Dnr DUC 2005/149/90 2005-02-10 E J Ljungbergs Utbildningsfond att. Börje Steen STORA ENSO 791 80 Falun Den Röda Tråden för teknikerjakten i Dalarna - från förskola till högskola och näringsliv Bakgrund och problembeskrivning Ungdomars intresse för naturvetenskap och teknik Intresset för naturvetenskap och teknik har under en längre tid minskat hos barn och ungdomar. Detta är delvis en internationell trend, men utvecklingen är särskilt oroande för vårt land, vars välstånd till stor del bygger på en industri där naturvetenskap och teknik kunnat förenas i högteknologiska verksamhetsidéer och innovationer. Det minskade intresset för naturvetenskap och teknik slår igenom på gymnasieskolans och högskolans naturvetenskapliga och tekniska utbildningar, vilket på sikt kommer att drabba näringslivets kompetensförsörjning. Flertalet tekniska högskoleutbildningar i landet kan idag inte fylla sina platser med studerande, med resultat att program inom exempelvis ingenjörsutbildningen måste avvecklas eller läggas i malpåse. Det gäller också Högskolan Dalarna som tvingats möta den sviktande studentrekryteringen med ett reducerat utbildningsutbud och en påföljande minskning av antalet lärare inom ingenjörsutbildningen. Skolans strategiska roll Det minskade intresset för naturvetenskap och teknik har många bottnar, men klart är att skolan har en central roll för ungdomars intresse och attityder. Mot den bakgrunden är det oroande att flera nationella och internationella undersökningar under senare tid visat att svenska elevers kunskaper inom naturvetenskap och matematik minskat under senare år, och är sämre än i flera jämförbara länder 1. Undersökningar visar också att det finns ett tydligt samband mellan elevers resultat i skolan och lärares kompetens. Lärares utbildning och kunnande är den enskilt mest betydelsefulla faktorn för elevernas studieresultat och intresse. 2 En ond cirkel Enligt Skolverkets nationella utvärdering av grundskolan 2003 är den sjunkande lärarkompetensen mätt i utbildningstermer under 90-talet och i början av 2000-talet problematisk i förhållande 1 Ex. Pisa 2003, Timss 2003 samt Nationella utvärderingen av grundskolan 2003, Skolverket 2004 2 Ekonomiska resursers betydelse för pedagogiska resultat, Skolverket 2002
till de krav som ställs på lärare idag, jämfört med kraven i tidigare läroplaner. 3 Lärare med en bräcklig kunskapsgrund löper sannolikt större risk än lärare med gedigna kunskaper i ämnet att förlora i fokus och överlåta till eleverna att själva ansvara för sitt lärande och vad de skall lära inom de friare arbetsformer som präglar dagens undervisning. För att kunna hjälpa elever att fördjupa sina frågor, att via informationssökning utveckla egen kunskap, fordras att läraren själv har gedigna kunskaper, en utvecklad begreppsapparat och relevanta referensramar. När det gäller lärarutbildning inom det naturvetenskapliga området har emellertid ungdomars intresse varit mycket svagt under de senaste 10 12 åren. För närvarande befinner vi oss i en ond cirkel: Skolan har brist på välutbildade, engagerade och kunniga lärare inom de tekniska och naturvetenskapliga områdena, vilket bidrar till att allt färre elever får goda kunskaper och intresse för naturvetenskapliga frågor. Detta gör, i sin tur, att lärarutbildningen och skolan i framtiden kommer att få allt svårare att rekrytera studenter och lärare inom det naturvetenskapliga området, och det påverkar också rekryteringen till teknik- och ingenjörsutbildningar, osv. som måste brytas Cirkeln måste brytas och det kan endast ske genom att olika typer av åtgärder vidtas samtidigt, på olika ställen i cirkeln. Det gäller den grundläggande lärarutbildningen, kompetensutveckling för verksamma lärare, olika typer av stimulansåtgärder när det gäller undervisning inom naturvetenskapliga och tekniska ämnen, attraktiva tekniska och naturvetenskapliga högskoleutbildningar för de stora ungdomskullar som skall påbörja högskolestudier, en arbetsmarknad som tydligt visar vilken typ av kunskap som krävs och en studie- och yrkesvägledning som informerar om möjliga studievägar. Högskolans roll och ansvar Runt om i vår region pågår en mängd aktiviteter för att öka ungdomars intresse för naturvetenskap och teknik och stärka skolans undervisning i dessa ämnen. Teknikerjakten i Falun och i Borlänge, och motsvarande aktiviteter i andra kommuner, visar att det går att öka antalet elever inom teknik och naturvetenskap - såväl inom studieförberedande som inom yrkesförberedande gymnasieprogram. För långsiktigheten i dessa aktiviteter och initiativ krävs att Högskolan Dalarna axlar rollen som en samordnande nod för ett arbete där skola, Högskola och näringsliv aktivt samverkar. Det ligger också i Högskolans eget intresse att befrämja en utveckling där barns och ungdomars attityder till och intresse för naturvetenskap och teknik förbättras. Det ökar Högskolans rekryteringsbas och därmed möjligheterna att bibehålla och bygga ut Högskolans ingenjörsutbildningar och utveckla lärarutbildningen. Men en sådan utveckling är också ansvarskrävande för Högskolan särskilt för de tekniska utbildningarna. Ett ökat intresse för naturvetenskap och teknik i ungdomsskolan måste mötas av en Högskola som kan erbjuda en högt kvalificerad, attraktiv och stimulerande teknisk utbildning som kan ta tillvara och vidareutveckla det intresse som skapats i ungdomsskolan. Det kräver förändringar av nuvarande teknikutbildningar som bl.a. innefattar en nära samverkan med skolan i synnerhet gymnasieskolan och det näringsliv som utgör utbildningarnas regionala avnämare. Det ovan sagda är bakgrunden till samarbetsprojektet Den Röda Tråden för teknikerjakten i Dalarna från förskola till högskola och näringsliv. Projektets syfte Den Röda Tråden för teknikerjakten i Dalarna från förskola till högskola och näringsliv är ett långsiktigt och strukturellt samarbetsprojekt mellan E J Ljungbergs utbildningsfond och Högskolan Dalarna för att i samverkan med förskola, skola och näringsliv, samordna och initiera olika aktiviteter för att 3 Nationella utvärderingen av grundskolan 2003, Skolverket 2004 2
utveckla en röd tråd inom utbildningssystemet som kan väcka, utveckla och fördjupa elevers och studenters intresse för naturvetenskap och teknik. Projektet skall utveckla olika former för nära samverkan mellan ungdomsskolan i regionen, Högskolan Dalarna och näringslivet, samverkansformer som efter projekttidens slut kan integreras i den ordinarie verksamheten och som också kan bidra till att öka elevers och studenters kunskaper om arbetslivet. En viktig utgångspunkt i projektet är att samverkan inte får stanna på en formell nivå inom respektive organisationer och bli en angelägenhet enbart för chefer och stabspersonal. Projektet skall vara väl integrerat på operativ nivå inom respektive organisation och engagera elever och lärare i skolan, studenter och lärare vid Högskolan, samt representanter för regionens näringsliv. och mål Projektets långsiktiga mål är att stärka näringslivets kompetensförsörjning i regionen med tekniker och ingenjörer, och möta skolans behov av lärare med en god kompetens inom naturvetenskap och teknik. Som hållpunkter i denna måluppfyllelse har projektet följande delmål: Samordna befintliga aktiviteter och initiativ inom ungdomsskolan för att stärka elevers intresse för naturvetenskap, teknik och matematik. Projektet skall verka som en katalysator för att utvidga och mångfaldiga framgångsrika initiativ och aktiviteter till hela regionen. Öka antalet lärare med naturvetenskaplig och/eller teknisk kompetens inom hela ungdomsskolan i regionen inklusive förskolan - och förbättra lärarkompetensen inom dessa kunskapsområden. Öppna lärarutbildningen för särskilda satsningar inom naturvetenskap och teknik i syfte att dels väcka lärarstudenters intresse för dessa kunskapsområden, dels öka blivande lärares faktiska kunskaper om teknik och arbetsliv. I detta delmål ingår att befrämja den didaktiska kunskapsutvecklingen inom berörda kunskapsområden. Stärka kunskaperna om arbetsliv och entreprenörskap inom skolan och högskolan, vilket bl.a. inbegriper stärkande av ett entreprenöriellt förhållningssätt inom olika utbildningar. Högskolans ekonomutbildningar har därvid ett särskilt ansvar för att utveckla entreprenörskap som kunskapsområde och som ett förhållningssätt som kan inspirera lärare och elever i ungdomsskolan. Utveckla vägledarfunktionen i skolan och högskolan, och bidra till SYV-funktionärers kompetensutveckling. I detta delmål ingår att undersöka möjligheten att starta en ny typ av vägledarutbildning som bygger på partnerskap mellan skola, högskola och näringsliv. Stödja utvecklingen av existerande och nya högskoleutbildningar inom teknikområdet, så att dessa svarar mot samhällets och näringslivets behov och ungdomars intresse. I detta delmål ingår stöd för: - att gymnasieskolor och näringsliv i regionen aktivt engageras i arbetet på att utveckla Högskolans teknikutbildningar för att stärka utbildningarnas konkurrens- och attraktionskraft, - att partnerskapstanken blir vägledande för teknik- och ekonomutbildningarnas samverkan med företag i regionen. - att utforma en nära samverkan mellan Högskolans tekniska och naturvetenskapliga utbildningar och ungdomsskolans utbildningar inom teknik, industri och naturvetenskap en samverkan som måste ta sin början redan i förskola och grundskola. 3
- att utveckla formerna för att informera om och marknadsföra Högskolans tekniska och naturvetenskapliga utbildningar i syfte att öka andelen studerande från regionen inom dessa utbildningar. På kort sikt är information och marknadsföring mot regionens gymnasieskolor av särskild betydelse, vilket ställer stora krav på samordning, effektivitet och kreativitet i Högskolans verksamhet. Projekt Röda Tråden skall vid projektslutet 2008 ha bidragit till att antalet studerande inom naturvetenskap och teknik, vid regionens gymnasieskolor och Högskolan Dalarna (inklusive NTlärarutbildning), markant har ökat jämfört med situationen 2005. Projektets ledning En styrgrupp för strategisk ledning av projektet och för kontinuerligt samråd mellan E J Ljungbergs utbildningsfond och Högskolan Dalarna bildas. Styrgruppen leds av rektor för Högskolan Dalarna. Representanter för E J Ljungbergs utbildningsfond i styrgruppen är Börje Steen och Svante Hanses. Högskolan Dalarna och regionens kommuner (via Pedagogiskt Utvecklingscentrum Dalarna, PUD) utser varsin övrig representant. En arbetsgrupp för ledning och uppföljning av verksamhetsområden och delprojekt skall också utses. Arbetsgruppen skall bestå av representanter för E J Ljungbergs utbildningsfond, regionens kommuner, näringslivsrepresentanter t.ex. Företagarna Dalarna och Teknikföretagen, Röda Trådens projektledning, dess områdes- och delprojektansvariga och ansvariga för de projekt som Röda Tråden samverkar med. Projektledaren leder arbetsgruppens möten och är föredragande inför styrgruppen. Projektledningen består av en projektledare tillika NT-rekryterare samt två biträdande projektledare för samverkan skola/lärarutbildning respektive näringsliv/ingenjörsutbildning. Inom Högskolan Dalarna har projektet sin organisatoriska placering i Högskolans samverkansoch uppdragsenhet Dalacampus, och inom Pedagogiskt Utvecklingscentrum Dalarna (PUD). Den projektledare/nt-rekryterare som anställs har sin tjänsteplacering vid Dalacampus/PUD. Opinionsbildning för attitydförändring Som stöd för de aktiviteter som skall genomföras för projektets måluppfyllelse krävs information och opinionsbildande insatser för naturvetenskap och teknik och för yrken som baseras på dessa ämnesområden. Målgruppsanpassad information behöver också utvecklas för att användas i studentrekryteringen till berörda utbildningar Högskolan, en information som presenterar aktuella yrken och vilka rekryteringsbehov som finns inom olika branscher. Massmedia skall också löpande informeras om de delprojekt och aktiviteter som genomförs inom ramen för projektet. Projektets olika delar skall stödjas av olika trycksaker, annonser, information på konferenser, etc, liksom via andra former av marknadsföring. Målgrupperna är många - berörd personal i skolan, elever i olika årsklasser, föräldrar, näringslivet, studenter, beslutsfattare, massmedia och andra opinionsbildare. En särskild informationsplan skall tas fram för att stödja projektets alla aktiviteter. Tidsplan och finansiering Denna ansökan avser ett treårigt samverkansprojekt som pågår från och med våren 2005 till och med våren 2008. I projektet ingår ett stort antal delprojekt som har medfinansiering av medverkande kommuner, företag och Högskolan Dalarna. I ansökans bilaga redovisas pågående och planerade delprojekt. 4
Budgetplan 2005-07-01-2008-06-30 Projektledning Delprojekt 2005 2006 2007 2008 Projektledare, 50% (+NT-rekryterare, 50%) 275 (275 ) 450 (450 ) 450 (450 ) 250 (250 ) Bitr projektledare, Med inr skola/lärarutbildning (Gunnar Olsson, Dalacampus/PUD) -- -- -- -- Bitr projektledare, Med inr näringsliv/ingenjörsutbildning (Per Edén, Dalacampus näringsliv) Projektstöd/ledningsstöd (Dick Åhman) Ekonomiskt/administrativt projektstöd (Lil Ersson, Christina Haggren, SiwJenssen) -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- 1. Strategiska satsningar på förstärkt lärarkompetens inom området naturvetenskap/teknik Områdesansvariga: Laila Mattsson, utvecklingsledare Lärarutbildning Områdesgrupp: Prefekt MNT, PUD-ansvarig, delprojektansvariga, skol- och företagsrepresentanter Delprojekt 2005 2006 2007 2008 1.1 NT-lärarstudenter som resurs i 20 40 40 20 skolan 1.2 NO/Teknik didaktik 100 200 200 100 Gästprofessor 1.2 NO/Teknik - didaktik 200 400 400 200 Doktorand 1.2 NO/Teknik 25 50 50 25 Magistrandseminarium 1.3 Lärares kompetensutveckling 100 150 150 100 inom NOT-området Kursutveckling och kursmodifiering 1.3 Lärarnätverk 90 80 80 80 Fysik, Kemi, Biologi, Matematik, Ekonomi, EC/Data, Bygg, Fordon, etc 1.3 Ämneskontaktdagar: Fysik, Kemi, Biologi, Matematik, Ekonomi, EC/Data, Bygg, Fordon, etc 100 100 100 100 2. Entreprenörskap som förhållningssätt och kunskapsområde Områdesansvarig: Projektledare och bitr projektledare Områdesgrupp: Prefekt E&S, utbildningsledare lärarutbildning, skol- och företagsrepresentanter Delprojekt 2005 2006 2007 2008 2.1 Entreprenörskap i Högskolans 20 50 50 20 utbildningar 2.2,3 Entreprenörskap i lärarutbildning, 50 80 80 50 gymnasie- och grund- skola 2.4 Nytt delprojekt 20 40 50 40 5
3. Stimulansprojekt och elevaktiviteter inom området naturvetenskap/teknik Områdesansvarig: Projektledaren och PUD-ansvarig Områdesgrupp: Delprojektansvariga, skol- och företagsrepresentanter Delprojekt 2005 2006 2007 2008 3.1 Teknikåttan -- -- -- -- (Särskild ansökan) 3.2 Barn studerar på Högskolan 40 80 80 40 3.3 Årlig NT-festival 100 100 100 100 3.4 Girl Tech 20 40 40 20 3.5 Nätverk för idé- och kunskapsutbyte 10 20 30 10 3.6 Nytt delprojekt -- 50 50 50 4. Projekt med särskild inriktning mot näringslivet Områdesansvarig: Projektledare och bitr projektledare Områdesgrupp: Delprojektansvariga, skol- och företagsrepresentanter Delprojekt 2005 2006 2007 2008 4.1 Utveckling av APU, kompetensutveckling 50 100 100 50 av APU-handledare 4.2 Fadderföretag, 50 100 100 50 Partnerskap näringsliv och högskola 4.3 Företagsanknutna examensarbeten 50 100 100 50 4.4 Ny vägledarutbildning, Kompetensutveckling 75 150 150 75 för studie- och yrkesvägledare 4.5 KY-utbildningar, regional 10 10 10 10 samordning och HDa-medverkan 4.6 Årlig konferens skola, högskola och arbetsliv -- 50 50 40 5. Partnersamverkan vid förnyelse av teknikutbildningar vid Högskolan Dalarna Områdesansvarig: Projektledare och bitr projektledare Områdesgrupp: Utvecklingsansvariga för ingenjörsutbildning, gymnasieskole- och företagsrepresentanter Delprojekt 2005 2006 2007 2008 5.1Utvecklingsarbete i partnerskap 50 100 50 -- med näringsliv och gymnasieskolan 6. Partnerskap för rekrytering till NT-utbildningar Områdesansvarig: Projektledare/NT-rekryterare, bitr projektledare Områdesgrupp: Delprojektansvariga, gymnasieskole- och företagsrepresentanter Delprojekt 2005 2006 2007 2008 6.1 NT-rekryterare, 50% (+Projektledare, 50%) 275 (275 ) 450 (450 ) 450 (450 ) 250 (250 ) 6.2 Gymnasieforskarskolan i Garpenberg -- -- -- -- (Särskild ansökan) 6.3 Samverkan gymnasieskolans 30 60 60 30 teknikprogram och HDa:s IT/Systemvetarprogram 6.3 Samverkan gymnasieskolans EC/dataprogram och HDa:s elektronik/dataingenjörsutbildning 30 60 60 30 6
6.3 Nya delprojekt inom programsamverkan gymnasieskola - högskola 6.4 Projektarbete i Högskolans forskarmiljö 6.5 PRAO och APU på Högskola och företag 60 90 120 60 25 50 50 25 25 50 50 25 Sökt belopp från E J Ljungbergs utbildningsfond per projektår 2005 2006 2007 2008 Sökt fr Ljungbergsfonden per år 1.250 2.500 2.500 1.250 Övrig regional finansiering 2005-2008 Ansökan till Länsstyrelsen Dalarna 2005 2006 2007 2008 Sökt från Länsstyrelsen Dalarna 500 500 500 500 Övrig finansiär 2005 2006 2007 2008 Annan regional finansiär per år 150 300 300 150 Totalt sökta belopp för regional finansiering per projektår 2005 2006 2007 2008 Totalt sökta belopp per år 1.900 3.300 3.300 1.900 Nationell finansiering Röda Tråden-projekt planeras att från 2006 kunna utökas genom ansökningar om finansiellt stöd från nationella finansiärer såsom: KK-stiftelsen, NUTEK:s entreprenörskapsprogram, En offert från näringslivet, Skolutvecklingsmyndigheten och Skolverket. Ansökningar för nationell finansiering från 2006 2005 2006 2007 2008 Nationella finansiärer från 2006 -- 1.500 1.500 1.500 7
Den Röda Tråden för teknikerjakten i Dalarna - från förskola till högskola och näringsliv Bilaga till ansökan 1. Satsningar på förstärkt lärarkompetens inom området naturvetenskap/teknik Områdesansvarig: Laila Mattsson, utvecklingsledare Lärarutbildning Områdesgrupp: Prefekt MNT, PUD-ansvarig, delprojektansvariga, skol- och företagsrepresentanter Lärarutbildning För behörighet till lärarutbildning med naturvetenskaplig inriktning har traditionellt krävts en naturvetenskaplig utbildning på gymnasienivå. Under det senaste året har Högskolan Dalarna erbjudit naturvetenskapliga kurser på mera grundläggande nivå inom lärarutbildningen för att göra det möjligt för studenter som valt samhällsvetenskapliga studier på gymnasienivå att växla om till en lärarexamen med naturvetenskap och/eller teknik som huvudämne. Detta har, under den begränsade tid som verksamheten pågått, visat sig framgångsrikt när det gäller att locka duktiga studenter till en lärarutbildning med naturvetenskaplig inriktning. Denna alternativa väg mot lärarexamen skall följas upp och utvecklas vidare för att inte riskera att leda in i en återvändsgränd, där studenterna saknar möjlighet att gå vidare mot påbyggnadskurser inom det naturvetenskapliga området. Påbyggnadskurser skall tillskapas för att göra det möjligt för lärare inom gymnasieskolan och grundskolans senare år att ta denna alternativa väg mot lärarexamen med naturvetenskaplig/teknisk inriktning. I samverkan med lärarutbildningens partnerskolor skall studenter som inlett sin utbildning med annat ämne uppmuntras att välja kurser inom det tekniska och/eller naturvetenskapliga området som sitt andra ämne. Rekryteringsutbildningen Insteget, som erbjuds under 2005, och som syftar till att ge en introduktion till såväl högskolestudier som till lärarutbildning, skall fortsätta och i första hand riktas mot ungdomar som genomgått något av gymnasieskolans yrkesinriktade program. 1.1 NT-lärarstudenter som resurs i skolan Alla lärarstudenter vid Högskolan Dalarna har under hela utbildningstiden en nära knytning till en skola - den s k fadderskolan. Fadderskolan är en mycket central resurs för lärarstudenten i dennes yrkesutveckling. En grundtanke i HDa:s lärarutbildning är att studenten i sin tur skall ges möjlighet att vara en värdefull resurs för skolan. I lärarstudentens individuella plan skall fadderskolan och studenten överenskomma om studentens utbildningsprofil och de särskilda uppdrag vid fadderskolan som lärarstudenten kan medverka i, t ex utvecklingsarbete och lokala projekt inom No/teknikområdet. Partnerskolorna ansvarar för att i samråd med studenten utforma en individuell plan för varje student och dennes kontakter med fadderskolan. Där planeras också individuella uppdrag för studenten; uppdrag som är till ömsesidig nytta för studenten och för skolans verksamhet och som tillvaratar studentens successivt ökande kompetens och förtrogenhet med skolan ( 6 Partneravtal Lärarutbildning som skolutveckling ) Inom lärarprogrammets inriktningar och kurser i naturvetenskap och teknik problematiseras skolans undervisning utifrån forskning omkring barns lärande i dessa ämnen. Många av de lärare som idag är aktiva i skolan saknar denna kunskap. NT-lärarstudenter kan därför under sin verksamhetsförlagda utbildning (VFU) vara en resurs både för att utveckla undervisningen och elevernas lärande inom NT-område. Genom att lärarstudenterna är knutna till, och har kontakter med, en skola under hela sin utbildning, kan de med fördel medverka vid temaarbeten och studiebesök på t.ex. Teknikverkstaden och Framtidsmuseet. Speciellt för lärare i skolans tidigare år kan NT- 8
lärarstudenterna även vara en resurs vid arbetet med NTA eftersom de ofta har en djupare utbildning inom NT-området än lärarna för dessa åldrar. Delprojektansvariga: Utbildningsledare lärarutbildningen, NT-didaktiker Delprojektsgrupp: Skol- och företagsrepresentanter 1.2 Didaktisk kunskapsutveckling Såväl lärarutbildning som ingenjörsutbildning kräver en fortlöpande didaktisk kunskapsutveckling inom de naturvetenskapliga och tekniska ämnesområdena. För närvarande finns bara en doktorand inom naturvetenskapernas didaktik vid Högskolan, trots ett stort intresse bland lärare och studerande. Den seminarieverksamhet i naturvetenskapernas didaktik som Högskolan startat tillsammans med Högskolan i Gävle engagerar exempelvis ett 20-tal lärare från såväl Högskolan som ungdomsskolan. För att det didaktiska kunskapsområdet inom teknik och naturvetenskap skall utvecklas vidare krävs: - senior forskarkompetens som kan leda uppbyggnad av en aktiv miljö för forskning och utvecklingsarbete, där också ungdomsskolans lärare kan hämta inspiration och medverka. En gästprofessur skulle möjliggöra för Högskolan att snabbt komma igång med detta uppbyggnadsarbete, - ett ökat antal doktorander i didaktik, - påbyggnadsutbildningar i didaktik för verksamma och blivande lärare, inklusive en magistrandmiljö som kan fungera som jäsämne för undervisning inom naturvetenskap och teknik i ungdomsskolan. Delprojektansvarig: Maria Pettersson Delprojektsgrupp: Prefekt MNT, utvecklingsledare lärarutbildning, skolrepresentanter 1.3 Kompetensutveckling för lärare inom ungdomsskolan Lärarutbildningen är förhållandevis lång och nyexaminerade lärare ger endast ett litet årligt tillskott till skolans och förskolans pedagogiska personal. Därför är det nödvändigt att erbjuda kvalificerad utbildning och kompetensutveckling inom det naturvetenskapliga/tekniska området för verksamma lärare som antingen har bristfälliga kunskaper inom kunskapsområdet eller har en helt annan ämnesinriktning i sin grundutbildning. - Kurser inom den grundläggande lärarutbildningen skall öppnas, och i vissa fall modifieras för att kunna läsas på distans och i lägre studietakt av verksamma lärare, parallellt med viss yrkesverksamhet. - Kompetensutveckling i teknik, entreprenörskap och produktion för verksamma grundskollärare. Kursen syftar till att stärka lärares kunskap om arbets- och produktionsförhållanden inom industri- och teknikföretag på orten. Kursen bör utvecklas som nätbaserad distansutbildning för regionens skolor och dra fördel av de erfarenheter som vunnits inom Produktionsteknikerutbildningen. Teknikföretagen Dalarna stödjer denna aktivitet. - Kompetensutveckling för lärare och fritidspedagoger i skolans arbetslag för att stödja skolans uppdrag att organisera skoldagen och undervisningen på ett sådant sätt att samtliga elever får möjlighet till fysisk aktivitet varje dag. En seminarieserie och särskilda kurser skall utvecklas och erbjudas skolan för ändamålet. - Inom flera humanistiska ämnen inom lärarutbildningen samordnar och vårdar Högskolan lärarnätverk inom ungdomsskolan, för ömsesidig information och kompetensutveckling. Även Högskolans ingenjörsutbildning och ekonomutbildning skall engageras i detta, med målet att samtliga större ämnesmiljöer inom Högskolan uppnår väl fungerande nätverk med motsvarande lärare inom ungdomsskolan i regionen i synnerhet med gymnasieskolans naturvetenskapliga, tekniska och industriella utbildningar. - Ett uppskattat inslag i Högskolans kompetensutveckling av lärare inom ungdomsskolan är ämneskontaktdagarna inom gymnasieskolan. Idag är det huvudsakligen ämnesmiljöer verk- 9
samma i lärarutbildningen som är aktiva under dessa, men i framtiden skall även teknik- och ekonomiämnen vid Högskolan engageras. Delprojektansvarig: Utbildningsledare lärarutbildning, PUD-ansvarig Delprojektsgrupp: Skolrepresentanter 2. Entreprenörskap som förhållningssätt och som kunskapsområde Områdesansvarig: Projektledare och bitr projektledare Områdesgrupp: Prefekt EoS, utbildningsledare lärarutbildning, skol- och företagsrepresentanter 2.1 Entreprenörskap i Högskolans utbildningar I Högskoleverkets utvärdering av hur landets högskolor handhar uppgiften att samverka med det omgivande samhället, betonas att entreprenörskap bör ges ett ökat utrymme i utbildningarna dels som förhållningssätt 4, dels som särskilt kunskapsområde. Det finns idag kurser vid Högskolan som behandlar entreprenörskap, men ambitionen bör vara att studerande inom samtliga yrkesprogram får möta olika aspekter av entreprenörskap - som kurser eller som inslag/strimmor i den ordinarie studiegången. Högskolans ekonomiutbildningar har därvid ett särskilt ansvar; ett ansvar som också innefattar uppgiften att utveckla och vårda ett regionalt nätverk med lärare i ungdomsskolan som undervisar inom kunskapsområdet entreprenörskap. Delprojektansvarig: Projektledare och bitr projektledare Delprojektsgrupp: Företagsrepresentanter 2.2 Entreprenörskap i skolan Skolans läroplaner framhåller, förutom behovet av goda kunskaper, vikten av sådana förmågor som initiativförmåga, tilltro till sin egen förmåga, kreativitet och problemlösningsförmåga, förmåga att själv ta ansvar för och organisera sitt arbete samt att driva en verksamhet. Detta är egenskaper och förmågor som kännetecknar entreprenörskap i vid mening. I detta breda perspektiv innebär entreprenörskap i skolan ett arbets- och förhållningssätt för att uppmuntra och träna kreativitet och företagsamhet. Denna breda inriktning har sin tyngdpunkt i grundskolan. I programmål och i kursplaner för gymnasieskolan finns ett entreprenöriellt perspektiv angivet. Det projektarbete som varje elev i gymnasieskolan skall genomföra i slutet av utbildningen ger också goda möjligheter för skolan att anlägga ett entreprenörskapsperspektiv och för eleverna ett utmärkt tillfälle att träna de förmågor som gymnasieskolans läroplan anger enligt ovan. Även skolutveckling, d.v.s. olika åtgärder för utveckla och förbättra skolans måluppfyllelse, kan ryms inom begreppet entreprenörskap. Sålunda har ex. Myndigheten för skolutveckling aktualiserat frågan om skolan och dess funktionssätt som en viktig tillväxtfaktor också inom ekonomin i lokalsamhället. Röda Trådenprojektet skall i alla sina delprojekt och i kontakter med sina samverkanspartners verka för elevers möjlighet att utveckla förmågor som kännetecknar en entreprenöriell medborgare. Delprojektansvarig: Projektledare Delprojektsgrupp: Ung företagssamhet, Snilleblixtarna, skol- och företagsrepresentanter 2.3 Entreprenörskap i lärarutbildningen Lärarstudenter behöver under sin grundutbildning till lärare få möjlighet att utveckla kunskap om arbetsliv och entreprenörskap, om teknik- och produktionsförhållanden vid lokala företag på den ort där lärarstudenten har sin fadderskola. Lärarstudenterna kan härigenom bli en välkommen 4 Björn Bjerke, Sveriges första professor inom Entreprenörskap, definierar entreprenören som en person som ser att världen inte är perfekt, att det finns alternativ som är bättre och att han själv vill vara delaktig i lösningen. 10
extra resurs för skolan i arbetet med skolans samverkan med lokala företag och med elevernas arbetslivsstudier. Lärarstudenterna kan t.ex. medverka i ett omstruktureringsarbete av en tidigare PRAO-verksamhet där eleverna sällan kommer i närkontakt med viktiga producerande företag på orten. I stället för det PRAO-arbete i företagets produktion som idag inte är tillgängligt för traditionellt PRAO-arbete, kan skolan och de lärarstuderande utveckla nya modeller för hur grundskolans elever kan studera och arbeta med företaget. Inom lärarutbildningen skall särskilda kurser erbjudas, som fokuserar den blivande lärarens medverkan i utformningen av skolans arbetslivskontakter och varje lärares ansvar att medverka i skolans studie- och yrkesvägledningsarbete. Inom ramen för dessa studier skall lärarstudenterna inleda samverkan med företag i sin fadderkommun, företag som de kan bli förtrogna med och med vilka fadderskolan sedan kan ha fortsatt samverkan. Delprojektansvarig: Projektledare, utbildningsledare lärarutbildning Delprojektsgrupp: Ung företagssamhet, Snilleblixtarna, skol- och företagsrepresentanter Projekt som samverkar med Röda Tråden Samverkansansvariga: Projektledaren, utbildningsledare lärarutbildning Ung företagsamhet Ung Företagssamhet är en idell organisation som verkar utifrån ett förbund och 24 regionala föreningar. Idag drivs 2.500 UF-företag på 300 gymnasieskolor i landet. 1.000 gymnasielärare och 2.500 rådgivare från näringslivet är engagerade. Ung Företagssamhets utbildningskoncept bygger på att gymnasieungdomarna driver ett eget företag under ett år. Både företaget, varan eller tjänsten bygger helt på ungdomarnas egna affärsidéer. Året med Ung Företagssamhet ger UFföretagaren en unik chans att växa med uppgiften, fatta självständiga beslut och se resultatet av sina ansträngningar. Snilleblixtarna Snilleblixtarna vänder sig till barn i åldern 7 12 år. Syftet med Snilleblixtarna är att stimulera elevers kreativitet och företagssamhet och därigenom öka deras självkänsla och tillit. Snilleblixtarna hjälper skolan att arrangera s.k. Pillardagar. Inbjudan går då ut till föräldrar om att skicka med barnen utrangerade prylar, t ex strykjärn, hårtorkar, fjärrkontroller etc. Tillsammans med lärare, föräldrar och Snilleblixtarnas inspiratörer förvandlar barnen det medhavda skräpet till fartyg, robotar, brevlådor etc, ja allt upptänkligt. 3. Stimulansprojekt och elevaktiviteter Områdesansvarig: Projektledaren och PUD-ansvarig Områdesgrupp: Delprojektansvariga, skol- och företagsrepresentanter Det pågår och planeras en rad aktiviteter i regionen med syfte att öka intresset för, förbättra skolans undervisning inom naturvetenskap och teknik och öka kunskaperna om arbetslivet inom såväl ungdomsskolan som Högskolan. 3.1 Teknikåttan Denna verksamhet är idag väl inarbetad i Dalarna. År 2004 deltog 2730 elever från 33 skolor i uttagningstävlingen. Det betyder att 2/3 av länets skolor var representerade. Stödet från E J Ljungbergs utbildningsfond till projekt Lustfyllt lärande har också bidragit till att Teknikåttans frågebank idag kan användas för att utveckla skolans undervisning i teknik och naturvetenskap. Teknikåttans frågor och uppgifter används även numera vid andra rekryteringsprojekt inom Högskolan såsom Energijakten och Barn studerar på Högskolan Dalarna. Med stöd av E J Ljung- 11
bergs utbildningsfond har Högskolan också kunnat delta i utbildningsdagar och konferenser för lärare i ungdomsskolan där Teknikåttan presenterats och marknadsförts. Delprojektansvarig: Bertil Eriksson Delprojektsgrupp: Skol- och företagsrepresentanter 3.2 Barn studerar på Högskolan Via stöd från Rekryteringsdelegationen inom Utbildningsdepartementet har projektet Barn studerar på Högskolan kunnat genomföras under åren 2002 2005 i syfte att öka intresset för tekniskt och naturvetenskapligt kunnande och att placera Högskolan Dalarna på barns mentala karta inför framtida studieval. Projektet genomförs i sin nuvarande form på så sätt att en mellanstadieklass med lärare besöker Högskolan under skoltid på fredagsförmiddagar. Vid varje tillfälle deltar eleverna i två aktiviteter om vardera ca. en timme där eleverna får se och prova på teknik av olika slag. Alla klasser får också förbereda besöket genom särskilda uppgifter inför aktiviteterna. Rekryteringsdelegationens stöd till projektet upphör i maj 2005. Det stora intresset i länets skolor för projektet visar emellertid på ett stort behov av denna typ av verksamhet, varför det är angeläget att projektet kan förlängas. Projektet är också ett uppskattat kompetensutvecklingsinslag inom en lärargrupp som ofta har en relativt bristfällig grundutbildning i naturvetenskap och teknik. Delprojektansvarig: Pia Wallén Delprojektsgrupp: Skolrepresentanter 3.3 Årlig No/Teknik-festival Den 15 juni 2005 genomförs den första No/Teknik-festivalen i Folkets Hus i Borlänge. Tanken med festivalen är att skapa ett återkommande tillfälle för kompetensutveckling för ungdomsskolans lärare under de s.k. fortbildningsdagarna efter terminsavslutningen. Dagarna kommer att innehålla inspirerande föreläsningar, seminarier, workshops och utställningar, och ge möjlighet för lärare att presentera egna projekt, liksom för Högskolan att presentera relevanta aktiviteter. Även företag skall få möjlighet att presentera sin verksamhet och vilka kompetensbehov inom teknik och naturvetenskap som man har för sin framtida personal. Delprojektansvarig: Bertil Eriksson Delprojektsgrupp: Framtidsmuset, Teknikerjakten och NTA i Falan och Borlänge, Skol- och företagsrepresentanter 3.4 Grrl Tech forum för tjejer med intresse för Digitala Medier och entreprenörskap Behovet av kvinnor bland utvecklare av dataspel är påtagligt och oomtvistat. Ändå har det visat sig svårt att rekrytera och behålla kvinnor i utbildningar för dataspel. En lösning kan vara att skapa ett nätverk för unga kvinnor som redan i gymnasieskolan fått ett intresse för datorer och dataspel. Nätverket skulle kunna fungera som ett forum för att stärka självkänslan och bli en plats där man utan konkurrens kan pröva idéer och fritt utveckla sin artistiska talang och få utrymme för ett kreativt skapande. Nätverket skulle också kunna fungera som en sluss in Högskolan för alla de som ställer sig tvekande till högskolestudier. Vidare skulle deltagare i nätverket kunna fungera som en testpanel för idéer inom Högskolan inom teknik, dataspel och ljudmedieområdet. Delprojektansvarig: Delprojektsgrupp: Skol- och företagsrepresentanter 3.5 Nätverk för idé- och kunskapsutbyte Röda Trådenprojektet förväntas bidra till utveckling och samordning av nya och befintliga aktiviteter inom ungdomsskolan för att stärka elevers intresse för naturvetenskap, teknik och matematik. Projektet skall därvid verka som en katalysator för att utvidga och mångfaldiga framgångsrika initiativ och aktiviteter till hela regionen. För att Röda Tråden-projekt skall bli uthålligt och framgångsrik är det nödvändigt med ett nära samarbete mellan alla aktiviter och delprojekt. Röda Trådenprojektet bör därför fungera som en samordnande nod där skola, högskola och näringsliv kan utveckla och samorganisera sina insatser, t ex omkring den årliga NT-festivalen. Delprojektansvarig: Projektledaren Delprojektsgrupp: Lokala teknikprojekt, Framtidsmuset, Teknikerjakten i Falun och Borlänge, NTA-skolor, Skol- och företagsrepresentanter, Ung företagsamhet, Snilleblixtarna 12
Projekt som samverkar med Röda Tråden Samverkansansvarig: Projektledaren Lokala teknik- och rekryteringsprojekt I regionens kommuner pågår ett antal utvecklingsprojekt till stöd för barn och ungdomars intresse för naturvetenskap och teknik samt för ett mera utvecklat samarbete mellan skolor och lokala företag. Röda Trådenprojektet har intresse av att kunna få del av lokalt utvecklingsarbete och kunna medverka till att värdefulla erfarenheter förs samman och tas till vara i regionen. Teknikerjakten I Falu och Borlänge kommuns skolor pågår sedan 2001 den s.k. Teknikerjakten där E J Ljungbergs utbildningsfond samverkar med Falu och Borlänge kommuner i syfte att öka pojkars och flickors intresse för naturvetenskap och teknik. Satsningen har gett resultat och från 2003 och 2004 visar gymnasieantagningen till NV- och Teknikprogrammen klart ökade söktal. Energijakten Samtliga elever i årskurs 8 i Borlänge bjuds in till Framtidsmuséet och Högskolan Dalarna för att lära sig mer om begreppen energi och teknik, och få ett ökat intresset för de tekniska och naturvetenskapliga gymnasieutbildningarna. Tanken är också att man redan nu ska få eleverna att tänka ett steg vidare nästa steg efter gymnasieutbildningen. Propellern Propellern är namnet på en rekryteringsmässa som årligen arrangeras inom Campus Framtidsdalen, där 40-50 företag ställer ut för att skapa kontakter och/eller rekrytera studenter till sina företag. I samband med mässan arrangeras seminarier inom olika ämnen. Propellern 2006 kommer att anordnas av Borlänge Studentkår. 4. Projekt som särskilt fokuserar näringslivet Områdesansvarig: Projektledare och bitr. projektledare Områdesgrupp: Prefekt MNT, utvecklingsansvariga ingenjörsutbildning, näringslivsrepresentanter och delprojektansvariga 4.1 Utveckling av APU (arbetsplatsförlagd utbildning) Ett samverkansprojekt mellan näringslivet, gymnasieskolan och Högskolan har startats med avsikt att utveckla den arbetsplatsförlagda utbildningen (APU) inom gymnasieskolans yrkesförberedande program. Under hösten 2004 har ett drygt hundratal s.k. APU-handledare - främst från olika företag i Borlänge kommun - genomgått en handledarutbildning och utifrån detta planeras nu en utveckling av verksamheten. Högskolan avser, att tillsammans med näringsliv och gymnasieskolor, skapa ett forum för utbildning, samarbete och utveckling inom området APU riktat till ansvariga i näringslivet, APU-handledarna samt gymnasieskolans yrkes- eller karaktärsämneslärare. Delprojektansvarig: Marianne Lindblå Delprojektsgrupp: Skol- och företagsrepresentanter 4.2 Fadderföretag Idén om fadderföretag har framgångsrikt tillämpats vid bl.a. Högskolan i Jönköping, till ömsesidig nytta för företag och högskolans utbildningar inom ekonomi och teknik. Inom ramen för projektet Röda Tråden skall denna idé prövas med utgångspunkt från de villkor som finns inom vår region. Tanken är att studenter inom teknik och ekonomi, men eventuellt också lärarutbild- 13
ning, ges möjlighet att regelbundet följa ett visst företag under större delen av sin studiegång; och att studenter och berörda lärare också skall kunna göra vissa stödinsatser för företaget i fråga, kopplat till olika inslag i studierna (ex. projekt- och examensarbeten). Genom fadderverksamheten kan studenterna få möjligheter att relatera sina teoretiska kunskaper till den praktiska verksamhet i företagen, samtidigt som företagare får goda möjligheter till inblick i och direkta relationer till verksamheten inom Högskolan. Delprojektansvarig: Per Edén/Christina Haggren Delprojektsgrupp: Utvecklingsansvariga ingenjörsutbildning, näringslivsrepresentanter 4.3 Företagsanknutna examensarbeten En viktig samverkansmöjlighet mellan regionens företag och Högskolan är de examensarbeten som studenter i yrkesprogram skall genomföra i slutet av sin utbildning. En orsak till att många företag i regionen ännu inte har engagerats i Högskolans examensarbetskurser är att man inte tror att de egna problemställningarna kan hanteras inom ett akademiskt sammanhang, eller att man inte känner till Högskolans kompetens inom det berörda problemområdet. Inom ramen för Röda Tråden skall dessa förhållanden ändras. Examensarbeten som initieras inom företag i regionen läggs ut på den Nationella Exjobbspoolen, där samtliga svenska studenter kan söka efter uppslag till sitt examensarbete. Samtidigt marknadsförs förslagen till examensarbeten inom Högskolans teknik- och ekonomiutbildningar för att stimulera Högskolans egna studenter att engagera sig i regionens företag. Inom projektet skall också en nättjänst utvecklas som gör det möjligt för studenter inom Högskolan att presentera sin kunskaps- och intresseprofil inför examensarbetet. Tjänsten är tänkt som en portal där företag kan söka efter studenter med en intresseprofil som är relevant i förhållande till företagets frågeställningar. Delprojektansvarig: Martina Larsson Delprojektsgrupp: Utvecklingsansvariga ingenjörsutbildning, näringslivsrepresentanter 4.4 Ny vägledarutbildning, kompetensutveckling av vägledare Frågan om en ny typ av vägledarutbildning har aktualiserats av kommuner och skolor under senare år - i förlängningen på den partnersamverkan som utvecklats inom lärarutbildningen. Skolans avnämare efterlyser en utbildning som bättre än den traditionella utbildningen är väl förtrogen med arbetslivets villkor och kompetensbehov, och som kan ske i nära samverkan med arbetsliv och skolan. En grundutbildning av studie- och yrkesvägledare skulle också aktualisera behovet av att bygga upp och underhålla ett nätverk inom regionen med nu verksamma vägledare för bl.a. fort- och vidareutbildning i samverkan med skolor, arbetsförmedling och andra aktörer inom området. Utbildningen är en yrkesutbildning enligt högskoleförordningen, och kräver att Högskolan prövas för examensrätt för utbildningen. En inventering av Högskolans förutsättningar för att erhålla examensrätt för en studie- och yrkesvägledarutbildning skall genomföras, och en modell för en ny typ av utbildningen utvecklas i samarbete med berörda externa intressenter. Delprojektansvarig: Dick Åhman Delprojektsgrupp: Skol- och företagsrepresentanter 4.5 KY-utbildningar, regional samordning och HDa-medverkan Kvalificerade yrkesutbildningar inom teknik och produktion anordnas bl.a. av kommunala lärcentra i regionen. Utbildningsanordnare för KY-utbildningar skall enligt Myndigheten för KYutbildningar, samverka med lokalt näringsliv och högskola. Högskolan Dalarna har genom Dalacampus och Dalacampus-rådet ett organiserat samarbete med regionens lärcentra. I detta samarbete är det av vikt att Högskolan tar en aktiv roll för att bistå lärcentra i arbetet med ansökningar och planering inför kommande KY-utbildningar. Högskolans medverkan i ledningsgrupper för KY-utbildningar i regionen, och Högskolans lärarmedverkan för utvalda kursavsnitt i KYutbildningar, ger Högskolan ökade möjligheter att utveckla sitt utbildningsutbud inom främst de s.k. yrkeshögskoleutbildningarna så att regionens samlade utbildningsutbud blir så samordnat som möjligt. Delprojektansvarig: Projektledare och bitr. projektledare 14
Delprojektsgrupp: Prefekt MNT, näringslivsrepresentanter 4.6 Årlig konferens skola - högskola och arbetsliv Kontakterna mellan arbetslivet och skolor och Högskolan som utbildningsanordnare, är i dag mycket omfattande i vår region. Huvuddelen av dessa kontakter är lokala nätverk mellan olika former av utbildningar och olika delar av arbetslivet - exempelvis för ungdomsskolans APUverksamhet eller för Högskolans verksamhetsförlagda utbildningsinslag. Många frågor och utmaningar som ett visst lokalt nätverk har att hantera skulle emellertid tjäna på att ta del av lösningsförslag som har utvecklats vid andra lokala nätverk i regionen. Det behövs således en arena för erfarenhetsutbyte, reflektion och samordning, där skola/högskola och arbetslivet regelbundet kan mötas under trevliga men också förpliktigande former. På flera ställen i landet finns det idag årligen återkommande konferenser som verkar i detta syfte. Inom ramen för Röda Trådenprojektet skall en motsvarande verksamhet initieras i vår region. Delprojektansvarig: Projektledare och bitr. projektledare Delprojektsgrupp: Projekt som samverkar med Röda Tråden Samverkansansvariga: Projektledare och bitr. projektledare Partnerskap näringsliv och högskola projekt W-Dala Med ett särskilt bifall från näringslivsorganisationerna Företagarna och Svenskt Näringsliv har Högskolan initierat projektet W-Dala. Projektet mål är att Högskolan skall teckna partnerskapsavtal med 75 företag i regionen som innebär att företagen åtar sig att ställa upp som värd för examensarbeten, projektarbeten, studiebesök och fadder- eller mentorskap. I gengäld åtar sig Högskolan att bl.a. verka för att relevanta examensarbeten och projektarbeten kommer till stånd, att företagsanpassad fortbildning erbjuds och att företagen får del av relevanta utvecklings- och forskningsresultat inom Högskolan. Mentorsprogram Idag finns ett mentorskapsprogram vid Högskolan som drivs av studenternas NäringsLivsEnhet (NLE). Detta program kommer nästa säsong att drivas av Borlänges Studentkår. Syftet är att ge studenterna och Högskolans utbildningar en starkare koppling till företagsverksamheten i regionen. Att ha en mentor innebär för en student att det finns en särskild yrkesverksam person som avsätter tid för att diskutera och byta erfarenheter. Inom Röda Tråden skall mentorsprogrammet samordnas med uppbygget av fadderföretag. 5. Förnyelse av teknikutbildningarna vid Högskolan Dalarna Områdesansvarig: Projektledare och bitr projektledare Områdesgrupp: Utvecklingsansvariga för ingenjörsutbildning, gymnasieskole- och företagsrepresentanter 5.1 Partnerskap med avnämare och gymnasieskola i utvecklingsarbetet Högskolans styrelse har antagit en arbetsplan för teknikutbildningarnas renässans vid Högskolan Dalarna. I arbetsplanen finns en rad åtgärder angivna som sammantaget kan bilda en god bas för utveckling och förnyelse av de tekniska utbildningarna vid Högskolan. Projektet Röda Tråden stödjer förnyelsearbetet, och vill särskilt betona de mål som är angivna i denna ansökans målbeskrivning: - att gymnasieskolor och näringsliv i regionen aktivt engageras i detta utvecklingsarbete, - att partnerskapstanken blir vägledande för teknik- och ekonomutbildningarnas samverkan med företag i regionen, 15
- att en nära samverkan utvecklas mellan Högskolans tekniska och naturvetenskapliga utbildningar och gymnasieskolans utbildningar inom teknik, industri och naturvetenskap, och - att formerna för att informera och marknadsföra Högskolans tekniska och naturvetenskapliga utbildningar förbättras, i syfte att öka andelen studerande från regionen inom dessa utbildningar. Delprojektansvarig: Projektledare och bitr projektledare Delprojektsgrupp: Utvecklingsansvariga för ingenjörsutbildning, näringslivs- och skolrepresentanter 6. Partnerskap för rekrytering till NT-utbildningar Områdesansvarig: Projektledare/NT-Rekryterare Delprojektsgrupp: Delprojektansvariga, skol- och företagsrepresentanter Teknikerjakten inom Röda Tråden följer i princip tre stråk. Ett på längre sikt verkande stråk för att förändra unga människors attityder till naturvetenskap och teknik, och där utbildningen av lärare och olika projekt inom skolan är centrala inslag. Ett stråk som har ett medellångt perspektiv där förändringar av nuvarande högskoleutbildningar inom teknik och naturvetenskap står i centrum, så att utbildningarnas attraktivitet och konkurrenskraft kan stärkas för blivande studenter. Det tredje stråket har information och marknadsföring som sitt viktigaste redskap, med målet att på kort sikt öka rekryteringen av studerande inom naturvetenskap och teknik till Högskolan. 6.1 NT- rekryterare/projektledare Den Projektledare som anställs för projekt skall även ha uppdraget som NT-rekryterare och leda arbetet att på kort sikt öka rekryteringen till Högskolans naturvetenskapliga och tekniska utbildningar. NT -rekryterarens arbete kommer att beröra samtliga delprojekt inom Röda Tråden samt de projekt som Röda Tråden samverkar med. Inom ramen för delprojektet NT rekryterare skall en samlad strategi och ett handlingsprogram för Högskolans information och marknadsföring till gymnasieskolan utvecklas och sättas i kraft. Detta arbete skall ske i samverkan med berörda programansvariga och prefekter, näringslivet och regionens gymnasieskolor. Arbetet skall innefatta omprövning och eventuell förnyelse av nuvarande modeller för information och marknadsföring. En särskild utmaning är att påverka unga människors föreställningar om de stimulerande villkor som arbetslivet kan erbjuda studerande som genomför en högskoleutbildning inom naturvetenskap och teknik - en utmaning som måste lösas i samarbete med näringslivet. Delprojektansvarig: Projektledare/NT-Rekryterare Delprojektsgrupp: Skol- och företagsrepresentanter 6.2 Gymnasieforskarskolan i Garpenberg 14 gymnasieskolor i regionen samverkar med Högskolan i utvecklingen av en gymnasieforskarskola där andraårselever med naturvetenskaplig eller teknisk inriktning under en vecka får pröva på hur det känns att arbeta som forskare och ingå i ett forskarteam. Avsikten är att ge gymnasieeleverna en möjlighet att under trivsamma former fördjupa sitt intresse för teknik och naturvetenskap, möta Högskolan och prova på dess arbetssätt, knyta personliga kontakter och bli hemtama i en akademisk miljö. Allt i syfte att skapa en öppen och avspänd relation mellan högskola och gymnasium och inspirera gymnasielever till vidare studier. Delprojektansvarig: Anders Lindström/Eva Stattin Delprojektsgrupp: Skolledare och lärare vid gymnasieskolan och företagsrepresentanter 6.3 Gymnasieprogram möter högskoleprogram Samverkan mellan Högskolan och gymnasieskolan utvecklas idag via ämneskontaktdagar och nätverk mellan Högskolans ämnesmiljöer och berörda lärare inom gymnasieskolan. Men för de 16
tekniska och naturvetenskapliga utbildningarna är det också angeläget att direkta relationer skapas mellan Högskolans och gymnasieskolans tekniska och naturvetenskapliga utbildningsprogram. En form för detta skulle kunna vara att utbildningsprogram inom Högskolan adopterar motsvarande program i gymnasieskolan, eller på annat sätt skapar en direkt relation till motsvarande program inom regionens gymnasieskolor. Oavsett formerna innebär uppgiften ett särskilt ansvar för berörda programansvariga inom Högskolan. Redan idag har lärare och elever från EC-programmet vid sju gymnasieskolor inlett ett samarbete i form av laborationer och kursövningar med Högskolans elektroingenjörsutbildning och dataingenjörsutbildning. En motsvarande verksamhet kommer att inledas mellan lärare och elever från Teknikprogrammet inom gymnasieskolan och Högskolans IT- och systemvetarprogram. Genom studentföreningen EMWAC:s projekt Omega kommer gymnasieelever i Borlänge, Falun, Leksand, Hedemora och Ludvika inbjudas att deltaga i olika aktiviteter i anslutning till Högskolans IT-relaterade utbildningar, inklusive möta studenter från dessa utbildningar. Andra utbildningsprogram inom gymnasieskolan och Högskolan väntas under projektet kunna utveckla sina samverkansformer - exempelvis Yrkeshögskoleutbildningarnas samverkan med gymnasieskolans yrkesinriktade program. Delprojektansvariga: Programansvariga för Elektro-/dataingenjörsprogram och för IT-/Systemvetenskaps program. Delprojektsgrupp: Skolledare och lärare vid respektive gymnasieprogram 6.4 Projektarbete i forskarmiljö Elever i gymnasieskolan erbjuds möjligheter att genomföra sitt projektarbete i Högskolans forskarmiljöer inom naturvetenskap och teknik. Delprojektansvarig: Projektledare och bitr. projektledare Delprojektsgrupp: Skolrepresentanter 6.5 PRAO och APU på Högskola och företag Högskolans tekniska och naturvetenskapliga miljöer öppnas för APU (arbetsförlagd utbildning) för elever inom gymnasieskolans teknikprogram. Eleverna erbjuds att genomföra en APU-vecka på Högskolan som ett alternativ till en traditionell APU-plats. Avsikten är att gymnasieelever skall få uppleva hur det är att studera på en högskola och få inblick i hur en kunskapsintensiv arbetsplats fungerar. Delprojektet skall också bidra till att avdramatisera steget till högre studier och ge APU-eleverna särskilda möjligheter att ta del av Högskolans tekniska och naturvetenskapliga utbildningsutbud. Delprojektet skall också arbete med att utveckla nya former för grundskolans PRAOverksamhet, så att den tekniska och naturvetenskapliga röda tråden - från förskola, grundskola, gymnasieskola, högskola och företag/näringsliv kan tydliggöras för grundskolans elever på ett bättre sätt än vad som vanligen är fallet idag. Delprojektansvarig: Projektledaren Delprojektsgrupp: Skol- och företagsrepresentanter 17