 procent). K/I-talet efter kreditförluster uppgick till 61 procent (53 procent). För övriga nyckeltal hänvisas till sammanställningen av nyckeltal. Finansiell struktur Tillgångar De sammanlagda tillgångarna uppgick vid årets utgång till 10 898 mkr (9 892 mkr), vilket var en ökning med 10 procent. Utlåning Utlåningen till kreditinstitut uppgick till 122 mkr (83 mkr) varav 25 mkr (83 mkr) avsåg utländsk valuta. Utlåning till allmänheten uppgick till 10 313 mkr (9 239 mkr). Det var en ökning med 12 procent. Kreditefterfrågan var fortsatt stark under stor del av året. Ökningstakten mattades dock under hösten som en följd av finanskrisen. Utlåning till hushållen ökade med 17 procent medan utlåningen till företagssektorn ökade med 8 procent. Räntebärande värdepapper Obligationer och andra räntebärande värdepapper uppgick till 123 mkr (325 mkr). Innehaven utgörs i sin helhet av omsättningstillgångar och värdering sker till verkligt värde. Placeringarna är gjorda mot välkända svenska motparter med god kreditrating av vilka merparten är börsnoterade. Placeringarna har mycket kort räntebindningstid och den vägda durationen uppgick vid årsskiftet till en månad. Övriga tillgångar Aktier och andelar i koncernföretag uppgick till 0,1 mkr (0,1 mkr) och utgörs av det helägda dotterbolaget Ekkronan Förvaltning AB. Materiella tillgångar uppgick till 68 mkr (69 mkr). De förändringar som skett beskrivs närmare i avsnittet om investeringar. Posten övriga tillgångar ökade till 22 mkr (5 mkr) främst bestående av aktuell samt uppskjuten skattefordran. Sammandrag 2008 2007 Konstaterat -5 229-7 717 Reserverat -66 697-44 074 Återvinningar 11 727 46 203 Delsumma -60 199-5 588 Värdeförändring -360-81 Summa -60 559-5 669 Branschfördelade 2008 2007 Hushåll 1 466 2 812 Jord- och skogsbruk 200 309 Tillverkningsindustri -2 800 2 191 Handel, hotell och restaurang -5 898 3 545 Transport -1 595 15 Fastighet och bygg -5 117 1 814 Övrigt inkl gruppvis reservering -46 815-16 355 Summa -60 559-5 669 Tabell 2: Fördelning av kreditförluster samt värdeförändring på övertagen egendom. MKR % 250 20 Rörelseresultat Räntabilitet 200 16 150 100 50 0 2004 2005 2006 2007 2008 Diagram 9: Rörelseresultat samt räntabilitet på eget kapital 2004 2008. 12 8 4 0 16
Skulder och avsättningar Skulder till kreditinstitut Skulder till kreditinstitut uppgick till 549 mkr jämfört med 433 mkr föregående år. Upplåningen i svenska kronor exklusive clearingskulder ökade med 113 mkr till 508 mkr. Upplåningen bestod av såväl kortfristig som långfristig upplåning. Den långfristiga delen, som uppgick till 242 mkr, används för att täcka ränterisken i räntebunden utlåning till allmänheten. Upplåning i utländsk valuta ökade med 6 mkr till 37 mkr. Upplåningen används för att täcka såväl valutarisken som ränterisken i utlåning till allmänheten i utländsk valuta. Clearingskulder uppgick till 4 mkr (6 mkr). In- och upplåning från allmänheten In- och upplåning från allmänheten ökade med 10 procent eller 838 mkr till 9 126 mkr. Den starka utvecklingen under de senaste åren fortsatte därmed även under 2008. Inlåningen från hushållen ökade med 8 procent medan den från företagssektorn ökade med 4 procent. Övrigt Övriga skulder ökade till 121 mkr främst som en följd av förändring av verkligt värde på derivat i form av ränteswappar. Dessa syftar till att säkra kassaflödena vid utlåning till allmänheten till fast ränta. Avsättningar uppgick till 4 mkr (15 mkr). Beloppet inrymmer avsättningar för pensioner och garantiåtaganden. Avsättningen för pensioner avser i huvudsak en beräknad upplupen pensionsskuld. Beräkningen bygger på förändrade antaganden om livslängd. Avsättningen används löpande under de kommande åren för att täcka framtida högre premieinbetalningar. Obeskattade reserver Obeskattade reserver, i form av överavskrivningar på goodwill, upplöstes under året efter att ha uppgått till 5 mkr föregående år. Eget kapital Bankens egna kapital uppgick vid årets slut till 852 mkr jämfört med 845 mkr föregående år. Det egna kapitalet ökade genom årets resultat på 134 mkr samtidigt som det belastades för föregående års aktieutdelning på 100 mkr samt förändring av fond för verkligt värde på 27 mkr. Banken tillämpar kassaflödessäkring av derivat. Det innebär att derivat, i form av ränteswappar, upptas i balansräkningen till verkligt värde. Värdeförändringen förs direkt mot fond för verkligt värde inom eget kapital. Under 2008 minskade det egna kapitalet med 27 mkr på grund av värdeförändringen. Banken har en mycket hög korrelation i säkringsredovisningen, vilket innebär att värdeminskningen på derivat helt motsvaras av en värdeökning på, i detta fall, utlåning till allmänheten. Denna värdeökning framgår dock inte av balansräkningen. I enlighet med årsstämmans beslut utdelades 100 mkr till aktieägarna för verksamhetsåret 2007. Det innebar att 65 procent av rörelseresultatet efter schablonskatt delades ut. Under flera år har volymtillväxten i banken varit stor, vilket löpande medfört ökade kapitalkrav enligt kapitaltäckningsreglerna. Dessutom har den kraftiga konjunkturavmattningen medfört ökade kreditförluster och risker för en fortsatt högre belastning för förluster. En större andel av resultatet behöver därför behållas i bankens verksamhet varför styrelsen föreslagit en sänkt utdelning till 30 mkr för verksamhetsåret 2008. Det innebär att 23 procent av rörelseresultatet efter schablonskatt delas ut till aktieägarna. Tkr 2008 2007 i belopp i procent Utlåning till allmänheten 10 313 008 9 239 177 1 073 831 12% Utlåning till kreditinstitut 122 367 82 872 39 495 48% Räntebärande värdepapper 123 328 325 131-201 803-62% Övriga tillgångar 339 371 245 078 94 293 38% Summa tillgångar 10 898 074 9 892 258 1 005 816 10% Inlåning från allmänheten 9 125 879 8 287 798 838 081 10% Skulder till kreditinstitut 548 670 433 239 115 431 27% Övriga skulder 371 061 321 274 49 787 15% Obeskattade reserver - 5 100 - - Eget kapital 852 464 844 847 7 617 1% Summa skulder och eget kapital 10 898 074 9 892 258 1 005 816 10% Tabell 3: Sammandrag av balansräkningar 2007 2008. 17
Åtaganden utanför balansräkningen Banken har, som ett led i den löpande affärsverksamheten, åtaganden utanför balansräkningen. De avser dels kommersiella produkter i form av garantier, outnyttjade räkningskrediter samt valutaterminer, dels finansiella åtaganden i form av derivatinstrument. De senare utgörs av ränteswappar, vilka utnyttjas i syfte att neutralisera ränterisken i utlåning till fast ränta, samt valutaterminer, vilka neutraliserar valutarisken i terminskontrakt som i affärsverksamheten görs mot kund. Ränteswappar och valutaterminer är upptagna till nominella belopp under rubriken övriga åtaganden. De nominella beloppen utgör inte på något sätt en kvantifiering av de risker som är förknippade med bankens åtaganden utanför balansräkningen. Ansvarsförbindelser Ansvarsförbindelser, i form av garantier, uppgick till 442 mkr (490 mkr). De består, förutom av bankgarantier direkt mot kund, även av generella garantier för produkter såsom kortkrediter, remburser och leasingkontrakt. Dessa produkter förmedlas till Swedbank samt Swedbank Finans och banken garanterar kundens åtagande. Övriga åtaganden Övriga åtaganden, i form av outnyttjade räkningskrediter samt derivatinstrument, uppgick till 4 348 mkr (4 038 mkr). Av det totala åtagandet utgör ränteswappar nominellt 772 mkr (827 mkr) och valutaterminer 1 430 mkr (945 mkr). Utestående ränteswappar avsåg i sin helhet att täcka ränterisken avseende utlåning till fast ränta. Affärsvolym Banken hanterar genom förmedling till olika samarbetspartners, främst Swedbank Hyptek och Swedbank Robur, betydande affärsvolymer som inte framgår av bankens balansräkning. Den totala affärsvolymen uppgick till 34 260 mkr jämfört med 34 281 mkr föregående år. Affärsvolymens utveckling och fördelning framgår av diagram 10 och 11. Utlåningsprodukter Affärsvolymen vad gäller utlåningsprodukter ökade med 8 procent till 18 919 mkr (17 566 mkr). Tillväxten för förmedlad utlåning till Swedbank Hypotek uppgick till 4 procent medan utlåning i balansräkningen ökade med 12 procent. De förmedlade volymerna stod för 45 procent av den sammanlagda utlåningsvolymen. Sparandeprodukter Affärsvolymen avseende sparandeprodukter minskade med 8 procent till 15 341 mkr. Den förmedlade volymen till Swedbank Robur avseende fonder minskade med 26 procent. Den svaga börsutvecklingen medförde att värdeförändringar påverkade volymen negativt. Utflödet ur fonder var samtidigt relativt stort under året. Många kunder valde att flytta över till traditionell inlåning, som ökade med 10 procent. Förmedlingen av försäkringar till Swedbank Robur fortsatte att utvecklas starkt och inbetalda premier uppgick till drygt 206 mkr. Värdenedgången var samtidigt betydande och försäkringsvolymen minskade totalt sett med 16 procent. Banken förmedlar även försäkringar till en rad andra aktörer. MDR % 50 1,00 Affärsvolym Rörelseresultat/volym 40 0,80 30 0,60 Swedbank Hypotek 25% Inlåning 27% 20 0,40 10 0 2004 2005 2006 2007 2008 Diagram 10: Utveckling av affärsvolym 2004 2008 samt rörelseresultat i förhållande till genomsnittlig affärsvolym. 0,20 0,00 Utlåning 30% Försäkringar 4% Diagram 11: Sammansättning av affärsvolym. Fonder 14% 18
Kapitaltäckning Regelverk Pelare I Från och med den 1 februari 2007 tillämpas nya kapitaltäckningsregler, de s.k. Basel II-reglerna. Det som benämns Pelare I behandlar, enkelt beskrivet, den tekniska beräkningen av ett instituts risker. Målet med det nya regelverket är att kapitalkravet på ett mer rättvisande sätt än tidigare skall spegla det faktiska risktagandet i de finansiella instituten. Enligt regelverket kan kapitalkravet i högre grad kopplas till bankens egna system för riskmätning. Regelverket inrymmer också schablonregler likartade de i det gamla regelverket. Dessa schablonregler kan tilläm pas av banker som inte har behov av eller inte klarar av att leva upp till kraven på mer avancerade metoder. Utöver kravet på kapitaltäckning avseende kreditrisker införs också kapitalkrav för operativa risker. För beräkning av operativa risker använder banken den s.k. schablonmetoden. I schablonmetoden åsätts olika verksamhetsgrenar olika riskvikt. Utgångspunkt för beräkningen är genomsnittet av de tre senaste årens intäkter. Verksamheten i banken hänförs i sin helhet till segmentet hushållsbank med riskvikt 12 procent. När det gäller beräkningen av kreditrisker har banken valt en avancerad metod, nämligen IRK-metoden. I samarbete med Swedbank AB (publ) har ett internt riskklassificeringssystem (IRK) för kreditrisker utvecklats. Banken har fått Finansinspektionens godkännande för användning av systemet för beräkning av kapitalkrav. Systemet är primärt avsett att vara ett affärsstödjande redskap för att effektivisera kreditprocessen. Det sker bl.a. genom att krediter med högre risk avrådes direkt eller analyseras mycket noggrant, medan krediter med lägre risk hanteras på ett mer standardiserat sätt. Genom förfinade kalkyler skapas möjligheten att tydligare se det kapitalkrav krediten för med sig. Därmed kan prissättningen mot kund anpassas i förhållande till risknivån i krediten. Systemet är utvecklat och anpassat för att kunna användas vid beräkning och rapportering enligt de nya kapitaltäckningsreglerna. Systemet mäter, med utgångspunkt från samlade erfarenheter, risken för att en kunds engagemang skall fallera samt storleken på den förlust banken i sådant fall skulle drabbas av. Riskklassificeringssystemet använder flera modeller som mäter risken för olika kategorier. utlåning till privatpersoner och små företag (hushållsexponeringar) utlåning till stora företag (företagsexponeringar) kreditinstitut stat och kommun. Riskklassificeringssystemet används för samtliga kunder i banken. Genom systemet åsätter banken varje kund eller exponering, t.ex. ett reverslån, ett värde på en riskskala, en s.k. riskklass. Med hjälp av skalan rangordnas exponeringarna från dem med högst risk till dem med lägst risk. I varje riskklass har risken för fallissemang kvantifierats. Systemet består av 23 riskklasser där riskklass 0 representerar den högsta risken medan riskklass 21 representerar den lägsta risken för fallissemang. Riskklass F avser exponeringar som är i fallissemang. Pelare II I den andra delen i det nya regelverket, Pelare II, skall institutet beskriva sin risksituation och då bland annat fokusera på tillkommande risker som inte helt framkommer i beräkningen enligt Pelare I. Exempel på tillkommande risker kan vara olika former av koncentrationsrisker. Det kan handla om omfattningen på stora kundengagemang, geografiska koncentrationer eller beroendet av enskilda stora arbetsgivare inom verksamhetsområdet. Arbetet skall dokumenteras i en s.k. intern kapitalutvärdering (IKU). I bankens styrelse har ämnet behandlats vid ett flertal tillfällen under 2007 och 2008. I den senaste IKU:n har tillkommande risker identifierats och kvantifierats. Styrelsen har därvid gjort bedömningen att dessa ryms med god marginal inom den buffert som den fastställda målsättningen för kapitaltäckningen innebär. Målet är att kapitaltäckningsgraden långsiktigt skall uppgå till minst 12 procent, vilket mätt som kapitaltäckningskvot motsvarar 1,5. Målet för primärkapitalrelationen skall på motsvarande sätt uppgå till minst 8 procent. Pelare III I den tredje delen, Pelare III, behandlas hur institutet kommunicerar sin kapitaltäckningssituation med marknaden, d.v.s. främst placerare och investerare. Då banken ingår i en s.k. finansiell företagsgrupp med bland andra Swedbank AB (publ) är banken inte skyldig att enskilt redovisa enligt reglerna i Pelare III. Banken har emellertid en omfattande redogörelse för kapitaltäckningssituationen i not 35, vilken täcker de väsentliga delarna enligt Pelare III. 19
Kapitaltäckningssituation Kapitalbasen uppgick, efter föreslagen utdelning, till 961 mkr (907 mkr). Kapitaltäckningskvoten uppgick till 1,44 (1,45) jämfört med den lagstadgade miniminivån på 1,00. Kapitaltäckningsgraden uppgick vid årets slut till 11,49 procent jämfört med 11,63 procent vid föregående års utgång. Det kan jämföras med den lagstadgade miniminivån på 8 procent. Kapitaltäckningsgraden påverkades positivt av att en större del av årets resultat behålls i banken jämfört med de senaste åren. Det var en följd av den föreslagna sänkta utdelningen. Kapitaltäckningsgraden påverkades dock negativt av högre kapitalkrav, vilket berodde på ökade utlåningsvolymer samt en viss, om än begränsad, ökad riskvikt vid den interna riskmätningen. Primärkapitalrelationen uppgick till 9,67 procent (9,31 procent). Den nuvarande kapitaltäckningsgraden är något lägre än bankens långsiktiga mål på minst 12 procent. Samtidigt är primärkapitalrelationen betydligt högre än det långsiktiga målet på 8 procent. Riskhantering Allmänt Ett kreditinstitut är utsatt för olika typer av risker i verksamheten. Riskerna kan indelas i kredit-, motparts- marknads-, likviditets- och operativa risker. Med risk avses en potentiell negativ påverkan som kan uppkomma på grund av pågående interna processer eller framtida interna eller externa händelser. Däri ingår dels sannolikheten för att en negativ händelse inträffar, dels den effekt den kan ha på företaget och dess verksamhet. Riskerna kan visserligen hanteras genom att banken håller ett stort eget kapital. I gengäld värderas verksamheten i mångt och mycket med utgångspunkt från avkastning på eget kapital. För att uppnå övergripande finansiella mål i banken eftersträvas därför en situation där det egna kapitalet inte blir onödigt stort. Begränsningen av riskerna måste därför kompletteras med andra åtgärder för att kontrollera och motverka dem. Ett kreditinstitut har att följa ett omfattande regelverk i syfte att kunna hantera och följa upp de risker som verksamheten är förknippad med. Regelverket består, förutom av lagstiftning och Finansinspektionens anvisningar, av interna instruktioner och policies. De båda sistnämnda går i många fall längre än de formella kraven. Organisation för riskkontroll Banken har inrättat en intern och oberoende Riskkontrollgrupp som är direkt underställd verkställande direktören. Gruppens uppgift är att förebygga, identifiera, kvantifiera och analysera risker i bankens verksamhet. Gruppen skall också rapportera riskerna och föreslå åtgärder för att minska identifierade risker. Samlad riskrapportering Riskkontrollgruppen har skapat en samlad rapportering av kredit- och motpartsrisker, finansiella risker samt operativa risker. Rapporteringen av riskerna utvecklas och förfinas löpande. Fokusering sker främst på kreditrisker, vilket är naturligt då den helt överskuggande risken i banken finns inom detta område. I den rapportering som gruppen kvartalsvis genomför för styrelsen har särskilt fokus lagts på den riskmätning som användandet av det interna riskklassificeringssystemet (IRK) möjliggjort. Rapporteringen tar vidare fasta på olika former av koncentrationsrisker som kan uppkomma i bankens kreditgivning. Kredit- och motpartsrisker Med kredit- och motpartsrisker avses risken att banken inte erhåller betalning enligt överenskommelse och därmed MKR 1 200 1 000 800 Primärt kapital Primärkapitalrelation Supplementärt kapital Kapitaltäckningsgrad % 20 16 12 Fastighet och bygg 29% Handel 16% Tillverkning 7% 600 400 200 8 4 Övrigt inkl hushåll 48% 0 2004 2005 2006 2007 2008 0 Diagram 12: Kapitaltäckning under perioden 2004 2008. Diagram 13: Utlåning till allmänheten branschfördelad 2008. 20