Koncernkontoret Avdelningen för regional utveckling

Transkript

1 Avdelningen för regional utveckling Näringsliv Skåne Anders Axelsson Utredare PROJEKTBESKRIVNING Datum Dnr (7) Supplemental Instruction - En metod för ökad samverkan mellan högskola, gymnasiet och grundskolan Bakgrund Frågan om kompetensförsörjning på kort och lång sikt har blivit allt viktigare både nationellt och regionalt. År 2010 fick samtliga regioner och län i uppdrag av regeringen att etablera regionala kompetensplattformar för samverkan och kunskapsuppbyggnad kring framtidens regionala utbildnings- och kompetensförsörjningsbehov. Som ett led i arbetet tog år 2012 tillsammans med Länsstyrelsen i Stockholms län och Västra Götalandsregionen ett initiativ att genomföra regionala utbildnings- och arbetsmarknadsprognoser med sikte på Skåneprognosen redovisade tillgång och efterfrågan på totalt 89 utbildningsgrupper. Inom områdena vård- och omsorg, lärare och pedagoger samt ingenjörer och tekniker pekar prognosen på risk för framtida brist. Gemensamt med Arbetsförmedlingen, Kommunförbundet Skåne, Länsstyrelsen i Skåne län och Lärosäten Syd har etablerat Kompetenssamverkan Skåne (KoSS) som är ett samverkansorgan med målsättningen att gemensamt kraftsamla kring kompetensförsörjningsfrågan, genom strategisk omvärldsanalys och kunskapsuppbyggnad samt samverkan med arbetsmarknadens parter och andra organisationer kring olika insatser. Parallellt med detta har också Teknikcollege etablerats på regional nivå i Skåne. Teknikcollege är en samverkansplattform mellan det tekniska näringslivet, utbildningsanordnare och offentliga aktörer. En av de viktigaste målsättningarna är att stärka intresset för tekniska utbildningar Postadress: S Kristianstad Organisationsnummer: Besöksadress: Skånehuset, JA Hedlundsväg Telefon (växel): Fax: Internet:

2 Datum Dnr (7) genom insatser inom utbildningssystemets olika led, från grundskola till högskola. Utbildnings- och kompetensförsörjningsfrågorna utgör vidare ett strategiskt tema inom den nya Regionala utvecklingsstrategin för Skåne (RUS). Ett växande behov av ingenjörer och tekniker i Skåne Efterfrågan på kvalificerade tekniska kompetenser kommer att öka. Enligt Skåneprognosen finns en risk att det uppstår brist på både ingenjörer (både från högskola, yrkeshögskola samt gymnasiet) och kvalificerade tekniker och industriarbetare, respektive personer år Befolkningsutvecklingen är en grundläggande faktor som påverkar tillgången på studenter. Under de kommande åren kommer ungdomsgrupperna att minska vilket kommer att få betydelse för inflödet till lärosätena. De statliga anslagen har också minskat vilket begränsar högskolornas möjligheter att expandera. LTH beslutade i början av 2013 att stoppa intaget till Tekniskt basår och även den livsmedelstekniska utbildningen i Helsingborg. En annan utmaning är att andelen elever som avslutat naturvetenskapliga programmet eller teknikprogrammet per årskull varit sjunkande under flera år. Dock har antalet sökande under senaste året ökat men det är inte förrän om några år möjligt att utvärdera hur många som faktiskt kommer att fullfölja utbildningarna inom den nya gymnasieskolan (GY11). I januari 2013 gjorde tillsammans med tio större teknikföretag i Skåne en skrivelse till Utbildningsministern om behovet av ökade insatser för att stärka ingenjörsutbildningarna i Skåne och insatser för att öka intresset för teknik och naturvetenskap. Antalet elever som väljer yrkesförberedande utbildningar har stadigt sjunkit under senare år. Särskilt problematiskt har det varit för det industritekniska programmet. I Skåne är det i genomsnitt hundra elever per år på denna utbildning och i flera kommuner har man ansett sig tvingade att lägga ner det industritekniska programmet eftersom det varit ett för litet elevunderlag. Samverkan mellan högskola, gymnasiet och grundskolan En möjlig väg att få fler elever att välja tekniska och industriella utbildningar är att stärka samverkan mellan högskola, gymnasiet och grundskolan. En konkret modell för detta är det ledarskapsprogram Supplemental Instruction (SI) - som Lunds Tekniska Högskola (LTH) bedriver och som efter hand utvidgats till samverkan med ett antal gymnasieskolor i Skåne och även några grundskolor. Supplemental Instruction introducerades vid LTH SI-verksamheten utvecklades vid Kansas University i USA som ett kostnadseffektivt sätt att komma till rätta med den dåliga studentgenomströmningen vid vissa utbildningar på universitet och högskolor.

3 Datum Dnr (7) SI är som framgår av det engelska namnet ett komplement till den ordinarie undervisningen. Tanken med SI är att inlärningen av ett ämne förstärks genom utbyte av tankar och idéer mellan studenterna. Konkret sker SI i möten om ca 5-15 studenter där diskussionerna leds av äldre studenter. De äldre studenterna ska inte agera lärare utan hjälpa till att klargöra svåra frågeställningar inom ämnet genom att ställa frågor, vara bollplank, initiera arbeten i smågrupper och koordinera presentationer av slutsatser. De äldre studenterna genomgår en inledande SI-ledarutbildning där de får verktyg att använda sig av som SI-ledare. SI-verksamheten vid LTH har framförallt applicerats på den inledande matematiken som ett sätt att komma till rätta med den dåliga genomströmningen där. SI-metodiken har därefter spritts till andra lärosäten för högre utbildning i Sverige och sedan några år tillbaka även till gymnasieskolor. Ett exempel på gymnasieskola där SI används är Klippans gymnasium. Där är treor metodhandledare för tvåor, tvåor SI-ledare för ettor och ettor SI-ledare för elever i åk 9 i grundskolan. Under hösten 2007 startade ett samarbete mellan åtta skånska gymnasieskolor och LTH där studenter från LTH varit SI-ledare för elever på gymnasieskolorna i naturvetenskapliga ämnen. Projektet föll väl ut under detta prövoår och samarbetet har idag permanentats. Antalet gymnasieskolor har utökats och idag är 14 skånska gymnasieskolor med i samarbetet med LTH. I England, bland annat vid University of Manchester, som har ett väldigt stort SI program har under många år näringslivet identifierat SIledarna som väldigt intressanta att rekrytera framförallt för deras tillämpade ledarskapserfarenhet. Konsekvenserna av detta är att delar av näringslivet direkt letar efter studenter med SI ledarerfarenhet. Förra året beslutade även LTH att man skulle satsa på att marknadsföra SIledarnas komptenser för näringslivet. Det har redan gett resultat då en handfull företag som när det förstått vad SI ledarskapet innebär uttryckt att de på olika sätt vill vara med och stödja SI programmet och rekrytera SI ledare som framtida chefer och projektledare. Det nationella SI centrets uppgift är att sprida, utbilda och stödja utvecklingen av SI i Skandinavien. Flera års erfarenhet har visat att SI har kunnat fungera väl i olika miljöer och sammanhang. En av grundidéerna med SI är att vara en hjälp i övergången från en kontext till ett annat. Genom att det bygger på ett konstruktivistiskt synssätt blir deltagarna involverade och aktiva deltagare. De lär sig dels att klara av de konkreta uppgifterna men lär sig också hur man skall tänka på en strukturell nivå. Dessutom får de också genom att delta tillgång till den tysta kunskapen som normer och värderingar som gäller, detta via SI ledaren som modellerar detta som ledare och sätter standarden i gruppen.

4 Datum Dnr (7) Förra året inledde LTH ett samarbete med lärarutbildningen i Malmö där man på försök införde SI bland lärarstudenterna. SI måste implementeras på en organisatorisk nivå för att vara långsiktigt hållbart. Det finns intresse både hos LTH och Malmö högskola att ta ett nytt initiativ och på ett mer strukturerat sätt diskutera hur och när och var SI skulle kunna användas på Malmö Högskola. Syfte och mål Mot bakgrund av det långsiktiga behovet av att öka inflödet på de tekniska och industriella utbildningarna på gymnasiet och vidare till högskolan, eller yrkeshögskolan, finns det anledning att pröva förutsättningarna till ännu starkare länkar mellan högskolor, gymnasieskolor och grundskolor. kommer i ett gemensamt projekt med LTH och Malmö högskola och i samverkan med berörda kommuner genomföra ett pilotprojekt för att testa möjligheten att utveckla och sprida SI-konceptet i Skåne. Både ur ett regionalt kompetensförsörjningsperspektiv och ur ett lärosätesperspektiv finns det behov av att öka intresset för högre studier inom naturvetenskap och teknik, och då speciellt i samhällsgrupper där man traditionellt eller av andra skäl inte söker sig till högre studier. Avgörande för att välja högre tekniska studier är att man lyckas väl i de kurser som ger förkunskaper och behörighet för dessa. Vi vet också att en avgörande orsak till val av inriktning i fortsatta studier är positiva förebilder i omgivningen. Genom att göra högskolorna mer närvarande i gymnasieoch grundskolan kan vi dels visa på förebilder och möjligheten för tekniska utbildningar, dels medverka till att eleverna får bättre förutsättningar att klara sina kurser. Syftet med SI-verksamheten i gymnasie- och grundskolan är flera: Att förbättra samverkan mellan lärosätena och gymnasie- och grundskolor Att öka intresset för naturvetenskap och teknik bland elever med hjälp av teknologer som mentorer Att bidra till att öka inlärningen i naturvetenskapliga ämnen Att förbättra elevernas studieteknik Att ge eleverna positiva förebilder och en bättre bild av hur det är att studera vid universitet och högskolor. Uppdraget Följande insatser ska genomföras inom projektet: I dagsläget är 14 gymnasieskolor med i programmet. Under projektet ska SI erbjudas till fler gymnasieskolor

5 Datum Dnr (7) I dagsläget bedrivs SI primärt inom Naturvetenskapliga programmet. Under projektet ska SI erbjudas till elever i ytterligare program som t.ex. Teknikprogrammet I dagsläget har SI-verksamheten prövats i några få grundskolor. Under projektet ska SI erbjudas och testat i några fler grundskolor som pilotprojekt SI har så här långt varit inriktat mot elever på studieförberedande program. Inom ramen för pilotprojekt ska SI prövas som metod för ett antal yrkesförberedande program, primärt i Teknikcollegecertifierade utbildningar inom Industriteknik (IN), El- och energi (EE) samt Fordon (FP). Sprida SI-konceptet till näringslivet, primärt via Teknikcollege och Teknikföretagens medlemsföretag. Inleda en dialog med Malmö högskola, primärt fakulteten Teknik och Samhälle, och utreda förutsättningarna att utvidga SI till Mah Utreda och testa hur SI kan användas med särskilt fokus på att få fler tjejer och elever med utländsk bakgrund att se möjligheterna i tekniska utbildningar. Resultat och uppföljning Det behöver byggas upp långsiktiga och varaktiga insatser och metoder för öka inflödet till tekniska och industriella utbildningar. Resultaten från projektet kommer att sammanställas i en rapport som dels utvärderar resultaten, dels diskutera om ett mer långsiktigt och utökat samarbete bör ske. Rapporten ska redovisa hur de konkreta insatserna genomförts, hur de medverkande organisationerna, SI-ledarna, lärarna och eleverna har upplevt projektet. Om utfallet varit huvudsakligen positivt skall rapporten också peka på vad som krävs för en bredare samverkan där parterna kan samlas kring något gemenensamt och hur en winwin-situation kan uppstå. Rapporten ska peka ut vilka områden som fungerat bäst, hur man kan utveckla verksamheten, visa på hur näringslivets delaktighet kan öka, hur verksamheten kan integreras i de olika organisationernas ordinarie verksamheter. Tidsplan Projektet startar i oktober 2013 och avslutas i oktober 2014 Samarbetsparter, LTH, Teknikcollege, Malmö högskola, medverkande kommuner, Kommunförbundet Skåne, Kompetenssamverkan Skåne

6 Datum Dnr (7) Ekonomiska konsekvenser och finansiering Kostnaderna för pilotprojektet uppskattas till följande: Lunds Tekniska Högskola Malmö högskola Totalt kronor kronor kronor kronor Pilotprojektet kring SI-verksamheten kommer kräva koordinering primärt från LTH, men på sikt även från Malmö högskola, dels intern planering, dels för att upprätta och utveckla kontakter med grundskolor och gymnasier. Lärosätena kommer även behöva ta ansvar för att utveckla och anpassa metodkonceptet till nya elevgrupper. Medverkande studenter och elever som deltar i ledarskapsutbildningarna behöver viss ekonomisk ersättning och ersättning för reseutlägg. Pilotprojektets resultat och erfarenheter kommer också att behöva utvärderas vilket ska ske i for av en skriftlig rapport. kommer stödja utvecklingsarbetet med kronor samt delta i styr- och arbetsgrupp. Bodil Rosvall Jönsson Näringslivschef

7 Datum Dnr (7)