Kärnpunkten PERSONALTIDNINGEN PÅ OKG Nr 5 2013 WANO hjälper till på resan Kvalitetsarbetet under förstoringsglaset Maneterna som strömmade runt jorden Hjärnbyte på O2 Projekt Nyans summering och framåtblick
INNEHÅLL Krönika...2 Utvecklingsresan... 3-5 Projekt Nyans... 6-7 I centrum... 8-11 Manetinvasion på O3... 12-13 Projekt Plex... 14-15 Erfatom i förändring...16 Projekt Kent...17 Så funkar det!...18 Personalnytt...19 Säkerhetsskydd inget modernt påfund 4-5 12-13 8-11 15 I detta nummer av Kärnpunkten Kan du läsa en krönika om paralleller mellan medeltidens och dagens fysiska skydd, en artikel om OKGs kvalitetsgranskningsarbete runt om i världen och om manetens liv och leverne mot bakgrund av invasionen på O3. I skenet av de senaste årens terrorhandlingar, angrepp på kritisk it-infrastruktur och den ökade globala hotbilden som det har inneburit kan man tro att säkerhetsskydd är ett nytt påhitt, men så är inte fallet. Redan medeltidens människor förstod vikten av att skydda sina egendomar, det var såklart extra viktigt under orostider. Medeltidens borgar var konstruerade med ungefär samma tänk som vi idag har för att skydda de kärntekniska anläggningarna. Det yttre skyddet bestod kanske av en vallgrav eller ringmur, vilket motsvarar vårt områdesskydd. Borgen bestod ofta av tjocka stenväggar motsvarande vårt skalskydd. Besökare var tvungna att vara kända och betrodda eller känna till lösenordet för att få komma in i borgen och deras eventuella vapen fick de lämna hos borgvakterna. Det kan jämföras med den säkerhetsprövning som genomförs på alla som deltar i vår verksamhet och den tillträdes- och säkerhetskontroll som görs för att komma in på våra anläggningar. Borgen och dess omgivningar övervakades av soldater eller vakter som skulle slå larm om något upptäcktes som kunde hota borgen. Idag motsvarar det bevakningsstyrkan, de larm och kameror som finns installerade för att detektera och verifiera intrång. I tider av katastrof var det också viktigt att information om planer och åtgärder för att försvara att territoriet inte hamnade i orätta händer, det vill säga hos fienden och dess allierade. Spioner och infiltratörer fanns också under den här tiden. Betrodda kurirer red fram och tillbaka mellan borgarna för att förmedla informationen och var det särskilt viktig information kunde kurirerna bli eskorterade av beväpnade soldater. Ett sigill utgjorde äkthetsintyg och garanterade att informationen var korrekt. Det var sigillet, inte namnteckningen, som gav dokumentet sitt värde. När det viktiga dokumentet nådde adressaten förvarades det bakom lås och bom. De åtgärderna gjordes för att informationen skulle uppnå sekretess, tillgänglighet, riktighet och spårbarhet, precis samma krav som vi har idag på den information som OKG anser är känslig och viktig. Dagens hot och risker ser naturligtvis annorlunda ut än de under medeltiden. Angriparen är mer sofistikerad och i takt med den ökande användningen av it inne i våra anläggningar måste även de systemen skyddas. När det gäller skyddet mot våldsamma angrepp handlar våra åtgärder ytterst om att skydda tredje man mot skada vid ett radiologiskt utsläpp. Det kräver kraftfulla motåtgärder från både OKG och polismyndigheten. Vid andra typer av aktioner där angriparen vill skapa opinion mot kärnkraft, till exempel Greenpeace, är syftet med motåtgärderna att skydda OKGs och E.ONs varumärke. Oavsett om det handlar om en medeltida borg eller en nutida samhällsviktig anläggning är syftet med motåtgärderna att skydda anläggning, egendom, information och person. Det är något som människan i alla tider har värnat om! Michael Stahre, Anders Nilsson och Per Rehn Omslagsbilden: Kent Wigren åker världen runt för att kvalitetsgranska olika komponenter åt OKG. Foto: Luise Guse Utges av OKG Aktiebolag 572 83 Oskarshamn 0491-78 60 00 Ansvarig utgivare Anders Österberg 0491-78 63 54 anders.osterberg@okg.eon.se Redaktör Emmy Davidsson 0491-78 64 68 emmy.davidsson@okg.eon.se
Utvecklingsresan OKGs utvecklingsresa: När goda råd är dyra visar WANOs experter vägen I början av december kommer ett expertteam från WANO för att följa upp hur OKG-organisationen hanterat de förbättringsförslag som rekommenderades vid den senaste granskningen. Det blir inte bara en utvärdering av den hanteringen. Utfallet kan också anses utgöra ett kvitto på framdriften i OKGs utvecklingsresa. En viktig ingrediens i OKGs utvecklingsresa är att tillvarata de olika expertråd som kommer organisationen till del. Vid flera tillfällen under senare år har OKG haft besök av experter inom många olika verksamhetsområden. Det har skett i IAEAs regi i form av en OSART-granskning 2009 och ägarföretagen tillsatte för snart två år sedan en egen arbetsgrupp, Task force, i syfte att skapa en tydlig vägledning i förbättringsarbetet. Vid flera tillfällen har också den världsomspännande kärnkraftsorganisationen WANO synat OKGs verksamhet i sömmarna i form av så kallade Peer reviews. I december gör en expertstyrka en uppföljning av i vilken omfattning OKG-organisationen omsatt rekommendationerna från tidigare granskningar. WANO-rekommendationer med på resan Alla förbättringsåtgärder som baseras på WANOs rekommendationer har tagits tillvara i OKGs utvecklingsresa, berättar Thomas Adolfsson, som är sammanhållande för OKGs arbete gentemot WANO. Aktiviteterna är således samordnade med övriga förbättringsbehov, men har en egen uppföljning för att WANO ska kunna utvärdera vilka framsteg vi gör. Thomas pekar samtidigt på vilket värde dessa expertråd har för verksamhetens utveckling. All värdering av OKG-organisationens förmåga inom olika verksamhetsområden ställs i relation till hur föredömena inom respektive område arbetar. Inte råd att inte följa råd Det är precis den typ av stöd som vi behöver, säger han. De förbättringsbehov vi indikerat i OKGs utvecklingsresa är inte på något vis unika och det finns alltid andra som gjort motsvarande resor med gott resultat. Det finns alltså all anledning att följa angivna råd och man kan till och med säga att vi inte befinner oss i den positionen att vi har råd att inte följa dem. En annan parameter som länkar samman OKGs utvecklingsresa med WANO är de beslut som fattats att integrera WANOs indikatorer i OKGs verksamhetsuppföljning. Måtten som leder till visionen Det allra viktigaste måttet på förbättringsarbetets framgång är givetvis verksamhetens samlade resultat. Genom att använda den internationella måttstock som WANOs indikatorer erbjuder får vi löpande information om hur vi står oss i relation till de bästa i världen och således också en indikation på hur vi förhåller oss i relation till vår vision om att vara ett kärnkraftsföretag i världsklass. De indikatorer som Thomas talar om är OKGs mål och nyckeltal, bland annat i form av säkerhetsindikatorer och tillgänglighetsmål. Alla WANOs granskningar tar avstamp i ambitionen att stärka de granskade organisationernas förmåga att nå målsatta mätvärden. Från ord till handling Vi är ett antal utpekade i organisationen som jobbar tillsammans med WANOs expertteam, men det är allas gemensamma ansvar att säkerställa att vi lyckas omsätta expertråden i praktiken, betonar Thomas Adolfsson avslutningsvis. Det medverkar därmed i allra högsta grad till en fortsatt god framdrift i OKGs utvecklingsresa. WANOs uppföljning genomförs under en vecka i början av december och utvärderingen kommer att ligga till grund för kommande beslut om prioriteringar i det samlade förbättringsarbetet. Med världen som referens; Thomas Adolfsson poängterar värdet av att använda WANOs expertgranskningar som förbättringsverktyg, såtillvida att vår organisation får möjlighet att hämta hem kunskaper om föredömliga arbetssätt från alla delar av världen. Text: Anders Österberg Foto: Emil Andersson 3
Utvecklingsresan OKGs utvecklingsresa: Effektiva stillestånd ger mer energi Genom att arbeta med våra revisionsavställningar året om kan vi öka våra leveranser. Med ständig fokus på våra planerade stillestånd säkerställer vi förutsägbara avställningstider och därmed förväntade produktionsvolymer. Peter Tern svävar inte på målet när han beskriver ambitionen med en reviderad instruktion för ledning, planering och genomförande av revisionsavställningar vid OKG. Inte ute och cyklar när det gäller revisionsplaneringen; Peter Tern talar sig varm för en treårig operativ planeringscykel vid de tre anläggningarna. Inom ramen för OKGs utvecklingsresa rör ett av de tre delprogrammen planeringsverksamheten i företaget. Det handlar om att säkerställa en röd tråd genom de tre dimensionerna av planering, nämligen den strategiska på lång sikt respektive den taktiska på medellång sikt samt den operativa planeringen på årsbasis eller ännu kortare tidshorisonter. Ett alldeles särskilt viktigt arbete är dock att fastställa hur vi bedriver våra årliga revisionsavställningar, berättar Peter Tern som ansvarar för framdriften i planeringsprogrammet. För att skapa förutsättningar för effektiva avställningar varje gång måste dock även den planeringen sträcka sig över flera års sikt, ytterst i form av strategidokument på nio års sikt. Treårig planeringscykel Redan i mars månads utgåva av Blickpunkt redovisades vikten av att snarast åstadkomma största möjliga optimering i avställningsarbetet. Där var det också tydligt uttalat att den operativa planeringscykeln måste sträcka sig över tre års sikt, det vill säga motsvarande MTP-perioderna. Det ger nämligen samtidigt förutsättningar för att beakta ambitionen att varje anläggning ska ha två korta revisioner följda av en lång, vilket innebär maximalt en längre avställning per år. Det ger oss den möjlighet vi behöver för att fördela våra resurser effektivt, menar Peter. Om de korta revisionerna begränsas till att omfatta provning, bränslebyte, drivdonsservice och arbeten i subbarna samt planerat förebyggande och avhjälpande underhåll kan vi prioritera våra insatser mot att de längre varianterna tillåts inkludera ändringar och projekt. Successivt införande Successivt vrider nu de olika anläggningarna sin revisionsavställningsplanering i denna riktning. Senast ett och ett halvt år innan avställningstidpunkten ska planeringsarbetet påbörjas, vilket innebär att varje anläggning arbetar med att planera två revisioner parallellt. Planeringsresurserna fördelas på tiden innan en revision respektive under denna. Elva månader innan avställningen ska dess omfattning fastställas och några tillkommande arbeten får därefter inte påverka den fastlagda planen. En månad innan revisionen tar sin början 4
Utvecklingsresan Väl förberedda och planerade insatser ger effektiva revisionsavställningar till gagn för en ökad förutsägbarhet när det gäller elleveranserna. görs en slutlig kontroll av att alla planerade insatser är korrekt och väl förberedda, fortsätter Peter. Då ska vi kunna avläsa resultatet av det gedigna förberedelsearbetet som i sin tur ska generera en väl genomförd avställning, både vad gäller förutsägbarhet och säkerhet inte minst ur personskyddsynpunkt. Samverkan ger säkerhet och kvalitet Arbetet under en revisionsavställning leds av en revisionsledare som svarar upp mot en styrgrupp. Revisionsledaren tillgodoräknar sig alla de resurser som krävs för ett väl genomfört arbete. Detta inkluderar givetvis alla medarbetare som hyrs in för det arbetet. Särskild vikt måste därför läggas vid att i dialog skapa en samsyn kring förväntningarna på arbetets kvalitet. Alla måste ha rätt förutsättningar att göra sitt bästa och en effektiv kommunikation i alla led samt en ständig fokus på revisionsavställningar är nycklar till det. I samband med återstart enligt plan ska också en noggrann utvärdering av arbetet genomföras. Alla erfarenheter samlas in för att analyseras och säkerställa ständiga förbättringar av verksamheten. Genom att planera våra stillestånd minutiöst och dessutom hålla oss till dessa planer ska det heller inte behöva uppstå någon tidspress, avslutar Peter Tern. Det ger både säkra jobb och säker drift. Text: Anders Österberg Foto: Emil Andersson Förstärkning av OKGs inköpsverksamhet OKG har under det senaste året arbetat intensivt med att stärka inköpsverksamheten för att genom bättre inköpsavtal kunna omfördela våra medel och säkerställa en hög leveransförmåga i våra anläggningar. För att lyckas med det måste vi följa våra rutiner inom inköp, säger VD Johan Svenningsson. Rutiner och processer är uppdaterade och det är av största vikt att vi nu följer dem genom att säkerställa att inköp involveras fullt ut i alla inköpsaktiviteter. Inköpschef Alexander Svensén fortsätter: Vi på inköp har nu fokus på företagets upphandlingar. Vi följer upp både vår egen inköpsprocess, det vill säga att vi arbetar på rätt sätt med våra upphandlingar samt att vi blir involverade och involverar oss i pågående projekt och upphandlingar. OKGs inköpsfunktion har sedan länge också arbetat för en effektiv samverkan med motsvarigheterna inom hela E.ON-koncernen. Sedan Alexander började på OKG i våras har han, tillsammans med sina medarbetare, fullföljt flera av de ambitioner som ligger till grund för utvecklingsarbetet. Arbetet har precis påbörjats och det finns fortfarande mycket att utveckla för att ta del av potentiella synergier, säger Alexander och Johan fyller i: Att nyttja den stora koncernens fördelar ökar vår handlingskraft väsentligt och skapar de ekonomiska förutsättningar vi behöver för att fortsätta gå från ord till handling för en god framdrift i vårt förbättringsarbete. 5
Projekt Nyans Lång resa mot acceptans För åtta år sedan såg vardagen på Simpevarpshalvön väldigt annorlunda ut mot idag. Personbilar hade tillträde till området på ett helt annat sätt och inga extra kontroller utfördes på personalen. Men terrorattacken i USA 2001 förändrade vardagen inte bara i USA utan även i hela världen och på OKG. Drygt två år har nu gått sedan projekt Nyans avslutades på OKG. Simpevarpshalvön innan projekt Nyans startade. Efter Nyans har bland annat en ny staketgata och en ny central inpassering byggts. 6
Projekt Nyans Gamla staketgatan väster om O1. Ny staketgata utanför den gamla väster om O1. Det är aldrig roligt att hindra människor från att röra sig fritt, vi vill ju ha frihet, vilket på ett sätt förändrades i och med projekt Nyans. Gamla parkeringen väster om O1. Idag är det svårt att se att det här låg en parkering. 2006 inleddes projekt Nyans på OKG vars syfte var att skapa ett fysiskt skydd som levde upp till Strålsäkerhetsmyndighetens nya föreskrifter och den nya dimensionerande hotbilden. För att begränsa möjligheterna att tränga in i eller sabotera anläggningarna skulle skyddet stärkas genom både organisatoriska och fysiska åtgärder. Det gällde både omgivningen runt anläggningarna och inne i byggnaderna. Några av konsekvenserna blev nya staketgator, nya byggnader för kontroll av människor, gods och fordon samt nya rutiner för alla som ska ha tillträde till området. Beundransvärd anpassning En av de största utmaningarna inom projektet var att få acceptans för alla förändringar bland medarbetarna på halvön. Detta var ju ett projekt som på ett eller annat sätt påverkade samtliga som befinner sig på området, och förmodligen inte på ett positivt sätt det påverkade helt enkelt vår arbetsvardag. Det var verkligen en svår uppgift att ta sig an, då dessa förändringar var något som påverkade alla och alla kunde ha en åsikt om dem. Det är aldrig roligt att hindra människor från att röra sig fritt, vi vill ju ha frihet, vilket på ett sätt förändrades i och med projekt Nyans, berättar projektledaren Björn Gustafsson. Innan projektet startade var det fritt att köra in med personbil på området och inga extra kontroller utfördes på personalen. Men år för år har skyddet förändrats, först kopplades en kod till inpasseringskorten, sedan infördes slumpvisa kontroller av personalen, därefter hägnade den nya yttre staketgatan in området och slutligen togs den nya centrala inpasseringen i bruk som innebär att samtliga medarbetare som ska in på området passerar genom en säkerhetskontroll. Jag måste ge en stor eloge till alla som har Simpevarpshalvön som sin dagliga arbetsplats, det är en lång resa som gjorts och alla har anpassat sig på ett ypperligt sätt, berömmer Björn. Vi har inte tyckt om förändringarna, men vi har accepterat dem och de har nu blivit en del av vår vardag. Ytterligare förändringar? Drygt två år efter projektets avslut finns det fortfarande en del restpunkter som återstår och en hel del intrimning av de nya systemen har krävts, men myndighetens föreskrift är uppfylld. Dock är en ny föreskrift på gång och likaså en ny dimensionerande hotbild vilket förmodligen kommer att resultera i ytterligare förändringar. Den nya hotbilden tas fram gemensamt inom Europa och sedan är det SSMs uppgift att tolka den och därefter ställa krav på de svenska kärnkraftverken. När Nyans startades var branschen gäl- lande fysiskt skydd väldigt omogen, det fanns få leverantörer att vända sig till och inte så mycket erfarenhet att luta sig mot. Något som också fick konsekvenser på OKG. Bitvis var det stökigt, det fanns en nybyggaranda hos leverantörerna vilket resulterade i vissa komplikationer, menar Björn. Det var ju också ett väldigt omfattande projekt, exempelvis fyrdubblades antalet komponenter i det fysiska skyddet och vi byggde en staketgata som är flera kilometer lång. Om Björn hade fått göra om projektet idag finns det självklart saker som skulle ha gjorts annorlunda. Han berättar bland annat att man skulle ha varit mer kritisk redan från start när SSM skickade ut föreskriften på remiss och gjort en djupare analys på vilka konsekvenser kraven innebar. Det är erfarenheter som man nu tar med sig inför de eventuella nya förändringarna. En viktig parameter är att de nya förändringarna måste harmonisera med de förändringar som stresstesterna för med sig. Reaktorsäkerhet och fysiskt skydd måste gå hand i hand så att de inte motverkar varandra, detta är en förutsättning för att vi ska lyckas, avslutar Björn. Text och foto: Emelie Johannesson 7
I centrum Under en kvalitetskontroll i Schweiz inspekterades en ångskalsventil till huvudångledningarna, 311. Ventilen fungerar som skalventil i huvudångledningen i reaktorinneslutningen och ska säkra inneslutningens integritet vid till exempel ett rörbrott. Den är numera på plats, insvetsad och klar. 8
I centrum Bristen på nybyggda reaktorer ger 28 år som genomsnittsålder för europeiska reaktorer. Bortsett från i Ryssland bygger man endast sex nya reaktorer på fyra platser i Europa; Finland, Frankrike, två reaktorer i Slovenien och två reaktorer i Ukraina. Med kvaliteten i centrum Att få resa i sitt arbete är en dröm för många. Några som vet hur det känns är Jan Malmsten och Kent Wigren som båda arbetar med kvalitetskontroll inom projekt Plex. Arbetet med att kvalitetssäkra komponenter som ska monteras i kärnkraftverk är enormt och sträcker sig ända ut i Europas ytterkanter, ibland även längre. Kent Wigren anländer till Oskarshamns flygplats efter ett teknikmöte med tyska Areva i Frankfurt. Men vad är kvalitetssäkring egentligen? Kvalitetssäkring är en strukturerad och kontinuerlig process som syftar till att säkra kvaliteten, säger Jan som är konstruktionsledare för reaktordelen. Till sin hjälp har Jan elva stycken så kalllade Quality Controllers (QC) och Kent är en av dem. Enormt kvalitetsarbete Att bygga komponenter till ett kärnkraftverk är ingenting som görs i en handvändning. Varje del måste kontrolleras, alltifrån materialet till vilken teknik som använts för sammansättning av delarna. Jag har nog godkänt ungefär 17 000 dokument, säger Jan. Proceduren att kvalitetssäkra kan verka komplicerad för den okunnige, men Kent resonerar annorlunda. Egentligen är det ganska enkelt. Jag har de här som jag måste följa, säger Kent och tre böcker dimper ner på hans skrivbord. PAKT-dokumenten, som de kallas, innehåller tekniska bestämmelser och specifikationer för mekaniska anordningar som gäller för svenska kärnkraftverk. Högst upp kommer kraven från Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) och utöver myndighetskrav och branschbestämmelser har OKG egna föreskrifter och riktlinjer som både leverantörer och underleverantörer måste följa. Generationsväxling och ökad internationalisering Det var under 70- och 80-talet som de flesta kärnkraftverken byggdes i världen, bara i Sverige byggdes det tolv stycken anläggningar. Den första vågen av kärnkraft i världen kom 1974 då 26 reaktorer kopplade upp sig på nätet. Den andra vågen sträckte sig över 1984-1985 då 33 reaktorer började leverera el under respektive år. På den tiden fanns kompetensen nära till hands, idag måste vi många gånger blicka utanför våra egna gränser för att hitta det rätta kunnandet. 9
10 Att bygga komponenter till ett kärnkraftverk är ingenting som görs i en handvändning. Varje del måste kontrolleras, alltifrån materialet till vilken teknik som använts för sammansättning av delarna.
I centrum Både Jan och Kent är ofta ute i anläggningen för att vara nära verksamheten. I silstationen visar de en ny värmeväxlare som är en av få komponenter i projekt Plex som faktiskt har tillverkats i Sverige. Det har skett en generationsväxling där mycket kunskap har gått förlorad. Man märker det på leverantörerna runt om i Europa, det blir ett leveransproblem till slut. Jag har varit med om att man har tagit in seniorer som har fått hjälpa till med sin expertis, berättar Kent. Efterfrågan av kompetent arbetskraft inom branschen har ökat. Idag sker mycket av tillverkningen utomlands och det ställs höga krav på beställaren att kontrollera komponenterna. Vi tillverkar nästan ingenting i Sverige längre, nästintill all tillverkning av kärnkraftskomponenter sker i Europa och då måste vi vara där och kontrollera tillverkningen, förklarar Jan. Resande duo Jan och Kent är nyss hemkomna från en leverantör i Frankrike. Det brukar bli ett par resor till varje leverantör och det första besöket är en så kallad auditering. Då går vi igenom alla delar av leverantörens ledningssystem, produktion med mera. Avsikten med besöket är att få en helhetsbild av verksamheten, berättar Jan. Kent började sin karriär inom kärnkraftsindustrin 1985 och på den tiden spenderade han nätterna som röntgentekniker i Ringhals. Sedan dess har han arbetat som provare, svetsinspektör, montagekontrollant och nu som QC. Sedan 2006 har Kent arbetat mot både projekt Puls och Plex med att säkra kvaliteten på de mekaniska komponenterna och hans tidigare erfarenheter ger honom en helhetssyn på kvalitetsarbetet. Kent har båda fötterna på jorden, även om han de sista åren har befunnit sig mycket av tiden i luften. Jag gillar utmaningar och att resa, det måste man göra i det här arbetet, säger Kent. Det kan låta glamoröst att flyga världen runt, men det är långt ifrån ett jetsetliv. Simpevarpshalvön ligger inte i världens mitt och Jan berättar om långa dagar med många restimmar, där mycket av resandet görs utanför kontorstid. Tiden räcker ofta inte till att vara turist och utforska omgivningen. Mina kollegor brukar skälla på mig ibland om jag har missat någon viktig hockeymatch i det landet jag besökt, säger Kent. När jag kommer tillbaka till hotellrummet brukar jag koppla upp mig på distans och sätta igång med arbetet och har jag en timme över mellan flygdestinationerna åker datorn upp, allt för att minimera kvällsarbetet. Kent förklarar att det emellanåt har varit tufft att vara borta så mycket från hemmet och familjen. Men jag har en väldigt tålig fru, skrattar Kent och berättar att nu när barnen är utflugna består välkomstkommittén endast av frun och hundarna. Kulturella likheter och skillnader Affärskulturen skiljer sig åt inom Europas gränser, men det finns även en hel del likheter. Schweizarna och svenskarna är ganska lika, vi tänker likadant och det gör ju att det blir enkelt att arbeta tillsammans. Engelsmännen är ganska konservativa och tydliga. Tyskarna har blivit bättre på att kommunicera, förr var det ofta långa besluts- och kommunikationsvägar, men den nya generationen är tydligare. Japan är ett kapitel för sig, skrattar Kent och berättar om hur han köpte en bok i japansk affärskultur för att förbereda sig inför den resan. Erfarenhetsåterföring grunden för kvalitet Att dra lärdomar av egna och andras erfarenheter är kärnkraftsbranschen duktig på. Det är särskilt viktigt under stora moderniseringsprojekt som projekt Plex, där man har dragit många lärdomar från Puls. I kvalitetsgranskningen är erfarenhetsåterföring en betydelsefull del. Vad gick bra respektive dåligt med leveranserna? I projekt Plex har arbeten varit tvungna att avbrytas på grund av att kvaliteten inte hållit måttet. De omständigheterna är givetvis tråkiga, men att tumma på kvaliteten går inte. Man granskar tidigare händelser noga för att minimera riskerna för att liknande händelser uppstår i framtiden. Vi har ett stort ansvar att verifiera att kvaliteten är på högsta nivå, det måste den vara, säger Kent. Fokus OKG De flesta komponenterna till projekt Plex har kommit på plats, nu återstår arbetet med att installera dem. Därefter ska de testas. Först testar man komponenten för sig och sedan hur den fungerar tillsammans med hela systemet, så att det går felfritt. Nu är det Fokus OKG som gäller, det ska bli skönt, avslutar Kent. Text och foto: Luise Guse 11
Manetinvasion på O3 Världsberömda maneter i kylvattnet I slutet av september fick Oskarshamn 3 (O3) stoppa driften på grund av en manetinvasion som överbelastade utrustningen i rensverket. Det väckte en hel del medial uppmärksamhet i alltifrån Sverige till Hongkong. Kärnpunkten har träffat Jan Andersson, biolog på Sveriges Lantbruksuniversitet, för att lära mer om maneternas liv och leverne i våra vatten runt Simpevarpshalvön och Ola Ågren Forsman, underhållsingenjör på O3, för att prata om manetens väg från djupvattenintaget, via rensverket och tillbaka till havet. Rensverket som är en barriär mot sjögräs, musslor och maneter ska rensa det inkommande kylvattnet från objekt större än två millimeter. Nyheten om maneterna i O3s kylvatten fick stor uppståndelse världen över. Maneter är dock vanligt förekommande i Östersjön och den mest frekventa arten är den så kallade öronmaneten. Det är inte ovanligt att yrkesfiskare får sina fiskeredskap knökfulla med maneter under höstarna, berättar Jan Andersson, biolog på Sveriges Lantbruksuniversitet. Öronmaneter fortplantar sig på sommaren och bär i det första stadiet sina larver på undersidan av medusan. Larverna, som är manetens bebisar, släpper så småningom medusan och utvecklar ett fastsittande polypstadium på havsbottnen, berättar Jan. Under hösten bildas ett antal millimeterstora maneter från varje polyp, som växer vidare i den fria vattenmassan. Tillväxten tar fart under vår och sommar och maneten kan nå en storlek av 15-25 centimeter på några månader. De vuxna maneterna dör på hösten och når knappt ett års ålder. Det är därför logiskt att anta att maneternas sammanlagda biomassa kulminerar på hösten då de är fullvuxna och deras livscykel går mot sitt slut, säger Jan. Tillfälligheter, årstiden och vindarna Produktionen på O3 har aldrig tidigare behövt stoppas på grund av maneter. De förekommer i kylvattnet varje år, men inte i de mängder vid ett och samma tillfälle som i slutet av september. Det är dock svårt att fastslå att 2013 är ett manetår. Jag vågar sticka ut hakan och säga att det troligen inte är någon som vet eftersom förekomsten av maneter inte övervakas regelbundet inom ramen för den miljöövervakning som bedrivs, säger Jan. Det jag har sett med egna ögon i år har inte varit särskilt uppseendeväckande. Skälet till manetinvasionen på O3 tror Jan beror på en blandning av tillfälligheter, årstiden och vindarna. Östersjön Intagsdamm Fallsviken Rensverk med rensgaller och korgbandsilar Djupvattenintag, 18 meter under havsytan Inre intagstunnel, leder kylvattnet till kondensorn på O3 Yttre intagstunnel, 650 meter lång Berggrund Sprängskiss över kylvattensystemet på O3. 12
Manetinvasion på O3 På hösten lever sannolikt maneter i djupare vattenlager på grund av att deras livscykel går mot sitt slut och det kallare vattnet gör att de rör sig mindre. Produktionen på O3 har aldrig tidigare behövt stoppas på grund av maneter. De förekommer i kylvattnet varje år, men inte i de mängder vid ett och samma tillfälle som i slutet av september. Foto: Susanna Andersson, Linnéuniversitetet En frisk nord- till nordvästvind leder till att ytvatten trycks ut från kusten i området runt Simpevarp, vilket leder till en motström utmed botten. Maneterna följer med bottenvattnet då de sannolikt uppehåller sig i djupare vattenlager under hösten när de närmar sig döden och kan bli ett offer för djupvattenintaget, berättar han. Det generellt kallare vattnet på hösten bidrar också till att maneterna rör sig mindre, vilket gör att de sjunker mot bottnen och lättare följer med havsströmmarna till djupvattenintaget. Djupvattenintag på 18 meters djup Kylvattnet tas med fördel långt ner på havsbottnen för att det ska vara ska vara så kallt och dessutom hålla så jämn temperatur som möjligt. Djupvattenintaget på O3 ligger ungefär 500 meter ut från kustremsan och 18 meter ner i vattnet. Vid djupvattenintaget, som kallas för Svampen på grund av sin form, kan inte större föremål passera eftersom det är försett med vrakgaller, berättar Ola Ågren Forsman, underhållsingenjör på O3. Maneter har dock inga problem att ta sig igenom och transporteras därefter genom den 650 meter långa bergtunneln under havsbottnen med ett otroligt högt flöde på närmare 60 000 liter per sekund när alla sex kylvattenpumpar på O3 är igång. Kylvattnet kommer därefter till intagsdammen Fallsviken, vilket är den utjämningsbassäng som ligger nedanför restaurang Simpan, och fortsätter sin väg till rensverket. En barriär mot sjögräs, musslor och maneter Rensverket har till uppgift att rensa det inkommande kylvattnet från objekt större än två millimeter. Ytterst mot Fallsviken, från rensverket sett, finns en vägg ner under vattenytan som ska förhindra föremål som flyter på ytan att ta sig in i rensverket. Rensverket är uppdelat i fyra parallella rensgator. Varje rensgata innehåller ett rensgaller med gripvagn samt en korgbandsil. Rensgallret består av vertikala gallerstavar med 15 millimeters mellanrum och är försett med en dränerad skopa med tandad framkant som rensar gallerstavarna. Maneterna tar sig utan problem igenom rensgallret, berättar Ola. De stoppas däremot i nästa steg vid korgbandsilen som har en silduk med en maskvidd på två millimeter. Det som fastnar på silduken spolas av och hamnar tillsammans med renset från rensgallret i en golvränna, förklarar Ola. Det samlade renset åker därefter vidare via golvrännan till en stor gallerbur. Sjögräset, musslorna och maneterna som fastnar i gallerburen transporteras till andra sidan av Simpevarpshalvön och släpps tillbaka ut i vattnet. Problemet på O3 i slutet av september var att det kom ovanligt mycket maneter på samma gång. Det gjorde att korgbandsilarna blev överfulla och att spolningsanordningen inte orkade spola rent silduken. Det är för tillfället skiftgång i rensverket så att vi kan genomföra extra spolning av sildukarna med högtrycksslangar vid behov, berättar Ola. Det är, i skrivande stund, färre maneter i kylvattnet, men samtidigt svårt att förutse framtida påhälsningar. Vi får helt enkelt vara på vår vakt. Jan Andersson, till vänster, biolog på Sveriges Lantbruksuniversitet, tror att skälet till manetinvasionen är en blandning av tillfälligheter, årstiden och vindarna. Ola Ågren Forsman, till höger, underhållsingenjör på O3, berättar om problematiken i rensverket vid manetinvasionen i slutet av september. Text och foto: Emmy Davidsson 13
Projekt Plex Hjärnbyte på O2 Nu har rivning och ombyggnation av kontroll- och relärum på Oskarshamn 2 (O2) startat. Ombyggnationen kan liknas vid ett byte av hjärna i anläggningen. Vi har nu nått den hittills viktigaste milstenen i säkerhetsmoderniseringen av O2, vilket innebär ett rejält tillskott i de insatser som görs för att förlänga anläggningens tekniska livslängd till 60 år. Ombyggnationen av kontroll- och relärummet är den mest komplexa åtgärden i moderniseringen av kontrollutrustningen, där analoga reläbaserade system från slutet av 1960-talet ersätts med digital programmerbar teknik, säger Mats Andersson, delprojektledare i projekt Plex, som varit med sedan moderniseringsprojektet startade 2004. Nervtrådar kopplas in Ombyggnationen av kontroll- och relärummet är ett tidskritiskt moment på grund av den stora mängd arbeten som ska utföras. Överhuvudtaget är installationer av ny elkrafts- och kontrollutrustning den mest omfattande delen av säkerhetsmoderniseringen, där vi också separerar drift- och säkerhetsrelaterad utrustning från varandra i fysisk bemärkelse, säger Mats. För att minimera avställningstiden har en stor mängd installationer utförts på förhand före det att anläggningen ställdes av i början av juni. Under den nu pågående revisionsavställningen kopplas den nya styrutrustningen samman med befintlig anläggning. Det kan liknas vid nervtrådar som binds samman mellan styrsystem, kontrollrum och utrustning i anläggningen. I samband med kontrollrumsombyggnaden utvecklas även det så kallade operatörsgränssnittet där vi i framtiden i större utsträckning än i dag kommer att arbeta via ett bildskärmsbaserat gränssnitt. Det nya kontrollrummet ger även kontrollrumspersonalen en öppnare miljö samt bättre överblick över processystemen. Den nya digitala styrutrustningen handlar dock inte om några internetlösningar som kan hackas, utan om modern beprövad och säker teknik som finns i de nya kärnkraftverk som byggs idag. Tillfälligt kontrollrum under ombyggnationen För att kunna genomföra den nu aktuella ombyggnationen av kontroll- och relärummet, driftsattes en Temporary Operational Panel (TOP) i augusti. Det är ett temporärt och begränsat kontrollrum som används för övervakning och kontroll av viktiga system under uppgraderingen av det ordinarie kontrollrummet. Utöver det har ett intensivt arbete pågått med andra åtgärder som krävs inför ombyggnationen, såsom driftsättning av ett nytt system för kylning av bränslets resteffekt och elavgränsningar. Förberedelserna avslu- Kablage i kontroll- och relärum provas så att de är spänningslösa innan de kapas. 14
Projekt Plex En fullskalig modell av kontrollrummet har byggts upp på förhand. I simulatorn kommer operatörerna att tränas i allt från normal drift, till störningar och haveri. tades med ett driftsammanträde i början av september, som analyserade huruvida alla förutsättningar var på plats. Därefter kunde ombyggnationen påbörjas med borttagning av befintlig utrustning. Peter Lemström från huvudleverantören COP/Areva berättar: Vi började med att riva ut manöver- och kontrolltavlor samt ta bort det upphöjda installationsgolvet. Därefter kunde vi inleda rivningsarbetet av kablage mellan kontrolloch relärum. Det är ett mycket komplext arbete med stora volymer av kablage och många inkopplingspunkter och där en del av kablaget ska vara kvar och därmed inte får påverkas. I kontrollrummet har vi nu tagit bort befintliga kabelrännor och demonterar innertaket. Kontrollrummets centrala del är i princip helt tomt idag. Därefter målas golvet så att det blir dammfritt och märks upp med koordinater från den Peter Lemström, COP/Areva. Mats Andersson, delprojektledare i projekt Plex. 3D-scanning som genomfördes i en mock-up, där kontrollrummet byggdes upp på förhand. Mätpunkterna används vid installationen av nya manövertavlor för att allt ska hamna på exakt rätt plats i det nya kontrollrummet, vilket sparar tid. Totalt rivs 76 kontrolltavlor och fyra teknikbord ut. Omkopplingar görs i 53 befintliga kontrolltavlor och 57 nya kontrolltavlor och två teknikbord ska på plats. Träning i den nya kontrollrumsmiljön Arbetssättet i det nya kontrollrummet kommer i hög grad att bygga på operatörernas erfarenhet. De har varit engagerade i konstruktionsfasen och på så sätt blir det ett kontrollrum som operatörerna vill ha. En förutsättning när anläggningen ska återstarta är givetvis att operatörerna har övat sig i den nya miljön, säger Mats. Av den anledningen har en fullskalig modell av kontrollrummet byggts upp på förhand. I simulatorn kommer operatörerna att tränas i allt från normal drift, till störningar och haveri. Simulatorträningen av operatörerna, som föregåtts av teoretiska utbildningar, startar under hösten och kommer att genomföras i tre steg. Simulatorn kommer sedan, efter anläggningen tagits i drift, att användas i den normala årliga träningen av kontrollrumspersonal. I förbifarten kan nämnas att O2 inte bara får en ny simulator och ett nytt kontrollrum, utan också ett nytt nödkontrollrum, Faktaruta Rivning av kontroll- och relärum har påbörjats. varifrån anläggningens säkerhetsfunktioner kan övervakas och styras vid behov. Uppförandet av det pågår och är ytterligare en av de många säkerhetshöjande åtgärderna som införs under den här fasen av projektet. Total längd på nytt kablage för el- och styrutrustning: cirka 1 000 kilometer Total längd på nytt kablage från anläggningen till kontrollrummet: cirka 130 kilometer Total längd på nytt kablage inom kontrollrummet: cirka 52 kilometer Totalt antal nya kablar in till kontrollrummet: cirka 1 300 stycken Antal el- och I&C-skåp: 715 stycken Antal berörda elektriska komponenter: 5 900 stycken Text och foto: Henrik Eriksson 15
Erfatom i förändring ersätter Erfatom Den 1 januari 2014 innebär slutet på en era och samtidigt början på en ny. Erfatom, som har stått för erfarenhetsåterföringen till de nordiska kokvattenreaktorerna, ersätts av Norderf som är ett nytt, utökat samarbete mellan Nordens kärntekniska anläggningar. Hösten 2013 är en övergångsperiod från Erfatom till Norderf. Torbjörn och Mats arbetar med att implementera den nya organisationen på OKG. Erfatom skapades 1994 som en reaktion på en incident vid Barsebäck 2 i syfte att öka säkerheten genom att främja erfarenhetsåterföring. Organisationen är ett projekt som leds av Westinghouse och deltagare är Kärnkraftsäkerhet och utbildning (KSU), Svensk Kärnbränslehantering (SKB) och nordiska kokvattenreaktorer konstruerade av ABB Atom. Ersättaren Norderf breddar samarbetet och består av de tidigare deltagarna, men inkluderar även tryckkokarreaktorerna Ringhals 2-4 och TVOs OL3. WANO-granskning fick oss att tänka om Erfarenhetsåterföring är grundläggande, speciellt inom kärnkraftsbranschen, för att sprida kunskapen om lyckade insatser och för att undvika att avvikelser upprepas. Efter Barsebäck-incidenten togs ett initiativ för att systematiskt hantera erfarenhetsåterföringen och det föll sig naturligt att ABB Atom, nuvarande Westinghouse, som byggt de nordiska kokvattenreaktorerna fick ansvaret att samla in, värdera och distribuera erfarenheter. Men efter en WANO-granskning i mars 2010 tvingades vi tänka om, berättar Torbjörn G Karlsson, kvalitetsingenjör på Kvalitet och säkerhet (SK). Enligt rapporten går vi miste om lärande inom våra egna organisationer när vi lämnar iväg utvärderings- och analysarbetet. I och med Norderf arbetar vi närmare de händelser som vi ska lära av. Ung men erfaren organisation Norderf kommer att drivas av KSU och har i Faktaruta Incidenten i Barsebäck: Den 2 juli 1992 stoppades Barsebäck 2 på grund av brister i nödkylsystemet. Lösriven isolering hade täppt till inneslutnings- och härdsprinkling, vilka inte hade kunnat kyla om det hade behövts. Orsaken till problemet återfanns på Oskarshamn 1, 2 och Ringhals 1 då de reaktorerna har liknande konstruktion. Erfatom skapades för att systematiskt hantera liknande händelser. Barsebäck 1 och 2. Karin+Erfatom=SANT F1-händelsen 2006, där störningar från ställverken gjorde flera säkerhetssystem strömlösa på Forsmark 1, resulterade bland annat i att projekt Karin initierades på Oskarshamn 1 på grund av likheterna i systemens konstruktion. Tack vare erfarenhetsåterföring fanns en kunskapsbank som projektet kunde använda och arbetet påbörjades snabbt. uppdrag att samla in kärntekniska rapporter från våra egna anläggningar och från övriga världen, bland annat genom WANO och IAEA. Det handlar om tusentals rapporter om året som ska väljas ut och värderas, säger Mats Bergman, kvalitetsingenjör på SK. Insamlade rapporter väljs ut genom en urvalsprocess i Norderf utifrån vilken betydelse informationen har för anläggningarna. På OKG är det Torbjörn och Mats som arbetar med urval och värdering. Vi ingår i en värderingsgrupp inom Norderf, säger Torbjörn, där vi, tillsammans med sakkunniga från våra anläggningar, värderar informationen i rapporten utifrån betydelse för säkerheten och om anläggningarna rekommenderas några åtgärder. Rapporter som anses vara betydelsefulla kategoriseras och läggs in som en extern observation i Safe för vidare bearbetning. Vad händer på OKG? Framförallt blir vi en lärande organisation, menar Torbjörn. Vi blir mer delaktiga i skapandet av kunskap genom att använda extern information och analysera den utifrån våra anläggningar. Norderf-rapporterna blir därför mer relevanta och genom KSU kommer vi enkelt att kunna integrera kunskapen i våra utbildningar. Text och foto: Emil Andersson 16
Projekt Kent KSKG samarbete över gränserna Sedan i somras finns det en kärnkraftsgemensam säkerhetskoordineringsgrupp (KSKG) i Sverige med syfte att samordna och skapa enighet avseende behoven av säkerhetsförbättringar i svenska kärnkraftsanläggningar. Detta är ytterligare en följd av de stresstester som utförts efter kärnkraftsolyckan i Japan och på OKG hittas representanter från denna grupp inom projekt Kent, avdelning Säkerhet (S) och enheten Reaktorsäkerhet och tvärteknik (TR). Förkortningar på OKG är oftast treställiga, när man istället stöter på en förkortning med fyra bokstäver blir man lite fundersam KSKG, Kärnkraftsindustrins säkerhetskoordineringsgrupp. Förklaringen till antalet bokstäver är att det inte är OKG själva som bestämt namnet, gruppen består nämligen av representanter från alla Sveriges kärnkraftsanläggningar och ägare. Syftet med gruppen är att arbeta fram gemensamma rekommendationer till stöd för arbetet med att genomföra förbättringsåtgärder inom säkerhet som identifieras. En viktig uppgift med samverkan är att ta ställning i principiella frågor avseende övergripande krav på säkerhetshöjande åtgärder samt att samordna dialogen med Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM). Tre arbetsgrupper För att öka framdriften och förbättra arbetssättet är KSKG indelat i tre olika arbetsgrupper: Stress test harmonization fokus på samordning av åtgärder med anledning av stresstesterna (Björn Gustafsson och Morgan Lindqvist) Security arbetar med frågor gällande åtgärder på det fysiska skyddet (Roger Axelsson och Pär Lindahl) Requriement response coordination hanterar exempelvis regelverk för befintliga och nya anläggningar samt övergångsplaner och åldrande anläggningar (Mauritz Gärdinge och Claes Halldin) Den grupp som hanterar stresstester har funnits ända sedan SSM skickade ut föreläggandet angående en åtgärdsplan till följd av stresstestrapporten. Samarbetet fungerade väldigt bra och man insåg fördelarna med att ha en samsyn i säkerhetsfrågor, vilket resulterade i att KSKG bildades. Den sista arbetsgruppen leds av OKGaren Mauritz Gärdinge, specialist inom reaktorsäkerhet, som för tillfället är utlånad till projekt Kent. Jag har varit med i projektet sedan starten, min uppgift som teknisk koordinator är att se till att de olika delprojekten går i takt med varandra, men även att de går i takt med anläggningarna och resten av landet, berättar Mauritz. Just området säkerhet, där KSKG verkar, är det enda som kärnkraftverken får samarbeta inom. Trots att Sveriges kärnkraftsanläggningar har reaktorer som skiljer sig åt rent konstruktionsmässigt är de tämligen lika när det kommer till säkerhet. Oberoende härdkylning Gruppen som Mauritz leder har som första uppgift att ta fram en ensad bild över hur konstruktionskraven ska se ut för ett oberoende kylsystem för reaktorhärden, vilket är den största åtgärden till följd av olyckan i Fukushima. Arbetet går snabbt framåt, mycket tack vare att vi är en väl sammansvetsad grupp, förklarar Mauritz. Kravbilden ska vara klar i mitten av november för att sedan kunna hanteras vidare i linjen innan årsskiftet. Därefter är det inte klart vad nästa uppgift blir, det beror till stor del på vad som eventuellt kommer i nya föreskrifter från SSM. Klart är dock fördelarna med denna sorts samarbete som innebär att man får en bredare belysning av frågor och att man kan dra nytta av varandras kompetens. KSKGs uppdrag måste lyckas så att svensk kärnkraft agerar som en röst både mot myndigheten men också mot omvärlden! Text och foto: Emelie Johannesson 17
Så funkar det! MTO Människa Teknik Organisation Kompetens Motivation Kommunikation Ledarskap Erfarenhet Medarbetare Att förstå hur vi interagerar med vår omgivning är väldigt viktigt ur ett säkerhetsperspektiv, särskilt om man arbetar i en så komplex miljö som OKGs. Därför kan man inte bortse från alla faktorer i vår omgivning, allting spelar in när vi talar om säkerhet. Samspel Instrument Kontrollpanel Verktyg Brandsläckare Automation Datorer Reservdelar Tekniska system Instruktioner Rutiner HUP-tools Utbildning Kultur Processer Ledningssystem Pengar Att förstå hur vi interagerar med vår omgivning är väldigt viktigt ur ett säkerhetsperspektiv, särskilt om man arbetar i en så komplex miljö som OKGs. Därför kan man inte bortse från alla faktorer i vår omgivning, allting spelar in när vi talar om säkerhet. Varför? MTO: Människa - Teknik - Organisation MTO-begreppet har funnits i kärnkraftsbranschen sedan 80-talet. MTO är ett synsätt gällande samspelet mellan människa, teknik och organisation. Men det råder en viss begreppsförvirring kring MTO. Ofta när vi talar om MTO görs det i samband med orsaksanalyser. Numera används begreppet i ett mycket större sammanhang då MTO är kopplat till allt i vår vardag och inte endast specifikt till orsaksanalyser. Vad? Begreppet MTO innefattar samspelet mellan individen, tekniken och organisationen. Vi som människor interagerar i vår vardag med flera olika faktorer som är kopplade till organisationen och tekniken, men även organisationen och tekniken påverkar varandra. MTO-perspektivet är ett sätt att förstå sin roll i en komplex miljö och sätta ord på vår verksamhet. Utifrån det bygger vi ett starkt säkerhetskulturtänkande eftersom det inte bara fokuserar på en aspekt i sig, utan visar oss hela spektret med alla faktorer kring oss. När? Vi använder MTO i vårt vardagliga arbete för att förstå vad som händer mellan människan, tekniken och organisationen. MTO-perspektivet hjälper oss att förstå till exempel hur en dator påverkar mig och hur jag påverkar den. Hur inverkar just den här instruktionen på mitt dagliga arbete och vilken betydelse och inverkan har jag på organisationen? Hur? MTO-perspektivet använder vi genom att ställa oss själva frågor i vår vardag, till exempel hur påverkar jag min omgivning och hur påverkar omgivningen mig? I en given situation har vi som individer olika typer av resurser tillgängliga för att kunna utföra en uppgift med framgång. Det kan handla om ett instrument som behövs för att man ska utföra ett arbete, kunskapen man besitter eller en instruktion som berättar hur arbetet ska utföras. Det är hur individen utnyttjar dessa resurser, genom samspel och interaktion, som utgör principen för MTO. Vem? Genom att tillämpa MTO-perspektivet arbetar man med att skapa säkerhet i vår miljö. Därför bör alla som rör sig i en komplex miljö som OKGs fundera kring MTO-aspekterna och ställa sig frågan: Hur påverkas jag av min omgivning och hur påverkar jag den? Var? I vår vardag, i kontrollrummet, inne på anläggningen, på kontoret överallt! Text och illustration: Luise Guse 18
Personalnytt Ny tjänst/befattning/ organisationstillhörighet Bo Bergqvist Hoff, driftingenjör på P3DS, den 1 september. Anette Elgemar, säkerhetscontroller på SG, den 1 september. Roger Ericsson, driftingenjör på P3DS, den 1 september. Anders Fält, driftingenjör/utbildningssamordnare på P3D, den 1 september. Per Jacobsson, underhållstekniker på USE, den 1 september. Roger Johansson, underhållsingenjör på UE1E, den 1 september. Thomas Loman, gruppchef på P3SS, den 1 september. Peter Mullaart, underhållsingenjör på UM3, den 1 september. Jean Olsson, specialist på UE, den 1 september. Per-Ola Olsson, specialist på UE, den 1 september. Tobias Petersson, driftingenjör på P3DS, den 1 september. Thomas Probert, specialist på TMB, den 1 september. Jenny Wirandi, biträdande avdelningschef på P3, den 1 september. Hanna Östergren, beställarombud på P3SB, den 1 september. Roger Karlsson, kompetensutvecklare på HB, den 9 september. Gustaf Klinga, säkerhetsingenjör på SG, den 9 september. Jan Fjeldså, underhållschef på U, den 23 september. Andreas Roos, projektledare på T-stab, den 23 september. Viktor Andersson, drifttekniker på GRO, den 1 oktober. Anställning upphör/pension Lars Aldebert, reservdelsingenjör på USF, den 10 augusti. Ulf Kendrup, chef financial officer på E, den 31 augusti. Percy Hermansson, underhållsingenjör på UMK, den 30 september. Nils-Erik Håkansson, underhållstekniker på UM3, den 30 september. Greger Johansson, utredningsingenjör på GR, den 30 september. Lars Ljungquist, miljösamordnare på GSO, den 30 september. Margit Forsberg, organisationsutvecklare på HO, den 10 oktober. Johan Rosén, underhållsingenjör på UE3E, den 11 oktober. Susanne Andersson, servicechef på G, den 27 oktober. Thom Jenneteg, stationstekniker på P1D6, den 31 oktober. Rättelse I augusti månads Kärnpunkten skrev vi att Göran Hast, USE, hade gått i pension den 15 augusti. Det gör han också, men först 2014. Vi ber om ursäkt för felskrivningen! Redaktionen Tack! Tack för den vänliga uppvaktningen vid min pensionering! Bertil Karlsson Ett stort tack till OKG och alla arbetskamrater för uppvaktningen med presenter och blommor i samband med min pensionering. Ett särskilt tack till grabbarna på Erichs Armatur. Lars Frigge Fredriksson Presentation av nyanställda Jag heter Johan Holmer, är 24 år gammal och arbetar som systemingenjör på O2. Jag kommer närmast från Lunds tekniska högskola där jag har läst civilingenjörsprogrammet i maskinteknik. Nu har jag förmånen att börja arbeta på OKG mitt under pågående Plex och ser fram emot en unik och mycket lärorik infasningsperiod! Jag är uppväxt utanför Karlshamn i västra Blekinge. Jag kan konstatera att Oskarshamn är en trevlig liten stad, lik Karlshamn i många avseenden, och att dess invånare verkar vara minst lika trevliga. Min fritid försöker jag fördela på vänner och familj, träning i olika former samt diverse hobbyprojekt. Det blir även en hel del musik och film, vilket jag mer än gärna diskuterar! OKGs barnjulfest Välkommen till OKGs årliga barnjulfest i Folkets park i Oskarshamn den 11 januari 2014 klockan 15:00! Det blir dans kring granen som sig bör, uppträdande av Musik Kalabalik och fika precis som traditionen bjuder. Håll utkik i postfacket och på Kärnan. Information om anmälan kommer inom kort! Trivselkommittén Martin Sandin heter jag och är 24 år. Jag är uppvuxen i Jämjö, 2 mil utanför Karlskrona och pluggade till utvecklingsingenjör i maskinteknik på Blekinge tekniska högskola. Det känns bra att ha flyttat till Oskarshamn som jag tycker är en fin kuststad. Jag är nyanställd som systemingenjör på P2SS och har stora förväntningar inför framtida uppdrag. Allt känns väldigt nytt och det är mycket att lära sig nu i början, men det ska bli roligt då jag tycker att kärnkraftsindustrin är väldigt intressant. På min fritid tycker jag om att vara i naturen, att träna och ägnar mycket tid till att producera musik. OKG-seniorerna informerar Seniorernas höstutflykt till Motala för besök på Bil- och radiomuseet var mycket uppskattad av deltagarna. Planerade aktiviteter senare i höst alternativt i vår är dels ett studiebesök i bergrummet för lagring av olja och dels en träff för visning av foton från gamla Oskarshamn. Skicka gärna ett svar till stenman.ronny@gmail.com senast den 31 oktober om ett eller båda av ovanstående aktiviteter kan vara av intresse. Shoppingresa till Gekås i Ullared Du som är medlem i personalförening Oskar och din respektive är välkomna att följa med på en bussresa till Gekås i Ullared lördagen den 23 november med avgång klockan 05:00 från IK-grillen. Anmäl dig senast torsdagen den 31 oktober till Anette Karlsson GAA O1/O2 eller till Susanne Hortlander GAA/O3. Det gäller att hålla sig framme eftersom det endast finns ett begränsat antal platser! Kostnaden är 200 kronor per person och betalas vid anmälan. Trivselkommittén Foto: Gekås Ullared Styrelsen I nästa nummer av Kärnpunkten Vad gjorde vi under moderniseringen av O1? Summering av WANOs follow-up Ny fabrikstillverkad reaktor Grafisk produktion och tryck Rönnfjord Utveckling AB, 073-985 97 67 Grafisk Tryck, Oskarshamn Trycks på Galerie Art matt 150 g Vill du ha med något i Kärnpunkten? Mejla till info@okg.eon.se Tid för manusstopp är klockan 10:00! Nr 6, utgivning 20/12, manusstopp 10/12 Nr 1, utgivning 31/1, manusstopp 21/1 Nr 2, utgivning 28/3, manusstopp 18/3 19
Ingen resa utan vykort För alla resande har vykortet stor betydelse när det gäller att skicka hälsningar och ge en bild av var man är någonstans och dessutom var man är på väg. Detta kan vara giltigt i flera sammanhang, inte minst i OKGs utvecklingsresa. Under hösten har storbildsskärmarna vid in- och utpasseringarna med jämna mellanrum använts för att skicka fiktiva hälsningar till organisationens olika intressenter, såsom SSM, WANO och företagets ägare. Hälsningarna syftar till att ge en enkel bild av framdriften i det pågående förbättringsarbetet och riktar sig kanske i första hand till den egna organisationen. I samband med de verksamhetsdagar på temat OKGs utvecklingsresa som arrangeras under hösten tas temat med vykort upp igen. I samband med diskussionerna under dagen får alla i organisationen möjlighet att skicka en hälsning till VD Johan Svenningsson i form av ett internt vykort. Jag räknar med att få många hundra hälsningar med exempel på initiativ som tas för att stärka organisationens förmåga, säger Johan. En viktig förutsättning för att vi ska lyckas är givetvis att alla är med på resan och verksamhetsdagarna syftar till att konkretisera vad förbättringsarbetet innebär för oss var och en och på vilka sätt vi alla medverkar till framgången. Verksamhetsdagarna genomförs under perioden fram till årsskiftet och planeras följas av ännu ett stormöte på Big Bang i Oskarshamn i början av nästa år. 20