Pragmatisk och narrativ utveckling



Relevanta dokument
Ordförråd och Ordbildning

specialpedagogik/grundskola/122_inkludering_och_delaktighet_flersprakighet

Kommentarer till bedömningsmatris för Tala Kurs C

Faktorer av betydelse för en flerspråkig utveckling. Sociala faktorer. Språkliga faktorer. Pedagogiska faktorer

Sekundär språkstörning innebär en tilläggsdiagnos. Ett flerspråkigt barn med språkstörning måste uppvisa störningen i samtliga språk

Att hantera två eller flera språk

TDDA94 LINGVISTIK, 3 poäng tisdag 19 december 2000

Allmändidaktik och lärande 5 högskolepoäng

Kommentarer till bedömningsmatris för Tala Kurs D

Kommentarer till bedömningsmatris för Tala Kurs D

Disposition. En definition av språk. Att bygga ett språk en stor uppgift för en liten människa. Disposition DEFINITION. Språkets olika delar

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

Interaktion mellan barn med språkstörning och olika samtalspartners

Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska

Kommentarer till bedömningsmatris för Tala Kurs B

Tankar om språkundervisning

Gemensam utbildningsplan för teckenspråksutbildning för vissa föräldrar (TUFF)

Språkpsykologi/psykolingvistik

Barn, kultur och kommunikation i ett förskoleperspektiv,

Kommunikation. Språk och språkteknologier. Semiotik. Kommunikationsmodell. Saussures strukturalism. Finns betydelse? Teckenkod.

Språkstörning och pragmatiska svårigheter hos flerspråkiga barn. Eva-Kristina Salameh med dr och leg logoped

Språket som verktyg för inlärning

Neurolingvistik - Grammatik

OBS! Inga lexikon eller liknande hjälpmedel är tillåtna..

BEDÖMNINGSSTÖD till TUMMEN UPP! svenska åk 3

Svenska från början 3

Teorier om barns språkinlärning

En sjöhäst är inte alltid en sjöhäst

Om språkutvecklingsschemat for forskolan Barns språkutveckling är individuell och inte linjär. Därfor är språkutvecklingsschemat inte

Om autism information för föräldrar

Språkutveckling hos flerspråkiga barn

Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål och förmågor som tränas: Eleverna tränar på följande förmågor: Författare: Thomas Halling

Det sätt på vilket vuxna talar till barn. Även barn lär sig detta och talar så till yngre barn. - förlängning och betoning av semantiskt viktiga ord

Bedömda elevexempel i årskurs 4 6

Semantik och pragmatik hos längre yttranden. Högerhemisfärskador, subtila språkstörningar - High Level Language

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av år 5 enligt nationella kursplanen

Aspekt Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3

GENREPEDAGOGIK ARBETA MED SPRÅKET PARALLELLT MED DIN VANLIGA UNDERVISNING

Semantik och Pragmatik

3-åringen ATT VARA FÖRÄLDER TILL EN 3-ÅRING

Förutsättningar för pragmatisk utveckling

Ordföljd. Påstående. Fråga med frågeord (verbet på plats 2) Ja- / nejfråga (verbet först) Uppmaning = imperativ (verbet först)

Språkglädje och Språkleka Tips och Trix i vardagen!

Kvalitetsrapport läsåret 2014/2014. Familjedaghemmen i Skäggetorp

Datorlingvistisk grammatik

ÄLTA SKOLAS LOKALA KURSPLAN

Kurs B Motsvarande i CEFR A1/A2 (Gemensam europeisk referensram för språk)

Agility! Högsta vinsten

Språkscreening vid 2½ års ålder på BVC - metodbeskrivning

SAMSPEL OCH KOMMUNIKATION

Semantik och pragmatik

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

HANDLINGSPLAN. Språkutveckling. För Skinnskattebergs kommuns förskolor SPRÅKLIG MEDVETENHET LYSSNA, SAMTALA, KOMMUNICERA

Talhandlingsteori. Talhandlingar. Performativa yttranden. Semantikens fyrkantigt logiska syn på språket

Bedömda elevexempel i årskurs 7 9 och i gymnasieskolan

Kommentarer till bedömningsmatris för Skriva Kurs C

Språk. Språkets natur. Kreativt

Om autism information för föräldrar

Undervisningen i ämnet moderna språk ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

3.6 Moderna språk. Centralt innehåll

Prövning i Moderna språk 1

Dagens program. Återkoppling föregående seminarie Fika Språkstörning Symwriter, InPrint Hemuppgift

Semantik VT Introduktion. Dagens föreläsning. Morfem-taxonomi forts. Morfem-taxonomi. Lexikal semantik: studerar ords betydelse

Hur förklaras språkstörning?

Prövning i Moderna språk 3

Modersmål - jiddisch som nationellt minoritetsspråk

30 högskolepoäng. Barnet, kultur och kommunikation i ett förskoledidaktiskt perspektiv. Salstentamen Språk, kultur och kommunikation TE06.

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet engelska

Social kommunikation. Språkförskolekonferens Lisen Kjellmer, leg logped, Ph.D. 1

ENGELSKA 3.2 ENGELSKA

ANTON SVENSSON. Mitt kommunikationspass. Läs här om mig!

Språksvårigheter och flerspråkighet

Ramkursplan i teckenspråk för syskon till döva och hörselskadade barn

Matris i engelska, åk 7-9

Uppföljning och diagnosticering av läs- och skrivfärdighet.

KAPITEL 6. Verb: preteritum. *imperativ som slutar på p, k, s, t eller x +te. Special (it-verb och oregelbundna verb) T ex: gå-gick, drick-drack

Berätta tillsammans. Astrid Frylmark

Metoder och Verktyg. Muntlig kommunikation. Det viktigaste. Innehåll

Likabehandlingsplan - TROLLÄNGENS FÖRSKOLA

Emelie Cramér-Wolrath Fil. dr och rådgivare

Två föreläsningar januari 2012: Barnets tidiga språkutveckling och Språkstörningar

Kursplan - Grundläggande engelska

Talscreening på barnavårdscentralen av 2,5 år gamla barn

MSPR 3.6 MODERNA SPRÅK. Syfte

Tala, skriva och samtala

Arbetsplan för Ängen,

Svenska GRAMMATIK ÖVNINGAR OCH SVAR

Praktisk Svenska 2. Jag kan Skapa och använda olika minnesknep Studieteknik 1

Att leva med autism. och upplevelser av föräldraskap. Heléne Stern & Lina Liman

Tisdag den 27 september 2016

Faktorer av betydelse för en flerspråkig utveckling

Svenska som andraspråk åk 1

Flerspråkighet i förskolan

FTEA12:2 Filosofisk metod. Att värdera argumentation I

!!! Några verb är oregelbundna vara är var!!!

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om?

Förskolans handlingsplan för att möta barn med flera språk

Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling!

Vilka färdigheter ska vi sträva efter för att ge våra barn en god grund för åk 1?

Transkript:

Pragmatisk och narrativ utveckling Barns tidiga språkutveckling Institutionen för lingvistik, Göteborgs universitet Pragmatik! Pragma! handling! hur vi använder språket! hur vi handlar genom språket! Pragmatik! Hur använder man de språkliga byggstenarna?! användningen av ord och satser Talhandling! Språk som handling! Handling - avsikt! vi har en avsikt bakom det vi säger! kommunikativ handling! Man utför saker genom språket! uppmana Ät upp gröten!! fråga Gillar du gröt?! svara Ja, jag gillar gröt.! lova Jag lovar att äta upp gröten. Direkta & indirekta talhandlingar! Direkta talhandlingar! att påstå, fråga, svara, bekräfta! man handlar, agerar genom språket! Indirekta talhandlingar! underförstådd information! tolkas ej ordagrant Direkta & indirekta talhandlingar! Samma sats kan uttrycka olika funktioner Det är rena våren ute.! påstående? fråga? uppmaning/hot? ifrågasättande?! någon tycker att man borde gå ut istf. att sitta inomhus! påstående blir uppmaning! Indirekt talhandling! yttrandet har formen av ett påstående men avsikten är att det skall uppfattas som en uppmaning Indirekta talhandlingar! Underförstådd information! Varför tolkas det inte ordagrant?! bakgrundskunskap! prosodi! icke-verbal kommunikation! normer och konventioner 1

Pragmatisk utveckling! Utvecklas under en lång period! t.ex. ironi kommer sent! Fundamentalt är! avsikten bakom ett språkligt yttrande! hur ett språkligt yttrande förhåller sig till situationen i vilket det fälls Pragmatisk utveckling! Hur använder barnet de språkliga byggstenar det tillägnat sig?! att använda språket i kommunikation! att använda språket i lek! att använda språket för att berätta Kommunikation! Vad påverkar språklig interaktion?! syfte! roller! fysisk kontext! bakgrundskunskap! ålder! mamma/familj ->kompisar/dagis -> skola Kommunikativ kompetens! För att vara en kompetent kommunikationspartner behöver man bl.a. veta! Hur inleder och avslutar man ett samtal?! Vem får tala när?! Hur ger man återkoppling? (sekvenser, fråga-svar)! Hur anpassar man språket efter situationen? el. talaren?! Hur handlar man genom språket?! Dessa är i hög grad kulturberoende Protokonversation! Föräldern behandlar barnet som full medvetet och är den som (till en början) får det att likna ett samtal! Detta driver den kommunikativa utvecklingen framåt! Barnet blir så småningom medvetet om:! sin roll! vad språket används till! Turtagningsteknik, ömsesidiga bidrag Tal riktat till barn! Prosodiska drag! högt tonläge! överdriven intonation! långsammare tal! Lexikaliska drag! färre pronomen, fler substantiv! speciella ordformer - vovve, kossa, pippi! Komplexitetsdrag! kortare yttranden! färre inbäddade satser! fler innehållsord än funktionsord! mer presens, här och nu 2

Tal riktat till barn! Redundansdrag! många upprepningar! man utvecklar, expanderar barnets svar! Innehållsmässiga drag! samtalsämnen begränsade till barnets värld! Diskursdrag! fler frågor! fler imperativer! flytande och tydligt tal (ej tvekljud) Barnets pragmatik! Hur använder sig barnet av språket?! avsikt och medvetenhet! den språkliga omgivningens och interaktionens betydelse! Finns avsikten hos barnet att kommunicera redan från början?! Eller finns avsikten att kommunicera endast hos föräldrarna?! Jmf. de första expressiva och evokativa skriken! omedvetna? Avsikten att kommunicera! Mamman tolkar som om barnet kommunicerar! Om inte avsikten att kommunicera finns initialt hos barnet, när kommer den?! 2-3 mån! när protokonversation börjar blir turtagande viktigt för kommunikation! när barnet börjar kunna manipulera saker (ca 1 år)! talhandlingar genom gester! Grunden finns hur som helst då språket sätter in Språklig medvetenhet! Viktig steg i kommunikationsprocessen:! när barnet blir medvetet om sin språkanvändning! att kunna tala om språket och beskriva språket Språklig medvetenhet! Vad visar på sådan medvetenhet?! låtsaslekar! självrättningar, rättningar av andra! metaspråklig vokabulär (ord om språket)! omdömen om språkliga yttranden! gåtor och vitsar Språket i lek! Vid 2 årsåldern! leker med dockor, dockan passiv patient! mata dockan! Kan tillskriva passiv agens! docka sover på sängen! Framåt 3 årsåldern! dockan själv kan tillskrivas agens! en docka kan lägga en annan docka! Vid 4 årsåldern! barnet ger dockan kognition! dockan kan vara ledsen och tänka 3

Språket i lek! Ålder mellan 3 och 4 är dynamisk och intressant! se exempel på lek - OH! se översikt språkanvändning under lek - OH! Språkliga drag kan användas för att skilja dock-världen från den riktiga världen! hemliga språk! lekar med ord Språket i lek! Hur gör barn språkligt när de leker?! Preteritum i låtsaslekar! särskilt när innehållet i leken introduceras! handlar inte om förfluten tid, snarare om tid utanför verkligheten! ett språkligt medel när barn går in och ut i olika världar början och slutet! Språket används performativt! barnet upprepar en verbrot, ofta monotont! tvätt tvätt tvätt, tork tork tork Rättningar! Vuxna rättar barn när! yttranden inte är sanna! fula ord! felaktiga böjningsändelser! korrigering av uttal! (ej syntax) Rättningar! Barn självrättar! morfologi! lexikon! syntaktiska fel! prosodiska! semantiska! Barn kan tänkas göra fler självrättningar av det de för tillfället utvecklar (Clark et al)! fonologiska minskar med åldern! lexikala och syntaktiska ökar Metaspråklig vokabulär, omdömen! Ord om språket! Talhandlingsverb! säga, berätta, lova, fråga, förklara, svara, begära, heta, kalla, betyda! Omdömen om språkliga yttranden! semantisk -> syntaktisk! syster + bror = syskon! pojke + pojke = bröder Språklig kreativitet! Leker med språket! Egna ord och uttryck! Gåtor och vitsar 4

Narrativer! Att använda språket för att berätta! Berättelser består av! ett antal händelser! dessa länkas kronologiskt! temporal struktur! Barn börjar ganska tidigt att berätta! korta sekvenser till en början! utvecklas på allvar i 3-årsåldern Narrativer Början vem, var, när, hur?! Lokal struktur - Händelseutveckling - Upplösning! sammanlänkning av händelser! Global struktur! början och sluta skall ha en relation! Tematisk struktur! någon som utför eller råkar för händelserna! en huvudperson slut,ihopknytning Lokal struktur! Barns förmåga att uppfatta och återge att bilder visar handlingar! att de inte bara beskriver tillstånd och personer Lokal struktur! Se Frog Story, bild 3 - OH! Händelsekomponenter: 1. Bakgrund! förändring av tillstånd - vakna! tid - morgon 2. För handlingen framåt! nämna att pojken ser något - se, upptäcka Lokal struktur 3. Tillstånd! burken är tom! grodan är borta 4. Deltagarnas reaktion! går ut och letar! är förvånad, bekymrad Global struktur! Barns förmåga att producera en berättelse som följer en röd tråd! Att se att berättelsen hänger ihop och utgör ett sammanhang! början - mitten - slutet 5

Global struktur! Se Frog Story - OH! Plot-komponenter: Onset! explicit nämner att grodan har försvunnit Unfolding! explicit nämner sökandet efter grodan! problemlösande Resolution! explicit beskrivande av att grodan tas med igen Encapsulation! summering Koherens! Hur får man en berättelse att hänga ihop med språkliga medel?! Sammanbindning av meningar! Konnektorer å så, å sen, men fast, emellertid! Anaforisk referens en flicka - flickan, hon Lisa - Lisa, hon Narrativ utveckling! Kognitiv nivå! förstå händelserna och hur de är kopplade till varandra! Social/pragmatisk nivå! delad kunskap! skall vara begriplig för lyssnaren! Språklig nivå! anafori etc. Narrativ utveckling! Senare utveckling! lära sig om olika genrer! tal- och skriftspråkstypiskt! situationsanpassat beteende Pragmatisk och narrativ utveckling Barns tidiga språkutveckling Institutionen för lingvistik, Göteborgs universitet 6