Asperger syndrom. Social interaktion

Transkript

1 Asperger syndrom Asperger syndrom är en del inom autismspektrastörningarna. Man kan grovt säga att det är ett kontinuum där personer med Autism och utvecklingsstörning finns på ena sidan och Asperger syndrom är den andra sidan. Alla har samma grundproblematik som är: 1. Bristande kommunikation 2. Bristande social interaktion 3. Bristande föreställningsförmåga Förmågorna är bristande, eller nedsatta med ett annat ord. Det innebär att det inte är några förmågor som är helt borta men fungerar sämre än hos den neurotypiska befolkningen. Dessa tre områden av funktionsnedsättningar kallas för Lorna Wings triad. Det är bra att ha denna i minnet när man arbetar med personer med dessa funktionshinder. Lär er Wings triad och nöt inte in diagnoskriterierna. Men vad ger dessa nedsättningar för följder i det dagliga livet och hur skall vi arbeta med det. Det kommer jag att ta upp här på några sidor framåt. När vi arbetar med personer med Asperger syndrom måste vi hålla i minnet att detta är högfungerande personer som kan mycket inom vissa områden. Man har ofta en högre intelligens inom vissa områden där man är mycket stark. Detta kopplat till att de kan behöva hjälp med vardagliga problem gör situationen väldigt speciell. Många gånger jobbar vi med att ge personer stöd som är på en lägre begåvningsnivå. Social interaktion Att interagera socialt är något som vi gör ständigt. Vi känner av om vår partner mår bra eller dåligt inom ett ögonblick när han/hon kommer hem från jobbet. Att ha problem inom detta område gör att man som barn har svårt att leka med sina kamrater. Det är inte sällan man hör talas om barn med Asperger syndrom som stått på skolgården ensamma varje rast. Kanske har Kalle med sig sin nya innebandyklubba och vill så gärna vara med och spela. Men han saknar helt och hållet redskapet för att ta sig in i gemenskapen. Han kan inte genom att samspela med sina kamrater läsa av dem och uppfatta om han är välkommen att delta. Dessa barn ger ett ensammet intryck och vi ser dem ofta som sagt ensamma på skolgården. Men även när de skall vara med andra barn i lek så leker de på sidan om och inte med. Om de på förskolan leker sjukhus så kanske barnet med Asperger är den som ligger i sjuksängen. Detta klarar barnet av galant. Problemet kommer när de andra barnen byter lek eller utvecklar den. Då kan

2 barnet med Asperger inte samspela med de andra utan fortsätter sin lek på samma sätt. Men ofta kan det vara bristen på social interaktion som uppfattas som en likgiltighet inför kamraterna. Att leka såväl som att umgås är väldigt mycket att uppfatta subtila signaler som sällan kan beskrivas. Vi känner väldigt fort av om andra personer vill tala med oss. När vi står på Ica och skall betala vår mat så pratar vi med den i kassan ibland. Men andra gånger inte alls. Det är sällan som vi förstår varför men just de outtalade signaler som vi sänder ut och läser av är det som avgör om vi talar med personen ifråga. Denna interaktion har ofta personer med Asperger syndrom stora problem med. Antingen talar de med alla som de möter eller så är de tysta och säger ingenting alls. När vi tänker på hur vi umgås med vänner och bekanta eller hur det fungerar på vår arbetsplats inser vi lätt hur mycket av social interaktion som sker. Har man då problem inom detta område kommer man lätt på undantag i en grupp eller blir betraktad som knepig. Vi läser av så mycket hos andra utan att säga det och vi har så många sociala regler som vi samspelar med varandra med. Redan det lilla barnet samspelar med sin mamma och pappa. När det ligger i vårat knä kan vi tidigt se hur det känner igen oss och samspelar. Snart så kommer det att le när det ser oss och märker också av att vi påverkas positivt när de gör det. Vi busar och skojar med barnet och utvecklar ett samspel. Det man vet är att när man frågar föräldrar till barn som fått diagnosen autism så berättar de att deras barn inte samspelat. Då hamnar man i en ond cirkel. Då barnet inte samspelar slutar man som förälder successivt att göra det också. Det gör att barnet förlorar träning på något det behöver mycket träning av istället. Men kom nu ihåg att det inte är något fel som föräldrarna skall skuldbeläggas för. Detta är en helt naturlig reaktion som vi allihop skulle göra i samma situation. Att interagera och läsa av andra personer är ett stort problem för dessa personer. Att inte kunna samspela vad gäller ömsesidig social interaktion kan också göra personer med Asperger väldigt distanslösa. Det är då lätt att betraktas som en udda person som alla vill undvika. För att hjälpa dem kan vi då jobba med social berättelser. Det står mer om det längst bak i materialet. När man har svårt med den sociala interaktionen kommer man att reagera på människor och sin omgivning på ett sätt som vi andra kanske inte förväntar oss. Det är också så att personen kanske inte reagerar alls istället. Specialintressen Personer med Asperger syndrom har specialintressen. Det ser olika ut för alla men det gemensamma är en hög kunskap utan kunskap om det bakomliggande. Det har visat sig att flickor ofta har relationer eller andra mjukare ämnen som specialintressen. Detta kan göra det

3 ytterliggare lite svårt att hitta dem som har funktionshindret. Omgivningen tycker då att de inte har några problem med empati och sociala samspel. De är ju så intresserade så de kan inte vara autistiska. För pojkar handlar dessa intressen om tekniska saker eller att vara samlare av olika saker. Grabbar i mellanstadieåldern samlar gärna på bilder av hockeyspelare eller annat som är inne just då. När de kommer upp i åren så försvinner detta intresse och annat tar vid. Men för de som har Asperger syndrom fortsätter det upp i åren. Så när de var med de andra grabbarna och kunde allt om dessa hockeyspelare tidigare, så får de inte vara med alls senare eftersom de då verkar så töntiga. Dessa specialintressen kan växla genom åren. Det kan vara mycket olika saker och de kan också bytas utan tidigare förvarning. Ibland kan man se att händelser i omgivningen gör att det dyker upp ett nytt intresse för dessa personer. Men vad jag erfarit är att det ofta för oss verkar som om de bara dyker upp. Det som är bra med specialintressen är att det ger signaler om intelligens. Det i sin tur gör ofta att dessa personer ges större respekt än vad de annars skulle få. Specialintressen kan också användas i undervisningen i skolan. Det är alldeles utmärkt att genom specialintresset göra personen med Asperger syndrom motiverad till sitt arbete. Genom specialintresse kan man motivera till studier inom de flesta områden. Det är bara pedagogens egen fantasi som sätter stopp för det. När det gäller dessa intressen måste man vara medveten om att personer med Asperger gärna pratar om dem hur mycket som helst. Det kan vara så att man får införa regler för när man får prata specialintresse. Det är jättecharmigt att få höra allt om gamla kungar första gången man ses. Andra gången kan det börja bli trist. När man träffar på personen med Asperger en tionde gång kanske man väljer en omväg för att slippa att höra om dessa kungar. Tjejernas intresse för personalens olika relationer kan genom andra delar av funktionshindret ibland skapa problem. Om man vet med sig att saker i ens liv är sådant som kan vara känsligt skall man inte berätta det. Det är inget konstigt för en person med Asperger att berätta att de träffat din före detta med en ny man eller kvinna. Detta oavsett om du blir ledsen för att du inte ens visste att ni separerat. Här samspelar deras specialintresse och deras brist på Theory of mind. Theory of mind är förmågan att förstå att andra tänker annorlunda än jag. Eller förmågan att förstå att andra gör det. Att förstå att andra människor tänker är inte svårt men att de kan tänka annorlunda är det som ger problem. Det gör att de inte behöver ge dig information om saker eftersom du ju tänker som de tänker. Tänk dig ett litet barn som står på förskolan och tittar ut genom fönstret. Helt plötsligt dyker en traktor upp. Ett barn som inte är autistiskt talar genast om för sina kompisar att det kommit en traktor och allihop ställer sig i fönstret och tittar ivrigt. Men barnet som är autistiskt berättar inte för sina kamrater eftersom det ju inte behöver det. Detta i sin tur skapar stora problem i samspelet med andra

4 människor. Att inte förstå att du som samtalspartner inte tänker på samma sätt skapar förvirring. Ett enkelt test av detta är att om du sitter på ett fik mitt emot en person som är autistisk så kan du göra på följande sätt. När du sitter där så vänder dig plötsligt om och tittar på en person som går förbi. En person med autism vänder sig inte om och tittar vart du tittar. En person som inte är autist vänder sig i princip alltid om. Ni vet ju hur man gör själv om man råkar ut för det. Står man och talar med en bekant så ser man i den personens ögon att den tappar fokus för att den ser någon bekant dyka upp. Vi inser genast att den vi talar med tappat fokus och tänker på annat. Det är något av det värsta som kan hända när man talar med någon och den inte längre är med i samtalet. Men åter till ämnet specialintressen. Vill avsluta med att dessa ofta stereotypt upprepas och att det inte har någon djupare innebörd. Men ibland kommer det tillfällen då personen har mer nytta av dem än annars. Några av oss minns han som tävlade i kronorsfrågan om Vasaloppsåkare. En mycket typisk specialkunskap. Så vi kan ju se att specialintressen kan vara både till nytta och i en del fall hinder. Men om vi är medvetna om personens problematik så kan vi också hantera det själva. Dessutom kan vi ge personen med Asperger spelregler för hur han kan hantera detta i samspel med andra människor. Rutiner Personer med Asperger har ofta rutiner som blir till tvång senare eller väldigt lika tvång. Rutinen kan vara nästan omöjlig att skilja från ett tvångsmässigt beteende. Det kanske börjar med att de hämtar tidningen på väg till jobbet varje dag. När det hållit på ett tag övergår detta till ett tvång som personen måste göra varje dag. Då går det inte att byta resväg eller att byta arbete om man inte kan hämta tidningen. Tvånget att göra vissa saker kan då börja uppta hela personens tillvaro och all planering går till att genomföra tvånget. Tvång kan vara av de mest skiftande slag. Mitt exempel här är ett av de lättare att ha att göra med. Det kan vara hygieniska tvång där personen behöver tvätta sig en ofantlig mängd gånger per dag. Tvånget upptar all deras vakna tid och allt annat rasar samman. Det kan vara viktigt att ha en viss koll på saker som man upplever börjar bli ett tvång. En bra dokumentation hjälper till mycket. Det är lätt att man dokumenterar fel saker och missar det som är väsentligt i stödet till en person. Rutiner uppkommer just på grund av att de är så rigida och har svårt för förändringar. De har svårt med att föreställa sig andra lösningar på ett problem och fortsätter med som de tycker ett vinnande koncept. De kan inte föreställa sig att man kan göra på ett annat sätt. Men de har också svårt att använda ett bra koncept vid ett problem nästa gång. Mycket handlar om

5 motivation, generaliseringsproblem osv. Det är det som i triaden kallas för nedsatt föreställningsförmåga. Det brukar ofta kallas för en nedsatt funktion vad gäller fantasi och lek. När man leker använder mans sig just av sin föreställningsförmåga. Man leker att någonting föreställer någonting annat. Små flickor som leker med sina dockor sysslar just med detta. Kanske kan det vara ett av skälen till att det är svårare att hitta flickorna med funktionshindret än pojkar. Om man inte kan se andra alternativ på en sak så jobbar man oförtrutet vidare på det sätt man alltid gjort. Har man i sin ungdom löst ett problem med flickvänner genom att göra slut så gör man så även i vuxen ålder. Men det kan handla om vad som helst. När det gäller att äta mat så äter man kanske en viss maträtt på en viss veckodag. Detta fortsätter man med år efter år. Att byta maträtt kan vara ett äventyr utan dess like för en person med Asperger syndrom. De kan helt enkelt inte föreställa sig vad som skulle hända om de bröt en rutin. Har man rutiner vet man vad som händer och då känner sig personen trygg. Detta med rutiner är något vi skall använda oss av när vi arbetar med barn i skola och förskola. Att de behöver rutiner gör att vi får ordna deras tillvaro så att den blir så förutsägbar som möjligt. Vet de vad som skall ske under dagen så behöver de inte fråga hela tiden utan kan koncentrera sig på sitt arbete. Att leva och inte kunna förutse sin dag är mycket jobbigt om man har Asperger syndrom. Om man inte kan föreställa sig vad som sker om man gör på ett annat sätt upplever man obehag om man ständigt utsätts för det. Detta gör också att barnen leker samma lek hela tiden. De kan inte föreställa sig hur man kan göra på annat sätt. Att byta perspektiv är svårt. Man måste förstå att det man tränar på kanske måste göras från två håll. Har man lärt sig att åka buss till jobbet behöver man inte kunna åka hem igen. För att åka hem måste man byta perspektiv och föreställa sig det hela baklänges. Det är inte alltid så lätt. Vad händer om man leker en lek med sina kamrater och de andra utvecklar den. Kan barnet föreställa sig hur den nya leken blir. Vad kommer att hända. Blir det verkligen roligt. Det här är frågor för en person med Asperger som blir oöverstigliga. Istället för att hänga på blir osäkerheten så stor att man låter bli. Vi måste ha det med i beräkningarna. Att inte kunna föreställa sig lösningar som är annorlunda eller en lösning alls är mycket handikappandet. En person med Asperger syndrom skulle åka buss med flickvännen. Han var mycket upprörd över att hon var trött och inte kunde sitta. Det fanns en plats på bussen men de kom inte åt den. Det stod en man i vägen. Jag frågade honom varför de inte bad honom flytta sig och fick till svar; Ja just det.

6 Kommunikation När man har Asperger syndrom har man problem med inte bara den verbala utan den ickeverbala kommunikationen. Det innebär att de har mycket svårt att tolka vårat kroppsspråk. När vi talar kanske 70 % eller mer är ickeverbal kommunikation. Så när vi skall hjälpa en person med Asperger syndrom kan vi inte arbeta med gester eller försöka använda oss av minspel. Att visa på saker genom att se missnöjd ut eller arg är ingen väg till framgång. All kommunikation sker på det plan och med de kommunikationsvägar som visat sig mest lämpade. Det gäller för dig som arbetar med att ge stöd på olika sätt att finna ut rätt vägar. En del personer tar in information auditivt bäst medans andra är visuella. Då är det ingen mening med att ge muntliga instruktioner till en person som är visuell. I de fallen är text och bild den bästa vägen. Ett annat problem med kommunikationen är att personer med Asperger syndrom tolkar språket konkret och bokstavligt. Att vara ironisk eller skämta kan vara svårt. Att säga, Det där gick ju bra, och mena det ironiskt när någon häller ut något blir inte bra. De kommer att tro att det var bra och kanske bara bli mer konfunderade. Nedan här kommer ytterligare information om Asperger och kommunikation. Motorik Motoriska problem ingår i de diagnoskriterier för Asperger syndrom som används. Det kan vara finmotoriska problem likväl som grovmotoriska. De finmotoriska problemen gör att det är viktigt att ge stöd före detta. Tänk på i skolmiljö att barnet kanske får ont av all kraft som går åt för att hålla i pennan när det skall skriva. Träna upp motoriken så att personen med Asperger syndrom kommer att kunna vara med kamraterna och t.ex. spela innebandy. Men också för att motoriken är så viktig för så mycket av det vi gör i vårt dagliga liv. Fundera på er motorik när ni diskar hemma eller dammsuger. Det här är saker som kan ge stora problem för en person med Asperger syndrom. I vardagen i vuxen ålder kan det handla om att man har diskmaskin i sitt hem. Man använder dator i både skola och hem. Det gör att det blir mindre fysiskt ansträngande att utföra sitt skolarbete eller annat skrivarbete. Lite grunder om Asperger syndrom och kommunikation. Att kommunicera med andra människor är en av de mest grundläggande delarna för att vi skall kunna utbyta erfarenheter och kunskaper. Enbart en bråkdel av kommunikationen är verbal, resterande del, som är gester, tonläge, intonation och miner, är den stora delen av kommunikationen. Detta gör att personer som har Asperger syndrom får det väldigt svårt med

7 kommunikationen. Dessa personer har svårt att förstå att orden kan ha en icke bokstavlig betydelse och är heller inte rustade för att klara den icke verbala kommunikationen. Ett problem för personer med Asperger syndrom är att de ofta använder sig av ett språk eller ord som de icke förstår hela innebörden av, men som de är väldigt förtjusta i. Detta gör att de använder ett språk som är inadekvat till deras språkbegåvning. De här personerna har svårt att urskilja enstaka ord i ett flöde av ord utan allt kan bli en jämn smet för dem. De är ett skäl till att använda så få ord som möjligt när man kommunicerar viktiga budskap till dessa personer. Det kan finnas skäl att misstänka att dessa personer har svårt att tänka mer än en tanke åt gången, vilket i sin tur gör det svårt att uppfatta meningar som innehåller flera led. Det blir förvirrande för dem och det i sin tur kan göra dem oroliga. Man måste också tänka på att de tolkar språket väldigt konkret vilket gör att det kan bli heltokigt när man säger saker ibland. Vad vi upptäckt med Kalle är att han inte tolkar språket extremt konkret men han använder sig av ord som han inte förstår men som han är förtjust i. Ett av dessa ord är ordet eventuellt och det använder han gärna. De har också svårt att skifta uppmärksamheten från ämne till ämne så om man talar om en sak får man hålla sig till det. Detta i sin tur innebär inte att de själva håller sig till ett ämne i taget när de talar utan lätt och ledigt svinga sig mellan ämnena vilket gör att man kan bli bra förvirrad under ett samtal med dem. När man talar med Kalle så kanske han frågar något och man ger ett svar på det. Man tror då att han skall fortsätta konversationen utifrån detta, men istället kan hans nästa påstående eller fråga gälla något helt annat. Och då menar jag verkligen något helt annat. Att inte förstå intonationer, miner och gester gör att dessa personer ställs utanför en stor del av vår umgängesvärld. Tittar vi bara på ämnet humor så bygger det på att man skall förstå ironi och att man har förmågan att tolka ett budskap på flera sätt och förstår dess undermeningar och att ord kan ha flera betydelser. Hela den moderna ungdomskulturen bygger till stor del på ironi och detta med underförstådda budskap vilket i sin tur handikappar dessa ungdomar ytterligare. Generaliseringar, kategoriseringar och att förstå mönster och sammanhang är också väldigt svårt för dessa personer med Asperger syndrom och de har svårt för att till exempel bord och stolar ingår i begreppet möbler. Varför måste vi då veta allt detta om kommunikation för att kunna använda oss av en god pedagogik i arbetet med personer med Asperger. Jo, därför att pedagogiken till stor del bygger på att kommunicera ett budskap till en annan individ. Har vi då inte grunden med den bristande kommunikationen med oss så kommer vi

8 heller aldrig att lyckas. Som vi kommer att se så handlar vårt arbetssätt att till stor del att finna bra metoder att kommunicera vårt budskap. Men till att börja med, hur skall vi då handskas med de kommunikativa problem som vi nu har vetskap om. Vi kan nu inrikta oss på de två grundprinciperna: Anpassa ditt eget uppträdande och tal. Träna Asperger personens förmåga både att uppfatta och uttrycka sig. Strategier för kommunikation. Utifrån ovanstående kan vi titta på hur vi skall anpassa vårt eget tal och beteende. För att kommunicera med en Asperger person så krävs att man är koncentrerad på sin uppgift. Det fungerar inte att slänga ur sig något halvhjärtat utan det gäller att få personens hela uppmärksamhet och att även rikta uppmärksamheten mot henne/honom. Ett sätt är ju självklart att säga personens namn men det är inte så bra att titta dem i ögonen då de kan uppleva det som obehagligt ibland. Många med Asperger tycker också att det är obehagligt om man tar i dem, och det får man lära sig att hantera genom erfarenheter och att helt enkelt fråga. Att fråga är en utmärkt metod just när det gäller att arbeta med personer med Asperger syndrom. När du sedan förmedlar ditt budskap tänk på att använda så få ord som möjligt och var så militärisk du kan utan att ha någon översittare attityd. Det är med andra ord viktigt med korta och konkreta meningar. Detta är något som är svårt då det finns något i hela arbetet med dessa personer som för dig som pedagog kan upplevas som att du kränker individen, vilket aldrig får ske att du gör. Det är en svår konst att använda sig av rätt meningar och rätt ord med så få dubbla betydelser som möjligt. Av största vikt är också att man försöker att undanröja sådant som är störande runt om. Vet man att personen störs av ljud som surrande fläktar så skall man se till att någon sådan inte är på eller ens finns i närheten när man försöker att kommunicera. Vad som är störande objekt kan vara de mest outgrundliga ting men en sak skall man ha klart för sig är att om det är något de retar sig på så gör de det ordentligt. Om det är så att ljudet från ett föremål stör dem så brukar det också vara så att föremålet stör även då det inte låter för stunden men det kan komma att låta och det är tillräckligt. Hur skall man då tala i dessa situationer? Det verkar som om det fungerar bäst om man talar lågt och långsamt samt väldigt entydigt.

9 Men här vill jag också peka på ett av deras viktigaste sinnen och det är synsinnet. Det förefaller som om en majoritet av personerna med Asperger tar in och bearbetar information med synsinnet ( visuell perception ) betydligt bättre än genom att lyssna. Vi kan på vår arbetsplats se ett otal tillfällen då det fungerar bättre att skriva än att ta saker verbalt. Ofta är det så att man kan sitta på den ena sidan av bordet och skriva ner det man vill ha sagt, sedan räcker man över lappen och får då till svar Det är ju så, det står ju här på lappen. Det förefaller som om han inte noterar att det är en personal på andra sidan som skrivit lappen. Det andra sättet att komma tillrätta med kommunikationen är att lära ut kommunikativa färdigheter. Man behöver hjälpa individen att vara tyst när andra talar och att man skall lyssna på vad andra säger. Det kan vara svårt för dem då de gärna bryter in med egna åsikter. Kanske behöver man också lära ut hur man ställer frågor och ett sätt är att ge dem mönstermeningar som de kan använda sig av. Vidare måste man lära dem att svara när man ställer frågor och när man frågar får man ofta ställa ledande frågor vilket man annars brukar undvika i arbete med barn. Det är också en hjälp för dem om man lär dem att man tackar när man får saker och att man hälsar när situationen så kräver. Ett problem för barn med autismspektrastörning är att de oftast tackar nej till nya saker eftersom de inte kan överblicka situationen. Man måste lära dem att ge uttryck på ett adekvat sätt för känslor. Man kan till exempel lära individen att slå knytnäven i handen istället för bordet när man är arg. Vi har på vår arbetsplats en boxboll som Kalle kan slå på när han är upprörd och det i sin tur gör att han spar en slant på saker som därför inte går sönder. Det är överhuvudtaget positivt att ge dem andra uttrycksmedel för ilska än att slå sönder saker i sin omgivning. När vi nu har kläm på kommunikationen och de bekymmer som den ger oss så är det dags att slänga sig över principerna för pedagogiken. När det gäller pedagogiska principer så handlar det framför allt om en sak. Det är att visuellt strukturera arbetet med en person med Asperger syndrom. Det är också viktigt att vara tydlig och att kommunicera ett budskap i taget. När det gäller att arbeta med en person med Asperger och den sociala kompetensen finns en typ av sociala berättelser som man kan arbeta med. Detta skall inte blandas ihop med den typ av sociala berättelser man använder som arbetsredskap i övrigt. Dessa som jag nedan visar på är för att kunna samtala utifrån och inte som handledningar för livet i övrigt. Tanken är att man jobbar med följande två berättelser på det sättet att man låter personen med Asperger syndrom läsa igenom dem och fylla i svaren. När det är gjort så kan man sätta sig

10 ner och diskutera vad personen svarat och hur man kommit fram till det. Utifrån det kan du som icke funktionshindrad förklara det som kanske visar sig vara en annorlunda tolkning av situationen. Ni tillsammans bearbetar händelsen och går igenom den så att personen med Asperger när ni är klara känner sig säker på situationen. Det som blir intressant för er at diskutera är just biten hur han/hon kommit fram till sitt svar och hur de tolkat informationen som ges i berättelsen. Hur tolkar du informationen och är det så att det alltid är den som int5e har funktionshindret som gör den korrekta analysen. Använd dessa som underlag och gör andra berättelser för andra situationer där du tycker att det kan finnas en vinst i att diskutera igenom en situation. Kanske är det flera personer med funktionshindret som kan diskutera detta gemensamt. Gör det och låt personerna med Asperger bryta åsikter med varandra och se din roll som en mer lotsande roll för att komma fram till en bra slutsats i hur man hanterar en liknande situation.

11 Snabbköpet. Den butik som Robert alltid handlade i hade en skylt uppsatt vid ingången där det stod Förbjudet att beträda denna affär utan skor. En sommardag såg Robert en vacker flicka gå barfota in i affären. Hon såg ut att vara i hans egen ålder, omkring tjugo, med långt hår och en gammaldags klänning som räckte till vristerna. Robert ville uppmärksamma henne på skylten men var rädd för att tala med henne. Det hände obehagliga saker när han försökte prata med främmande flickor. Till slut bestämde han sig för att försöka skymma hennes fötter så att butiksföreståndaren inte skulle se dem. Han sköt in sin kundvagn alldeles bakom henne vart än hon gick i butiken. ( ). Flickan vände sig om och tittade på honom några gånger med ilsket ansiktsuttryck. Plötsligt ställde hon sig i snabbkassan med tolv varor i vagnen trots att skylten löd Högst tio varor. ( ). Nu blev Robert mycket upprörd. Han tyckte att den vackra flickan utmanade ödet genom att bryta mot ännu en regel. När kassörskan släppte igenom henne utan någon kommentar, kunde Robert äntligen slappna av. Just då vände sig barfotaflickan om och sa till honom: Jag har ingen aning om varför du förföljer mig, men stick innan jag kallar på polis! ( ). Relativt normalt beteende i den situationen Ganska säreget beteende i den situationen Mycket märkligt beteende i den situationen Chockerande beteende i den situationen (A) (B) (C) (D) Middagsinbjudningen Roger var 22 år och bodde ensam i ett hyresrum. Han var ganska nervös till sin läggning, men det tycktes som om han mådde bättre om han åt varannan timme och bara höll sig till en viss sorts mat. En dag ringde en kvinna och förklarade att hon var bekant med hans föräldrar och att hon ville bjuda hem honom på middag. Roger tackade med glädje ja, men talade om för henne att han inte åt kött och att föredrog osaltade grönsaker ( ). När Roger anlände vid avtalad tid insåg han att han inte ätit något på två timmar. Det första han gjorde, till och med innan han blivit presenterad för de övriga familjemedlemmarna, var att fråga värdinnan när

12 middagen skulle serveras.( ) Hon svarade att det skulle dröja en timme innan maten var klar. När Roger hörde detta öppnade han sin portfölj, tog fram ett äpple och lite nötter och åt genast upp dem.( ) När han var färdig presenterades han för familjen och de satt och pratade en timme. Alldeles innan det var dags för middag, visade värdinna honom ett fat med härliga frukter och grönsaker och frågade om det var något som kanske kunde passa honom. Tack det ser jättegott ut, svarade Roger, men om ni inte misstycker väntar jag gärna yttrligare en timme innan jag äter. Jag åt lite grann för en timme sedan.( ) Relativt normalt beteende i den situationen Ganska säreget beteende i den situationen Mycket märkligt beteende i den situationen Chockerande beteende i den situationen (A) (B) (C) (D) Symptomutveckling Funktionshindret är medfött eller beror på hjärnskador men det är ändå först i 4 års åldern som symptomen tydligt framstår. Det är ofta inte förrän barnen kommer upp i skolåldern som man ställer diagnosen. Visserligen verkar det som om när man får diagnosen så har man misstänkt att något är fel en längre tid. En del har visat upp överaktivitet, impulsstyrning, uppmärksamhetsbrist samt att de har sömnstörningar. Det är först i skolåldern som det blir tydligt att den sociala interaktionen brister och att det är den som är det mest avvikande från utvecklingskurvan. Andra problem så här tidigt kan annars vara bristande ögonkontakt och dålig uppmärksamhet och en försening i såväl språk som icke språkligt. Genom gående under de första levnadsåren är att ett otal diagnoser kan ha misstänkts och det är ett spektrum från Autism till ADHD/Damp. När barnet är under sitt första levnadsår kan man se följande Symptomutveckling. Störd sömnrytm. Bristande uppmärksamhet. Överaktivitet eller stillasittande. Dålig kroppslig följsamhet. Detaljintresse.

13 Det förefaller som om barnen i den här lätt hamnar i ytterfacken, det vill säga att de antingen är lugna eller väldigt aktiva eller det att de går tidigt eller sent. Det sägs att det finns tre grupper eller varianter av Aspergers syndrom och kanske kan man urskilja dessa så pass tidigt. Dessa tre grupper eller varianter är: Den aktiva, udda. Den passiva, vänliga. Den avskärmade. Den första gruppen är den grupp som ibland uppfattas höra hemma i ADHD-gruppen. I den andra gruppen som är den stillsamma finner man de barn som har en gångdebut som är sen och som är väldigt stillsamma så länge man håller sig till fasta rutiner. Bryter man rutinerna kan de bli rasande eller olyckliga. Den tredje gruppen är de barn som är självförsjunkna och som är klart avskärmade från omgivningen. Alla tre grupperna visar upp brister i att förstå att man måste rikta uppmärksamheten mot andra då man behöver hjälp eller för att deltaga i ett socialt samspel. Annat som är vanligt i den här åldern är repetitiva ljud och läten som inte sällan är av monotont slag, som kan vara tics artade och som i sin tur förvarnar om en Tourette problematik. Det förekommer också att barnen bankar huvudet i väggen eller sitter och vaggar med hela kroppen. Vanligt är också att de har Perceptionsstörningar som är av visuell, auditiv, kinestetisk, vestibulär eller taktil art. Detta för också med sig att de överreagerar på ljud eller att de inte accepterar vissa kläder om de till exempel sitter åt eller att de tycker att de sticks. Andra Levnadsåret. Andra levnadsåret brukar innebära att föräldrarna börjar bli oroliga för sina barn men de har också påfallande ofta svårt att sätta fingret på problematiken. Problemen kan vara: Ointresse av andra barn. Delvis avstannad talutvecling. Oförmåga att lystra. Ritualbeteende som är intensivt. Detaljfixering. Utbrott vid krav eller rutinbrott eller utan synbar anledning.

14 Föräldrarna kan i den här åldern fundera på om barnet verkligen hör samtidigt som barnet hör mer än väl när det gäller saker som intresserar dem. Dessa barn är sällan intresserade av andra människor och ofta reagerar de inte om det kommer någon eller så tittar de upp som hastigast och fortsätter med det som de höll på med. Men en del barn liksom fryser till och stannar upp med allt de håller på med om det kommer någon när de gör något och de intar då en nästan orörlig pose, eller kataton pose. Även när det gäller talutveckling handlar det om ytterlighetsfall där en del lär sig tala väldigt tidigt med många ord och en del har nästan inga ord alls. Det verkar som om dessa barn inte gärna använder ord som titta, titta där, kom, hej, hejdå eller ja och nej. Det finns en grupp som är språkligt sena och inte säger några ord efter andra levnadsåret. Många av de här barnen visar tidigt på ett intresse för bokstav och sifferkombinationer eller för symboler som t.ex. logotyper. Men de kan för den sakens skull inte kommunicera på ett fungerande sätt. Under Asperger barnens förskoleår så är det vanligt att problemen i relation till andra som är jämnåriga blir alltmer påtagliga. Detta i sin tur gör att föräldrar och personal börjar bli ganska oroliga för barnet. Ett annat problem i den här åldern är att föräldrarna ofta får ett lugnande besked från olika instanser med beskedet att problemen kommer att växa bort. En tredjedel av barnen är fortfarande vid tre års ålder dåliga på att tala men språket kommer sedan igång direkt explosionsartat. Det handlar om att ifrån att kanske inte sagt någonting alls så talar de ett par månader senare med hela meningar, men det är ofta ett språk som härmar de vuxnas uttalanden. Pojkarna visar ofta bara intresse för andra då de har åtråvärda leksaker som de vill komma åt. Annars sitter de för det mesta för sig själva. Det som oroar föräldrar är att barnet inte själv verkar speciellt oroligt för att det inte får vara med andra barn och leka. När de ibland söker kontakt med andra barn så är det ofta genom knuffar eller genom ett allmänt buffligt sätt. Det finns en del barn som vill lukta, slicka, smaka eller bita på allting och även människor i deras omgivning. En del av pojkarna har redan här tydliga talanger på enskilda områden och kan ge prov på ledaregenskaper som drar med kamraterna i destruktiva lekar. En annan sak som föräldrarna oroar sig för är att deras barn verkar sakna empati helt och hållet och att inlevelseförmågan brister.

15 När de talat och inte använder inlärda fraser kan de ge sken av ett väldigt torftigt språk som kan uppfattas som mumlande samtidigt som det är väldigt högtravande när de använder sig av de inlärda fraserna. Många av dessa pojkar verkar det som om munnen går på i ett och många lär sig också att läsa i den här åldern. Flickorna i den här åldersgruppen påminner kommunikativt om pojkarna men de visar ett större socialt intresse än pojkarna. Ett problem för dem är om de har socialt umgänge som specialintresse så saknar de instrumenten för att ta sig in i ett umgänge. Fast en del flickor lyckas faktiskt ta sig in i gemenskapen och förefaller heller inte att ha något emot det. Många av de här flickorna låter sig behandlas väldigt illa och verkar heller inte att ha förmågan att sätta stopp för det. Flickorna förefaller till skillnad mot pojkarna ofta vara tystlåtna och det verkar som om ånga flickor har just människor som specialintresse. De tar då reda på allting om dessa människor och kan sedan repetera uppgifterna väldigt robotaktigt. Skolåldern-Förpuberteten Detta är den ålder då alla symptomen vid Aspergers syndrom är som mest uttalade och karaktäristiska. Detta är ett av de skälen att man först i den här åldern ställer diagnosen Asperger Syndrom. Den sociala interaktionsproblematiken präglas bland annat av egocentriciteten och oförmågan till mentalisering. Barnen i den här åldern beter sig lillgammalt och emotionellt opassande och de förstår inte sociala regler och kan heller inte förmås att hålla inne med alla sanningar som de strör runt sig. Den totala bristen på att kunna läsa av sociala situationer gör att de kan förefalla odrägliga och de vägrar att göra avkall på att tala sanning (Goffman). Men det finns också de barn som klarar av att spela en roll i olika sociala sammanhang. Deras egocentricitet tillintetgör deras möjligheter till att få kamrater och i början av skolåldern förefaller de också ointresserade av det eftersom de saknar ett genuint intresse för kamratskap. Emellertid verkar det som om de genom åren blir mer och mer medvetna om att de är annorlunda och inte helt normala. Visserligen kan de vara tillsammans med andra barn men de vill oftast bestämma i leken eller så leker de bredvid de andra barnen. Ibland så är det så att de underställer sig de andra barnens regler utan att ställa krav på att själva få vara med och bestämma.

16 Barn med Asperger syndrom är ofta protesterande mot sina föräldrar och vägrar att efterleva deras regler. Hur de än försöker att påverka med argument så slingrar de sig ur det med motargument. Till slut kanske föräldrarna säger Man gör helt enkelt inte så, vilket barnet genast accepterar. Skall man förklara för dessa barn så måste det vara väldigt basalt och med så få ord som möjligt. Använd inte termer som sunt förnuft eftersom det är på tok för luddigt för de här barnen. Det är också i denna ålder som specialintressena börjar bli påtagliga. Pojkarnas intressen handlar ofta om olika tabeller och sådan faktakunskap. Flickorna å andra sidan gör inte så stor sak av sina specialintressen och de är ofta av en helt annan natur. Deras intressen kan vara geografi, frisyrer eller annat av den arten. Ett litet problem som vuxen när det gäller detta som specialintressen är att man kan tycka att det är underhållande med all denna faktakunskap. När man sedan får lyssna på samma historier under en lång tid utan att få avbryta så blir det istället ganska irriterande. De jämnåriga barnen börjar också tycka att de är ganska töntiga, men en del uppskattas och uppfattas som genier. Det förefaller som om specialintresset inte ger något som helst intresse för närliggande områden. Istället verkar det som om intresset är extremt snävt. Detta med tvångstankar och ritualiseringar kommer också i den här åldern. Ibland är det ritualiseringen kopplad till specialintresset och så gott som alltid dras familjen in i dessa ritualer som ibland kan vara direkt absurda. När man har Asperger syndrom är det vanligt att man har språk och talproblem och dessa börjar yttra sig nu. En del typiska problem är att man till exempel tolkar språket bokstavligt och om någon säger till dem att man hoppar över kaffet i eftermiddag så tror de att man skall hoppa över en kaffekopp. Eller om man frågar om de kan öppna dörren och de säger ja och går vidare utan att öppna för du undrade ju bara om de kunde öppna den men inte att de skulle göra det. Asperger i skolan Det är viktigt att änka på hur den pedagogiska miljön är beskaffad och att man har kunskaper om funktionshindret. Under den här rubriken tänkte jag kort gå igenom lite av det man behöver tänka på. Grunden i mycket av det vi jobbar med är ett bra schema. Utan ett bra schema kommer vi aldrig att riktigt nå ända fram.

17