Autism och Aspergers syndrom 2012. Marie Dalan Leg. psykolog/ leg. psykoterapeut



Relevanta dokument
NPF. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.

Aspergers syndrom. Vad är det?

AUTISMSPEKTRUM- TILLSTÅND I SKOLAN. UMEÅ Barbro Ivars-Aroch Överläkare, BUP Umeå/ Umeå Universitet

Om autism information för föräldrar

Att leva med autism. och upplevelser av föräldraskap. Heléne Stern & Lina Liman

Autism hos barn och unga Anders Hermansson Psykolog och Helén Kindvall Kurator. Psykiatriveckan 2016, BUP

Om autism information för föräldrar

Autismspektrumtillstånd

Unga vuxna och neuropsykiatri "Ju mer man tänker, ju mer inser man att det inte finns något enkelt svar Nalle Puh

BARN MED AUTISM ATT FÖRA SAMTAL MED

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Jag vill bli medlem i Vill du bli medlem i Autism- och Aspergerförbundet! Autism- och Aspergerförbundet?

ASPERGERS SYNDROM DIAGNOSTISK INTERVJU (ASDI) TONÅRSFORMULÄR Gillberg, Gillberg, Ehlers 1991

Barn med specialbehov. 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening

Varför stannar bussen när jag inte ska gå av?

KUNSKAP GÖR SKILLNAD. Katherine Wiklund

-11. Kommunikation i samband med förflyttningssituationer

Välkommen till NPF och lösningsfokuserat förhållningssätt

Neuropsykiatri i förskolan

Råd och stöd kring vardagssituationer

SAMSPEL OCH KOMMUNIKATION

Elva olika begrepp som man ofta stöter på i litteratur om diagnoser inom autismspektrat

Sociala berättelser och seriesamtal

Autismspektrumstörningar Autism Spectrum Disorders (ASD) Mia Ramklint

Kognitiva svårigheter vid neuropsykiatriska diagnoser ADHD

Välkommen. till en serie föreläsningar om autismspektrumtillstånd. Habiliteringscentrum -

Det sitter inte i viljan. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och pedagogiska verktyg.

Kroppsspråk och tal. Introduktion. Gå- och Stopp-signaler. Viktiga delar:

ADHD vad är det? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON

Aspergers syndrom - en introduktion. Historik. Diagnos Presentation. Historik. Historik. Jill Carlberg Söderlund

Att inte förstå. det. kognitiv funktionsnedsättning. Föreläsare: Kerstin Alm. - trots att man intelligens för. - Om Aspergers syndrom en

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Förhållningssätt till barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar i skolan

Neuropsykiatri. Sandra Mulaomerovic ÖL i psykiatri

ATT SKAPA EN TILLGÄNGLIG LÄRANDESITUATION FÖR ELEVER MED NEUROPSYKIATRISKA FUNKTIONSNEDSÄTTNINGAR.

ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1

Om intellektuell funktionsnedsättning

HUR HJÄRNAN ARBETAR ELLER HUR BETER VI OSS EGENTLIGEN? Sig-Britt Jutblad, leg. psykolog, specialist i neuropsykologi, leg.

SAMSPEL OCH KOMMUNIKATION

En sjöhäst är inte alltid en sjöhäst

Vuxna med autism Vad är autismspektrumtillstånd? Två delar av autism. Information för närstående och personal.

Vad innebär det att ha Aspergers syndrom? Föreläsningen i Stockholm Susanne Jessen Utbildningscenter Autism.

Autismspektrumtillstånd hos vuxna. Agneta Hell

STÖD VID MÖTEN. Om det här materialet

Kvibergsnässkolan. Individuell Utvecklingsplan. Skriftligt omdöme för. Elevens namn

Vad innebär det att ha Aspergers syndrom? Föreläsningen i Göteborg Susanne Jessen Utbildningscenter Autism.

Om autism information för föräldrar

Autistiskt Initiativ. Serena Hasselblad

Personer med autism lider ofta av stress

ASPERGERS SYNDROMvad betyder det? Mia Nykopp, neuropsykolog Barnläkarstationen Pikkujätti i Hagalund mia.nykopp@pikkujatti.fi

Information nyckelfråga vid fosterdiagnostik

A. Kvalitativt nedsatt förmåga till social interaktion, vilket visar sig på minst två av följande sätt

Disposition. Vilka diagnoser? Paradigmskifte? Varför diagnosticera neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Autismspektrumtillstånd (AST)

Barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Maria Unenge Hallerbäck

Autismspektrumtillstånd AST

ADHD bakgrund och metoder för dig i skolan!

Autism en introduktion

Grundkurs om NPF för skolan

Dagens program. Återkoppling föregående seminarie Fika Språkstörning Symwriter, InPrint Hemuppgift

Människor som kan uppföra sig gör det

Kort om Sociala berättelser och seriesamtal

Autismspektrumtillstånd och tvångssyndrom

Kommunikation - Att överföra känslor och information mellan människor

Tidig upptäckt av AUTISM på BVC

Asperger syndrom. Diagnosen Asperger syndrom ställs oftast från barnet är 8 år

BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING

Hur bemöta personer med Aspergers syndrom?

Vad är autism? Lotsen Centralt skolstöd. Cecilia Ljungström. Malin Nilsson. Specialpedagog

# 8 ASPERGERS SYNDROM SUPPLEMENT. Amerikanska original som använts: III 18/ GENOMGRIPANDE STÖRNING I UTVECKLINGEN UNS

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden.

Ledare. Så här ser dagen ut! Så här ser dagen ut!

Autism/Aspergers syndrom och unga rätt hjälp och stöd. Psykisk Ohälsa Barn 2013; Hannah Jakobsson, leg. psykolog

Annorlunda tänkande vid intellektuell funktionsnedsättning. Grundproblem. Grundproblem. SvenOlof Dahlgren E-post:

BHV Uppsala län. Föräldraskap och NPF. 23 och 24 oktober, 2018

Lisa Brange. Viktoria Livskog. Gunilla Karlsson. Skolöverläkare. Skolpsykolog. Specialpedagog

Psykiska funktionshinder och kognition

Barn som tänker annorlunda

RAADS Ritvo Autism Asperger s Diagnostic Scale

"Siri och ishavspiraterna"

Den hjärnvänliga arbetsplatsen - kognition, kognitiva funktionsnedsättningar och arbetsmiljö

Vuxenhabiliteringens program för vuxna personer med funktionshinder inom autismspektrum

Människor som kan uppföra sig gör det

Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning att förstå och ta sig förbi osynliga hinder

Livet med en autistisk hjärna. Jill Söderlund

Monica Eriksson. Hur gör vi nu? handbok för föräldrar & lärare om barn med neuropsykiatriska funktionshinder. brain books

Välkommen till Temadag om problematisk frånvaro

Vad är fritid? Göra vad jag vill. Vad är en funktionsnedsättning?

Att leva i en annorlunda värld

Välkommen till Temadag Hemmasittare med NPF i skolan

Kommunikation och Interaktion

Barn i behov av särskilt stöd i förskolan

Arbeta med NPF (neuropsykiatriska funktionsnedsättningar)

Detta är en bilaga till Prata om ditt barn med autism Raelene Dundon och Gothia Fortbildning På vilka sätt är vi lika?

Pedagogiskt beskrivningsformulär utifrån skolsituation av barn-ungdom som utreds vid BUP Dalarna

Välkommen till temadag om utvecklingsstörning

VAD MENAR VI MED KOMMUNIKATION? Möjligheter för Kommunikation. Vad betyder kommunikation för livskvalitet i vardagen?

Asperger syndrom. Social interaktion

SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap

Föräldrar med kognitiva svårigheter och deras barn.

ADHD/ADD & Autismspektrum tillstånd (AST)

Transkript:

Autism och Aspergers syndrom 2012 Marie Dalan Leg. psykolog/ leg. psykoterapeut

Autism, Aspergers syndrom Begränsad (kvalitativt nedsatt) förmåga till ömsesidig kommunikation- verbalt och icke-verbalt Begränsningar i beteende- repertoar,, fantasi och och intressen Begränsad (kvalitativt nedsatt) förmåga till ömsesidig social interaktion

Ömsesidig kommunikation verbalt och icke-verbalt Svårt med turtagning. Svårt tolka icke- verbala signaler såsom som ansiktsuttryck och kroppsspråk Bristande känsla k för f r hur språket skall användas ndas i sociala sammanhang

fortsättning ttning Bristande förmf rmåga att använda nda satsmelodi eller kommunicera med ögonkontakt, mimik eller gester. Talet är r monotont eller gällt, alltför r högt h eller lågt. l Blicken är r ofta stel, genomborrande. bristandeförm rmåga att kommunicera via ögonen.

fortsättning ttning Mimiken är r ofta utslätad tad Repertoar av gester är begränsad Semantisk- pragmatiska kommunikationsproblem, dvs. svårigheter att förstf rstå ordens skiftande innebörd beroende påp situationen och speciellt sociala och känslomk nslomässiga ssiga sammanhang. Kan inte läsa mellan raderna.

Social interaktion Förstår r inte underliggande syften med språkliga budskap. Varför r säger s någon n det han säger. FörstF rstår r inte satsmelodi, talets volym, röstlr stläge, betoning, rytm och hastighet. Inte heller icke- verbala budskap som förmedlas med ansiktsuttryck eller mimik, blickkontakt, gester vilka signalerar avsikt, värderingar och känslor k i budskapet.

Beteende, fantasi och intressen Behov av rutiner. Arg om inte omgivningen anpassar sig. Banala förändringar skapar stor oreda i personens tankevärld. Utveckling av ritualer, tvångsm ngsmässiga ssiga upprepningar. Klumpig motorik. Idrottsintresse saknas. Bollsinne och känsla k för f lagspel är r nedsatt. Ensidigt specialintresse, ofta ovanligt, udd. Ger inte social kontakt

Grundläggande svårigheter vid autism, och Aspergers syndrom Mentalisering, Theory of Mind Förmågan att förestf reställa sig andra människors tankar och känslor, k snabbt intuitivt och påp ett i socialt sammanhang lämpligt l sätt

fortsättning ttning Personer med autism kan inte förstå att andra människor m har känslor och tankar Personer med Aspergers syndrom kan förstf rstå att andra har tankar och känslor, k men vet inte vilka

Exekutiva funktioner Förmågan att planera för f r ett mål, m upprätth tthålla en strategi för f r at nån detta mål, m och därmed d uppskjuta behovet av omedelbar behovstillfredsställelse llelse

Central coherens Förmågan att se förbi f detaljer och förestf reställa sig en helhet i vilken detaljer ingår är r kärnan k i begreppet central coherens

fortsättning ttning Tidigt i livets början b träder en kraft i funktion, som strävar efter att ge tillvaron sammanhang, helhet och mening. Denna funktion försöker hålla h samman information sås att individen sås småningom skall kunna förutse f vad som skall komma att hända. h Denna sammanhållande kraft kallas central coherens.

fortsättning ttning För r en autistisk person är verkligheten en förvirrande f mängd händelser, h människor, m platser, ljud och intryck. Det verkar inte finnas några n tydliga gränser, någon n ordning eller mening.

fortsättning ttning Utryckt av en person med autism: En stor del av mitt liv ägnas åt att försf rsöka förstf rstå mönster som ligger bakom allting. Fasta rutiner, tidpunkter, bestämda vägar och ritualer bidrar till att skapa ordning i ett outhärdligt kaotiskt liv.

Automatisering Att det man lär l r sig finns kvar och kan användas ndas automatiskt, tex. att köra k bil.

Specialintresset: Påtaglig P likgiltighet för f r närliggande n områden. Ju mer socialt kompetent desto mindre intensitet i intresseutövningen.

Skillnad mellan autism och Aspergers syndrom Det som framförallt rallt skiljer högfungerande autism och AS är kanske den språkliga förmf rmågan, som oftast är r väl v l utvecklad hos barn med AS. Dock är r förmf rmågan till kommunikation via språket ett grundläggande ggande problem. Rigiditet i tankar och beteende finns också vid AS, men yttrar sig påp ett mer invecklat sätt s än hos barn med autism.

Utveckling som vuxen Tummen Tummen mitt i handen. Opraktiskt handlag, det gäller g inte alla! Svårt lösa l uppgifter som förutsätter tter förmf rmåga att leva sig in i och fantisera om andra människors tankar och känslor. k Simultankapaciteten, dvs förmågan att utföra flera slag av uppgifter samtidigt är r begränsad.

fortsättning ttning Förmågan att flexibelt prova sig fram till en lämplig l strategi vid problemlösning är r starkt begränsad. Giftermål l och stabila förhållanden förekommer f Ofta bor personer med AS hemma hos föräldrarna f efter några misslyckade försf rsök k att etablera kontakt. Fåtal vänner, v ofta nära n släktingar.

fortsättning ttning Föreningsliv kring sitt specialintresse ersätter familjeliv. Yrkesliv: Sårbart S inom de flesta yrken numera p.g.a. bristande simultankapacitet. Passar bäst b i arbete med klart avgränsade uppgifter utan tidspress och utan krav påp socialt kunnande. Ett fåtal f personer med AS begår mer eller mindre allvarliga bisarra handlingar.

Sammanfattning av symtom vid AS Begränsad förmf rmåga till socialt umgänge Bristande förmf rmåga att leva sig in i hur den andra personen känner k och tänkert Bristande förmf rmåga att förstf rstå och använda nda sig av underförst rstådda sociala umgängesregler

fortsättning ttning Överdriven känslighet k för f kritik. Misstänksam inställning, tar åt t sig påpekanden p pekanden och yttranden utan att det finns anledning Sociala regler och socialt samspel lärs l in som fakta, som bildar ett uppslagsverk.

fortsättning ttning Detta medför r ett fyrkantigt beteende som aldrig passar riktigt in i det sociala sammanhanget. Begränsning i förmf rmågan till kommunikation Kan inte använda nda språket bra i socialt sammanhang samspel

fortsättning ttning Förstår r inte och använder nder inte icke- verbal kommunikation Förstår r inte underliggande syften med språkliga budskap Tolkar allt bokstavligt. FörstF rstår inte ironi, ordvitsar,, metaforer och talesätt. tt.

fortsättning ttning Speciella begränsade intressen Stora faktakunskaper inom ett eller ett fåtal f snäva intresseområden. Fakta kunskaper är r ofta utantill inlärda. Intresset delas inte med någon n annan

fortsättning ttning Intresset ingår r inte i ett meningsfullt sammanhang Omgivningen utsätts tts för f tjatande, mässande m och omfattande utläggningar om det snäva intresset utan inkännande nnande om mottagaren är r intresserad

fortsättning ttning Flickor har också specialintressen men inte lika mycket baserad påp faktaintressen Behovet av rutiner ökar Tvångsm ngsmässiga ssiga upprepningar av handlingar och tankar Pedantisk och rigid ordning

fortsättning ttning Under tonåren döljs d ofta tvångshandlingarna. I annat fall påtvingas omgivningen att rätta r sig efter rutinerna och ritualerna. Problem med maten och ätandet. Endast ett fåtal f rätter r accepteras Förmågan att klara enkla vardagsgörom romål l och personlig hygien utvecklas inte

Flickor med AS Ofta lite bättre b socialförm rmåga än pojkar Ofta lite bättre b inlevelseförm rmågan än n pojkar Distanslöst beteende Reagerar starkt mot krav

fortsättning ttning Svårigheter att skilja fantasi och verklighet Vissa av flickorna som drabbas av anorexia nervosa uppvisar symtom som stämmer med AS

Tilläggsproblem vid Aspergers syndrom Klumpighet i rörelser. r relser. Påverkas P inte mycket av träning Hyperaktivitet, koncentrationsstörningar rningar och impulsivitet

fortsättning ttning Tvångsm ngsmässighetssighet Fixeringar Svårt att väljav Planeringssvårigheter righeter

fortsättning ttning Gränsdragning mellan AS och svår r ADHD kan vara svår r att dra liksom mot Tourettes syndrom

VERKTYGSLÅDA DA- KOGNITIVT STÖD KUNSKAP om funktionshindret och vad det innebär r för f r personen KUNSKAP om individen FÖRHÅLLNINGSÄTT-Omgivningen har ett tydligt, konkret och anpassat förhållningssätt gentemot individen. STRUKTUR VISUELLT STÖD

VERKTYGSLÅDA DA- KOGNITIVT STÖD D forts Säg g vad man SKA göra g istället för f r vad man INTE ska görag ra Förstärk rk det positiva, det som fungerar och går g r bra Arbeta även med hur vet man att det blev rättr tt, hur gjorde jag för f r att det skulle bli rättr tt.. Jobba med FRAMGÅNGSFAKTORER. Varva positivt och negativt. Behov att lära l sig sånt s som alla vet, t.ex. att på denna arbetsplats hälsar h vi på varandra påp morgonen

VERKTYGSLÅDA DA- KOGNITIVT STÖD D forts Lära sig om hur man gör g r man i sociala situation, vad finns det för f r sociala regler etc. -t-ex. genom att prata om det, träna (t.ex i rollspel) Sociala berättelser Seriesamtal KAT-kittet (Kognitiv Affektiv Träning) (se www.cat-kit.com kit.com, www.cortexutbildning.se) Kommunikationshjälpmedel i samtal kring tankar och känslork Belönings nings-/motivationssystem

VERKTYGSLÅDA DA- KOGNITIVT STÖD D forts Strategier- hur göra g påp annat sätt s i svåra situationer. Ge alternativ, handlingskarta Reträttplats Utredning LSS

ATT BYGGA PÅP PERSONENS STARKA SIDOR t.ex. Individuella förmågor/egenskaper Stark visuell förmf rmåga Extremt bra minne God inlärningsf rningsförmåga och uthållighet Noggrannhet, punktlighet, ärlighet Originella och nyskapande idéer

PASSAR SAMMA STÖD FÖR R ALLA? Som glasögon gon- olika personer behöver olika skärpa påp sina glasögon gon Inte en skärpa för f r alla Inte heller att vissa glasögon gon eller viss skärpa är r bättre b än annan Individuellt

Egna reflektioner Min erfarenhet är r att ju svårare form av AS en person har, desto mindre insikt har han/hon i sin problematik. Samman sak gäller g många ungdomar med AS. De anser att det inte är r något n fel påp dem, det är r samhället det är r fel på.. Många M får f r inte insikt i att de har svårigheter förrf rrän n de är mellan 25-30 år r gamla. Först F dåd är r de mottagliga för f r någon n form av psykoterapi.