Kvalitetsdokument 2014, Trappgränds förskola (i kommunal regi) Trappgränds montessoriförskola Vi är en förskola som arbetar enligt Montessoripedagogiken i ett heldagsperspektiv. Ett lyhört arbetssätt är självklart för oss för att stimulera och utveckla barnet samt kunna möta upp på rätt nivå. Här möter vi varje barn utifrån dess egen förmåga och förutsättningar. Vi har stora, rymliga lokaler, miljön är utformad så att barnen ska kunna utvecklas i lugn och ro. När intresse och koncentration har infunnit sig så har barnen stora möjligheter att hitta sin egen arbetscykel och sin kreativitet. "Hjälp mig att klara mig själv". Dessa ord är viktiga för oss, för med positivt tänkande och återkoppling är nästan allt möjligt. Vi har en småbarnsavdelning och två storbarnsavdelningar med sammanlagt 55 barn och ca 12 pedagoger och en kokerska som lagar vår mat.
Innehållsförteckning 1 Mål: Förskolan har en pedagogisk dokumentation som visar på barnens utveckling och lärande... 3 2 Mål: Förskolan stimulerar och utmanar barnens språkliga förmåga... 3 3 Mål: Förskolan stimulerar och utmanar barnens matematiska tänkande... 4 4 Mål: Förskolan använder modern teknik för att stimulera barnens utveckling... 4 5 Mål: Andelen förskollärare i förskolan ska vara lägst 50 %... 5 6 Mål: Information skall finnas om hur förskolor gör sin verksamhet tillgänglig för alla barn (även på hemsidor).... 5 7 Nyckeltal... 6 8 Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan... 7 Re 320 Trappgränd, Kvalitetsdokument 2014, Förskolor (läå 2013/2014) 2(7)
1 Mål: Förskolan har en pedagogisk dokumentation som visar på barnens utveckling och lärande Beskrivning av vårt arbete med pedagogisk dokumentation av barnens utveckling och lärande Trappgränds montessoriförskola har arbetat vidare med barnets portfolio. Förra läsåret påbörjade vi en revidering och ett nytt tänk kring barnets pärm som har fortsatt. Sedan hösten 2013 så har varje avdelning en egen lärplatta(ipad) som arbetsredskap. Vi har en arbetsgrupp som har träffats och tillsammans utvecklat arbetet med lärplattor i verksamheten. Som det ser ut nu så arbetar de flesta pedagoger i appen Pic collage när de på något sätt med bild eller text vill visa på barnets enskilda eller gruppens utveckling och lärande. De underlag samt dokument vi använder vid höstens avstämningssamtal och vårens utvecklingssamtal med föräldrarna är också ett sätt som vi synliggör barnets utveckling och lärande på. Detta är grunden för att tillsammans förstå var barnet är i sin utveckling. Den vardagliga kontakten och samarbetet med föräldrarna samt barnen möjliggör förståelsen för vad utveckling och lärande är för just det enskilda barnet. När vi studerar kundenkäten kontra självvärderingen ser vi en lägre differens än förra året. Vi värderar att vi dokumenterar 88 % och föräldrarna vet eller upplever 80 %. För att komma vidare så ska alla pedagoger känna sig bekväma med ex appen Pic collage. Och om ekonomin tillåter så önskar avdelningarna köpa in 1 lärplatta(ipad) till per avdelning. För som det ser ut nu så krockar oftast arbetstillfällena när ett barn arbetar och en pedagog behöver lärplattan för dokumentation samt uppföljning. 2 Mål: Förskolan stimulerar och utmanar barnens språkliga förmåga Beskrivning av vårt arbete med att stimulera och utmana barns språkliga förmåga I det dagliga arbetet på avdelningarna så ligger Tecken som stöd till grund för en god samt tydlig kommunikation tillsammans med barnen. I förra årets kvalitetsdokument skrev vi att vi skulle vidareutveckla vårt arbete med teckenstöd och det har vi under detta år gjort. De yngre barnen får en större tydlighet och inte bara muntlig kommunikation. De äldre barnen får ett till sätt att göra sig förstådd på och en större förståelse för olika slags kommunikationssätt. Vi har under året lyft aktuella tecken så som exempelvis vardagstecken blöja, toalett, tvätta händerna mm. Även sko, mössa, vantar, jacka etc. Vid högtider, traditioner, teman osv har vi aktualiserat de tecken som barnen har efterfrågat och behövt. Vid ett projektarbete med en grupp om djungeldjur så var det barnens inflytande som styrde och också på det sätt så lärde vi oss nya tecken. En pedagog har gått steg 2 i Tecken som stöd. På hösten så stämde vi av nuläget på avdelningarna kring barnens språkliga förmåga och bland annat så har vi delat upp barnen i fler grupper vid samlingar för att kunna lägga undervisningen på rätt nivå. Vi har vid fler tillfällen använt oss utav flanosagor och läst mer böcker än förr. En grupp barn har gjort egna böcker som visades upp under Barnens vecka v. 20. De hade själva valt vad de ville skriva om och har tillsammans med en pedagog sökt information i böcker, på nätet eller hittat på en fantasisaga som de Re 320 Trappgränd, Kvalitetsdokument 2014, Förskolor (läå 2013/2014) 3(7)
illustrerat och sammanställt. Lärplattan(Ipad n) har vi använt oss utav för att stimulera samt utmana barnens språkliga förmåga. Vi har kompletterat med olika appar där behov funnits men också använt oss utav montessoriappar för att lyfta fram Maria Montessoris material i ett annat verktyg. Självvärderingen och kundenkäten överensstämmer ganska bra när det gäller om vi arbetar med att utveckla barnens språk, 100 % pedagogerna och 89 % föräldrarna. För att pedagogerna ska komma framåt och utvecklas så söker vi efter en passande fortbildning som förhoppningsvis kan stimmulera oss att tänka mer språkligt/tekniskt. 3 Mål: Förskolan stimulerar och utmanar barnens matematiska tänkande Beskrivning av vårt arbete med att stimulerar och utmanar barnens matematiska tänkande Vi har arbetat vidare med vardagsmatematik och att hitta barnens individuella nuläge. I en barngrupp har ett matematikprojekt förekommit som vi sänder med som bilaga. Schack intresset från förra läsåret håller i sig och sprider sig till yngre nyfikna barn. Montessorimaterialet som stimulerar det matematiska tänkandet använder vi även nu på lärplattan. På samlingar har vi arbetat med ex mattegåtor eller praktiska matte gruppövningar där barnen får vara delaktiga. Och på sagostunder för de äldre barnen så har vi läst mattesagor (En räknesaga av Nomi Cohen, Studentlitteratur ). På föräldramötet, utvecklingssamtalen och i verksamhetsplanen har vi ytterligare lyft hur vi tänker och arbetar. Några pedagoger deltog på vårens matematikföreläsning och fick en ny dimension att tänka kring samt utveckla i verksamheten. I självvärderingen tycker vi att Jag utmanar och stimulerar barnens matematiska förmåga till 100 %. Föräldraenkäten visar att 80 % tycker att det stämmer bra. Reflektera mer kring hur vi tänker och arbetar matematiskt med barnen för att hjälpa dem att få en bra grund. För övrigt är vi nöjda med hur vi arbetar och med pedagogernas kreativitet. 4 Mål: Förskolan använder modern teknik för att stimulera barnens utveckling Beskrivning och konkreta exempel från vår verksamhet Vi har trådlös internetuppkoppling som fungerar bra och en färgskrivare från Ricoh. En dator/avdelning och två på kontoret (en fast och en bärbar). Datorn används både för rent skrivande samt dokumentation med barnen. När vi söker information eller vill se något lärorikt/roligt (t.ex. från UR Tv) med barnen så används också datorn kopplad med projektorn. Förra våren så köpte vi in Ipad till verksamheten så nu har vi en per Re 320 Trappgränd, Kvalitetsdokument 2014, Förskolor (läå 2013/2014) 4(7)
avdelning. De används flitigt både av pedagoger samt barn. Som vi tidigare har beskrivit så kopplar vi vardagsarbetet med appar som ytterligare stimulerar inom läroplanens områden. Vi har digitalkameror på avdelningarna som används men har mer och mer övergått till att fotografera med lärplattan (Ipad n) för att sedan direkt kunna arbeta i t.ex. appen Pic collage eller liknande. Digitala fotoramar används främst för bildspel eller samtal kring bilder/upplevelser. Vanan att hantera modern teknik skiftar hos pedagogerna men viljan att utvecklas finns. Fler och fler lär sig och lärplattan är ett konkret och lättarbetat verktyg som tilltalar många. Vi ska fortsätta att stödja barnen samt varandra i att använda modern teknik. Vår arbetsgrupp (Ipad-gruppen) som ska stödja verksamhetens utveckling kommer fortsätta träffas. Övriga tekniska hjälpmedel, gamla som nya, fortsätter vi diskutera på ex pedagogmöten eller p-möten. Vi har nyligen ärvt en gammal overheadapparat från Danderyds gymnasium som vi under den mörkare säsongen kommer att använda. 5 Mål: Andelen förskollärare i förskolan ska vara lägst 50 % Beskrivning av nuläget på vår förskola I dagsläget har vi lika många förskollärare som barnskötare. Däremot har barnskötarna något högre tjänstgöringstid, vilket visar sig i SCB statistiken. Andelen förskollärare är 47 %, vilket ligger nära kommunens mål på 50 %. Till hösten kommer en föräldraledig montessorilärare tillbaka. Hon har högskolekompetens men ingen formell förskollärarbehörighet. Hon kommer dock att höja kompetensen på förskolan. Antalet förskollärare har betydelse i utvecklingsarbetet på förskolan, då även förskollärare med lägre tjänstgöringstid bidrar till 100 % i utvecklingsarbetet. Vi har en VFU-utbildad handledare på förskolan som tar emot studenter. / långsiktig lösning Andelen förskollärare/högskoleutbildad personal kommer att vara ca 50 % och bemanningen i övrigt hög. Inga särskilda insatser behöver göras för att höja kompetensen på förskolan. Däremot behövs ett arbete göras på kommunnivå för att stötta och eventuellt hantera "besvärliga föräldrar". Detta gäller såväl inför en placering av en redan känd problematik som under placeringen. Kundperspektivet för enskilda familjer får aldrig vara viktigare än kvaliteten för alla barn på förskolan. 6 Mål: Information skall finnas om hur förskolor gör sin verksamhet tillgänglig för alla barn (även på hemsidor). Beskriv hur ni arbetar för att göra förskolan tillgänglig för barn med olika funktionsnedsättningar I vår verksamhet välkomnas alla barn med ett öppet intresse för vilka de är och vad vi kan göra tillsammans. I samvaron med barnen tolereras inga negativa särbehandlingar. Pedagogerna förmedlar inställningen att alla barn har samma grundläggande behov men att vissa barn kan behöva särskilt stöd för att få sina behov tillfredsställda. För att alla Re 320 Trappgränd, Kvalitetsdokument 2014, Förskolor (läå 2013/2014) 5(7)
ska få lika mycket, måste en del få lite mer. Det förmedlas även på förskolans hemsida. Under terminens första månader görs observationer på alla barn och vi skapar oss en bild av varje barns behov och förutsättningar. Pedagoggruppen reflekterar över dessa och ser över rutiner och aktiviteter så de passar barnen och gruppen, hur lokaler och material ska ordnas och om hjälpmedel ska inskaffas eller vidareutbildningar sökas för pedagogerna. Under detta läsår har tre pedagoger gått kurs i teckenstöd, TAKK och en pedagog har gått Förskole lyftets kurs: Utveckla och stödja varje barns utveckling och lärande i förskolan, 7hp. Kurserna har upplevts som mycket givande och lett till pedagogiska och utvecklande diskussioner. Pedagogerna har under hösten avstämningssamtal med föräldrarna till gamla barn på förskolan och efter inskolningarnas slut med nya föräldrar. Alla föräldrar ges möjlighet att berätta om sina barn och utbyta funderingar om utveckling, behov och intressen. Alla avdelningar har haft ett flertal nya inskolningar under hela läsåret vilket har påverkat arbetet och satt grundverksamheten i fokus. Pedagogernas arbete innehåller ständigt utvärderingar och diskussioner om alternativa pedagogiska strategier för att skapa de bästa förutsättningar för att alla barn ska känna sig sedda, lyssnade på och inkluderade i verksamheten. Aktiviteter som lockar till att lära känna varandra och samspel har varit ständigt återkommande. Mycket lek med bollar, sånglekar mm Under det här året har vi arbetat med tecken som stöd för språkutveckling och kommunikation som en naturlig del i vardagen. Barngrupperna har ofta delats i mindre grupper för att ge barnen lek/arbetsro, och möjlighet till kommunikation, samspel och på sitt sätt delta i aktiviteterna. De barn som tillfälligt eller mer frekvent behöver stöd i vissa situationer har uppmärksammats och vi har delgivit varandra tips på olika alternativa strategier och förhållningssätt. De barn som har behov av en till en träning har haft sina tider med en pedagog. De barn som har kontakt med Habiliteringen har med en pedagog deltagit i dess aktiviteter. Förskolan har även haft samarbete med logopeder, sjukgymnaster och specialpedagog som besökt förskolan. De har gett tips och idéer till pedagogerna i deras arbete. Vi ska fortsätta med vårt avdelningsövergripande arbete och förhållningssätt att alla barn finns och behövs. Återigen är det viktigt att möta föräldrar med realistiska förväntningar på vad vi gör i förskolan och vad som görs på andra håll. 7 Nyckeltal Ur Våga Visa - kundenkät och självvärdering VÅGA VISA, i procent KUNDENK ÄT 2012 KUNDENK ÄT 2013 KUNDENK ÄT 2014 "Alla föräldrar anser att barnen känner sig trygga" 100 100 96 "Det är arbetsro i barngruppen" 84 89 96 Kommentarer och analys till nyckeltal Mot bakgrund av de tuffa förutsättningar vi haft under året är siffrorna om trygghet och arbetsro mycket bra. Re 320 Trappgränd, Kvalitetsdokument 2014, Förskolor (läå 2013/2014) 6(7)
Vad gäller arbetsron har vi informerat mer om förhållningssättet med arbetsro som Montessoripedagogiken bygger på. 100 % av pedagogerna anser att de arbetar för att barnen ska kunna jobba utan att bli störda. 8 Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan Beskrivning av vårt systematiska kvalitetsarbete Vi arbetar med ett årshjul som innebär att vi startar med värdegrundsarbete med observationer och utvecklingssamtal för att sedan göra en verksamhetsplan utifrån gruppens behov. Vi använder också kvalitetsdokumentet och har diskussioner i pedagoggruppen där alla avdelningar är representerade. För att utveckla arbetet skulle vi behöva ytterligare 1-2 planeringsdagar under året. Re 320 Trappgränd, Kvalitetsdokument 2014, Förskolor (läå 2013/2014) 7(7)