Autism och Aspergers syndrom 2012 Marie Dalan Leg. psykolog/ leg. psykoterapeut
Autism, Aspergers syndrom Begränsad (kvalitativt nedsatt) förmåga till ömsesidig kommunikation- verbalt och icke-verbalt Begränsningar i beteende- repertoar,, fantasi och och intressen Begränsad (kvalitativt nedsatt) förmåga till ömsesidig social interaktion
Ömsesidig kommunikation verbalt och icke-verbalt Svårt med turtagning. Svårt tolka icke- verbala signaler såsom som ansiktsuttryck och kroppsspråk Bristande känsla k för f r hur språket skall användas ndas i sociala sammanhang
fortsättning ttning Bristande förmf rmåga att använda nda satsmelodi eller kommunicera med ögonkontakt, mimik eller gester. Talet är r monotont eller gällt, alltför r högt h eller lågt. l Blicken är r ofta stel, genomborrande. bristandeförm rmåga att kommunicera via ögonen.
fortsättning ttning Mimiken är r ofta utslätad tad Repertoar av gester är begränsad Semantisk- pragmatiska kommunikationsproblem, dvs. svårigheter att förstf rstå ordens skiftande innebörd beroende påp situationen och speciellt sociala och känslomk nslomässiga ssiga sammanhang. Kan inte läsa mellan raderna.
Social interaktion Förstår r inte underliggande syften med språkliga budskap. Varför r säger s någon n det han säger. FörstF rstår r inte satsmelodi, talets volym, röstlr stläge, betoning, rytm och hastighet. Inte heller icke- verbala budskap som förmedlas med ansiktsuttryck eller mimik, blickkontakt, gester vilka signalerar avsikt, värderingar och känslor k i budskapet.
Beteende, fantasi och intressen Behov av rutiner. Arg om inte omgivningen anpassar sig. Banala förändringar skapar stor oreda i personens tankevärld. Utveckling av ritualer, tvångsm ngsmässiga ssiga upprepningar. Klumpig motorik. Idrottsintresse saknas. Bollsinne och känsla k för f lagspel är r nedsatt. Ensidigt specialintresse, ofta ovanligt, udd. Ger inte social kontakt
Grundläggande svårigheter vid autism, och Aspergers syndrom Mentalisering, Theory of Mind Förmågan att förestf reställa sig andra människors tankar och känslor, k snabbt intuitivt och påp ett i socialt sammanhang lämpligt l sätt
fortsättning ttning Personer med autism kan inte förstå att andra människor m har känslor och tankar Personer med Aspergers syndrom kan förstf rstå att andra har tankar och känslor, k men vet inte vilka
Exekutiva funktioner Förmågan att planera för f r ett mål, m upprätth tthålla en strategi för f r at nån detta mål, m och därmed d uppskjuta behovet av omedelbar behovstillfredsställelse llelse
Central coherens Förmågan att se förbi f detaljer och förestf reställa sig en helhet i vilken detaljer ingår är r kärnan k i begreppet central coherens
fortsättning ttning Tidigt i livets början b träder en kraft i funktion, som strävar efter att ge tillvaron sammanhang, helhet och mening. Denna funktion försöker hålla h samman information sås att individen sås småningom skall kunna förutse f vad som skall komma att hända. h Denna sammanhållande kraft kallas central coherens.
fortsättning ttning För r en autistisk person är verkligheten en förvirrande f mängd händelser, h människor, m platser, ljud och intryck. Det verkar inte finnas några n tydliga gränser, någon n ordning eller mening.
fortsättning ttning Utryckt av en person med autism: En stor del av mitt liv ägnas åt att försf rsöka förstf rstå mönster som ligger bakom allting. Fasta rutiner, tidpunkter, bestämda vägar och ritualer bidrar till att skapa ordning i ett outhärdligt kaotiskt liv.
Automatisering Att det man lär l r sig finns kvar och kan användas ndas automatiskt, tex. att köra k bil.
Specialintresset: Påtaglig P likgiltighet för f r närliggande n områden. Ju mer socialt kompetent desto mindre intensitet i intresseutövningen.
Skillnad mellan autism och Aspergers syndrom Det som framförallt rallt skiljer högfungerande autism och AS är kanske den språkliga förmf rmågan, som oftast är r väl v l utvecklad hos barn med AS. Dock är r förmf rmågan till kommunikation via språket ett grundläggande ggande problem. Rigiditet i tankar och beteende finns också vid AS, men yttrar sig påp ett mer invecklat sätt s än hos barn med autism.
Utveckling som vuxen Tummen Tummen mitt i handen. Opraktiskt handlag, det gäller g inte alla! Svårt lösa l uppgifter som förutsätter tter förmf rmåga att leva sig in i och fantisera om andra människors tankar och känslor. k Simultankapaciteten, dvs förmågan att utföra flera slag av uppgifter samtidigt är r begränsad.
fortsättning ttning Förmågan att flexibelt prova sig fram till en lämplig l strategi vid problemlösning är r starkt begränsad. Giftermål l och stabila förhållanden förekommer f Ofta bor personer med AS hemma hos föräldrarna f efter några misslyckade försf rsök k att etablera kontakt. Fåtal vänner, v ofta nära n släktingar.
fortsättning ttning Föreningsliv kring sitt specialintresse ersätter familjeliv. Yrkesliv: Sårbart S inom de flesta yrken numera p.g.a. bristande simultankapacitet. Passar bäst b i arbete med klart avgränsade uppgifter utan tidspress och utan krav påp socialt kunnande. Ett fåtal f personer med AS begår mer eller mindre allvarliga bisarra handlingar.
Sammanfattning av symtom vid AS Begränsad förmf rmåga till socialt umgänge Bristande förmf rmåga att leva sig in i hur den andra personen känner k och tänkert Bristande förmf rmåga att förstf rstå och använda nda sig av underförst rstådda sociala umgängesregler
fortsättning ttning Överdriven känslighet k för f kritik. Misstänksam inställning, tar åt t sig påpekanden p pekanden och yttranden utan att det finns anledning Sociala regler och socialt samspel lärs l in som fakta, som bildar ett uppslagsverk.
fortsättning ttning Detta medför r ett fyrkantigt beteende som aldrig passar riktigt in i det sociala sammanhanget. Begränsning i förmf rmågan till kommunikation Kan inte använda nda språket bra i socialt sammanhang samspel
fortsättning ttning Förstår r inte och använder nder inte icke- verbal kommunikation Förstår r inte underliggande syften med språkliga budskap Tolkar allt bokstavligt. FörstF rstår inte ironi, ordvitsar,, metaforer och talesätt. tt.
fortsättning ttning Speciella begränsade intressen Stora faktakunskaper inom ett eller ett fåtal f snäva intresseområden. Fakta kunskaper är r ofta utantill inlärda. Intresset delas inte med någon n annan
fortsättning ttning Intresset ingår r inte i ett meningsfullt sammanhang Omgivningen utsätts tts för f tjatande, mässande m och omfattande utläggningar om det snäva intresset utan inkännande nnande om mottagaren är r intresserad
fortsättning ttning Flickor har också specialintressen men inte lika mycket baserad påp faktaintressen Behovet av rutiner ökar Tvångsm ngsmässiga ssiga upprepningar av handlingar och tankar Pedantisk och rigid ordning
fortsättning ttning Under tonåren döljs d ofta tvångshandlingarna. I annat fall påtvingas omgivningen att rätta r sig efter rutinerna och ritualerna. Problem med maten och ätandet. Endast ett fåtal f rätter r accepteras Förmågan att klara enkla vardagsgörom romål l och personlig hygien utvecklas inte
Flickor med AS Ofta lite bättre b socialförm rmåga än pojkar Ofta lite bättre b inlevelseförm rmågan än n pojkar Distanslöst beteende Reagerar starkt mot krav
fortsättning ttning Svårigheter att skilja fantasi och verklighet Vissa av flickorna som drabbas av anorexia nervosa uppvisar symtom som stämmer med AS
Tilläggsproblem vid Aspergers syndrom Klumpighet i rörelser. r relser. Påverkas P inte mycket av träning Hyperaktivitet, koncentrationsstörningar rningar och impulsivitet
fortsättning ttning Tvångsm ngsmässighetssighet Fixeringar Svårt att väljav Planeringssvårigheter righeter
fortsättning ttning Gränsdragning mellan AS och svår r ADHD kan vara svår r att dra liksom mot Tourettes syndrom
VERKTYGSLÅDA DA- KOGNITIVT STÖD KUNSKAP om funktionshindret och vad det innebär r för f r personen KUNSKAP om individen FÖRHÅLLNINGSÄTT-Omgivningen har ett tydligt, konkret och anpassat förhållningssätt gentemot individen. STRUKTUR VISUELLT STÖD
VERKTYGSLÅDA DA- KOGNITIVT STÖD D forts Säg g vad man SKA göra g istället för f r vad man INTE ska görag ra Förstärk rk det positiva, det som fungerar och går g r bra Arbeta även med hur vet man att det blev rättr tt, hur gjorde jag för f r att det skulle bli rättr tt.. Jobba med FRAMGÅNGSFAKTORER. Varva positivt och negativt. Behov att lära l sig sånt s som alla vet, t.ex. att på denna arbetsplats hälsar h vi på varandra påp morgonen
VERKTYGSLÅDA DA- KOGNITIVT STÖD D forts Lära sig om hur man gör g r man i sociala situation, vad finns det för f r sociala regler etc. -t-ex. genom att prata om det, träna (t.ex i rollspel) Sociala berättelser Seriesamtal KAT-kittet (Kognitiv Affektiv Träning) (se www.cat-kit.com kit.com, www.cortexutbildning.se) Kommunikationshjälpmedel i samtal kring tankar och känslork Belönings nings-/motivationssystem
VERKTYGSLÅDA DA- KOGNITIVT STÖD D forts Strategier- hur göra g påp annat sätt s i svåra situationer. Ge alternativ, handlingskarta Reträttplats Utredning LSS
ATT BYGGA PÅP PERSONENS STARKA SIDOR t.ex. Individuella förmågor/egenskaper Stark visuell förmf rmåga Extremt bra minne God inlärningsf rningsförmåga och uthållighet Noggrannhet, punktlighet, ärlighet Originella och nyskapande idéer
PASSAR SAMMA STÖD FÖR R ALLA? Som glasögon gon- olika personer behöver olika skärpa påp sina glasögon gon Inte en skärpa för f r alla Inte heller att vissa glasögon gon eller viss skärpa är r bättre b än annan Individuellt
Egna reflektioner Min erfarenhet är r att ju svårare form av AS en person har, desto mindre insikt har han/hon i sin problematik. Samman sak gäller g många ungdomar med AS. De anser att det inte är r något n fel påp dem, det är r samhället det är r fel på.. Många M får f r inte insikt i att de har svårigheter förrf rrän n de är mellan 25-30 år r gamla. Först F dåd är r de mottagliga för f r någon n form av psykoterapi.