Namn på skola och deltagare Heimlaga Ann-Christine Loo- Örn, Johanna Södergran, Åsa Ekman, Susanne Nygård, Jutta Kankkonen oboris Sundell Tua Masar, Villa Skola, Ulrika Sjöberg, Normen, Susanne Sandin Jeppo/ Pensala, Ida Kronholm Kyrkostrands- Jungmans skola Lärområdets namn Sädesärlans ankomst i Purmo 17.4.2015 kl 10.22 Energi sjöfarten Val av angreppssätt Beskrivning av lärområdet (mål, innehåll, läroämnen, arbetssätt, utifrån LP2016 elevmedverkan, presentation mm) helhetsskapande arbetssätt Fenomen: Hur laddar man sin telefon på villan ute på en holme i skärgården? Helhetsskapande utgående från olika. Mål: Lära känna: arten, historia, flyttrutt, filma (skulptera),flygteknik+atmossfärens egenskaper, http://sv.wikipedia.org/wiki/sädesärla http://www.luontoportti.com/suomi/sv/linnut/sadesarla https://www.youtube.com/watch?v=6yc9ajlgzhy http://vetamix.net/video/s%c3%a4des%c3%a4rla-video_936 Eleverna forskar kring sädesärlans flyttväg. Ämnesområden ex.: Biolofiartkännedom,Språk-skriva om den på olika språk samt ta reda på hur många olika språk den ska kunna säga god morgon, Matematiksträcka, vikt antal vingslag... Övriga ämnen: alla Mål. Vägleda eleverna att förstå förnybar energi och vikten av hållbar livsstil. Innehåll: Förnyelsebara energikällor så som vind- och solenergi. Inverkan på miljön. Hur konsumerar man energi? Ämnen: Omgivningslära, matematik, bildkonst, modersmål, musik, husligekonomi Arbetssätt: Vad har eleverna för ideer? Studiebesök, experiment, informationssökning, följa med dagspressen (även på andra språk), gallup. Elevmedverkan: utgår från elevernas förkunskaper och hur de löser problemet i grupper Presentation: eleverna visar hur de löser problemet på valfritt sätt Som ett läsårstema där vi gör olika saker beroende på årstid. Vi inleder med att göra en kartläggning tillsammans med eleverna om vad de vet och sjöfart och vad som är viktigt att veta om sjöfart. Vi dokumenterar detta genom att göra en film. Mål: Eleven skall känna till sjöfartens betydelse för den lokala närmiljön. Eleven skall ha en förståelse om hur sjöfarten utvecklats genom åren och hur det påverkar vårt samhälle idag. Eleverna skall känna till sjöfartens utmaningar ur miljöperspektiv. Eleven skall känna till sjöfartens betydelse för näringslivet. Innehåll: MA, räknar area och längd inom sjöfart, Ge, sjökort och kartor, mu, Vi sjunger sjömanssånger Språk, läsa sagor om sjöfart och båtresor på olika språk. Läroämnen : Alla ( ej stadieberoende ) Arbetssätt: studiebesök, temaarbeten, e-twinning, film, dokumentation, elevmedverkan: åldersintegrerat i åk 1-6, grupp- och temaarbeten presentation: alla elevarbeten ställs fram under en utställning i skolan, film och annan dokumentation Utvärdering Dramatisera sädesärlans år Grupperna ger respons åt varandra, självvärdering. Grupperna gör en bruksanvisning. Processen, resultatet och presentationen utvärderas Lärområdet utvärderas genom att eleverna gör en film om vad de vet om sjöfart innan projektet dras igång. En liknande film göra efter projektet för att kunna jämföra hur mycket kunskap eleverna tagit in.
Ekoskolan Matsvinnet lärande Fredrik, Ulla-Maija, Tony, Heidi, Åsa Pulsbaserad träning angreppssätt Mål: minska matsvinnet, medvetenhet om konsekvensera av svinnet, medvetenhet om val av portionsmängd Innehåll: Matsvinnets konsekvenser i skolan Läroämnen: matematik, omgivningslära, hälsokunskap, etik (religion), missionärer, språk, bildkonst, Arbetssätt: Väger matsvinnet dagligen under 2-veckor, studiebesök till Ekorosk, praktiskt arbete, faktainsamaling och dokumentation, databearbetning, presentation av stoffet, värdediskussion som utmynnar i olika förslag och åtgärder. Fenomenet behandlas olika läroämnen. Efter en tid presenteras et utgående från behandlingen i de olika ämnen. Väldigt viktigt att konkret visualisera et. Projektet behandlas på nytt senare under läsåret för att få reda på om någon utveckling har skett. Man väger portionen och ev. svinnet, både i helhet och individuellt, för att få reda på sitt eget intag och svinn. Mål: eleven skall förstå sambandet mellan fysisk aktivitet och välmående. Eleven skall förstå sambandet mellan pulsen och träningens intensitet. Eleven skall förstå att fysisk aktivitet påverkar pulsen. Skapa ett intresse för vardagsmotion. Innehåll: Pulsmätarens funktion rent tekniskt. Träningslära. Fysiologi. Anatomi. Olika motionsformer. Analys av resultat. Produktion av material (dagbok, blogg). Terminologi. Läroämnen: Gymnastik, omgivningslära, modersmål,språk, matematik. Arbetssätt: Expertföreläsningar. Gymnastiken fokuserar på pulshöjande aktiviteter. Eleven planerar tillsammans med läraren hur man skall lägga upp träningen. Hemuppgifter. Blogg-dagbok. Elevmedverkan: Planerar tillsammans med läraren. Eleven gör upp egna målsättningar med träningen. Presentation: Dagbok. Blogg. Webbsida. Sociala medier. nr 1-6 Elektricitet Mål: att förstå hur detta samhälle är beroende av elektricitet Innehåll: terminologi i mo och andra språk, formler/enheter/priser, studiebesök till kraftverk eller elverk, strålning, första hjälp, elproduktion i världen, experiment, jämf. förr/nu, elektronisk musik, ritar kraftverk el andra konstruktioner, cykeldriven nödtelefon, konstruera kraftverk el vattenhjul, avslutning --> elfri dag Ämne: modersmål, andra inhemska, främmande språk,matematik, omgivningslära, biologi, geografi, fysik, kemi, hälsokunskap, religion/livsåskådning, historia, samhällslära, musik, bildkonst, gymnastik, elevhandledning, huslig ekonomi Arbetssätt: åk 1-6 1-2 veckor åk 7-9 en period samt studiebesök, utnyttjande av experter Elevmedverkan: åldersintegrerat, dokumentation i form av videon, utställningar. Större skolor eventuellt välja vilket temaområde de deltar i. Presentation: utställningar, videon, demonstrerar sina konstruktioner, skriva insändare Utvärderingen sker efter den andra mätningen om utvecklingen har skett. Elevens aktivitet. Hur väl eleven har uppnått de egna uppställda målsättningarna. Eventuella kunskapstest. -elevrådet planerar en digital utvärdering - skriver en individuell uppsats/utvärdering i mo, fi och främmande språk
Arbetsgruppen 63-67 Energi - elavbott Undervisning utgående från Kvarkens kustskola Världsarvet Helhetsskapande utifrån olika vetenskapsgrenar Skola nr 7-11 Kvarkenbron Helhetsskapande utgående från olika Eleven har kunskap om i vilka energiformer som finns, hur vi kan hushålla med dem, miljökonsekvenserna här och nu och långsiktiga, förstå orsak och verkan Vad innebär ett elavbrott i din vardag, Förnybar och ickeförnybara energikällor Matematik, fysik/kemi, biologi/geografi, gymnastik, bildkonst, Studiebesök och expertbesök, projekt, lärarteam, åldersblandade grupper, Aktiv elevmedverkan Miniatyrmodeller, digitala collage, egen producerad film, eleven presenterar gruppens jobb i egen åldergrupp MÅL - eleverna känner miljöansvar - eleverna blir världsarvsambassadörer som värdesätter sin unika hemmiljö - eleverna känner till unika företeelser i naturen INNEHÅLL - landhöjningen, geologi - istiden - andra världsarv - UNESCO - historia, lokalhistoria, berättartradition - biologi, allemansrätt - marknadsföring och turism, språk - jakt och fiske ARBETSSÄTT - utomhuspedagogik i närområdet - egen forskning - samarbete med andra skolor (ex. på svenska sidan, Höga Kusten) och organisationer - utflykter till museer, i naturen - föroch nackdelar med världsarvsområden - intervjuer med äldre generationer Mål: Innehåll: kostnad, byggteknik, samhälleliga effekter, hållbarhet, infrastruktur, effekt på närmiljön Läroämnen: mo, ma, bige, fy, sh, bk, ts Arbetssätt: texter, data, praktiskt arbete Elevmedverkan: 100% mha lärarnas handledning Presentation: Kvarkenbro monter/ utställning Genom samtal i klassen, digitalutvärdering av inlärt stoff - informationsfilmer på youtube, på många språk, speciellt på invandrarnas modersmål - ett bestående landhöjningsmärke som konkretiserar landhöjningen - världsarvsblogg som uppdateras kontinuerligt under arbetetsgång Jämföra elevernas hypoteser i början och slutet av projektet. Vilken kunskapsutveckling har skett?
Carleborgsskolan; Camilla Fellman, Solbackens daghem; Mayvor Palmborg, Bonäs skola; Desiré Östman, Sundom skola; Cecilia Back "Att resa är att leva - nyfiken på världen utanför" Nykarleby/Vasa/Kors Växthuseffekten holm, Åsa Forsbacka, Anders Fors, Carina Björkman, Gunilla Tikkala, Robert Backman - Helhetsskapande utgående från ett Konstruktivistiskt, elevaktiverat och elevcentrerat angreppssätt. - Starta med en tvådagars ordentlig introduktion (introducera temaområdet, ta inspiration från eleverna, ställ upp mål, berätta om innehåll osv.). Fortsättningen i åk 1-6 är att fortsätta med projektet en dag/vecka, en dag/ varannan vecka i förskolan, i åk 7-9 jobbar man med temat en dag/ månad samt små "spots" vid en gemnsam morgonsamling varje vecka, för att hålla temat vid liv. - Tidsperiod: Åk F-6; 2 månader upp till en hel termin. I åk 7-9 ett tema per läsår. - Hur förverkligas: Välj ett resmål/ par/ grupp. Ta reda på fakta om landet, valuta, miljö, klimat, befolkning, språk, mat, religion/ seder och brukspännande platser, danser, dramatiska händelser, kända personer. Jobba med kartor, google earth/maps, kolla filmer från platsen. Ta reda på hur man tar sig dit. Vad behöver man ha med sig? - Ansvarspersoner. I åk 0-6: enligt lärarnas kunskap och intresse. I åk 7-9: enligt ämnen som lärare undervisar. Samplanering i mindre lärarlag och var och en har ett eget ansvarsområde. Samarbete över årskursgränserna. Åldersblandade grupper. - Samarbetspartners: Bjud in personer som varit i landet/ kommer från landet. Företag, organisationer. - Dokumentationssätt; teckningar, filmer, presentationer, drama, musik, slöjdprodukter, planscher, gymnastik. - Mål; stärka elevernas delaktighet, eleverna med och planerar målet. Åldersblandade grupper. Möjlighet att kombinera lärandet med aktiviteter utanför skolan och skolarbetet. Hållbar livsstil. Kompetens 1 Mål: Utveckla elevernas förmåga att lösa problem tillsammans med andra. Läraren presenterar arbetsområdet. Tillsammans med eleverna diskuteras frågeställningar som står som grund för det fortsatta arbetet. K 2 Mål: Eleverna presenterar under arbetets gång sina iaktagelser och slutsatser och då arbetet slutförts genom en digital presentation. Genom diskussion med läraren, föräldrar och klasskamrater tar elever initiativ till frågor som sedan står som grund för den fortsatta inlärningsprocessen. K 3 Mål: Eleverna kan visa hur man genom sina vardagsaktiveter kan minska risker med växthuseffekten. K 4 Mål: Eleverna använder olika former av texter, bilder, diagram och digitalt material. Eleverna för språkutvecklande diskussioner och debatter, "fö och emot med alternativa lösningar" K 5 Mål: Arbetet utförs och presenteras i digital form. K 6 Mål: Arbetet utförs individuellt och i grupp. Studiebesök till energikällor i närområdet. K 7 Mål: Eleverna skall bli medvetna om att deras egna val har betydelse för deras framtid. I samband med presentationen skall eleven ge exempel på hur hen i vardagen kan bidra till att minska växthuseffekten. - Hur presentera det genomförda lärområdet; avsluta med någon typ av tillställning för t.ex. föräldrarna där elevernas arbeten visas. Under processen används kamratutvärdering. Eleverna väljer presentationsform utgående ifrån sina egna kompetenser, t.ex. drama, sång, konst, språk.
Vasa, 112 Vestersundsby skola, Siv Martelin och Johan Nygård Oljekatastrof Kvarkens världsnaturarv Vägen till Äkäslompolo helhetsskapande utgående från ett Helhetsskapande utgående från -eleverna planerar och förverkligar temaprojektet i samråd med varandra, lärare, lärarstuderanden och föräldrar -ett årligt återkommande projektet, där elever inspirerar varandra i utvecklandet av de mångsidiga kompetenserna * mål öka elevernas miljömedvetenhet (K7) lära eleverna att samarbeta och arbeta kreativt i grupp förstå samhällets beredskap i olika krissituationer (112) hur kan mn undvika dylika katastrofer - vad borde har gjorts/inte gjorts *innehåll interagera med samhället faktabaserat praktiskt *läroämnen omgivningslära, biologi, geografi, fysik, kemi, modersmål, bildkonst, språk, hälsokunskap, husligekonomi, matematik, samhällslära *arbetssätt heterogena grupper samarbete medsakkunniga samarbete med föräldrar lärarlett arbete individuella uppgifter *presentation samarbete åk 3-4 och åk 8 föräldrakväll med drama och utställning *elevmedverkan dramatisering Kultur i skolan Mål: Att stöda elevens personliga utveckling Samarbete och gemenskap Att utveckla förmågan att ta eget ansvar Att studera fjällets biologi och geografi Att utveckla förståelsen för hur man rör sig i skog och mark Att utveckla förståelsen och vikten av en god kondition Att lära sig njuta av att vistas ute i naturen Innehåll/struktur: september: sammanfattning och utvärdering oktober: presentation och val av resmål, föräldrar och elever november: inledande planering, budget februari: eleverna påbörjar planerandet som fortgår fram till resan april: presentation av program och innehåll maj: lärarstuderande på besök september: lägerskolvecka v. 36 Läroämnen: Mo: -dokumentation, brev, muntlig framställning, friskrivning Ma: -avstånd, kostnader, höjder MiNa -Finlands geografi och natur, biotoper, samhällen, kulturskillnader Språk: -forskning om resemålen, broschyrer, webbsidor, ordlistor, övat kommunikativa färdigheter Gy: -vandringar, klädsel och hälsolära, mat och vila Media: -bloggar, dokumenatation, kunskapssökning och källkritik, foto och film Arbetssätt: -mestadels kollaborativt, problemlösning och undersökande Elevmedverkan: -återkommande temaprojekt i skolverksamheten där elever och föräldrar i samråd med skolan igångsätter processen genom att äldre årskurser introducerar projektet bedömningen sker i grupp bedömning av processen helhetssyn på beömningen har vi handlingsplan för olika katastrofer hur kan vi förbereda oss för katastrofer hur stärks elevernas vardagskompetens (K3) hur stärks elevens driftighet (K6) hur har elevmedverkan beaktats (K1) Eleverna sammanställer och presenterar sina erfareneheter och lärdomar till föräldrar och skolkamrater. Presenteras i samband med föräldramöten och som introduktion till nästa års lägerskolresenärer.
Christina Doktar, förskolan Vörå kommun, Tuija Åberg,Pia Nyman,Mats-Erik Käld,Ann Hanhikoski,Lillemor Gammelgård, Maria Sämskar Snäckan och BGS Anci Rönnbacka, söderby skola; Margareta Rönngård, Korsholm förskola; Lisa Innanen, Haga skola; Paula Ylimäki, Villa skola; Ann-Mari Stenhäll, Språkba "Pippi Långstrump - världens starkaste 70- åring" De fyra elementen. Del 1: ELD Vi utgår från et (pippi) och det utmynnar i olika vetenskapsgrenar. Utgående från olika vetenskapsgrenar. Mål: att tvärvetenskapligt arbeta med et Pippi Långstrump genom olika temaområden som tangerar målen i Lp2016. arbetssätt: grupparbeten, pararbeten, forskande, studiebesök, gästbesök, lägerskola i Vimmerby. Läroämnen: Ex. jämställdhet, kulturskillnader, vett o etikett, kamratskap, pengar, hälsofrågor, brott o straff, rättvisa/hänsyn, fysik (luft, vatten, kraft), årstider, socialvården (familjekonstellationer), mod, våga vara annorlunda, parkour, musik, gymnastik, akrobatik o rörelseglädje, geocaching, drama, film, teater, olika länder, småslöjd, godis (hälsa), kemi (apotek, mediciner). Detta är ett temaområde som går att arbeta med under ett helt läsår, eller flera läsår. innehåll; att elevcentrerat, både praktiskt och teoretiskt, processa temat med både bild, text, konst, upplevelser, projekt... temat kan vi arbeta med från förskolan upp til åk 9, beroende på hur du vinklar projektet. Målet är att eleverna ska ta sig an temat genom olika vetenskapsgrenar/ämnen. Temaområdet inleds med en gemensam planeringsdag i kollegiet. Bildkonst: keramik, rakubränning. Slöjd: bygger rakuugnen, smider tänger Kemi: installerar gasen, har koll på temperatur, glasyr Huslig ekonomi: grillat kött, styckning Bi/ge: vulkaner Språk: texter (ex tidningsurklipp) som relaterar till skogsbränder/vulkaner, gör egna ordlistor. Hälsokunskap: första hjälp, brännskador, brandkår Elevhandledning: räddningsverket, yrken Historia: gamla Vasa brinner, Vasa stads uppbyggda Presentation Projektet avslutas med ett gemensamt tillfälle (typ temadag) där de olika ämnena presenterar sin del av temat. Elevmedverkan Projekten inleds med att eleverna tillsammans med lärarna spånar idéer och kommer fram till vad man inom gruppen skall jobba kring. Eleverna får välja på vilket sätt de dokumenterar kunskaperna de fått och på samma gång utvärderar sitt eget och gruppens arbete. Kan kopplas ihop till temat Energi. Temat presenteras i skolan genom olika moduler: " pippimässa". Ett temaområde var vi får in olika arbetssätt och arbeten som gjorts under läsåret. Temaområdet dokumenteras/utvärderas inom ämnet modersmål på valfritt sätt: film, uppsats, tidningsartiklar, drama... Döda Fiskar Baserat på Målet är att ta reda på varför fiskarna har dött. Målet är att barnen lär sig om föroreningar och övergödning. Vi lär eleverna att förstå människans ansvar och hållbar utveckling. Vi börjar med att fråga barnen vad De tror har hänt. De skriver och ritar. (modersmål o bildkonst )Vi fotar stället och fiskarna (digitalt). Söker fakta; böcker, nätet, besöker/frågar expert. (Kunskap). Kontaktar miljöchef (skriva brev - modersmål) matematik integreras (hur många,... ) I bildkonst skapar vi fiskar på olika sätt (3-dimensionellt, målar, ritar), Miljö och natur (fiskarter), vad har orsakat fiskdöden, finns det nån fabrik där nära som orsakat. Barnen får forska själv och göra experiment med vatten. Vi använder imovie / animation i slutpresentationen. Via diskussioner med eleverna vad De tyckt om prosessen, arbetssätten och vad De lärt sig.
Gerd Forsberg, Christina Rönnberg- Forslund, John-Erik Semskar, Ida Knuts, Sanna Slotte Borgaregatan, Christoffer Nyman Energi Produktutvecklin g angreppssätt med tvärvetetenskapliga djupdykningar. Fenomen Vasa stad Klimatförändring - Fenomenbaserad en coolare titel på kommande Mål: Eleverna blir medvetna om olika sätt att producera energi, miljöpåverkan, fördelar och nackdelar, ekonomiskt perpektiv etc. Innehåll: Utgå från eget hushåll - vilka uppvärmningsformer finns i hushållen, hemkommunen, vilka energi-källor känner eleverna till? Arbetssätt: Jämförelser: ekonomiska aspekter av förändrad energiförbrukning, miljödebatt. Eleverna arbetar digitalt, intervjuer, forskar i böcker, diskuterar och debatterar i grupper. Kan presenteras på många olika sätt, statistik, film, diskussion, olika digitala möjligheter. Planera en egen produkt i trä, faner eller MDF och tillverka den enligt egen manual. Design Tid: ca 20h el en period under terminen (minimum) Mål: Kunskap om material för att kuna bedöma egna inköp mm, miljö,tekniker inom ämnet Lära om planering, framställning, design,ta fram kostnadskalkyl Skiss i design bildkonst, manual, som skrivs, kalkylerna, matematik, biologi (material,träslag), kemi, Arbetssätt enligt mål: individuellt, par, grupp Bedömning av individuella förslag, ta fram en produkt för bredare produktion Deltagare: Inger, Kari, Lena, Ingvar, Marina, Monica Mål: " Klimatförändring i det dagliga livet " Elevsynvinkel: o min påverkan på klimatet o vad och hur påverkar jag med mina val och levnadssätt o hur vill jag påverka framtiden för mig och människorna jag bor och lever med Läroämnen: " fysik, kemi, åk 1-6: slöjd, åk 7-9: huslig ekonomi Kompetenser: " 1, 3-5, 7 Arbetssätt: " Från helhet till delar inom klimatförändringar " ex. Åk 1-2: avfall Åk 3-4: vatten Åk 5-6: 1. Vad kan eleverna om klimatförändringar? (olika årskurser) 2. Vad skulle eleverna vilja veta? 3. Hur påverkar eller hur kan jag påverka positivt? Elevmedverkan: Presentation: Syfte: " Vad i mitt ämne kan jag som lärare ge till detta? " lärare har ett tydligt syfte och utgående från målen, arbetssätt välja och fundera vilka och hur kompetenser tränas i mitt ämne (modersmål, matematik, biologi) Muntlig utvärdering, egen utvärdering (själv, smågrupp) muntligt och skriftligt. Sammanfatta, konkludera och blicka framåt. Hela processen: utvärdera efter varje lektion hur olika steg framskridit, nästa mål som skall bearbetas., beakta helheten Skissen, manualen, arbetet, effektivitet, samarbete, noggrannhet, sociala aspekter; Slutprodukten. Coming soon
Mellersta Österbottens Miljöskola, åk 0-9 Hållbar utveckling - Våra sopor Julia Skullbacka, Vilket är mitt Mikaela Hansen, Eva- parti? Varför? Lotte Myrskog, Tom Forssström, Anna Lena Björklund Richard Fant Mussor skola, Carola Huldén Söderby skola, Mathias Granfors Sundom skola, Anna Törnros Förskolan Korsholm, Siv Grahn Terjärv skola Studieteknik/stu diemodeller Utgående från olika vetenskapsgrenar Mål: Medvetandegöra konsumtionsvanor, hur göra miljömedvetna val Innehåll: sophantering-sortering Läroämnen: MO, Språk, MA, OMGL, Bi, Kemi, Hälsokunskap, historia, samhällslära, BK Arbetssätt: Problembaserat. Vi har hittat en stor hög dumpat avfall av olika art. Vår uppgift är att städa upp detta och sortera avfallet rätt och eventuellt återanvända vissa material. Vi bjuder in expertis och gör studiebesök. Grupparbeten men även individuellt. 1. Eleverna ska ta reda på hur avfallet sorteras, vart förs det, vad gör man där med det, vad återvändes av soporna osv. 2. Hur ser världen ut efter några år om vi inte tar ansvar för vårt avfall? Presentation: Elevernas arbeten presenteras på t.ex utställningar 3. Info och kunskap får via nätet och böcker Eleverna delas in i grupper enligt vilket parti de fått som första alternativ i valkompassen. Det här görs inför ett val. Eleverna utgår från tre för dem viktiga frågor i valdebatten, t.ex svenskans ställning?, sjukvårdsreformen och den ekonomiska situationen? De undersöker valprogram och redogör för sitt partis linje i de olika frågorna. Sen iscensätter gruppen en egen valintervju på 3 minuter där partiordförande svarar på frågor. Intervjun publiceras. Bildkonst, modersmål, matematik, språk kan integreras. Valaffischer, valtal, rösträkning, statistik, valtal på finska. Slutresultat är en valdebatt som kan filmas med två elever som valdebattledare. mål: Att hitta det för ändamålet bästa arbetssättet som som passar för elevens personliga lärstig. innehåll: Hur hitta? Var hitta? Vad är tillförlitligt? Att förhålla sig öppet till arbetssättena men kritiskt till innehållet och informationen. läroämnen: alla arbetssätt: att eleven skall erbjudas olika arbetssätt för att själva kunna hitta SIN lärstig mot målet. elevmedverkan: Tid för eleverna att reflektera över sin inlärningsprocess, både individuellt och i grupp. En frihet att själva styra sin inlärningsstil. Föräldrarna bjuds in och eleverna presenterar sina arbeten och berättar om vad de lärt sig. Eleverna utvärderar de andra gruppernas (partiernas) framföranden, kunde partierna övertyga de andra om att de valt rätt parti. Eleverna ger positiv och konstruktiv kritik. Slutligen gör de valkompassen på nytt. Diskussion elev-elev, lärareelev, elev-hemmet, lärarehemmet. Processen utvärderas både individuellt och i grupp.
LP stödgrupp Vasa Potatisen Helhetsskapande från Bord 15 Eva Brunell, Reidar Strömwall, Andreas Hjulfors, Carina Andersson, Annika Snickars Jag - en del av samhället Välmående/Må bra/yolo! Helhetsskapande utgående från olika Helhetsskapande utgående från olika Innehåll: K1, K4, K5 - odlingen (omgivningslära, geografi, finska), K3, 6, Formativ utvärdering 7 - fotosyntesen (biologi, kemi, omgivningslära) - upptäckt, ursprung (processen, egna delen och (geografi, historia, spanska), K2 - användning och kompostering (huslig gruppens), summativ ekonomi), K3 - näringsinnehåll (omgivningslära, hälsolära, kemi), K3, 7 - utvärdering bekämpningsmedel och hållbar utveckling (kemi, biologi), K3, 7 - (slutresultatet/presentationen). kostnader i produktion versus serverad produkt (matematik), K3 - industri kopplad till potatisproduktionen, K6 Arbetssätt Forskningsbaserat (läsförståelse, källkritik), grupparbeten Elevmedverkan: aktiv Presentation: Posters, digitala presentationer (K5), drama (K2), muntlig framställning (K2), statisktik och diagram (K5), tillverkning av potatisrätt (K3), odling av potatis (K3) Mål: få en helhetsbild av potatisens betydelse förr och nu, samarbete, matens etik Mål: Eleven skall förstå hur närsamhället är uppbyggt Innehåll: Varför Eleverna presenterar sina går vi i skolan? Hur är samhället uppbyggt? Läroämnen: Alla arbetsområden och utvärderar läroämnen involveras Arbetssätt: Arbetet delas upp i tre nivåer genom att diskutera. utgående från elevernas nivå. Eleverna forskar, beskriver, filmar, intervjuar, gör studiebesök Elevmedverkan: Elevernas intressen påverkar arbetsmetoderna Presentation: Multimedialt. Mål: Att höja det psykiska & fysiska välmåendet. Att lära ta ansvar för eget och andras välmående. Innehåll: Från stillasittande och skärmberoende till att röra på sig. Fysiska aktiviteter och reflektion över vad välmående betyder för en själv. Förebyggande mobbningsarbete. Social samverkan. Få med föreningar, hälsovårdare, Action/WAU, Folkhälsan, Hem och skola. Besök av personer som jobbar med välmående. Styrgrupp sköter planeringen, alla skolans elever deltar. Läroämnen: Matematik, hälsokunskap, gymnastik, geografi, biologi, bildkonst, musik, fysik, kemi, modersmål och litteratur. Arbetssätt: Temadagar stötvis under hela läsåret, morgonsamlingar, uppföljning under fritiden, gå igenom ergonomi, drama, pausgymnastik, stegmätare, ta selfies/använda Sportstracker, samarbetsövningar, Unicefrunda mm. Låg tröskel för motion. Elevmedverkan: Eleverna är med från början och påverkar en under hela lärområdet. Presentation: Aktivitetsdag planerad av/tillsammans med eleverna. Mångsidiga kompetensområden: K1, K3, K5, K6, K7 Självbedömning och kamratbedömning.