Teknikerjakten i Falun/Borlänge

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Teknikerjakten i Falun/Borlänge"

Transkript

1 Dnr DUC 2009/244/80 E J Ljungbergs Utbildningsfond att. Jan Moritz STORA ENSO Falun Teknikerjakten i Falun/Borlänge Bakgrund och problembeskrivning Den tekniska utvecklingen Den snabba tekniska utvecklingen i dagens samhälle ställer allt större krav på kompetens och kunnande vad gäller tillverkning och produktion av varor och tjänster. För att som region bibehålla och öka konkurrenskraften krävs att näringsliv och samhälle samverkar för att säkerställa tillgången på kompetent arbetskraft - bland annat inom den för regionen så viktiga tekniksektorn. Behovet är stort och kommer dessutom att accentueras med tanke på de stora avgångar som förväntas då fyrtiotalistgenerationen pensioneras. Behovet av kompetent arbetskraft är viktigt till befintliga företag men också i utvecklandet av nyföretagande inom Tekniksektorn. Det är således viktigt att öka intresset för utbildningar och arbete inom naturvetenskap och teknik i alla dess former. Det är också viktigt att de utbildningar som finns håller hög kvalité. Här är insatser i skolan på alla nivåer den enskilt viktigaste framgångsfaktorn men Ungdomars intresse för naturvetenskap och teknik Intresset för naturvetenskap och teknik har under en längre tid minskat hos barn och ungdomar. Detta är delvis en internationell trend, men utvecklingen är särskilt oroande för vårt land, vars välstånd till stor del bygger på en industri där naturvetenskap och teknik kunnat förenas i högteknologiska verksamhetsidéer och innovationer. Det minskade intresset för naturvetenskap och teknik slår igenom på gymnasieskolans och högskolans naturvetenskapliga och tekniska utbildningar, vilket på sikt kommer att drabba näringslivets kompetensförsörjning. Flertalet tekniska högskoleutbildningar i landet har under senare år inte kunnat fylla sina platser med studerande, med resultat att program inom exempelvis ingenjörsutbildningen fått avvecklas eller läggas i malpåse. När det gäller Högskolan Dalarna har vi det senaste året dock sett ett trendbrott. Intresset för tekniska utbildningar och därmed antalet sökande till utbildningarna ökar igen. Det finns fog för att tro att de satsningar som de senaste åren gjorts i regionen börjar ge resultat. Satsningar på kompetensutveckling av pedagogisk personal, spridning av goda erfarenheter och effektivare marknadsföring är aktiviteter som sannolikt bidragit till att skapa trendbrottet. För att vidmakthålla och förstärka den positiva trenden krävs nu fortsatta satsningar där man drar nytta av vunna erfarenheter och utvecklar arbetet ytterligare. Ett arbete som är viktigt för våra elever men också i hög grad för vår regions konkurrenskraft och välstånd.

2 Skolans strategiska roll Det minskade intresset för naturvetenskap och teknik har många bottnar, men klart är att skolan har en central roll för ungdomars intresse och attityder. Exempelvis har en expertgrupp inom EU-kommissionen analyserat situationen med det fallande intresset för naturvetenskap och teknik och insatser för att stimulera detsamma. I rapporten Science Education NOW: A RenewedPedagogy for the Future of Europe 1 presenteras ett antal slutsatser av detta arbete. Här lyfts skolans och lärarens viktiga roll fram. Since the origins of the declining interest among young people for science studies are found in the way science is taught in schools, this will be the main focus. Samma slutsats finns redovisade i direktiven till Teknikdelegationen, Globaliseringsrådets rapport samt utvärderingen av NTA-projektet. Förutom lärares kompetens betonas vikten av att insatser görs tidigt i utbildningssystemet. En ond cirkel För närvarande befinner vi oss i en ond cirkel: Skolan är fylld med engagerade och kunniga lärare men det finns en brist på kompetens inom de tekniska och naturvetenskapliga områdena, vilket bidrar till att allt färre elever får goda kunskaper och intresse för naturvetenskapliga frågor. Detta gör, i sin tur, att lärarutbildningen och skolan i framtiden kommer att få allt svårare att rekrytera studenter och lärare inom det naturvetenskapliga området, och det påverkar också rekryteringen till teknik- och ingenjörsutbildningar, osv. som måste brytas Cirkeln måste brytas och det kan endast ske genom att olika typer av åtgärder vidtas samtidigt, på olika ställen i cirkeln. Det gäller den grundläggande lärarutbildningen, kompetensutveckling för verksamma lärare, olika typer av stimulansåtgärder när det gäller undervisning inom naturvetenskapliga och tekniska ämnen, attraktiva tekniska och naturvetenskapliga högskoleutbildningar för de stora ungdomskullar som skall påbörja högskolestudier, en arbetsmarknad som tydligt visar vilken typ av kunskap som krävs och en studie- och yrkesvägledning som informerar om möjliga studievägar. Högskolans, Borlänge kommuns och Falu kommuns roll och gemensamma ansvar Runt om i vår region pågår en mängd aktiviteter för att öka ungdomars intresse för naturvetenskap och teknik och stärka skolans undervisning i dessa ämnen. För långsiktigheten i dessa aktiviteter och initiativ krävs att Högskolan Dalarna - inom projektet Teknikerjakten - i samverkan med Borlänge och Falu kommuner axlar rollen som en samordnande nod för ett arbete där skola, högskola, kommuner och regionens näringsliv aktivt samverkar för att öka intresset för naturvetenskap och teknik från förskola till högskola och näringsliv. Ett dilemma är den låga kompetensnivån inom matematik, de naturvetenskapliga ämnena samt teknik. Många lärare som arbetar mot de lägre åldrarna har en humanistiskt eller samhällsvetenskaplig utbildning. Detta förhållande är viktigt då forskning visar att lärares kunskap och kompetens inom området är en avgörande faktor för att nå effekt. Rollen för Högskolan Dalarna i regionen (och nationellt) Högskolan Dalarnas tekniska utbildningar omfattade vid 90-talets mitt ca 1800 studenter. Under 2007 låg studentantalet strax under 600. Vid årsskiftet 08/09 är det 645. Det är vår bedömning att regionens näringsliv efterfrågar fler ingenjörer än vad som för närvarande examineras. Låt oss ta några exempel. Högskoleingenjörsutbildningen i Maskinteknik vid Högskolan Dalarna examinerar idag ca 15 maskiningenjörer per år. Civilingenjörsutbildningen i 1 2

3 MaterialDesign skulle, enligt en färsk undersökning från Jernkontoret, behöva examinera 45 civilingenjörer per år. Verkligheten är att färre än 15 examineras. Det ovan skrivna ligger som grund för denna ansökan Projektets syfte Teknikerjakten Falun/Borlänge, , är ett samarbetsprojekt mellan E J Ljungbergs utbildningsfond, Högskolan Dalarna samt Borlänge och Falu kommun. Teknikerjakten ska leda till att flera elever/studenter väljer att studera mot en teknisk utbildning samt att intresset och kvaliteten i lärandet ska utvecklas inom naturvetenskap, matematik och teknik i förskola, grundskola, gymnasieskola och högskola i Falun/Borlänge-regionen. Det ska också leda till att medverka till att postgymnasiala utbildningar av teknisk art även ökar nationellt. Projektet avser att på så sätt bidra till att stärka näringslivets konkurrenskraft genom att tillgodose behovet av arbetskraft och kompetens i regionen, där bland annat den svenska skogsindustrin är en mottagare. Mål Projektets mål är att Teknikutbildningen i Falun/Borlänge-regionen från förskola, grundskola, gymnasieskola och Högskola - skall vara nationellt uppmärksammad och ha en uppmärksammad ställning år Detta görs genom att: Utveckla och stödja utvecklingsprocesser och aktiviteter som stärker elevers intresse för och lärande i naturvetenskap, teknik och matematik. Projektet skall verka som en katalysator för att vidareutveckla och sprida framgångsrika initiativ och aktiviteter. Projektets mål är tydliga och mätbara 1. Öka andelen antagna elever till gymnasieskolans studieförberedande tekniska program, Teknik- och NV-programmen, med 5 procentenheter. Andelen flickor i Teknikprogrammet skall öka med 10 procentenheter. 2. Öka andelen förstahandssökande elever till gymnasieskolans yrkesförberedande tekniska program; bygg-, industri-, energi-, fordons- elprogrammet med 5 procentenheter. Öka andelen elever på gymnasieskolans yrkesförberedande tekniska program som i sitt slutbetyg har utökad behörighet utöver matematik A med 10 procentenheter. 3. Öka antalet nyregistrerade studenter till lärarutbildning i Naturvetenskap, teknik och matematik vid Högskolan Dalarna med 20%, varav andelen kvinnliga studenter skall öka med 5 %. 120 lärare inom grundskolans tidigare år ska under projektperioden genomgå en 15 hp kurs i matematik, naturvetenskap eller teknik 400 pedagoger inom förskola och grundskola ska under projektperioden ha genomgått en riktad utbildning i naturvetenskap eller teknik där pågående aktiviteter i Falu respektive Borlänge kommun samt Högskolan Dalarna utgjort viktiga utbildningsinslag 4. Öka antalet nyregistrerade studenter till tekniska utbildningar vid Högskolan Dalarna med 20 procent. Andelen kvinnliga studenter skall öka med 10 procentenheter. Öka antalet nyregistrerade studenter till Högskolan Dalarnas teknikutbildningar som kommer från de yrkesförberedande tekniska programmen med 10 procent. 3

4 Möjligheten att rekrytera till högre teknisk utbildning från de yrkesförberedande gymnasieutbildningarna förklaras av att alltfler ungdomar - många med goda studieförutsättningar - söker sig till yrkesprogrammen. För att denna potential skall bli tillgänglig för ingenjörsutbildning krävs särskilda satsningar för att dessa elever skall uppnå utökad behörighet under gymnasietiden. Projektorganisation Projektet ägs av Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle. Styrgrupp En styrgrupp för ledning av projektet bildas. Styrgruppen tar ställning till aktuella delprojekt och aktiviteter och beslutar om fördelning av medel i projektet. Representant för E J Ljungbergs utbildningsfond i styrgruppen är Jan Moritz. Från Högskolan Dalarna deltar Bengt Lindström, samverkansansvarig och Lennart Westman, akademichef för Industri och samhälle. Från Falun och Borlänge kommuner deltar respektive grundskole- och gymnasiechef. Två representanter från tekniksektorn i regionen deltar. Projektledare tillsammans med kommunala projektsamordnare ingår i styrgruppen som föredragande. Projektledning För projektets operativa ledning finns en projektledare vid Högskolan och projektsamordnare vid respektive kommun och skolorganisation. Projektledningen skall Initiera, stödja och stimulera aktiviteter som stärker elevers intresse för och lärande i naturvetenskap, teknik och matematik. Projektet skall verka som en katalysator för att vidareutveckla och sprida framgångsrika initiativ och aktiviteter. Initiera, stödja och stimulera arbetet med en konkret marknadsföring för att öka elev- och studentrekryteringen till de tekniska utbildningarna i gymnasieskolan och högskolan. Bereda inkomna ansökningar till Teknikerjakten Falun/Borlänge, föredra ansökningar inför styrgruppen och ge förslag till beslut. Ansvara för att projektet genomförs enligt direktiv och enligt styrgruppens anvisningar. Projektledaren har budgetansvar och disponerar projektets resurser samt ansvarar för den ekonomiska redovisningen. Utarbetar projektplan, som föreläggs styrgruppen. Framställer underlag som dels redovisar projektets verksamhetsnytta, dels utgör grund för utvärdering och uppföljning av projektet. Om projektplan eller direktiv av olika skäl inte kan följas är det viktigt att projektledaren så tidigt som möjligt kontaktar styrgruppen för diskussion om eventuella förändringar. 4

5 Bild 1: Organisationskiss Uppdragsgivare Högskolan Dalarna, Borlänge kommun, Falu kommun Styrgrupp E J Ljungbergs utbildningsfond Högskolan Dalarna Borlänge kommun Falu kommun Näringslivsrepresentanter Projektledare och projektsamordnare Projektledning Projektledare vid Högskolan Dalarna och projektsamordnare från Borlänge och Falun kommun svarar tillsammans för den operativa projektledningen. Styrgruppen ska värdera måluppfyllelse utifrån kvantifierbara mål, visionen och det långsiktiga målet, fördela medel till de olika utvecklingsprocesserna, styra satsningen över ett längre tidsperspektiv Projektledningen skall värdera respektive utvecklingsprocess utifrån genomförda aktiviteter kopplat till uppdraget, värdera vilka aktiviteter som ska stödjas, ansvara för att en helhet skapas utifrån de olika utvecklingsprocesserna. Projektgruppen är ett beredande organ till styrgruppen. Ansökan om aktivitetsstöd från Teknikerjakten Ansökningar till Teknikerjakten Falun/Borlänge lämnas till projektledningen som bereder inkomna ansökningar och lämnar förslag till beslut i styrgruppen. Aktiviteter och delprojekt i Teknikerjakten Falun/Borlänge skall stärka aktuella utvecklingsprocesser och bidra till måluppfyllelsen i projektet. Aktiviteter som traditionellt riktats till elever skall även kunna nyttjas som kompetensutveckling för lärare och/eller i marknadsföring av teknikutbildningar. Förankring, sanktionerade aktiviteter Det ska finnas sanktion på ledningsnivå för aktiviteterna inom de olika skolformerna. Innan ansökningar om medel ur projektet går vidare för bedömning inom projektet, skall uppdragsgivarna; Borlänge och Falu kommun samt Högskolan Dalarna, ta ställning till och prioritera de ansökningar som kommer in och värdera deras möjlighet till verka i nämnda utvecklingsprocesser. Samverkan och medfinansiering I projektet samverkar berörda kommuner, skolor, näringsliv, högskola och Ljungbergsfonden. Samverkan sker i form av deltagande i nätverksträffar, planering av nya projekt och medarbetare på företag som är mentorer för studenter, företag som tar emot studiebesök mm. Kommuner, skolor, näringsliv och högskola ställer egna resurser till förfogande för såväl projektets ledning och organisering som för ingående delprojekt och aktiviteter. Näringslivsförankringen har en naturlig startpunkt i några redan etablerade kontaktytor. Främst finns dessa inom Teknikcollege Dalarna. Men det finns också andra exempel, t ex det samarbete som Haraldsbogymnasiets Teknikprogram har. 5

6 Bild 2: Tankegång bakom processerna Processer Livslång teknikvägledning Mål Aktiviteter Processer som är sanktionerade från ledningshåll inom de olika skolformerna Här ska eleverna välja Teknisk utbildning av någon form Lärare diskuterar och fokuserar på elevens utveckling när det gäller Ma/NO/Tk teamet elev och lärare Projektet stöder olika aktiviteter, verkar som både kompetensutveckling för lärare och medel för att utveckla elevers intresse och attityd i en lärandeprocess Start En aktivitet har beviljats stöd för att utveckla lärandet, intresset och attityden. Den aktiviteten ska knytas samman med det dagliga arbetet tillsammans med eleverna. Likaså är tanken när det gäller marknadsföring. Hur tänker aktiviteten kring marknadsföring arbeta för att finnas med som en del i elevens framtid för att finna det tekniska området? 6

7 Bild 3: Syfte, mål, och delprocesser Projektets syfte är att Teknikerjakten ska leda till flera elever/studenter väljer att studera mot en teknisk utbildning samt en utveckling av lärandet i teknik i förskola, grundskola, gymnasieskola och högskola i Falun/Borlänge-regionen och på så sätt stärka näringslivets konkurrenskraft genom att tillgodose behovet av arbetskraft och kompetens i regionen. Projektets mål är att Teknikutbildningen i Falun/Borlänge-regionen gymnasieskola och Högskola - skall vara nationellt uppmärksammad i förskola, grundskola, Öka andelen antagna elever till gymnasieskolans studieförberedande tekniska program, Teknik-och NV-programmen Öka andelen förstahandssökande elever till gymnasieskolans yrkesförberedande tekniska program; bygg-, industri-, energi-, fordons- elprogrammet. Öka andelen elever på gymnasieskolans yrkesförberedande tekniska program som i sitt slutbetyg har utökad behörighet utöver matematik A. Öka antalet nyregistrerade studenter till tekniska utbildningar vid Högskolan Dalarna med 20 procent. Andelen kvinnliga studenter skall öka med 10 procentenheter. Kvantifierbara delmål Öka antalet nyregistrerade studenter till högskolans teknikutbildningar som kommer från de yrkesförberedande tekniska programmen med 10 procent. Öka antalet nyregistrerade studenter till lärarutbildning i Naturvetenskap, teknik och matematik vid Högskolan Dalarna med 20%, varav andelen kvinnliga studenter skall öka med 5 %. 120 lärare inom grundskolans tidigare år ska under projektperioden genomgå en 15 hp kurs i matematik, naturvetenskap eller teknik samt 400 pedagoger inom förskola och grundskola ska under projektperioden ha genomgått en riktad utbildning i naturvetenskap eller teknik. Utveckla elevers lärande, intresse och attityder till matematik, teknik och naturvetenskap från förskola till högskola. Medverka till att utveckla en konkret marknadsföring för att öka elev- och studentrekryteringen till de utbildningar som har en teknisk inriktning Utvecklingsprocesser Tidsplan Projektet startar och avslutas Budget Totalt 9 miljoner på tre år. Outnyttjade medel från Röda tråden projektet kan utnyttjas för delfinansiering. Projektledare vid Högskolan Projektsamordnare från Borlänge samt Falu kommun Att fördelas till aktiviteter inom utvecklingsområdena /år /år /år 7

I uppdraget ingår även följande åtgärder.

I uppdraget ingår även följande åtgärder. Regeringsbeslut 1:2 2009-02-19 U2009/914/G U2008/6186/G Utbildningsdepartementet Statens skolverk 106 20 STOCKHOLM Uppdrag till Statens skolverk att genomföra utvecklingsinsatser inom matematik, naturvetenskap

Läs mer

LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap

LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap PROJEKTBESKRIVNING 2009-2014 2012-06-05 Sida 1 av 11 Revisionsinformation Projektbeskrivningen ska revideras årligen, av styrgruppen för LuTek. Projektbeskrivningen

Läs mer

Ljungbergsrapporten Ljungbergsrapporten 2018

Ljungbergsrapporten Ljungbergsrapporten 2018 Ljungbergsrapporten 2018 Ljungbergsrapporten 2018 Ljungbergsåret 2018 När vi summerar året och sammanställer alla projekt och aktiviteter som genomförts tack vare Ljungbergsfondens investeringar, då är

Läs mer

Redovisning av åtgärder med anledning av förordningen (2007:713) om regionalt tillväxtarbete

Redovisning av åtgärder med anledning av förordningen (2007:713) om regionalt tillväxtarbete Regeringskansliet Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Redovisning av regeringsuppdrag 1 (6) Redovisning av åtgärder med anledning av förordningen (2007:713) om regionalt tillväxtarbete Sammanfattning

Läs mer

Kommittédirektiv. Teknikdelegation. Dir. 2008:96. Beslut vid regeringssammanträde den 24 juli 2008

Kommittédirektiv. Teknikdelegation. Dir. 2008:96. Beslut vid regeringssammanträde den 24 juli 2008 Kommittédirektiv Teknikdelegation Dir. 2008:96 Beslut vid regeringssammanträde den 24 juli 2008 Sammanfattning av uppdraget En delegation ska kartlägga behovet av välutbildad arbetskraft inom matematik,

Läs mer

2015-03-25. Projektbeskrivning Luleålärare i teknik och naturvetenskap 2014-2019

2015-03-25. Projektbeskrivning Luleålärare i teknik och naturvetenskap 2014-2019 2015-03-25 Projektbeskrivning Luleålärare i teknik och naturvetenskap 2014-2019 Revisionsinformation Projektbeskrivningen ska revideras årligen, av styrgruppen för LuTek. Projektbeskrivningen bygger vidare

Läs mer

Våra barn och ungdomar är vår framtid! Presentation av projektidé - KNUT

Våra barn och ungdomar är vår framtid! Presentation av projektidé - KNUT Våra barn och ungdomar är vår framtid! Presentation av projektidé - KNUT Vilka är det som arbetar med projektet? Ev. andra nationella aktörer så som ex branschorganisationer Blekinge, Kalmar & Kronobergs

Läs mer

TEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI - KOMPETENSCENTRA FÖR EFFEKTIV RESURSANVÄNDNING

TEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI - KOMPETENSCENTRA FÖR EFFEKTIV RESURSANVÄNDNING TEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI - KOMPETENSCENTRA FÖR EFFEKTIV RESURSANVÄNDNING TEKNIKCOLLEGE SOM TILLVÄXTFAKTOR Svenska teknik- och industriföretag har stor betydelse för vår samhällsekonomi

Läs mer

södertälje skolnätverk

södertälje skolnätverk 9 mars 2018 södertörns rådslag södertälje skolnätverk marianne ekstedt, director employer branding, scania Bakgrund och syfte med skolnätverket Långsiktig kompetensförsörjning till Södertäljes näringsliv

Läs mer

Utbildningspolitiskt program

Utbildningspolitiskt program Utbildningspolitiskt program Innehållsförteckning Skolan 4 Högre utbildning 5 Forskning och forskarutbildning 6 Kompetensutveckling 7 Utbildningspolitiska programmet / 2008-05-09 Skolan Allt börjar i skolan.

Läs mer

Bildningsförvaltningens verksamhetsplan 2012-2014

Bildningsförvaltningens verksamhetsplan 2012-2014 BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Bildningsförvaltningens verksamhetsplan 2012-2014 för- grund- och gmnasieskolan Skolans verksamhet utgår från gällande lagstiftning och avtal inom skolområdet. Mål för skolan finns

Läs mer

TEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI

TEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI TEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI TEKNIKCOLLEGE SOM TILLVÄXTFAKTOR Svensk industri har stor betydelse för vår samhällsekonomi och hög teknisk kompetens är viktig för svensk tillväxt.

Läs mer

Länsplan för Västmanland Delprojekt 3

Länsplan för Västmanland Delprojekt 3 Länsplan för Västmanland Delprojekt 3 Uppdraget för delprojekt 3 Syfte: att utveckla en plan för målinriktade och strategiskt långsiktiga insatser i hela länet för att samordna och matcha arbetslivets

Läs mer

BILDNINGSFÖRVALTNINGENS VISION FÖR VUXENUTBILDNINGEN

BILDNINGSFÖRVALTNINGENS VISION FÖR VUXENUTBILDNINGEN 1 Brett utbildningsutbud för individuell kompetensutvecklingsbehov Samverkan med näringslivet och andra myndigheter En god arbetsmiljö med behöriga lärare och hög kvalité AVESTA KOMMUN Vuxenutbildningen

Läs mer

Regionala aktiviteter i KNUT-projektet 2010 Västernorrland & Västerbotten

Regionala aktiviteter i KNUT-projektet 2010 Västernorrland & Västerbotten 1 Regionala aktiviteter i KNUT-projektet 2010 Västernorrland & Västerbotten Innehåll: 1. Projektbeskrivning & information sid 3 2. Aktiviteter för intressenter/finansiärer sid 4 2.1 Regional referensgrupp

Läs mer

Lyfta matematiken från förskola till gymnasium

Lyfta matematiken från förskola till gymnasium LULEÅ KOMM U N PROJEKTBESKRIVNING Version 1 (5) Lyfta matematiken från förskola till gymnasium Bakgrund Att satsa på matematik är särskilt aktuellt och angeläget nu när såväl nationella som internationella

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING. Simrishamns kommun

KVALITETSREDOVISNING. Simrishamns kommun KVALITETSREDOVISNING Simrishamns kommun 2008-2009 Gymnasieskolan Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 11. Österlengymnasiet 3 11.1 Resultat och kommentarer 3 Slutbetyg för avgångselever på Österlengymnasiet

Läs mer

Yrkesbaserat lärande (YBL)

Yrkesbaserat lärande (YBL) Yrkesbaserat lärande (YBL) -en yrkesutbildning i förändring Jan-Olof Lundberg 2008-11-13 Stiftelsen STAR byggutveckling 1 1. Vad är yrkesbaserat lärande? 2. Samverkan näringsliv skola 3. Effekter av YBL

Läs mer

Utbildningsdepartementet (5) Dnr:

Utbildningsdepartementet (5) Dnr: Utbildningsdepartementet 1 (5) Delredovisning av uppdrag om att genomföra insatser för att förbättra det förebyggande och hälsofrämjande arbetet inom elevhälsan i syfte att stödja elevernas utveckling

Läs mer

Härnösands internationella arbete - ny internationell policy

Härnösands internationella arbete - ny internationell policy Härnösands internationella arbete - ny internationell policy Innehållsförteckning sidan Inledning... 3 Syfte... 3 Övergripande mål... 3 Prioriterade områden... 4 Utbildning Arbete och tillväxt Näringsliv

Läs mer

Delutvärdering Matte i Πteå Moa Nilsson Juli 2014

Delutvärdering Matte i Πteå Moa Nilsson Juli 2014 Delutvärdering Matte i Πteå Moa Nilsson Juli 2014 Projektet Matte i Πteå Syfte Syftet med det treåriga projektet Matte i Πteå är att utveckla och förbättra undervisningen i matematik för att öka alla elevers

Läs mer

En grundskola i världsklass. Teknikföretagens prioriterade frågor för grundskolan

En grundskola i världsklass. Teknikföretagens prioriterade frågor för grundskolan En grundskola i världsklass Teknikföretagens prioriterade frågor för grundskolan 2 TEKNIKFÖRETAGENS PRIORITERADE FRÅGOR FÖR GRUNDSKOLAN En grundskola i världsklass Den tekniska och digitala utvecklingen

Läs mer

Recruitment to science. Ann-Christin Thor och Marie Strandevall

Recruitment to science. Ann-Christin Thor och Marie Strandevall Recruitment to science Ann-Christin Thor och Marie Strandevall Ungdomar väljer bort naturvetenskap På internationell och nationell nivå uttalas både från politiskt håll och från näringslivet att det är

Läs mer

Kommittédirektiv. Arbetslivet som lärmiljö. Dir. 2006:34. Beslut vid regeringssammanträde den 30 mars 2006

Kommittédirektiv. Arbetslivet som lärmiljö. Dir. 2006:34. Beslut vid regeringssammanträde den 30 mars 2006 Kommittédirektiv Arbetslivet som lärmiljö Dir. 2006:34 Beslut vid regeringssammanträde den 30 mars 2006 Sammanfattning av uppdraget En kommitté skall initiera och stimulera en ökad samverkan mellan näringsliv

Läs mer

Koncernkontoret Avdelningen för regional utveckling

Koncernkontoret Avdelningen för regional utveckling Avdelningen för regional utveckling Näringsliv Skåne Anders Axelsson Utredare 040-675 34 09 anders.axelsson@skane.se PROJEKTBESKRIVNING Datum 2013-08-08 Dnr 1301556 1 (7) Supplemental Instruction - En

Läs mer

En mer flexibel gymnasieskola

En mer flexibel gymnasieskola Kommittémotion M Motion till riksdagen 2018/19:2837 av Erik Bengtzboe m.fl. (M) En mer flexibel gymnasieskola Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en

Läs mer

Måldokument Utbildning Skaraborg

Måldokument Utbildning Skaraborg Måldokument Utbildning Skaraborg 2019-07-01 2022-06-30 1 Övergripande syfte Övergripande syfte med Utbildning Skaraborg är att ge invånarna i Skaraborg en kvalitativt god utbildning, som gör Skaraborg

Läs mer

Teknik och innovationer

Teknik och innovationer Teknik och innovationer 0011100010 1100101110 01101110001 01001110100 1111011000 Teknik Att ha kunskaper i teknik och naturvetenskap är viktigt i det samhälle vi lever i. Intresset för att läsa vidare

Läs mer

IT som pedagogisk resurs när förskola/skola möter högskoleutbildning

IT som pedagogisk resurs när förskola/skola möter högskoleutbildning IT som pedagogisk resurs när förskola/skola möter högskoleutbildning En studie om ett utvecklingsarbete med syfte att stärka IT i lärarutbildningen Susanne Gustavsson Elisabeth Insulander susanne.gustavsson@his.se

Läs mer

AVESTA KOMMUN- ENTREPRENÖRSKAP DANIEL NORDSTRÖM 2014-06-18

AVESTA KOMMUN- ENTREPRENÖRSKAP DANIEL NORDSTRÖM 2014-06-18 AVESTA KOMMUN- ENTREPRENÖRSKAP DANIEL NORDSTRÖM 2014-06-18 AGENDA DANIEL NORDSTRÖM OM NORDSTRÖM EDUCATION FILMVISNING FRÅN HUDIKSVALL VARFÖR SATSA ENTREPRENÖRSKAP I AVESTA KOMMUN? BEVILJAD PROJKETANSÖKAN

Läs mer

Verksamhetsplan

Verksamhetsplan Verksamhetsplan 2013-2016 VERKSAMHETSPLAN FÖR VETENSKAPENS HUS, 2013-2016 Bakgrund Vetenskapens Hus startades år 2002 som ett samarbetsprojekt mellan KTH och Stockholms universitet. En av de främsta drivkrafterna

Läs mer

Regeringen har även byggt ut lärar- och förskollärarutbildningarna under

Regeringen har även byggt ut lärar- och förskollärarutbildningarna under Promemoria 2016-09-12 U2016/03765/KOM Utbildningsdepartementet Nyheter för fler lärare: Fler vägar till och tillbaka till läraryrket Nyckeln till att förbättra kunskapsresultaten i den svenska skolan är

Läs mer

Måldokument Utbildning Skaraborg

Måldokument Utbildning Skaraborg Måldokument Utbildning Skaraborg 1 Inledning Undertecknande kommuner i Skaraborg har beslutat att samverka kring utbildning i Skaraborg. Denna samverkan regleras genom samverkansavtal som är bilagor till

Läs mer

Programmering för samtliga elever från årskurs ett Motion (2016:39) av Johan Nilsson (M)

Programmering för samtliga elever från årskurs ett Motion (2016:39) av Johan Nilsson (M) Utlåtande 2016:168 RIV (Dnr 106-597/2016) Programmering för samtliga elever från årskurs ett Motion (2016:39) av Johan Nilsson (M) Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar följande. Motion

Läs mer

Sammanfattning av förbundets synpunkter på delegationens förslag

Sammanfattning av förbundets synpunkter på delegationens förslag 2010-10-11 REMISSVAR MF/AJH Rnr 38.10 Dnr 206/10 Saco Box 2206 103 15 Stockholm Lärarnas Riksförbunds synpunkter på förslagen i SOU 2010:28 Teknikdelegationens betänkande; Vändpunkt Sverige ett ökat intresse

Läs mer

Teknikprogrammet UPPFÖLJNING AV GYMNASIESKOLAN 2019

Teknikprogrammet UPPFÖLJNING AV GYMNASIESKOLAN 2019 Teknikprogrammet UPPFÖLJNING AV GYMNASIESKOLAN 2019 Denna publikation är ett utdrag ur Skolverkets rapport "Uppföljning av gymnasieskolan 2019". Rapporten publiceras årligen och finns i sin helhet i Skolverkets

Läs mer

Sammanträdesrum Myggdalen, Kommunhuset, Tyresö centrum Torsdagen den 24 oktober 2013, kl 18.30

Sammanträdesrum Myggdalen, Kommunhuset, Tyresö centrum Torsdagen den 24 oktober 2013, kl 18.30 Tyresö kommun Gymnasie- och arbetsmarknadsnämnden Plats och tid: Sammanträdesrum Myggdalen, Kommunhuset, Tyresö centrum Torsdagen den 24 oktober 2013, kl 18.30 90 Beslut i kommunfullmäktige/kommunstyrelsen

Läs mer

8.1 Problembild. 8.2 Strategi. Remiss av betänkandet Vändpunkt Sverige. SOU 2010:28. Remissvar från Kungl. Tekniska högskolan.

8.1 Problembild. 8.2 Strategi. Remiss av betänkandet Vändpunkt Sverige. SOU 2010:28. Remissvar från Kungl. Tekniska högskolan. 2010-10-07 Dnr V2010-0438 Doss 21 Remiss av betänkandet Vändpunkt Sverige. SOU 2010:28. Remissvar från Kungl. Tekniska högskolan. Teknikdelegationen ger en problembild och förslag på fortsatt arbete för

Läs mer

2 Avnämare av gymnasieskolan och högskolans grundutbildning. 2.1 Avnämare av gymnasieskolan

2 Avnämare av gymnasieskolan och högskolans grundutbildning. 2.1 Avnämare av gymnasieskolan 2 Avnämare av gymnasieskolan och högskolans grundutbildning 2.1 Avnämare av gymnasieskolan 19 Avgångna med slutbetyg från gymnasieskolan våren 1995 À 20 21 22 Jämförelse mellan avgångna 1993 och 1995 23

Läs mer

Nämndsplan Barn- och utbildningsnämnden

Nämndsplan Barn- och utbildningsnämnden Nämndsplan Barn- och utbildningsnämnden 1 Inledning Barn- och utbildningsnämnden ansvarar för förskola, pedagogisk omsorg, öppen förskola, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, fritidshem, gymnasieskola,

Läs mer

Gymnasieplan 2015-2018. Stenungsunds kommun

Gymnasieplan 2015-2018. Stenungsunds kommun STENUNGSUNDS KOMMUN Gymnasieplan 2015-2018 Stenungsunds kommun Typ av dokument Plan Beslutat av Kommunfullmäktige Beslutsdatum: 2014-11-17 Dnr 0526/14 Dokumentägare Sektorschef Sektor Utbildning Giltighetstid

Läs mer

VÄNDPUNKT SVERIGE ETT ÖKAT INTRESSE FÖR MATEMATIK, NATURVETENSKAP, TEKNIK OCH IKT Betänkande av Teknikdelegationen (SOU 2010:28)

VÄNDPUNKT SVERIGE ETT ÖKAT INTRESSE FÖR MATEMATIK, NATURVETENSKAP, TEKNIK OCH IKT Betänkande av Teknikdelegationen (SOU 2010:28) Dokument Sida YTTRANDE 1 (5) Datum Referens: Samhällspolitik och analys/germn Bender 2010-08-2611 Direkttel: 08-782 91 85 E-post: german.bender@tco.se Utbildningsdepartementet 103 33 STOCKHOLM VÄNDPUNKT

Läs mer

Projektmodell. 1. Riktlinjer projektmodell 1 (6) 2010-03-12

Projektmodell. 1. Riktlinjer projektmodell 1 (6) 2010-03-12 12 1 (6) Projektmodell Projektmodell Projektmodell... 1 1. Riktlinjer projektmodell... 1 2. Projektförutsättningar... 2 2.1 Uppdragsgivaren... 2 2.2 Direktiv... 2 2.3 Förstudie... 2 2.4 Beslut... 2 2.5

Läs mer

FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Ks 69/01 2001-05-18 Ks14 1

FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Ks 69/01 2001-05-18 Ks14 1 HÄRJEDALENS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Ks 69/01 2001-05-18 Ks14 1 PROJEKTPOLICY Denna projektpolicy syftar till att göra projektarbete som arbetsform effektivt samt att ange riktlinjer

Läs mer

HÖGSKOLEUTBILDNING FÖR NYA JOBB MAGDALENA ANDERSSON TALLA ALKURDI 11 AUGUSTI 2014

HÖGSKOLEUTBILDNING FÖR NYA JOBB MAGDALENA ANDERSSON TALLA ALKURDI 11 AUGUSTI 2014 HÖGSKOLEUTBILDNING FÖR NYA JOBB MAGDALENA ANDERSSON TALLA ALKURDI 11 AUGUSTI 2014 STOR BRIST PÅ HÖGSKOLEUTBILDADE YRKESGRUPPER ANTAL LEDIGA JOBB I EKONOMIN 70 000 60 000 50 000 40 000 30 000 20 000 10

Läs mer

Nämndsplan Barn- och utbildningsnämnden

Nämndsplan Barn- och utbildningsnämnden Nämndsplan Barn- och utbildningsnämnden 1 Inledning Barn- och utbildningsnämnden ansvarar för förskola, barnomsorg på obekväm arbetstid, pedagogisk omsorg, öppen förskola, förskoleklass, grundskola, grundsärskola,

Läs mer

Företagens behov av teknikkompetens. Teknikföretagen för Sveriges viktigaste företag

Företagens behov av teknikkompetens. Teknikföretagen för Sveriges viktigaste företag Företagens behov av teknikkompetens Rekryteringsläge 2000-talet 100.000 De stora barnkullarna från mitten av 40-talet matchas inte av de unga som kommer ut i arbetslivet 52-65 åringar som går i pension

Läs mer

Projektbeskrivning. Gymnasieskolans mål och Högskolans förkunskapskrav. En jämförande studie om matematikundervisningen.

Projektbeskrivning. Gymnasieskolans mål och Högskolans förkunskapskrav. En jämförande studie om matematikundervisningen. Projektbeskrivning Gymnasieskolans mål och Högskolans förkunskapskrav. En jämförande studie om matematikundervisningen. Bakgrund KTH och LHS har ett regeringsuppdrag att tillsammans utveckla nya inriktningar

Läs mer

Internationalisering. Globaliseringen. 26 Program E: Ledande nordlig region

Internationalisering. Globaliseringen. 26 Program E: Ledande nordlig region Internationalisering Globaliseringen Ökat informationsutbyte och minskade hinder för migration, investeringar och handel har påverkat den ekonomiska utvecklingen i världen. Globaliseringen har dessutom

Läs mer

Motala kommuns plan för studie- och yrkesvägledning

Motala kommuns plan för studie- och yrkesvägledning Planen fastställd av bildningsnämnden 20 maj 2015 Motala kommuns plan för studie- och yrkesvägledning Entreprenörskap från förskola till vuxenutbildning 2 Vägledning från förskola till vuxenutbildning

Läs mer

Huvudmannens delredovisning avseende utveckling av utbildningen i förskoleklass och grundskola

Huvudmannens delredovisning avseende utveckling av utbildningen i förskoleklass och grundskola 2016-04-12 Handläggare Lisa Ringqvist Fanny Adebrink Ewa Norrström Anette Ekholm Avdelning styrning och kvalitet Skolinspektionen Huvudmannens delredovisning avseende utveckling av utbildningen i förskoleklass

Läs mer

Utlysning ESF Nationellt. Genomförandeprojekt med inriktning "Effektivare strukturer för en bättre Yrkesutbildning

Utlysning ESF Nationellt. Genomförandeprojekt med inriktning Effektivare strukturer för en bättre Yrkesutbildning Utlysning ESF Nationellt Genomförandeprojekt med inriktning "Effektivare strukturer för en bättre Yrkesutbildning Övergripande för det nationella programmet Bidra till en väl fungerande arbetsmarknad och

Läs mer

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Förord Eget företagande måste bli ett lika naturligt val som anställning. För att nå dit kan utbildningsväsendet fylla en viktig funktion genom att

Läs mer

Gymnasieskolan och småföretagen

Gymnasieskolan och småföretagen Gymnasieskolan och småföretagen Mars 2004 Inledning Gymnasieskolan är central för småföretagens kompetensförsörjning och konkurrenskraft. Företagarna välkomnar att regeringen nu slår ett slag för ökad

Läs mer

Varför vill Teknikföretag att Felix stör en ingenjör?

Varför vill Teknikföretag att Felix stör en ingenjör? Varför vill Teknikföretag att Felix stör en ingenjör? Teknikföretag är Sveriges viktigaste företag för tillväxt, sysselsättning, utveckling, export och därmed för välfärden. Det finns en stark koppling

Läs mer

Strategi för kvalitets- och innovationsarbete inom staden och samarbete med högre utbildning och forskning

Strategi för kvalitets- och innovationsarbete inom staden och samarbete med högre utbildning och forskning PM 2015:79 RI (Dnr 138-723/2015) Strategi för kvalitets- och innovationsarbete inom staden och samarbete med högre utbildning och forskning Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar följande.

Läs mer

Internet of Things Utbildning och Kompetensförsörjning. Fredrik Heintz Linköpings universitet

Internet of Things Utbildning och Kompetensförsörjning. Fredrik Heintz Linköpings universitet Internet of Things Utbildning och Kompetensförsörjning Fredrik Heintz Linköpings universitet SIP IoT Utbildning Översikt Syfte: Lägga grunden för arbetet med att tillgodose Sveriges kort- och långsiktiga

Läs mer

Strategi Digital kompetens Krokoms kommuns förskolor och skolor 2014-2016

Strategi Digital kompetens Krokoms kommuns förskolor och skolor 2014-2016 Strategi Digital kompetens Krokoms kommuns förskolor och skolor 2014-2016 Vision Krokoms framgångsrika skolor utmanar och formar framtiden Inledning Krokoms kommun har gjort medvetna satsningar under årens

Läs mer

Erasmus+ EU:s nya program för utbildning, ungdom och idrott 2014-01-01

Erasmus+ EU:s nya program för utbildning, ungdom och idrott 2014-01-01 Erasmus+ EU:s nya program för utbildning, ungdom och idrott 2014-01-01 Sammanhanget Erasmus+ Strategi: Europa 2020 Tillväxtstrategi som antogs av medlemsländerna och EUkommissionen 2010. Kom till för att

Läs mer

Gymnasiebehörighet 2018

Gymnasiebehörighet 2018 Gymnasiebehörighet 2018 Statistisk analys för Askersunds kommun och rikets resultat årskurs 9 2019-01-16 Anneli Jöesaar INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Bakgrund...3 2. Resultat gymnasiebehörighet 2018...3 2.1

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Inledning Kommunens skolor och förskolor skall erbjuda en bra arbetsmiljö och lärandemiljö för elever och personal. De nationella målen för förskolan och skolan

Läs mer

Resultatredovisning nationella program gymnasiet vårterminen 2017

Resultatredovisning nationella program gymnasiet vårterminen 2017 Ärende 11 1 (2) TJÄNSTESKRIVELSE 2017-09-18 Utbildningskontoret Utbildningsnämnden Resultatredovisning nationella program gymnasiet vårterminen 2017 Dnr: UN 17/078 Sammanfattning av ärendet Sammanfattningsvis

Läs mer

Kompetensförsörjning för att få sökande till gymnasiala yrkesutbildningar inom områden där det råder kompetensbrist på Gotland

Kompetensförsörjning för att få sökande till gymnasiala yrkesutbildningar inom områden där det råder kompetensbrist på Gotland Utbildnings och arbetslivsförvaltningen Anders Jolby Ärendenr BUN 2015/675 Handlingstyp Tjänsteskrivelse 1 (3) Datum 24 mars 2016 Barn- och utbildningsnämnden Kompetensförsörjning för att få sökande till

Läs mer

Framtidskontraktet. Avsnitt: Med kunskaper växer Sverige. Version: Beslutad version

Framtidskontraktet. Avsnitt: Med kunskaper växer Sverige. Version: Beslutad version Framtidskontraktet Avsnitt: Med kunskaper växer Sverige Version: Beslutad version Med kunskaper växer Sverige 5 Människan är en skapande varelse som bygger värde och mening i gemenskap med andra. Alla

Läs mer

Yttrande - En gymnasieutbildning för alla - åtgärder för att alla unga ska påbörja och avsluta en gymnasieutbildning (SOU 2016:77)

Yttrande - En gymnasieutbildning för alla - åtgärder för att alla unga ska påbörja och avsluta en gymnasieutbildning (SOU 2016:77) Utbildningsdepartementet Yttrande 2017-02-28 Registrator Dnr: U2016/04660/GV 103 33 Stockholm Yttrande - En gymnasieutbildning för alla - åtgärder för att alla unga ska påbörja och avsluta en gymnasieutbildning

Läs mer

Sökande och antagna i gymnasieskolan läsåret 2016/17

Sökande och antagna i gymnasieskolan läsåret 2016/17 Avdelningen för analys Gymnasie- och vuxenutbildningsstatistik 1 (5) Sökande och antagna i gymnasieskolan läsåret 2016/17 s officiella statistik över vilka gymnasieprogram ungdomar har sökt i första hand

Läs mer

Skola i världsklass. Förslag till skolplan UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN. 1. Inledning

Skola i världsklass. Förslag till skolplan UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN. 1. Inledning UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN BILAGA DNR 08-401/179 SID 1 (7) 2008-01-30 Förslag till skolplan Skola i världsklass 1. Inledning Skolans huvuduppgift är att förmedla kunskap och vårt gemensamma bildningsarv

Läs mer

Välkommen till gymnasieskolan!

Välkommen till gymnasieskolan! 030509 Välkommen till gymnasieskolan! Inledning: Jämfört med den skolan du kommer från, grundskolan, så kommer du snart att märka en del skillnader. I grundskolan läste du ämnen. Det gör du också i gymnasieskolan

Läs mer

Gymnasiebehörighet 2017

Gymnasiebehörighet 2017 Gymnasiebehörighet 2017 Statistisk analys för Sjöängsskolans och rikets resultat årskurs 9 2018-02-21 Anneli Jöesaar INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Bakgrund... 3 2. Resultat gymnasiebehörighet 2017... 3 2.1 Gymnasiebehörighet...

Läs mer

Avans 15 - Utveckling av utbildningsprogram på avancerad nivå

Avans 15 - Utveckling av utbildningsprogram på avancerad nivå Sida 1 (8) UTLYSNING Avans 15 - Utveckling av utbildningsprogram på avancerad nivå KK-stiftelsen inbjuder Sveriges nya universitet och högskolorna att ansöka om finansiering till utveckling av utbildningsprogram

Läs mer

En röd tekniktråd i Halland

En röd tekniktråd i Halland En röd tekniktråd i Halland Erfarenheter och framgångsfaktorer Maria Burge, ENT-koordinator KomTek Catarina Carlsson, verksamhetschef KomTek Regional relations- och aktivitetskarta Koncept- och metodutveckling

Läs mer

Hållbar utbildning vid LTU

Hållbar utbildning vid LTU Hållbar utbildning vid LTU Loka brunn, 2014-02-06 space main campus art/media wood science o 1 Fakta LTU 46 % Utbildning Grundat 1971 5:e tekniska högskolan Omsättning 1,6 miljarder SEK 19 200 studenter

Läs mer

STUDIEVÄGLEDNING. Teknik i gymnasiet!

STUDIEVÄGLEDNING. Teknik i gymnasiet! STUDIEVÄGLEDNING Teknik i gymnasiet! SYNEN PÅ TEKNIK OCH TEKNISK UTBILDNING VAD ÄR TEKNIK? NATURVETENSKAPOCHTEKNIK NYA BEHOV NY TEKNIK NYA YRKESOMRÅDEN ELEVERS INTRESSE FÖR NATURVETENSKAP OCH TEKNIK VARFÖR

Läs mer

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola Beslut 2013-01-18 Mikael Elias Gymnasium AB carina.hall@academedia.se Rektorn vid Mikael Elias Teoretiska Gymnasium i Stockholm helen.forsberg@teoretiska.se Beslut för gymnasieskola efter tillsyn av den

Läs mer

En utvecklad studie- och yrkesvägledning

En utvecklad studie- och yrkesvägledning En utvecklad Varför ännu en utredning om vägledningsfrågor? Varför är det viktigt? Hur ser problembilden ut? Vilka frågor ska besvaras? Utredningens ramar Direktiv om en utvecklad Dir 2017:116 Betänkande

Läs mer

UHR:s främjandeuppdrag

UHR:s främjandeuppdrag UHR:s främjandeuppdrag 12 Myndigheten ska 1. stimulera intresset för högskoleutbildning, och 2. främja breddad rekrytering till högskolan. 13 Myndigheten ska inom högskolan motverka diskriminering och

Läs mer

!! Kvalitetsrapport!2013/2014!! samt!lokal!arbetsplan!!!!!!!!!!

!! Kvalitetsrapport!2013/2014!! samt!lokal!arbetsplan!!!!!!!!!! Kvalitetsrapport2013/2014 samtlokalarbetsplan Innehållsförteckning0 1. Om0NTI7gymnasiet0 1.1 Vår0verksamhetsidé0 1.2 Vår0vision0 1.3 Vårt0mål0 1.4 Vårt0kvalitetsarbete0 1.5 Våra0strategier0 1.6 Vart0tar0eleverna0vägen/ändamålsenlig0kvalitet0

Läs mer

FÖRSTE LÄRARE I KLIPPANS KOMMUN BARN- OCH UTBILDNINGS- FÖRVALTNINGEN

FÖRSTE LÄRARE I KLIPPANS KOMMUN BARN- OCH UTBILDNINGS- FÖRVALTNINGEN FÖRSTE LÄRARE I KLIPPANS KOMMUN - BARN- OCH UTBILDNINGS- FÖRVALTNINGEN BARN- OCH UTBILDNINGS- FÖRVALTNINGEN Vision: En förskola och skola att längta till... Klippan som skolkommun Klippan har som mål att

Läs mer

Hur kan vi attrahera framtidens forskningstalanger? Vad kan vi göra för att fler ska söka sig till tekniska och naturvetenskapliga program?

Hur kan vi attrahera framtidens forskningstalanger? Vad kan vi göra för att fler ska söka sig till tekniska och naturvetenskapliga program? Hur kan vi attrahera framtidens forskningstalanger? Vad kan vi göra för att fler ska söka sig till tekniska och naturvetenskapliga program? Per Kornhall, utvecklingsavdelningen per.kornhall@skolverket.se

Läs mer

Barns och ungdomars kunskap om och delaktighet i vår hållbara samhällsomställning

Barns och ungdomars kunskap om och delaktighet i vår hållbara samhällsomställning Barns och ungdomars kunskap om och delaktighet i vår hållbara samhällsomställning KNUT-projektet 2009-2014 Öka barns och ungdomars intresse, kunskap och engagemang för energi - resurs och klimatfrågor

Läs mer

Utveckling av studie- och yrkesvägledningen på grundskolans

Utveckling av studie- och yrkesvägledningen på grundskolans Utveckling av studie- och yrkesvägledningen på grundskolans senare år Kristofer Fagerström Dnr BUN 2015/182 Oktober 2015 2015-09-28 1 (12) Innehåll SAMMANFATTNING... 2 1. INLEDNING... 2 2. SYFTE... 3 3.

Läs mer

Verksamhetsberättelse 2015 - kortversion. Barn- och utbildningsnämnd

Verksamhetsberättelse 2015 - kortversion. Barn- och utbildningsnämnd Verksamhetsberättelse 2015 - kortversion Barn- och utbildningsnämnd Innehållsförteckning 1 Inledning... Fel! Bokmärket är inte definierat. 2 Viktiga händelser i verksamheten... Fel! Bokmärket är inte definierat.

Läs mer

RIKTLINJER VID TILLÄMPNING AV PROJEKTPOLICY

RIKTLINJER VID TILLÄMPNING AV PROJEKTPOLICY 1 (7) RIKTLINJER VID TILLÄMPNING AV PROJEKTPOLICY Inledning Syftet med denna projektpolicy är att skapa en tydlig och enhetlig styrning och struktur för projektarbete i kommunen. Målet med projekt i Strömsunds

Läs mer

21 Verksamhet efter utbildning Activity after education

21 Verksamhet efter utbildning Activity after education 21 Verksamhet efter utbildning Activity after education Sida/ Page Tabell/ Table 414 Inledande text Text 416 21.1 Verksamhet 1991 2000, året efter av- Activity 1991 2000 the year after leaving gångsåret

Läs mer

Statens skolverk 106 20 Stockholm

Statens skolverk 106 20 Stockholm Utbildningsdepartementet Regeringsbeslut I:44 2012-03-29 Statens skolverk 106 20 Stockholm U2011/4343/S U2011/7370/GV (delvis) U2012/2103/GV Uppdrag att svara för utbildning Regeringens beslut Regeringen

Läs mer

Kompetenskontraktet. Statusrapport

Kompetenskontraktet. Statusrapport Mittuniversitetet Implementering av utbildningsstrategin Kristina Rådberg, samverkansavdelningen 2013-03-26 Kompetenskontraktet Statusrapport Innehållsförteckning Sammanfattning 1. Bakgrund 1.1 Problemformulering

Läs mer

Övningsskoleprojektet, ett samverkansprojekt

Övningsskoleprojektet, ett samverkansprojekt Övningsskoleprojektet, ett samverkansprojekt inför utvidgningen Samverkansgruppen 14 oktober 2015 Cecilia Netje, projektledare Bakgrund 2010 Fältskoleprojektet, rektorssatsning 2012 Övningsskoleprojektet,

Läs mer

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola Skolinspektionen 2013-06-12 Hermods AB Tomas.abrahamsson@hermods.se Rektorn vid Hermods Gymnasium Stockholm Mari.isacson@hermods.se Beslut för gymnasieskola efter förstagångstillsyn i den fristående skolan

Läs mer

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Regional Action Plan 7 YES Let s do it Förord 8 4 Det regionala utvecklingsprogrammet Regionförbundet

Läs mer

Avsiktsförklaring. om etablering av. Akademin för smart specialisering

Avsiktsförklaring. om etablering av. Akademin för smart specialisering Avsiktsförklaring om etablering av Akademin för smart specialisering 2016-2020 Avsiktsförklaring RV - Kau om Akademin för smart specialisering 2016-2020 Inledning Mellan Region Värmland (RV) och Karlstads

Läs mer

Klicka här för att ändra format Teknikcollege FILM

Klicka här för att ändra format Teknikcollege FILM Klicka här för att ändra format Teknikcollege FILM KFY 2000 - Kompetensutveckling för yrkesverksamma Detta var KFY 2000 EU finansierat projekt mellan Metall & Verkstadsindustrierna Kartläggning hos industriföretag

Läs mer

Kvalitetsrapport!201 /201!!!!!!!!!!!!!!

Kvalitetsrapport!201 /201!!!!!!!!!!!!!! Kvalitetsrapport201/201 Förord Innehållsförteckning0 1. Om0NTI7gymnasiet0 1.1 Vår0verksamhetsidé0 1.2 Vår0vision0 1.3 Vårt0mål0 1.4 Vårt0kvalitetsarbete0 1.5 Våra0strategier0 1.6 Vart0tar0eleverna0vägen/ändamålsenlig0kvalitet0

Läs mer

Nominering till Kvalitetsutmärkelse i Danderyd Bästa förskola Bästa skola

Nominering till Kvalitetsutmärkelse i Danderyd Bästa förskola Bästa skola Nominering till Kvalitetsutmärkelse i Danderyd 2017 Bästa förskola Bästa skola Utbildningsnämndens kvalitetsutmärkelse i Danderyd 2017 Kvalitetsutmärkelsen riktas till förskolor och skolor som med nytänkande,

Läs mer

Arbetet med studie- och yrkesvägledning ska ingå som en naturlig del i förskolornas verksamhet och i den ordinarie undervisningen i kommunens skolor.

Arbetet med studie- och yrkesvägledning ska ingå som en naturlig del i förskolornas verksamhet och i den ordinarie undervisningen i kommunens skolor. Studie- och yrkesvägledningen i Staffanstorp skall fortsätta utvecklas så att den har fokus på det livslånga lärandet. Såväl den enskilde individen som samhället tjänar på att barn, ungdomar och vuxna

Läs mer

Köping en av Sveriges bästa skolkommuner. Skolplan 2011-2014

Köping en av Sveriges bästa skolkommuner. Skolplan 2011-2014 Köping en av Sveriges bästa skolkommuner Skolplan 2011-2014 Vår verksamhetsplan Barn- och utbildningsnämnden och kommundelsnämnden har antagit en skolplan för 2011-2014. I Köpings kommuns skolplan finns

Läs mer

Det är svårt att finna vägen utan kompass

Det är svårt att finna vägen utan kompass nuari 2013 Emma Brandt Det är svårt att finna vägen utan kompass Innehåll 1 Inledning... 2 2 Sammanfattning... 3 3 Metod och tillvägagångssätt... 4 3.1 Syfte och frågeställningar... 4 3.2 Avgränsningar...

Läs mer

Energitinget 17 mars Naturvetenskap och teknik

Energitinget 17 mars Naturvetenskap och teknik Energitinget 17 mars 2010 Naturvetenskap och teknik i och Februari utanför Mars skolan Ann-SofiJohansson Linköpings Kommun ann-sofi.johansson@linkoping.se Bengt Fall Norrköpings kommun bengt.fall@edu.norrkoping.se

Läs mer

Den Röda Tråden för teknikerjakten i Dalarna - från förskola till högskola och näringsliv

Den Röda Tråden för teknikerjakten i Dalarna - från förskola till högskola och näringsliv Dnr DUC 2005/149/90 2005-02-10 E J Ljungbergs Utbildningsfond att. Börje Steen STORA ENSO 791 80 Falun Den Röda Tråden för teknikerjakten i Dalarna - från förskola till högskola och näringsliv Bakgrund

Läs mer

Verksamhetsplan (Barn- och utbildningsnämnd) sid 1

Verksamhetsplan (Barn- och utbildningsnämnd) sid 1 Verksamhetsplan - 2016 (Barn- och utbildningsnämnd) sid 1 Danderyd ska erbjuda sina invånare stor valfrihet i den kommunala servicen utifrån individens önskemål och förutsättningar. Föräldrar i Danderyd

Läs mer

Gymnasiereformen i korthet

Gymnasiereformen i korthet En ny gymnasieskola Gymnasiereformen i korthet Hösten 2011 startar en ny gymnasieskola. Det är en skola med fokus på kunskap och kvalitet för att fler elever ska nå målen och därmed de kunskaper som krävs

Läs mer