Unga kvinnors hälsa. Författare Christina Karlsson, Hälsopedagog Hälsoteket Primärvården Skaraborg

Unga kvinnors hälsa Sjukskrivningstal samt upplevd hälsa före och efter en Hälsoprofilbedömning hos 20-40 år gamla kvinnor som är tillsvidareanställda inom äldrevården i Falköpings kommun Författare Christina Karlsson, Hälsopedagog Hälsoteket Primärvården Skaraborg Projektredovisning 2008:2 Handledare Paolina Weidinger, apotekare, doktorand FoU-centrum Primärvården Skaraborg Ulf Lindblad, professor i allmänmedicin Örebro Universitet

SAMMANFATTNING Projektet Unga kvinnors hälsa är ett lokalt samverkansprojekt mellan primärvården i Falköping, socialförvaltningen och personalavdelningen på Falköpings kommun samt Folkhälsorådet i Falköping. I projektet gjordes samtidigt ett FoU arbete där syftet var att mäta upplevd hälsa samt sjukskrivningstal i målgruppen kvinnor i åldern 20-40 år i yrkesgruppen undersköterskor, vårdarinnor och vårdbiträden anställda av Falköpings kommun. Projektets genomförande startade redan under våren 2006 med förankring på ledningsnivå och kommer att avslutas under hösten 2008 med återrapportering till ledningen för kommunen och primärvården. Denna rapport beskriver projekttiden januari 2007 till augusti/ september 2007. Vi använde oss av Hälsoprofilbedömning som är en metod för kartläggning av hälsovanor, hälsoupplevelser och hälsodata för att mäta upplevd hälsa. En inbjudan skickades ut till målgruppen där man frivilligt fick anmäla sitt intresse till projektet. Vi gjorde en Hälsoprofilbedömning på totalt 53 stycken deltagare vid starten i januari 2007 och en uppföljning gjordes i augusti/september 2007. Individualiserad intervention mellan de båda undersökningarna bestod av tobaksavvänjning, viktminskningsgrupp, läkarkontakt, samtalsstöd, kostråd, styrketräningsinstruktioner, studiecirkel i beteendestilar och motionsråd. Detta gjordes utifrån deltagarnas eget intresse men också utifrån Hälsoprofilbedömningens resultat. Genom Falköpings kommuns personalavdelning fick vi ta del av sjukskrivningstal under två perioder: april- september år 2006 och år 2007. Dels för interventionsgruppen (målgruppen som var anmälda till Hälsoprofilbedömning) och kontrollgruppen (övriga anställda undersköterskor, vårdarinnor och vårdbiträden) Efter genomförd intervention kunde positiva förändringar i upplevd hälsa uppmätas och interventionen bidrog till en ökad medvetenhet och kunskap om den egna hälsan hos deltagarna. Sjukskrivningstalen förändrades till det bättre i både interventionsgruppen och i kontrollgruppen. Interventionsgruppen har anmält sig frivilligt till projektet vilket kan ha gjort att deltagarna redan är ganska friska och motiverade redan från början. Under projekttiden förändrade Försäkringskassan sina regler vid sjukskrivning och både interventionsgruppen och kontrollgruppen kan ha påverkats av de nya sjukskrivningsreglerna. Frågan kvarstår, hur når vi dem som är i mest behov av livsstilsförändring och som har hög sjukfrånvaro? Det finns många sätt att komma åt den frågan. I Skaraborg startas nu Livsstilsmottagningar på alla vårdcentraler. Dess syfte är att stödja patienter i en livsstilsförändring efter kontakt med leg personal på vårdcentralen. Det kan bli en fortsättning på detta projekt att undersöka vidare.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND... 1 SYFTE... 4 FRÅGESTÄLLNINGAR... 4 METOD... 4 HÄLSOPROFILBEDÖMNING (HPB)...4 Medicinska och fysiologiska mätningar... 6 HPI Nordic (tidigare Kick Prohealth)... 6 STATISTISK METOD...7 ETISKA ÖVERVÄGANDE...7 DELTAGARE...8 INTERVENTION OCH HÄLSOPROFILBEDÖMNING (HPB)... 9 FÖRSTA HPB TILLFÄLLET...9 INTERVENTION...9 ANDRA HPB TILLFÄLLET...9 TIDSPLAN... 11 RESULTAT... 12 HÄLSOPROFILBEDÖMNING...12 SJUKSKRIVNING...14 DISKUSSION... 15 REFERENSER... 18 Bilaga 1: Beskrivning av frågeformulär till Hälsoprofilbedömning, mätvärden och bedömningar Bilaga 2: Indelning i åtgärdsgrupper Bilaga 3: HPI Nordic fd Kick Prohealth dataprogram

BAKGRUND Svenskarna tillhör världens friskaste befolkning när man tittar på faktorer som barnadödlighet och medellivslängd. Fler människor i Sverige än i många andra länder arbetar efter fyllda 50 år. Trots detta har ohälsan inom det svenska arbetslivet ökat dramatiskt. Framför allt är det långtidssjukskrivningarna som ökat och det är anställda inom offentliga sektorn, vilket i hög utsträckning är kvinnor, som är kraftigt överrepresenterade i statistiken. Trenden visar att de långtidssjukskrivna kvinnorna blir allt yngre och att de arbetar inom vård, skola och omsorg. I en rapport från 1993-1997 studerades unga kvinnor (18-24 år) i jämförelse med unga män med avseende på social situation, livsstil, socialt stöd, hälsa, sjukvårdsutnyttjande samt livskvalitet och med de könsskillnader som finns i åldersgruppen 25-64 år. Materialet hämtades från tre befolkningsstudier genomförda i Nordvästra sjukvårdsområdet i Stockholms läns landsting 1993, 1995 och 1997. Resultaten visade tydligt att unga kvinnor i många avseenden upplevde sin hälsa och situation sämre än unga män. Könsskillnaderna i den yngsta åldersgruppen var större än i åldersgruppen 25-64 år. Unga kvinnor skattade sin hälsa lågt även jämfört med betydligt äldre kvinnor (1). I en annan studie visade det sig att det senaste decenniet anses sjukskrivningarna ha orsakats av muskuloskelettala besvär bland kvinnor i Sverige. År 2003 var sjukskrivningarna högre än något år tidigare och innebar en stor kostnad för samhället. Utbredningen av besvär i nack-, skuldror och ryggbesvär bland undersköterskor och hemvårdspersonal var högre än hos andra anställda inom andra yrkesgrupper. Psykiska besvär som t ex ängslan och ångest medförde också en risk för längre sjukskrivningar bland undersköterskor. Studien visar att tidigare besvär från ryggen och tidigare sjuskrivningar var den starkaste riskfaktorn för framtida sjukskrivning (2). I Riksförsäkringsverkets analys av psykosocial arbetsmiljö och långvarig sjukskrivning visar resultaten att både långtidssjukskrivna kvinnor och män i högre grad än normalbefolkningen upplever sig ha arbeten med höga psykologiska krav, låg egen kontroll och ett svagare socialt stöd. Fysisk arbetsmiljöbelastning och kommunal anställning är också förknippat med en ökad risk för långtidssjukskrivning för båda könen. Ekonomiska problem och utsatthet för mobbing är ytterligare riskfaktorer för båda könen. Rökning är en riskfaktor för långtidssjukskrivning för kvinnor. Analysen visar också att individens familjeförhållanden såsom att kombinera hem och arbetsliv, vara ensamstående med eller utan barn, ha vårdansvar för barn eller andra anhöriga eller ha varit med om svåra livshändelser inte har någon betydelse för långtidssjukskrivning. Dessa faktorer saknar inte helt betydelse för hälsa och sjukskrivning, men i förhållande till den psykosociala arbetsmiljön och andra förklaringsfaktorer såsom ålder, fysisk arbetsmiljö, arbetsgivare och vissa andra sociala förhållanden spelar familjeförhållandena en mer undanskymd roll för långtidssjukskrivning i det svenska arbetslivet(3). Enligt Folkhälsoinstitutets rapport Den höga sjukfrånvaron - sanning och konsekvens 2004 tyder mycket på att sambandet mellan försämrad psykosocial arbetsmiljö och sjukskrivning har blivit starkare över tid och att brister i den psykosociala arbetsmiljön är viktigare för kvinnors sjukskrivning än för mäns. 1

Utvecklingen under senare år tyder på att det finns betydande organisationsproblem på många arbetsplatser som ökat sjukfrånvaron, särskilt inom den offentliga sektorn. Det tycks också vara så att människor med begränsat handlingsutrymme på arbetsplatsen påverkas mer av de ökande kraven än andra. Det är också i dessa grupper man främst hittar den ökande sjukfrånvaron(4). Kvinnors sjukskrivning en studie om riskfaktorer för långtidssjukskrivning som omfattade kvinnor i ålder 30-55 år, visade att familjeförhållande, kombinerat med hem och arbetsliv med mera inte hade någon betydelse för långtidssjukskrivning. Orsakerna till långtidssjukskrivningarna bland svenska kvinnor är komplex och huvudorsakerna finns inom olika områden av kvinnornas liv. Några av de områden som ligger till orsak för långtidssjukskrivningarna är medicinska funktionsnedsättningar och svårigheter att få tillgång till adekvat utredning och sjukvård. De sjukskrivna kvinnorna har svag förankring på arbetsmarknaden och deras yrkeskvalifikationer stämmer inte med arbetets krav. Kvinnorna är deltidsarbetande och har ofta fler barn än kvinnor med högre yrkeskvalifikationer och heltidsarbete. Nettobehållningen av inkomst från yrkesarbete respektive sjukersättning visar att de sjukskrivna kvinnorna i samtliga yrken förlorar på att yrkesarbeta om hänsyn tas till att levnadsomkostnaderna normalt sett är högre vid yrkesarbete. Långtidssjukskrivna kvinnor har sannolikt en större belastning i det obetalda arbetet i hemmet eftersom de har fler barn och tar eller har tagit en större del i skötseln av barnen. Livsstilfaktorer och personbundna egenskaper (t ex dåligt självförtroende och dålig kontroll över sitt eget liv, övervikt, avsaknad av motion) som skiljer sjukskrivna och yrkesarbetande kvinnor åt kan vara både riskfaktorer för sjukskrivning och konsekvenser av sjukskrivning (5). Det finns livsstilsfaktorer där det råder skillnader mellan könen kopplade till självupplevd hälsa. I en studie från 2006 (6) har man valt att analysera BMI, medicin och symptom kopplat till självuppskattad hälsa hos män och kvinnor. Huvudargumenten pekar på att de könsskillnader som framkommit inom självuppskattad hälsa och livsstilsfaktorer inte kan kopplas till någon skillnad i huruvida män och kvinnor uppskattar sin hälsa olika. Förklaringen tros ligga i de könsskillnader inom hälsa som finns mellan män och kvinnor, vilket i sin tur ger utslag på skattningen. Kvinnors uppskattade hälsa korrelerade med symptom, medicin och BMI. Ingen av dessa faktorer är av bedömningskaraktär utan av frekvenskaraktär eller ett värde från mätinstrument. De bedömningsfaktorer som korrelerar med mäns självuppskattade hälsa är osäkert, upplevd ensamhet, stress och kostvanor handlar om en upplevelse hos respondenten på samma sätt som upplevd hälsa. I ett examensarbete från Folkhälsovetenskapliga programmet i Malmö 2006 (7) ville man se om det går att påverka hälsa samt hälsorelaterade levnadsvanor positivt bland personal från förskola, städ, äldreboende samt hemtjänst. Syftet med uppsatsen var att beskriva hälsan samt hälsorelaterade levnadsvanor bland deltagare före och efter en intervention. De frågeställningar man vill undersöka var om hälsan respektive levnadsvanorna hos personalen på arbetsplatserna som varit med i projektet hade förändrats. Man ville också få reda på vilka i grupperna som hade förändrats mest. 2

Sammanfattningsvis visar resultaten att såväl hälsan som hälsorelaterade levnadsvanor har förändrats efter projektets insatser. De största förbättringarna sågs i motionsvanor, syreupptag och upplevd smärta. Däremot sågs ingen större förändring av rökvanor och stressnivåer och långtidseffekter har ej kunnat studeras. Under 2004 gjordes en kartläggning av kvinnor i åldern 28-38 år som var anställda i Falköpings kommun. Syftet med undersökningen var att kartlägga hälsotillståndet och dessutom ville man ta reda på vilka faktorer som påverkade deras hälsa. Anledningen till undersökningen var att bland de kommunanställda har kvinnorna den största sjukfrånvaron. I undersökningsgruppen var det 14 procent som vid den tidpunkten var långtidssjukskrivna varav hälften av dessa svarade på enkäten. Drygt 25 procent var rökare, upplevde fysisk och psykisk belastning, sömnproblem, 23 procent sov fem timmar eller mindre och 40 procent hade en negativ kroppsuppfattning. Många åt antidepressiv medicin eller smärtstillande. Den yrkesgrupp som hade flest komponenter i hälsan som var mindre bra var undersköterskor, vårdarinnor och vårdbiträden (8). Våren 2006 lades ett förslag om projektet Unga kvinnors Hälsa fram efter förankring i kommunens ledningsgrupp. Målgruppen undersköterskor, vårdarinnor och vårdbiträden i åldern 20-40 år valdes ut utifrån resultaten från kartläggningen. Förankring skedde hos samtliga enhetschefer inom socialförvaltningen. Falköpings kommun, Folkhälsorådet och Primärvården i Falköping tog 2006 ett samlat grepp på detta genom att utifrån kartläggningen 2004 försöka främja hälsa och förebygga framtida ohälsa i ett projekt som beskrivs i denna rapport. Projektet kommer att fortgå till augusti 2008. 3

SYFTE Syftet med denna studie var: Att jämföra upplevd hälsa hos undersköterskor, vårdarinnor och vårdbiträden i Falköpings kommun, före och efter genomförandet av en intervention med Hälsoprofilbedömning. Att jämföra sjukskrivningstal hos interventionsgruppen med övriga undersköterskor, vårdarinnor och vårdbiträden i Falköpings kommun, före och efter interventionen. FRÅGESTÄLLNINGAR Har Hälsoprofilbedömning och interventionen någon effekt på upplevd hälsa? Har Hälsoprofilbedömning och interventionen någon effekt på sjukskrivningstal? METOD Genom att kartlägga deltagarnas hälsa med hjälp av Hälsoprofilbedömning, kan åtgärder sättas in dels individuellt men också i gruppverksamheter. Genom att utnyttja befintliga resurser inom kommunens organisation samt inom Primärvårdens verksamhet. På betald arbetstid får varje undersköterska, vårdarinna och vårdbiträde möjlighet att genomföra tre hälsoprofiler. Vid start, efter sex månader och efter arton månader från start. Denna rapport kommer att jämföra upplevd hälsa i interventionsgruppen vid start och vid sex månader. Sjukskrivningstal kommer att jämföras mellan interventionsgrupp och kontrollgrupp före och efter genomförd Hälsoprofilbedömning. Hälsoprofilbedömning (HPB) Hälsoprofilbedömning är en arbetsmetod som Falköpings kommun personalavdelning har använt sedan 1999. Primärvården i Falköping, Hälsoteket, har använt metoden sedan 2003. Hälsoprofilbedömning är ursprungligen en metod framtagen av Gunnar Andersson och Sture Malmgren och har sin vetenskapliga grund i beteendemedicinsk teori (9). Den är dokumenterad i två socialmedicinska doktorsavhandlingar (10,11). Grundläggande för metoden är medvetandegörande kommunikation, revelatory communication, vilket innebär att deltagaren skapar insikt om samband mellan hälsa och livsstil och tar ställning till sitt eget beteende(12). 4

Målsättningen med HPB är att åstadkomma insikt/medvetenhet hos deltagaren, som i sin tur leder till livsstilförändringar. Individens eget ansvar, eget val och eget beslut är grundläggande principer. Detta bör ske i kombination med att vid behov kunna erbjuda åtgärder i form av hälso- friskvårds-program, medicinska utredningar, terapeutiska samtal, kartläggningar på arbetsplatsen mm. För att genomföra Hälsoprofilbedömning behövs följande: Cykelergometer, ev. metronom, stoppur, ev. elektrisk pulsmätare, fläkt, skelettmätare, blodtrycksmanschett + stetoskop, våg samt "linjal" för mätning av kroppslängd, miniräknare. Frågeformulär, HPB-blankett och blanketten "Min framtida hälsoprofil", tabell för skelettvikt, schema för blodtrycksgränser, Borgsskalan med gradering, tabellhäftet till "Konditionstest på cykel" med tabell 1-6, tabeller för konditionstal. Frågeformuläret består av 11 frågor, som alla får plats på en A4-sida. Frågorna ger deltagaren en översikt över sina hälsovanor och hälsoupplevelser och funderingar om att det kan finnas ett samband mellan livsstilen och hälsan. Frågeformuläret tar endast 3-5 minuter att fylla i och skapar ofta ett starkt engagemang och nyfikenhet för fortsättningen. Frågorna gäller den senaste månaden. Frågorna är standardiserade, d.v.s. samma frågor i samma inbördes ordning under likartade förhållanden möter deltagaren, oavsett vem som är hälsoprofilbedömare. Detta ger en högre reliabilitet jämfört med om frågorna hade varit o- standardiserade, d.v.s. varierat i innehåll från gång till gång. Reliabiliteten höjs ytterligare genom de fasta svarsalternativen. Viktigt är att stämma av med deltagaren att han/hon uppfattat frågornas innebörd. Om det är uppenbart att deltagaren har missförstått någon fråga är det möjligt att korrigera svaret. Samtalet och följdfrågorna med deltagaren om svaren från frågeformuläret kommer med stor sannolikhet att även påverka validiteten. Viktigt är att påpeka att HPB i första hand är ett förändringsarbete. Varje fråga har fem svarsalternativ, av vilka bara ett får användas. Fem svarsalternativ ger en god nyansering av svaren och ger möjlighet till funderingar i en femgradig skala men även ett alternativ i mitten. Färre svarsalternativ ger en sämre nyansering och fler svarsalternativ ger svårigheter att få hjälp med text till varje delsvar. De fem svarsalternativen är endast i några fall konstruerade kvantitativt (färdsätt, motion, tobak). Övriga frågor bygger på att deltagaren gör en bedömning av sig själv i de olika avseendena. De första sju frågorna omfattar hälsovanor och de sista fyra hälsoupplevelser. Det innebär att de finns en möjlighet för deltagaren att se om det finns en koppling mellan dem eller om hälsovanorna t.o.m. har påverkat hälsoupplevelserna. Frågeformuläret får endast användas efter genomgången steg 1 utbildning i Hälsoprofilbedömningsmetoden, vilket motsvarar en veckas utbildning på heltid. 5

Medicinska och fysiologiska mätningar Längd Vikt Blodtryck - ett sittande blodtryck tas i höger arm, efter vila Skelettmätning, fettfri kroppsvikt, viktgränser, syreupptagning, testvärde och konditionstal. Vid skelettmätning kan man få fram sin egen vikttabell utifrån skelettvikten, ett komplement till BMI som endast tar hänsyn till längd och vikt. Genom att mäta handleder och knäleder kan man tillsammans med faktiskt längd få fram fettfri kroppsvikt. Med hjälp av fettfri kroppsvikt kan man räkna ut undre och övre viktgräns. Den undre viktgränsen för kvinnor är fettfri kroppsvikt plus minst 20% fett och den högre viktgränsen är fettfri kroppsvikt plus högst 45% fett. Syreupptagningsförmågan, testvärdet och konditionstalet fastställs genom ett submaximalt konditionstest (Åstrands testet). Genom att cykla under sex till sju minuter på hälften av sin kapacitet kan man beräkna konditionen matematiskt genom de två uppgifterna arbetsbelastning och slutpuls. Om man kompletterar sina uppgifter med upplevd ansträngning via Borg skalan kan man få värden som beskriver konditionen med en större säkerhet (13). Felkällan i detta instrument är att alla inte har samma maxpuls men tanken är inte att man ska jämföra sig med någon annan utan med sig själv från gång till gång. Genom att använda upplevd ansträngning formuläret - Borg skalan kan man öka säkerheten i testet. Testvärdet är syreupptagningsförmågan delat med kilo kroppsvikt. Konditionstalet är ett komplement till Åstrands tesvärde vilket är beroende av kroppsvikten och kan ge lätta och otränade ett bra testvärde medan stora tunga vältränade får ett lågt testvärde. Vid konditionstalet används skelettvikten som mått på kroppens storlek. Konditionstalet är en matematisk uträkning av kvoten mellan maximal effekt och ideal maximal effekt uttryckt i procent, det vill säga fysisk arbetsförmåga i procent av vad en fysiskt vältränad kvinna i hennes ålder och kroppsvikt bör ha (se Bilaga 1) (14,15). HPI Nordic (tidigare Kick Prohealth) Programmet är ett pedagogiskt verktyg och används i mötet med deltagaren där man grafiskt kan följa sina egna siffror och kurvor. Samtidigt hamnar alla i en gemensam databas där sedan statistik kan tas fram på hälsoupplevelser, hälsodata/mätvärden och hälsovanor (16). Indelningen utgör en nulägesanalys för en grupps friskvårdsbehov, ett utgångsläge för åtgärd/förändring. Begreppet åtgärdsgrupper lägger betoningen på det dubbelriktade ansvaret för åtgärd/förändring, som gäller både deltagaren - egenansvaret - och hälsoprofilbedömaren (Tabell 1). 6

Tabell 1. Indelning i åtgärdsgrupper Grupp Antal mindre bra hälsovanor, hälsoupplevelser och hälsodata Behov av förändring A Fyra eller flera Stort behov av livsstilsförändring eller åtgärd B Tre Behov av livsstilsförändring eller åtgärd C En eller två Bra livsstil och hälsodata D Ingen Mycket bra livsstil och hälsodata Detta kan sedan tas fram ur databasen och sammanställas på individ och gruppnivå. Alla personer är avidentifierade. Kriterier för indelningen finns i Bilaga 2. Beskrivning av HPI Nordic tidigare Kick Prohealth finns i Bilaga 3. Statistisk metod Hälsoprofilbedömning före intervention jämförs med hälsoprofilbedömningen efter sex månader då interventionen genomförts. Data analyseras deskriptivt vad gäller arbetstid, total sjukfrånvarotimmar samt deltagarnas upplevda hälsa som tas fram genom data från HPI Nordic dataprogram och presenteras i tabellform bearbetat i Excel. Sjukfrånvarostatistik tas fram på Falköpings kommuns personalavdelning, genom personalrapporter från april - september år 2006 och jämförs med april - september år 2007 för tillsvidareanställda - visstidsanställda undersköterskor, vårdarinnor och vårdbiträden. Excel används för bearbetning av sjukfrånvaron och framtagning av tabeller. Etiska övervägande Förfrågan har gjorts till etikprövningsnämnden angående ansökan om etisk prövning. Men då projektet ligger inom ramen för utbildning och är ett internt utvecklingsprojekt, prövas normalt sett inte detta i etikprövningsnämnden. Deltagande är frivilligt. Alla deltagare har informerats om projektet. All data från Hälsoprofilbedömningarna är avidentifierade, likaså sjukskrivningstalen. 7

Deltagare Deltagare är i detta projekt undersköterskor, vårdarinnor och vårdbiträden i åldern 20-40 år vilka är tillsvidareanställda av Falköpings kommun. Totalt i kommunen var 240 undersköterskor, vårdarinnor och vårdbiträden anställda år 2006 och 53 av dessa (25%) genomförde undersökningen. Resten deltog som kontrollgrupp vid jämförelses av sjukskrivningstal. Detta innebar att vi enbart jämförde sjukskrivningstalen vid projektstart samt vid projektslut i den gruppen. En inbjudan skickades ut till målgruppen. Då förändringsarbetet kräver en egen motivation för att lyckas så användes principen först till kvarn för att anmäla sig till projektet. Totalt 18 stycken deltagare delades upp på en hälsoprofilbedömare som arbetar på Hälsoteket, Primärvården samt 36 stycken deltagare delades mellan två hälsoprofilbedömare som arbetar på personalavdelningen, Falköpings kommun som genomförde Hälsoprofilbedömningarna i projektet. Undersköterskor, vårdbiträden, vårdarinnor 20-40 år Inbjudan 240 st Antal deltagare i interventionen, frivillig anmälan 53 st (25 %) 18 st HPB, Primärvården Hälsoteket 35 st HPB Falköpings kommun Figur 1. Urval av interventionsgrupp 8

INTERVENTION OCH HÄLSOPROFILBEDÖMNING (HPB) Första HPB tillfället En kallelse/inbjudan skickades tillsammans med HPB frågeformulär samt information om vad som gäller vid besöket och en enkät med två enkla frågor om förväntningar och egna funderingar på hur deltagaren kan förbättra/bibehålla hälsan. Med hjälp av frågeformuläret som underlag fördes en diskussion om varje fråga. Här var ett kognitivt förhållningssätt att föredra. Att med hjälp av ett motiverande samtal föra samtalet framåt fick deltagaren att själv se de förändringar som var genomförbara i sin livssituation just då (17). Hälsoprofilbedömaren fungerade som vägledare och rådgivare för att skapa insikt hos deltagaren. Intervention Inom Falköpings kommun finns ett brett friskvårdsprogram med aktiviteter. Dit kunde deltagarna hänvisas och komma igång med fysisk aktivitet eller annat i gruppform. Även viss hänvisning har skett till Kinnekullehälsan- Falköpings kommuns nuvarande företagshälsovård. Inom Primärvården finns resurser som viktminskningsteam, PSR team (samtalsstöd vid psykisk ohälsa), sjukgymnastik, läkarkontakt. Allt utifrån individens hälsoprofil och behov av stöd. Andra HPB tillfället Vid andra tillfället skickades en ny kallelse/inbjudan till en uppföljning av HPB. Detta gjordes efter 6 månader från första tillfället. Frågeformuläret och informationen sändes ut på nytt och målsättningarna följdes upp. Nya målsättningar sattes och samma eller andra åtgärder/resurser fanns att tillgå. Det 3:e och sista HPB tillfället kommer att ske i augusti 2008. Den uppföljningen kommer inte att vara med i denna rapport. 9

HPB 1 Nulägesanalys Erbjudande om styrketräningsinstr. Personalgym SENSUS utbildning Beteendestilar Två tillfällen á 4 h Individuell kostrådgivning Individuell tobaksavvänjning Individuell motionsrådgivning Hänvisning till befintliga träningsgrupper Hänvisning läkarkontakt Hänvisning samtalsstöd Hänvisning viktminskningsteam HPB 2 Uppföljning Figur 2. Hälsoprofilbedömning vid start och uppföljning samt möjliga interventionsåtgärder 10

TIDSPLAN Våren 2006 Presentation av projektet i ledningsgruppen för Falköpings kommun och Folkhälsorådet November 2006 Personlig inbjudan skickas ut samt inbjudan via arbetsledning Frivillig anmälan till projektet. December 2006 Kallelse/inbjudan till första Hälsoprofil-bedömningen Januari 2007 HPB 1 (start) Nulägesanalys Resursbehov Individuell rådgivning Våren 2007 Intervention Inom kommunen och primärvården Augusti 2007 HPB 2 (efter 6 månader) Uppföljning av individuell rådgivning Augusti 2008 HPB 3 (efter 18 månader) Utvärdering efter 1,5 år (Ej med i denna rapport) 11

RESULTAT Hälsoprofilbedömning Deltagarantalet från början var 53 deltagare. Dessa gjorde den första hälsoprofilbedömningen. Sex månader senare vid uppföljningstillfället återstod 47 deltagare. Ett bortfall på sex deltagare, varav: 1 hade bytt arbetsplats 1 var gravid 2 som inte hörde av sig 2 som vid tidpunkten för uppföljningen var sjuka Totalt 47 deltagare deltog därmed i de båda hälsoprofilbedömningarna. Nedan visas resultaten av jämförelse av hälsoprofilbedömning vid start och vid uppföljning. Hälsoprofilbedömning vid start: 26 deltagare (57%) hade mindre bra kostvanor 18 deltagare (38%) hade övervikt 16 deltagare (34%) var rökare 13 deltagare (28%) kände sig stressade i sin livssituation Aktiviteter under interventionsperioden Beroende på deltagarens behov av förändring så utfördes olika åtgärder. Tabell 2. Antal kontakter för respektive förändringsåtgärd Aktivitet / kontakt Antal Tobaksstöd 1 Viktteam 1 Läkarkontakt 3 Samtalsstöd 5 Kostråd 6 Styrketräning 11 Studiecirkel 16 Motionsråd 25 Hälsoprofilbedömning vid uppföljning: 6 deltagare (13%) hade förbättrat sina kostvanor 3 deltagare (6%) hade gått från övervikt till normalvikt Ingen förändring i antal rökare 2 deltagare (4%) kände sig mindre stressade i livssituationen 12

Upplevd hälsa vid start: 25 deltagare (53%) upplevde sin hälsa, varken bra eller dålig, dålig eller mycket dålig vid den första hälsoprofilbedömningen Upplevd hälsa vid uppföljningen: 8 deltagare (16%) upplevde en förbättrad hälsa, bra eller mycket bra efter den andra hälsoprofilbedömningen Tabell 3. Uppdelning av upplevd hälsa vid start och efter genomförd Hälsoprofilbedömning sex månader senare Upplevd hälsa Hälsoprofil vid start Hälsoprofil vid uppföljning n (%) n (%) Mycket dålig 0 (0) 1 (2) Dålig 4 (8) 6 (13) Varken bra eller dålig 21 (45) 10 (21) Bra 19 (41) 28 (60) Mycket bra 3 (6) 2 (4) Totalt 47 (100) 47 (100) Åtgärdsgrupper indelning, behov av förändring Utifrån Hälsoprofilbedömningen delas individerna in i åtgärdsgrupper, beroende på behov av förändring. Tabell 4. Individer indelat i åtgärdsgrupper samt behov av förändring Hälsoprofilbedömning Antal personer i riskgruppen vid start resp. uppföljning Riskgrupp % stort behov eller behov av livsstilsförändring Antal personer i friskgruppen vid start resp. uppföljning Friskgrupp % bra eller mycket bra livsstil och hälsodata Vid start 28 59 19 41 Uppföljning efter sex månader 20 43 27 57 13

Sjukskrivning Sjukskrivning före intervention Under perioden april - september 2006 hade totalt 19 av interventionsgruppens 53 deltagare varit sjukskrivna, med en total sjukfrånvaro räknat i timmar motsvarande 5,3% av arbetstiden. Motsvarande siffra i kontrollgruppen var 75 av 115 individer med en frånvaro på 17,1% av arbetstiden. Tabell 5. Sjukskrivning före intervention Antal individer Tillgänglig arbetstid Total sjukfrånvaro Total sjukfrånvaro (timmar) (timmar) (%) Interventionsgrupp 19 11019,59 587,32 5,3 Kontrollgrupp 75 51267,7 8770,1 17,1 Sjukskrivning efter intervention Under perioden april september 2007 hade totalt 21 av interventionsgruppens nu 47 deltagare varit sjukskrivna, med en sjukfrånvaro motsvarande 3,8% av arbetstiden. Motsvarande siffra i kontrollgruppen var 110 av 193 individer, med en frånvaro motsvarande 12,3% av arbetstiden. Tabell 6. Sjukskrivning efter intervention Antal individer Tillgänglig arbetstid Total sjukfrånvaro Total sjukfrånvaro (timmar) (timmar) (%) Interventionsgrupp 21 12877,54 492,82 3,8 Kontrollgrupp 110 74925,22 9186,03 12,3 14

DISKUSSION Syftet med det här projektet har varit att finna sätt att främja och förbättra hälsan hos de unga kvinnor som hade flest riskfaktorer i sin hälsa. Utifrån signaler från den tidigare kartläggningen år 2004 av unga kvinnor i Falköpings kommun hitta dem som behöver stöd och hjälp att förändra sin livssituation, livsstil och levnadsvanor. Gruppen undersköterskor, vårdare och vårdarinnor hade flest riskfaktorer utifrån kartläggningen år 2004 (8). Den upplevda hälsan hos interventionsgruppen har förbättrats. Från att vid start ha varit 28 deltagare i riskgruppen har 8 deltagare av dessa hamnat i friskgruppen. Detta innebär att dessa 8 deltagare nu upplever sin hälsa som bra eller mycket bra. De förändringar som skett hos dessa 8 deltagare är förbättrade kostvanor som kan ha bidragit till att deltagare har gått från övervikt till normalvikt. Dessutom upplevde deltagare mindre stress i livssituationen. Ett sådant här projekt handlar till stor del om att övertyga relativt friska människor att ändra sitt levnadssätt för att få fortsätta vara friska eller förbättra sin hälsa. De flesta av oss som har försökt göra en hälsosam beteendeförändring kan intyga att det inte alltid är så lätt att komma igång med det nya beteendet. Med hjälp av interventionerna i projektet kan detta ha medfört att flera av deltagarna upplever sin hälsa bättre. I Resultatutvärdering av friskvårdsprojektet Prio Promotion i Hässleholms kommun 2005-2006 (7) har förbättringar skett i hälsorelaterade levnadsvanor. Där sågs de flesta förbättringarna i motionsvanor, syreupptag och upplevd smärta. Däremot såg inga större förändringar av rökvanor och stressnivåer. Detta kunde vi även se i vårt projekt förutom att ett par deltagare sänkt sina stressnivåer. Deltagarna i vårt projekt har fått mer kännedom om sig själva, fått stöd i det som varit svårt, kunnat få läkarkontakt vid de tillfällen som behov har funnits. Man har blivit bättre rustad inför livet och fått verktyg i att klara vardagen på ett bättre sätt. Detta projekt sträcker sig under en relativt kort period, 6 månader. Vi kan därför inte se hur långtidsuppföljningen blir. Sjukskrivningarna har förbättrats i både interventionsgruppen och kontrollgruppen. Detta skulle kunna förklaras med att under projekttiden förändrades reglerna från Försäkringskassan. Det blev inte längre lika lätt att sjukskriva sig. Vi vet inte heller vad som orsakar sjukskrivningarna. I studien Kvinnors sjukskrivning en studie om riskfaktorer för långtidssjukskrivning (5) påvisas problem och brister i kvinnors liv som förmodligen inte enbart är riskfaktorer för sjukskrivning utan också har betydelse för upplevelsen av bristande hälsa oavsett sjukskrivning. Studien visar också att personbundna faktorer som att ha svårt att säga nej, upplevelse av höga krav från omgivningen och känslan av att ha dålig kontroll över sitt liv är vanligare hos de sjukskrivna kvinnorna. Vidare säger studien att självkänsla är förknippad med självförtroende och känslan av att ha kontroll över sitt eget liv. Dessa personliga egenskaper har visat sig vara betydelsefulla för stresshantering. I vår studie har vi följt den totala sjukskrivningen och inte delat upp kort- respektive långtidssjukskrivningar. Flera av kvinnorna som deltagit i projektet har höga krav på sig själva och de ser också på sig själva som överviktiga och utseendet spelar en stor roll (8). 15

Vid kartläggningen år 2004, var det 14% som var långtidssjukskrivna varav hälften av dessa hade besvarat enkäten vid kartläggningen. Ingen av dessa har deltagit i projektet. Urvalet är också mycket selekterat vilket gör att det är finns svårigheter att mäta sjukskrivningarna. En annan aspekt är att projektet har varit frivilligt att delta i. De unga kvinnorna erbjöds att delta, med ersättning från arbetsgivaren vid 3 tillfällen. Detta märkte vi som jobbat med hälsoprofilbedömningarna ganska tidigt att de flesta deltagarna hade en ganska god hälsa. Här har vi inte lyckats finna dem som varit i störst behov av förändring och stöd. Å andra sidan vet vi att om inte motivationen finns för att själv arbeta med livsstilsförändringen blir det heller inte någon förändring oavsett stöd och hjälp. Hur motiverar, når vi dem som är i störst behov av förändring, stöd och hjälp? Således visar sjukskrivningarna att: En jämförelse i sjuktal visar en skillnad mellan grupperna innan interventionen, detta är ett vanligt problem vid den här typen av interventioner. Det är en frivillig anmälan, vilket kan göra att redan hälsomedvetna söker sig till projektet. Frågan kvarstår; hur når vi dem som inte har anmält sig frivilligt? En annan orsak är att totalt sett i hela yrkesgruppen har förändringar skett vilket kan vara en konsekvens av försäkringskassans nya regler kring sjukskrivning. Antalet deltagare i undersökningen är mycket selekterad. Samverkan mellan primärvården och kommunen har fungerat mycket bra. Deltagarna har haft tillgång till ett stort nätverk av resurser vad gäller läkare, stödsamtal, sjukgymnastik och viktminskningsteam mm. Samtidigt som kommunen själva har företagshälsovård och friskvårdsaktiviteter att utnyttja oftast kostnadsfritt. Detta torde vara den optimala lösningen för individer som är i stort behov av stöd och hjälp. Nästa steg kan vara att göra en långtidsuppföljning av projektet. Även om denna FoUrapport stäcker sig över 6 månader, kommer vi att göra ytterligare en hälsoprofilbedömning efter sommaren 2008. Däremellan kommer också ytterligare interventioner att erbjudas. Jag upplever att jag genom detta projekt fått större förståelse för hur unga kvinnor har det i sitt liv med ökade krav från arbetsgivare, familj och framförallt egna högt uppsatta krav. Jag inrymmer ju trots allt själv inom ramen för åldersgruppen! Genom projektet har också en ökad samverkan mellan Falköpings kommun och Primärvården sett möjligheter att även samverka kring andra projekt och samverkansformer. Med hjälp av gemensamma resurser kan hälsan förbättras för individer och grupper där risk finns för ohälsa. Att arbeta över gränserna med samsyn ökar möjligheterna att minska sjukfrånvaro för riskgrupper som till exempel unga kvinnor som uppmärksammas i detta projekt. Men också Hälsofrämjande anhörigstöd ett projekt som har pågått sedan 2005 även det i samverkan med Falköpings kommun och Primärvården i Falköping. Det projektet är just nu under utvärdering då detta projekt genomförs. 16

Tack Jag vill framföra ett stort tack till mina handledare Ulf och Paolina. På personalavdelningen Falköpings kommun Malin, Eva, Ulrica samt Jakob som hjälpt till med statistiken över sjukfrånvaron, folkhälsorådet Erica samt socialförvaltningen för god samverkan! 17

REFERENSER 1. Elofsson Stig, Unga kvinnors hälsa - resultat från befolkningsstudier 1993, 1995, 1997, Stockholm: Allmän medicinska enheten, NVPO, Stockholms läns landsting 2000. 2. L Honeij Eva, B Jensen Irene, B Holmström Eva och Ekdahl Charlotte, Sick leave among home-care personnel: a longitudinal study of risk factors; BMC Musculoskeletal Disorders 2004, 5:38. 3. Riksförsäkringsverket, Psykosocial arbetsmiljö & långvarig sjukskrivning, Analyserar 2003:3. 4. Hogstedt C, Bjurvald M, Marklund S, Palmer E, Theorell T, Den höga sjukfrånvaron - sanning och konsekvens: Statens folkhälsoinstitut R 2004:15. 5. Renstig M, Sandmark H, "Kvinnors sjukskrivning" en studie om riskfaktorer för långtidssjukskrivning: Karolinska Institutet, institutionen för folkhälsovetenskap avdelningen för yrkesmedicin, 2005. 6. Dahlstrand Sven-Johan, Livsstilsrelaterade könsskillnader i självuppskattad hälsaen studie om självuppskattad hälsa utifrån Hälsoprofilbedömning, Examensarbete hälsopromotion 10 p uppsats institutionen för omvårdnad, hälsa och kultur, 2006. 7. Larsson A, Resultatutvärdering av friskvårdsprojektet Prio Promotion i Hässleholms kommun 2005-2006, Examensarbete 10 p Folkhälsovetenskapliga programmet 160 p Malmö högskola, maj 2006. 8. Källström P-E, Berggren M, Kvinnor anställda av Falköpings kommun- en kartläggning av deras hälsostillstånd, C-uppsats i pedagogik, 10 p Institutionen för omvårdnad, hälsa och kultur, 2005. 9. HPI Nordic fd HOS Hälsoprofilinstitut www.hpinordic.se (2008-01-29). 10. Andersson G. The importance of exercise for sick leave and percivied health. Linköping University Medical dissertations. 1987:245. 11. Malmgren S. A health information campaign and health profile assessment as revelatory communication. Linköping University Medical dissertations. 1987:246. 12. Andersson G. Malmgren S. Två studier som belyser hälsoprofilbedömning som instrument för screening och beteendepåverkan. Linköping: Samhall Klintland Grafiska, 1989. 13. Åstrand I. Arbetsfysiologi, Stockholm: Almquist & Wiksell, 1977. 14. Andersson G, Forsberg A, Malmgren S. Konditionstest på cykel. Stockholm: Sisu idrottsböcker, 2005. 15. Andersson G, Malmgren S. Konditionstal -en sammanfattning. Linköping: HOS Sture Malmgren o Gunnar Andersson, 1991. 16. HPI Nordic fd KICK Prohealth www.hpinordic.se (2008-01-29). 17. Barth T - Näsholm C. Motiverande samtal - MI. Att hjälpa en människa till förändring på hennes egna villkor. Studentlitteratur 2006. 18

Bilaga 1 Beskrivning av frågeformulär till Hälsoprofilbedömning, mätvärden och bedömningar Träning för 20 års ålder 1. Befriad från skolgymnastiken 2. Ingen träning förutom skolgymnastiken 3. Tränade i bollspel eller annan idrott utan att tävla 4. Sysslade med både träning och tävling 5. Träning och tävling på elitnivå Denna inledande fråga är vald för att den är mindre känslig och dels p g a att de flesta före 20 års ålder var mer fysiskt aktiva än senare i livet. Det innebär ofta ett positivt svar för den första frågan. Här uppstår ibland diskussioner om nödvändigheten av träning i ungdomen för att som vuxen ha en tillräcklig fysisk arbetsförmåga. Här är kunskapen viktig om att det aldrig är för sent att börja motionera. Om deltagaren varit befriad från skolgymnastiken kan det finnas skäl att notera detta i anteckningsrutan på blanketten. Fysisk arbetssituation 1. Stående eller sittande arbete 2. Rörliga arbetsmoment ingår i arbetet 3. Kontinuerligt rörligt arbete 4. Fysiskt ansträngande arbetsmoment ingår i arbetet 5. Kontinuerligt fysiskt ansträngande arbete Frågan fokuserar på den upplevda fysiska belastningen i arbetet. De fysiska förutsättningarna spelar här en stor roll och upplevelsen av belastningen är viktigare än arbetssituationen i sig. Färdsätt till arbetet 1. Bil, buss eller tåg 2. Promenad eller cykel < 10 minuter 3. Promenad eller cykel 10-19 minuter 4. Promenad eller cykel 20-29 minuter 5. Promenad eller cykel > 30 minuter - sammanlagd tid/dag som man tar sig till och från arbetsplatsen, promenad, cykel, bil, buss eller tåg Fritid Svarsalternativ: Aldrig Sällan Då och då Ofta Mycket ofta 1. Träffar du släkt och vänner 2. Skötsel/ underhåll, renovering av hus/hem 3. Studier/utbildning 1. Evenemang; t ex teater, utställningar, konsert, bio, idrott, café, pub, dans 2. Föreningsliv 6. Tv, video, data, litteratur, musik 7. Natur och friluftsliv 8. Övriga intressen/ hobbies

Svaren ska här spegla deltagarens fritidsintressen, totala aktivitetsnivå, sociala förankring, aktiviteter med fysisk anknytning och indirekt vad som är meningsfullt för deltagaren. Index skapas genom att beräkna medelvärdet av de besvarade delfrågornas siffror. Poängen summeras från siffrorna bakom respektive svar och divideras med sju eller åtta (om det också finns ett svar vid övrigt ). Motion - utöver svaren från arbete, färdsätt resp. fritid. Avsätter tid för motion med syfte att bibehålla/förbättra kondition - hälsa- välbefinnande. Jag motionerar: 1. Aldrig 2. Då och då 3. 1-2 gånger/veckan 4. 3-5 gånger/veckan 5. Mer än 5 gånger/veckan Definitionen av motion knyter an till om deltagaren fått ett "eget inre tillstånd" att motionera för sin egen skull och att inte samtidigt till varje pris vara "nyttig". Här noterar i anteckningsrutan vilken/vilka motionsformer deltagaren utövar. Detta är viktiga uppgifter inför bedömningen av beräknad fettfri kroppsvikt och kommande uppföljningar. Här diskuteras också hur fysiskt aktiv deltagaren är och detta förs över till HPBblanketten. Kost Jag bedömer att mina kostvanor är: 1. Mycket dåliga 2. Dåliga 3. Varken bra eller dåliga 4. Bra 5. Mycket bra Här tas deltagarens medvetenhet om sina kostvanor upp. Det kan innebära att många är mycket medvetna om sin kost, men det har inte hjälpt (ännu). Här är det viktigt att se svaret kopplat till motionsvanor (förbrukning, energibehov), kroppsvikt och den önskade vikten. En mängd mätinstrument är utvecklade för registrering av kostvanor. De olika mätinstrumenten har naturligtvis förtjänster, men också svagheter och begränsningar. För intresserade deltagare bör det finnas ett komplement av någon kostanalys på data, t ex "Diet coach" eller "Energi". Dessutom finns idag många sajter på Internet som erbjuder råd och stöd till människor som vill komma tillrätta med sina kostvanor.

Tobak - cigaretter, snus, pipa eller annan tobak Jag röker Jag snusar 1. 20 cig /dag eller mer Minst 1 dosa/dag 2. 11-20 cig /dag 4-6 dosor/veckan 3. 1-10 cig /dag 2-3 dosor/veckan 4. Vid enstaka tillfällen/feströker Högst 1 dosa/veckan 5. Röker ej Snusar ej Även här är ett index konstruerat som täcker in tobaksvanorna. Då deltagaren röker eller snusar motsvarar index svaret för den lägsta siffran, d vs den högsta konsumtionen. Om deltagaren både röker och snusar, sänks, d vs försämras index en siffra lägre än den högsta konsumtionen. Det innebär att rökning = 2 (11-20 cig /dag) och snusning = 3 (2-3 dosor/vecka) ger ett index för tobak på 1. Alkohol öl (ej lättöl), vin, sprit. -deltagaren bedömer hur ofta han/hon dricker alkohol. Jag dricker alkohol: 1. Mycket ofta eller periodvis i stora mängder 2. Ofta 3. Då och då 4. Sällan 5. Aldrig Det behövs minst fyra delfrågor om alkohol för att täcka in alla aspekter på konsumtion, nämligen mängden alkohol, hur ofta man dricker, vilken sorts alkohol som konsumeras, beroendegrad och evt också varför man dricker. Dessa svar ska sedan vägas mot varandra (vilket skapar svårigheter) för att alkoholvanorna ska kunna bedömas. Ytterlighetsalternativen i frågeformuläret är inte svåra att förstå, men alternativen ofta, då och då och sällan är begrepp som säkert varierar med inställningen till alkohol. Här måste resonemangen om den femgradiga skalan vid behov utnyttjas igen. Svårigheten ligger ofta i för deltagaren att erkänna för sig själv hur pass beroende man är av alkohol och att berätta att alkoholproblem föreligger. Här finns några viktiga följdfrågor som bör ställas; Hur ser din alkoholkonsumtion ut idag, jämfört med för 4-5 år sedan?, Dricker du mer nu, jämfört med tidigare?. Har du gått över till att dricka annan sorts alkohol?. Dricker du nu i andra sammanhang än tidigare?. Kan du när som helst avstå från alkohol helt och hållet?. Medicin - värktabletter, magmedicin, sömnmedel, stämningsreglerande samt övriga mediciner Mycket ofta Ofta Då och då Sällan Aldrig Med värktabletter avses även icke receptbelagd medicin. Det har alltmer uppmärksammats att det förekommer en överkonsumtion av lugnande, uppiggande medicin, sömnmedel och värktabletter, som kan leda till beroende och skadliga effekter. Hälsoprofilbedömaren har självklart inga befogenheter att rekommendera någon förändring i av läkare förskrivna mediciner (om hälsoprofilbedömaren inte är läkare) av den här sorten. För deltagare som svarat mycket ofta på frågan och som berättar att det är lugnande medicin som intas dagligen är följdfrågorna i stället vad som orsakar medicineringen, hur det känns nu, om det är bättre jämfört med när det var som mest akut, när nästa återbesök är hos läkare etc. Detta kan noteras i anteckningsrutan efter medgivande vilken medicin eller vilka mediciner det gäller.

Symptom - värk, magbesvär, rygg/nackbesvär, sömnsvårigheter och trötthet Mycket ofta Ofta Då och då Sällan Aldrig Många har psykosomatiska problem. Det innebär inte att alla dessa symptom är psykosomatiska. Symptom förekommer ofta flera samtidigt och ofta utan att det ger några påvisbara medicinska förändringar. Trots detta måste symptomen tas på allvar och många genomgår behandling och erhåller smärtdämpande preparat. Kopplingen mellan symptom och svaren på frågan om medicin är naturlig. Det är också viktigt att koppla symptomen till andra uppgifter om deltagaren. En upplevd trötthet är kanske orsakad av stress. Stressen (likväl som rökningen), kan ge en betablockerarliknande broms av arbetspulsen under ett submaximalt arbetsprov. Om dessutom ett lågt blodtryck upptäcks på deltagaren finns det också medicinska och fysiologiska indikationer utöver svaren som gäller trötthet och stress. Upplevd stress - Avser hela livssituationen och enbart på arbetet Jag känner mig stressad: Mycket ofta Ofta Då och då Sällan Aldrig Upplevd stress i betydelsen psykosociala påfrestningar påverkar negativt hälsa och välbefinnande. Exempel på orsaker till stress är rollkonflikter, dålig passform mellan våra förväntningar/behov och vår upplevda verklighet, dålig överenskommelse mellan yttre och inre krav och vår prestationsförmåga eller helt enkelt känslan av tidsbrist eller att inte räcka till. Även positiv stress i ett engagemang eller i en arbetsuppgift kan dock på sikt slita på människan med risk för utbrändhet. Den första frågan avser hela livssituationen d vs inklusive arbetet. Det är svaret på denna fråga som lyfts över till hälsoprofilblankettens rad för upplevd stress. Stress enbart på arbetet är en delmängd av den första. Stressfrågan i enbart arbetet kan gruppvis redovisas separat. Upplevd ensamhet Avser hela livssituationen respektive enbart på arbetet Jag känner mig ensam: Mycket ofta Ofta Då och då Sällan Aldrig Här kan frågan om deltagaren är sammanboende eller ensamboende respektive har hemmaboende barn tas upp. Socialt stöd och ett väl fungerande socialt nätverk har stor betydelse för hälsan. En viktig kompletterande uppgift är upplevelsen av ensamhet. Många upplever stor ensamhet i en relation som inte fungerar. Andra, som valt att vara ensamboende, kanske inte upplever ensamhet. Det är viktigt att skilja på upplevd ensamhet och att få vara för sig själv. Många upplever ett behov av att då och då "få vara ifred", vilket inte är samma sak som att uppleva ensamhet. Det kan vara svårt att hantera en diskussion med en deltagare som upplever mycket ofta ensamhet. Viktigt är att ha resurspersoner i ett nätverk att hänvisa deltagaren till om det blir alltför svårt. Samtidigt kan det vara av betydelse för deltagaren att få möjlighet att formulera sina tankar och känslor för hälsoprofilbedömaren. Här är det viktigt att hälsoprofilbedömaren är professionell för att kunna visa empati och engagemang, utan att ta över känslorna respektive ansvaret från deltagaren. Frågan om upplevd ensamhet avser hela livssituationen, d v s inklusive arbetet, liksom frågan om stress. Det är också svaret på denna fråga som lyfts över till hälsoprofilblanketten.

Upplevd hälsa - till kropp och själ Jag upplever att min hälsa är: Mycket dålig Dålig Varken bra eller dålig Bra Mycket Bra Människors upplevda hälsa visar helt naturligt samband mellan resultat från medicinska undersökningar. Upplevd hälsa visar också i flera s k uppföljningsstudier (även svenska) starkt samband mellan kommande dödlighet. Sambandet visar sig vara starkare mellan upplevd hälsa och dödlighet, jämfört med medicinska mätvärden i hälsoundersökningar och kommande dödlighet. Frågan om upplevd hälsa sammanfattar de fyra frågorna om hälsan. Frågan avser upplevd hälsa till kropp och själ. Det innebär att den också tangerar begrepp som välbefinnande och livskvalitet. Vanligtvis används ett dataprogram speciellt framtaget för hantering av ovanstående data. Mätvärden och bedömningar Innefattar en del medicinska och fysiologiska mätningar såsom: Längd - längden mäts Vikt - deltagaren vägs Blodtryck - ett sittande blodtryck tas i höger arm Skelettmätning, fettfri kroppsvikt, viktgränser, syreupptagning, testvärde och konditionstal. Skelettmätning Vid skelettmätning kan man få fram sin egen vikttabell utifrån skelettvikten, ett komplement till BMI som endast tar hänsyn till längd och vikt. Genom att mäta handleder och knäleder kan man tillsammans med faktiskt längd få fram fettfri kroppsvikt. Med hjälp av fettfri kroppsvikt kan man räkna ut en undre och övre rekommenderad viktgräns. Den undre viktgränsen för kvinnor är fettfri kroppsvikt plus minst 20 procent och för män 10 procent fett och den högre viktgränsen är fettfri kroppsvikt för kvinnor är högst 45 procent fett och för män 30 procent. Bedömning av beräknad fettfri kroppsvikt, FFV Om bedömningen av beräknad FFV är korrekt; om viktgränserna verka rimliga stämmer sannolikt också beräknade FFV, d v s är då korrekt. Om deltagarens beräknade FFV är korrekt, är vikten understigande den undre viktgränser undervikt och vikt överstigande den övre viktgränsen övervikt.

Om bedömning av beräknade FFV är undervärderade; viktgränserna verkar inte rimliga, mätfel kan föreligga. Om mätfel utesluts kan avvikelse i muskelmassa föreligga. Här utgår man då ifrån en "okulär besiktning" i kombination med uppgifter om träningstillstånd och fysisk aktivitet i övrigt. Även typ av träning och i vilken omfattning. Generellt gäller, att deltagarens muskelmassa är stor är också den faktiska fettfria vikten större än den beräknade. Det innebär att beräknad FFV då är för låg, d v s undervärderad. Här bör argument finnas med hänvisning till anteckningsrutan t ex "p g a mycket träning och större muskelmassa". Om bedömningen av beräknad FFV är övervärderad; om en person väger mindre än den undre viktgränsen har antingen lägre procentuell fettmängd än 20 procent (kvinnor) eller (män) 10 procent "ovanpå" FFV och/eller en mindre muskelmassa. I det senare fallet är då den faktiska fettfria vikten lägre än den beräknade. Det innebär att beräknad FFV då är för hög, d v s övervärderad. Argument anges i anteckningsrutan t ex "p g a fysisk inaktivitet och mindre muskelmassa". Ett annat skäl kan vara så mycket träning att kroppen får för lite energitillförsel jämfört med vad träningen kräver. Syreupptagning, testvärde, konditionstal Syreupptagningsförmågan, testvärdet och konditionstalet fastställs genom ett submaximalt arbetsprov på cykelergometer (Åstrands testet). Genom att cykla under sex till sju minuter på hälften av sin kapacitet kan man beräkna konditionen matematiskt genom de två uppgifterna arbetsbelastning och slutpuls. Ett submaximalt arbetsprov innebär att deltagaren ska belastas till ca 50 procent av maximal syreupptagning. Anledningen är att hjärtats slagvolym då har uppnått maximal nivå och att det för otränade innebär att man ligger nära mjölksyratröskeln. 50 procent av maximal syreupptagning motsvara i regel 13-14 på Borgskalan. Här går att få fram var en ungefärlig uppfattning av pulsen kommer att ligga utifrån medelvärdet för arbetspulsen vid 50 procent av maximal syreupptagning för olika åldrar. Här tar man hjälp av tabellhäften: Ålder Män Kvinnor 20-25 125-130 135-140 40-45 115-120 115-125 55-60 110-120 110-120 Felkällan i detta instrumentet är att alla inte har samma maxpuls men tanken är inte att man ska jämföra sig med någon annan utan med sig själv från gång till gång. Genom att använda upplevd ansträngning formuläret - Borgskalan kan man öka säkerheten i testet. Testvärdet är syreupptagningsförmågan delat med kilo kroppsvikt. Konditionstalet är ett komplement till Åstrands tesvärde vilket är beroende av kroppsvikten och kan ge lätta och otränade ett bra testvärde medan stora tunga vältränade får ett lågt testvärde. Vid konditionstalet används skelettvikten som mått på kroppens storlek. Konditionstalet är en matematisk uträkning av kvoten mellan maximal effekt och ideal maximal effekt uttryckt i procent, det vill säga fysisk arbetsförmåga i procent av vad en fysiskt vältränad kvinna i hennes ålder och kroppsvikt bör ha.