ERSÄTTNING I SJUKVÅRDEN. Peter Lindgren

Relevanta dokument
Ersättningen och e-hälsan

Ersättningsmodeller som stimulerar innovation. Peter Lindgren IVBAR & Karolinska Institutet

Ersättning i sjukvården

IVBAR The Institute for Value- Based Reimbursement

Yttrande över motion 2017:35 av Susanne Nordling (MP) m. fl. om att stärka primärvårdens ansvar

RDK Historisk utveckling Peter Bolin Norra Stockholms Psykiatri. Registreringens utveckling Vilka variabler kan man luta sig mot?

Ersättningen och e-hälsan

Vårdepisodersättning. Pilotinförande 2018 för höft- & knä-, obesitas- och ryggkirurgi 2017-XX-XX

Lund University / School of Economics and Management

Strategier för ersättningssystem


Ersättningsmodell för vårdcentraler 2014

Sveus konferens 25 november Tycho Tullberg, Stockholm Spine Center

Motion 2017:35 av Susanne Nordling m.fl. (MP) om att stärka primärvårdens ansvar 15 LS

Principer för vårdgivares kostnadsansvar för läkemedel, hjälpmedel och medicinsk service

Vårdval i primärvården - jämförelse av uppdrag, ersättningsprinciper och kostnadsansvar En rapport av Anders Anell m.fl

Ersättningsprinciper i primärvården svenska erfarenheter. 23 maj 2016

Psykiatrins ersättningssystem i Västra Götaland

Bilaga Ersättning 2019

Styrning av vården i SLL - sjukhusavtal, vårdval och värdeskapande. Tobias Nilsson, Ph.D.

Bilaga Ersättning 2017

Ersättningsformer vid konkurrensutsättning av vård och omsorg KORTVERSION AV VÄGLEDNING NR 3 (2016)

Ersättningssystem som främjar kvalitet och effektivitet i primärvården

Landstingsstyrelsens förslag till beslut. Motion 2017:35 av Susanne Nordling m.fl. (MP) om att stärka primärvårdens ansvar

Kortversion. Kortversion av vägledning: Ersättningsformer vid upphandling av vård och omsorg

Bilaga Ersättning 2017

Bilaga Ersättning 2018

Inledning. Denna e-kurs handlar om ACG Adjusted Clinical Groups.

DRG och dess användningsområden

Jakten på den perfekta ersättningsmodellen

Varierande väntan på vård Analys och uppföljning av den nationella vårdgarantin. Almedalen 30 juni 2015

Bilaga 1 - Förbättrad beskrivning av den specialiserade öppna

Analysis of factors of importance for drug treatment

Svar på skrivelse från Liberalerna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Centerpartiet om God tillgänglighet till vård och omsorg i Stockholm

Vårdvalets konsekvenser

Ger skattemedlen full valuta?

IVBAR. Värdebaserad ersä2ning som verktyg för innova<on och effek<vitetsutveckling. Forum för Health Policy Jonas Wohlin, VD IVBAR

Styrning och vårdkonsumtion ur ett jämlikhetsperspektiv

Kan målbaserad ersättning öka primärvårdens andel av öppenvården?

Bilaga 6. En inventering av sekundära patientklassificeringssystem inom primärvården

Tillsammans för bästa möjliga hälsa och jämlik vård. Primärvårdsforum 8 november 2016

Bättre psykosvård genom bättre beställningar Handbok för regionalt arbete

ATT ERSÄTTA INTERNETBEHANDLING. Workshop SKL Cecilia Svanborg, Stockholm och Jennie Österberg, Gävleborg

Ersättningssystem för barnmedicinska mottagningar i närsjukvården

Informationsförsörjning för värdebaserade uppföljnings- och ersättningssystem

Delrapport 5: Översyn av vårdval inom allmänrespektive specialiserad barn- och ungdomstandvård

Dialogmöten maj

Bilaga Ersättning 2014

Verksamhetsanalys/ Bill Hesselmar, medicinsk rådgivare HSA

Diagnossättning och registrering av diagnoskoder i primärvården inför införandet av ACG. Lizabeth Bellander

Införande av vårdepisodersättningar inom höft/knäproteskirurgi, obesitaskirurgi och ryggkirurgi

Budgetinformation Finansiella förutsättningar hösten 2014

Erfarenheter av vårdvalet i Västra Götalandsregionen

Hälso- och sjukvårdsnämnden

Vägledning: Ersättningsformer vid upphandling av vård och omsorg 2012:4

Strukturreformer i hälso- och sjukvården erfarenheter från andra länder. Frukostseminarium, Dagens Medicin 28 november 2014

ERSÄTTNINGSSYSTEM FÖR RESULTAT. Målrelaterad ersättning inom specialistvården. Nätverkskonferensen 2012

Bilaga Ersättning 2015

Datum Dnr Ersättningsmodell för hälsofrämjande insatser inom Hälsoval Skåne

Ersättningsformer vid konkurrensutsättning av vård och omsorg VÄGLEDNING NR 3 (2016)

Ersättningsmodeller i Primärvården

Koppling mellan KPP och DRG erfarenheter från Sverige. Mona Heurgren Landstingsförbundet/CPK

Kunskap och verktyg för kvalitet i upphandling av äldreomsorg Elisabeth Åkrantz och Anne Isberg

Fredric Jacobsson CMT Linköpings Universitet.

Översyn av primärvårdens utveckling efter införande av Hälsoval Skåne. KEFU seminarium, 25 oktober 2016

Regiongemensamma ersättningsmodeller för tandvård Rekommendation för vidareutveckling

Frågor och svar om vårdval ryggkirurgi

Blir det bättre med vårdval i primärvården? DLF symposium 15 nov 2012

Vårdval Tandvård i Kalmar Län

Revisionsrapport Övergripande granskning av intern kontroll Tandvårdsnämnden 2015

Ersättningssystem i vårdval

vårdbehovet i länet avslås med hänvisning till regiondirektörens tjänsteutlåtande.

Ersättningsmodell inom hälso- och sjukvården

Yttrande över motion 2015:30 av Pia Ortiz Venegas m.fl. (V) om genusanalys av ersättningssystem inom

Revisionskontoret Revisorsgrupp Sydost

Bilaga Ersättning 2016

Värdebaserad styrning och ledning av hälsooch sjukvården. Upphandlingsdagarna 21 oktober, 2015

Hälso- och sjukvårdsnämnden

Vårdval i specialistvården. Utveckling och utmaningar

TRYGGHET, TILLGÄNGLIGHET OCH KVALITET

14 Yttrande över motion 2018:31 av Talla Alkurdi (S) om att kartlägga vårdbehovet i länet HSN

REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER Regionala medicinska riktlinjer 1 (4) Datum Diarienummer HS

Vårdval i primärvården

3 Ersättningsvillkor. 3.1 Ersättningssystemet. 3.2 Ersättningsmodellen

6.1 Ekonomiska förutsättningar i Primärvårdsprogrammet 2016

Användningsomr och KPP

Ersätt med din rubrik... Fel! Bokmärket är inte definierat.

Påstådd bristande konkurrensneutralitet i valfrihetssystem

Om valfrihet inom hälso- och sjukvård

Styrning i vården genom uppföljning av indikatorer på kvalitet och effektivitet

Slutrapport från arbetsgruppen för ersättningssystem i specialiserad vård november 2013

Kvalitet och patientsäkerhet. Krister Björkegren & Karl Landergren

Nationalekonomiska institutionen Kandidatuppsats Januari Cream-skimming på privata vårdcentraler i Region Skåne? Alexander Dozet (Region Skåne)

Välkommen till KEFU seminarium. Vårdval hur blev det? 3 oktober 2013

Ärendets beredning Ärendet har beretts i Programberedningen för folkhälsa och psykiatri.

Uppdrag om förbättrad nationell uppföljning av hälso- och sjukvården

Vårdval i specialistvården. utveckling och utmaningar

Styrning i svensk primärvård Mer än bara pinnar

13 Svar på skrivelse från Socialdemokraterna om hjärtsjukvården i Södertälje HSN

ST i vårdval. Framtidens specialistläkare den 4 september 2014

Transkript:

ERSÄTTNING I SJUKVÅRDEN Peter Lindgren 1

Syfte med rapporten Vilka olika modeller finns? Hur ersätts vården i Sverige idag? Effekter av de olika modellerna Rekommendationer Metod Genomgång av litteraturen Intervjuer med företrädare för regioner och landsting samt konsultation av styrdokument 2

VILKA MODELLER FINNS?

Ersättningsmodeller Låg grad av rörlig ersättning Hög grad av rörlig ersättning Anslag Kapitation Produktgrupp Åtgärd Diagnosrelaterade Grupper (DRG) Vårdepisodersättning Prestationsersättningar 4

Resultatbaserad ersättning Kombineras med andra modeller för att styra mot specifika mål Målrelaterad ersättning kopplar bonus eller viten till uppsatta mål Värdebaserad ersättning knyter ersättningen till hälsoutfall och omfattar alla aktiviteter som påverkar detta 5

HUR ERSÄTTS VÅRDEN IDAG?

Primärvården Kapitationsersättning utgör grundstommen 60% - 100% av ersättningen Kapitationen justeras utifrån patientegenskaper Ålder Vårdtyngd (Adjusted Clinical Groups, ACG) Socioekonomi (Care Need Index, CNI) Läge

Målrelaterad ersättning vanlig i primärvården Mellan 0 och 39 mål 0 6% av ersättningen 2-3 % vanligast Både bonus och viten förekommer

Anslagsfinansiering är grunden i specialistvården Sex landsting använder enbart anslag Övriga kompletterar anslagen i olika hög grad med prestationsersättningar Målrelaterad ersättning mindre vanligt än inom primärvården Fem landsting har infört vårdepisodersättningar Höft/knä, ryggkirurgi, dermatologi, vuxenpsykiatri, KOL och hjärtsvikt 9

DRG Används som beskrivningssystem i samtliga landsting Används för debitering mellan landsting I 9 landsting används DRG som grund för ersättning

EFFEKTER

Resursanvändning, produktion och kostnader Fast ersättning God kontroll över förväntade kostnader, låga incitament för förbättrad produktivitet Rörlig ersättning Hög produktivitet men dålig kostnadskontroll Väletablerade samband 12

Lika tillgång till vård Fast ersättning Risk för övervältring, risk för väntetider Produktgrupp Risk för patientselektion Resultatbaserad ersättning Risk för patientselektion Finns empiriskt stöd för detta, men verkar utifrån befintliga studier inte vara ett stort problem i Sverige 13

Kvalitet Åtgärdsbaserad ersättning i teorin neutralt Fast ersättning kan skapa låg aktivitet, vilket i sig kan medföra låg kvalitet Ersättning per produktgrupp kan i teorin leda till lägre kvalitet p.g.a. incitament att hålla ned resursåtgången för varje tillfälle Resultatbaserad ersättning: Finns risk för undanträngning? Inga data som påvisar större variationer i praktiken 14

Risk för manipulation Åtgärdsbaserad ersättning: Risk för att för många besök faktureras Ersättning per produktgrupp: Inrapportering av felaktiga koder för mer fördelaktig klassificering (uppkodning) Målrelaterad ersättning: Risk för felaktig inrapportering av mål Kan vara ett problem om kontrollsystem inte finns. Problemet tycks större internationellt än i Sverige. 15

Innovation Typ av ersättning Fast (anslag eller kapitation) Minskad resursanvändning Möjligt, men kan motverkas av modellens incitament Bättre utfall utan minskad resursanvändning Vårdepisod Ja inom episoden Nej DRG Ja inom vårdtillfället Nej Åtgärd Nej Ja om detta kan uppnås genom högre aktivitet Resultat Ja Ja givet att kostnaden täcks av den extra ersättning som det förbättrade utfallet ger. Nej 16

REKOMMENDATIONER

Bedöm och synliggör incitament Det finns inga neutrala ersättningsmodeller Ersättningsmodellen kommer att påverka hur vården organiseras och levereras oavsett om den är tänkt att skapa incitament eller inte Analysera vilka incitament som skapas Om syftet är att skapa incitament, behöver dessa synliggöras 18

Ta hänsyn till andra drivkrafter Sjukvården kännetecknas av starka professionella drivkrafter Rikta incitamenten åt samma håll Fokusera på utfall Använd inrapporterade mått för återkoppling 19

Stimulera till innovation Incitament till innovation skapas om Modellen konstrueras efter värdebaserade principer Fokus flyttas från specifika aktiviteter Ersättning knyts till utfall Den finansiella risken för komplikationer kopplas till utföraren Vårdepisodersättning är en form som ger vårdgivaren möjlighet att förändra sitt arbetssätt utan att drabbas ekonomiskt Se upp med inlåsningseffekter orsakade av existerande system 20

Framgångsfaktorer Inkludera vårdens aktörer i utvecklandet av ersättningsmodeller. Tydliggör vilka incitament som systemet är tänkt att skapa få detta att verka så långt ned i organisationen som möjligt. Använd riskjustering för att garantera lika tillgång till vård. 21

peter.lindgren@ivbar.com TACK!