Projekt Filur ger ungdomar mod att söka jobb

Projekt Filur ger ungdomar mod att söka jobb

Innehåll Inledning 3 Sammanfattning 4 Bakgrund 5 Beskrivning av uppdraget 5 Beskrivning av målgruppen 6 Mål för arbetet 6 Arbetssätt, aktiviteter och metoder 7 Kvalitativa utvärderingar 13 Kvantitativa resultat 17 Lärande utvärdering 17 Viktiga lärdomar och framgångsfaktorer i projektet 20 Slutord från deltagarna 22 2

Konsten att se varje individ Det är lättare att veta vad du vill när du vet vem du är. Det är utgångspunkt för arbetet inom projekt Filur, där ungdomar långt från arbetsmarknaden får individuellt stöd att ta sig vidare. Ungdomar i utanförskap är ett slöseri både mänskligt och samhällsekonomiskt. Därför arbetar Jobbtorg Stockholm löpande med att vässa metoderna för stöd till unga utanför. En del i detta är projekt Filur som startade 2010. Drygt 400 ungdomar har deltagit. Det är en relativt blandad målgrupp, men gemensamt för dessa tjejer och killar är att de ofta saknar flera av de sociala och praktiska förutsättningar som krävs för att vara anställningsbara. De saknar också tilltro till att de av egen kraft ska kunna skaffa sig kontroll över den egna vardagen. De behöver stöd också för att lära känna sig själva. Att målgruppen är relativt liten möjliggör för de personliga mötena som vi vet är avgörande. Mindre grupper ger hög närvaro eftersom varje person blir sedd och tagen i anspråk. Projekt Filur är på heltid, vilket är en stor omställning för många av dessa ungdomar. Ett individuellt möte följs av en självstärkande utbildning. Därefter får ungdomen prova på ett jobb genom praktik. Praktikplatsen väljs utifrån var och ens behov och intresse. Vid en mätning i januari 2013 hade 78,5 procent av de som avslutades under projektets 2,5 första år, en egen försörjning. Jag är glad att Filurs arbetssätt implementeras i ordinarie verksamhet under 2013. Charlotte Svensson Arbetsmarknadsdirektör 3

Sammanfattning Filurfördjupade insatser leder unga rätt Jobbtorg Stockholm är stadens gemensamma ingång till olika arbetsmarknadsinsatser. Verksamheten, som startade 2008, har tydligt jobbfokus och utgår från sex lokala jobbtorg. Syftet är att fler stockholmare ska kunna gå från bidrag till jobb. Inom Jobbtorg Stockholm identifierades tidigt ett behov av metodutveckling för att motverka utanförskap och långtidsarbetslöshet bland ungdomar. Därför startade Filur 2010, ett projekt som medfinansierats av Europeiska socialfonden. Målgruppen för Filur är ungdomar mellan 16 och 24 år som varit arbetslösa mer än sex månader, som inte lyckats etablera sig på arbetsmarknaden eller fullfölja sina studier och därför riskerar att hamna i permanent utanförskap. Ofta saknas tilltro till möjligheten att påverka sin egen framtid och förståelse för de sociala spelreglerna i samhället. Filur är ett projekt inom Jobbtorg Stockholm. Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan söderort och kompetens- och arbetsmarknadsförvaltningen i Sundbybergs stad har varit samverkanspartners. Sedan starten i mars 2010 har 406 ungdomar deltagit i projektet. Målsättningen är att de ska vara självförsörjande sex månader efter avslutat projekt. Vid en mätning i januari 2013 hade 78,5 procent av de som avslutades under 2010, 2011 och under de sex första månaderna 2012, en egen försörjning. Projektet Filur bygger på en sammanhållen kedja av insatser under tre månader. De inledande åtta veckorna består av en pedagogisk självstärkande utbildning, med syfte att ge deltagarna bättre kunskaper om sig själva, sina förmågor och sitt samspel med omgivningen. Metoden kallas sju-tjugo och innefattar både gruppstärkande övningar och individuellt stöd. De avslutande fyra veckorna har deltagarna provat på ett jobb i form av praktik. Om både ungdomen och arbetsgivaren varit nöjda med praktiken har möjlighet också funnits att förlänga praktikperioden med en efterföljande ungdomsanställning under sex månader. Utvärderingar med deltagare, arbetsgivare och samarbetsparters visar att ungdomarna lämnar projekt Filur med viktiga verktyg för att gå vidare med jobb eller studier. Filurs arbetssätt implementeras i Jobbtorg Stockholms ordinarie verksamhet när projektet avslutas under 2013. 4

Bakgrund Inom Jobbtorg Stockholm och i samhället fanns en växande grupp ungdomar, 16-24 år som inte lyckades etablera sig på arbetsmarknaden eller fullfölja sina studier trots de stöd och insatser som fanns tillgängliga. Denna grupp utgjorde projektets målgrupp. De fastnade inom Jobbtorg Stockholm eller försvann under kortare perioder för att sedan dyka upp igen. Ibland tog de sig ut på arbetsmarknaden, men lyckades inte hålla sig kvar utan mellanlandade på sitt lokala jobbtorg och orkade inte engagera sig i arbetssökandet på nytt. En del av ungdomarna hade svårt att förstå och att leva upp till de krav som ställdes på dem i mötet med olika myndigheter. Många riskerade att bli kvar i stödsystemen och att bli långliggare med permanent bidragsberoende. Runt dessa ungdomar fanns ofta ett antal handläggare från olika myndigheter och det blev lätt förvirrande att möta personal i olika instanser som gjorde olika insatser och ibland parallella planeringar utan inbördes kommunikation. Det saknades en samlad bild av problem och behov. Ofta saknades även en samlad gemensam bild av de enskilda ungdomarnas behov vilket resulterade i att insatserna ofta saknade riktning och planerades över huvudet på ungdomarna. Dessa unga vuxna behövde mer än andra EN tydlig ingång till samtliga insatser från olika samverkande myndigheter, mer strukturerad tid och mer personligt stöd, engagemang och relevanta krav. Vår målgrupp behövde goda förebilder i arbetslivet som fanns kvar under en längre tid som kunde bidra med att utöka de unga vuxnas sociala och personliga nätverk. Själva önskade de sig även fler arbetsgivarkontakter, mer matchning mot arbete och mot praktik som kunde generera anställning. Beskrivning av uppdraget Syftet med projektet var att minska andelen långtidsarbetslösa ungdomar genom att ge intensifierat stöd till de ungdomar som hade svårast att etablera sig på arbetsmarknaden och som därför riskerade permanent utanförskap, samt att skapa en bättre bild av brister och tillkortakommanden i de system som omgav dessa ungdomar och arbeta för att lyfta och åtgärda dessa brister. Den målgrupp projektet vände sig till hade haft svårt att tillgodogöra sig insatser inom den ordinarie verksamheten både inom Jobbtorg Stockholm och Arbetsförmedlingen. I projektet skulle vi testa en modell där vi fördjupade arbetet, samt flyttade fokus till att stärka individen och utöka dennes möjlighet att själv ta tag i och ansvara för sin förändring. Genom att projektet fick mandat att under en period hålla i planering, samt utgöra en sammanhållande länk mellan de olika myndigheterna skulle vi skapa en tydlighet för individen som under projektperioden slapp förhålla sig till flera olika handläggare och planeringar och istället ges utrymme att fokusera på att ta till sig innehållet i projektet 1. 1 Deltagarna remitteras till Filur från coacher på de lokala jobbtorgen som finns i Vällingby, Kista, Farsta, Skärholmen och på Rosenlundsgatan på Södermalm, samt från våra samverkanspartners stadsdelsförvaltningarna, Stockholm stads utbildningsförvaltning. Samtliga arbetsförmedlingar i Stockholm, Försäkringskassan Söderort samt Sundbybergs stad, kompetens och arbetsmarknadsförvaltningen. 5

Beskrivning av målgruppen Målgruppen för projektet var unga vuxna mellan 16-24 år som hade eller sökte försörjningsstöd eller hade aktivitetsstöd genom Arbetsförmedlingen. Det var ungdomar som varit inskrivna på Jobbtorg Stockholm i mer än sex månader eller kommit tillbaka flera gånger eller var långtidsarbetslösa och inskrivna i arbetsförmedlingens ungdomsgaranti och som bedömdes stå långt ifrån arbetsmarknaden. Det kunde röra sig om de ungdomar som aldrig arbetat, varit långtidsarbetslösa eller haft en lång räcka av tillfälliga arbeten och misslyckanden bakom sig. För att försäkra oss om att ungdomar med ett tydligt behov av extra insatser inte utestängdes från Filur på grund av formalia, kunde coach på Jobbtorg Stockholm i samråd med stadsdelsförvaltningen och i förekommande fall Arbetsförmedlingen även anvisa ungdomar till projektet, trots att de inte omfattades av ovanstående kriterier om de gjorde bedömningen att särskilda behov förelåg. Vi kunde inte se att de ungdomar som hade svårast att etablera sig på arbetsmarknaden hade en enhetlig problembakgrund. Gemensamt för ungdomarna var att de stod utanför arbetsmarknaden och att de i många fall hade behov av socialt stöd. I övrigt utgjorde de en heterogen grupp. Mönstret man dock kunde se var att dessa ungdomar ofta hade låg självkänsla, saknade framtidstro och hade små kunskaper om vilka möjligheter som fanns och hur de skulle kunna använda de resurser som fanns. Vår målgrupp saknade ofta de grundläggande sociala och praktiska färdigheter som krävdes för att bedömas som anställningsbara av arbetsgivare. Det kunde vara ungdomar med funktionshinder, neuropsykiatriska diagnoser eller social problematik. Många ungdomar saknade gymnasieutbildning, andra hade avslutat gymnasiet men saknade betyg i ett eller flera ämnen. Ungdomarnas egna berättelser bekräftade att de vanligaste orsakerna till utanförskapet var brist på sociala kontakter, bristfällig utbildning, liten arbetslivserfarenhet men att det även fanns individuella orsaker, t.ex. missbruk eller psykisk ohälsa som bidragit till att förstärka utanförskapet. Sammantaget kunde vi se att dessa ungdomars utanförskap kunde bestå av en eller flera exkluderande faktorer som hindrade eller utestängde dem från arbete eller utbildning. Mål för arbetet Målet var att deltagarna skulle rustas med kunskap och insikt om sig själva och därigenom skapa en bättre självbild och en god självkänsla som är en förutsättning för att både våga och klara av att ta del av de ordinarie insatser som finns inom Jobbtorg Stockholm och inom ramen för Arbetsförmedlingen, samt att bryta en långvarig arbetslöshet och komma vidare i arbete eller studier. Efter tre månader skulle de ungdomar som inte var självförsörjande erbjudas ordinarie aktiviteter och förutsättas vara rustade att klara av dessa insatser efter genomförd projekttid. De metoder vi arbetat fram skall prövas och utvärderas med målsättning att de sedan skall implementeras i den ordinarie verksamheten på Jobbtorg Stockholm. Genom projektet skulle vi skapa en sammanhållen kedja av insatser, under 3 månader som säkerställer att ingen ungdom hamnar mellan stolarna eller faller ur stödsystemen. 6

Arbetssätt, aktiviteter och metoder Inom projektet har 3 coacher/matchare samt 1 studie- och yrkesvägledare på heltid arbetat direkt mot målgruppen. Utöver denna personal har projektledaren arbetat heltid, ekonom och administratör på halvtid samt en informatör på heltid under andra projektåret. Arbetssätt I projektet har vi tagit emot 15 deltagare per grupp. Grupperna har startat med en månads intervaller och totalt har ett 40 tal ungdomar varit aktuella samtidigt. Två parallella grupper har arbetat med 7 tjugo metoden samtidigt och den tredje gruppen har varit ute i praktik. Samarbetsparternas aktiva deltagande genom hela projektet, från första informationsmöte, genom hela projektperioden till de avslutande rapporterna, har skapat en gemensam plattform för arbetet tillsammans med deltagarna. Rutinmässigt har återkoppling till coacher på de lokala jobbtorgen och våra samverkanspartners skett varje vecka. Trepartssamtal i mitten av projektet och en avslutsrapport med återkoppling om hela projekttiden i Filur efter praktiktiden. Fortlöpande har dialog förts tillsammans med deltagare och samarbetsparter så snart något beslut skulle fattas om fortsatt planering. Aktiviteter I projektet arbetar vi under 3 månader, med en sammanhållande kedja av insatser. De första åtta veckorna består av gruppaktiviteter i ett självstärkande pedagogiskt program som heter 7-TJUGO. Innan gruppstart hålls ett individuellt möte där deltagaren får information om vad projekt Filur är samt möjlighet att delge vad som är viktigt utifrån dennes perspektiv. Programmet syftar till att ge ungdomarna bättre kunskap om sig själva, sin förmåga och sitt samspel med sin omgivning samt att öka tilltron till den egna förmågan att skapa förändring. Målet är även att ge deltagarna förutsättningar att känna sig attraktiva på en föränderlig arbetsmarknad och att hjälpa dem att utveckla nätverk. Genom olika pedagogiska övningar får deltagarna ökad självinsikt om sina möjligheter och det egna ansvaret, därigenom ges ungdomarna förutsättningar att påverka sin situation och göra aktiva val som leder vidare. För att höja kvalitén på kursen och känslan av delaktighet, gör deltagarna en utvärdering varje vecka. 7-TJUGO-metoden ger ramarna för den process som startar hos ungdomen och gruppen men minst lika viktig är interaktionen mellan kursledare och deltagare. Den avslutande praktiken på 4 veckor anordnas och följs upp inom projektet. Syftet med praktiken är i första hand att ungdomen ska prova på ett yrke i en bransch som ligger i linje med ungdomens förmåga och mål vilken har formulerats under den process som skett i de första åtta veckorna på projektet. Tanken är att praktiken på detta sätt kan tjäna som motivation och leda dem vidare mot studier eller ett yrke. Under de första åtta veckorna görs en fördjupad kartläggning vilken innebär att ungdomen tillsammans med oss, personalen i Filur gör en 7

självskattning inom olika livsområden. Intervjun ska ge en bred översikt av ungdomens nuvarande situation och en bättre bild och mer kunskap om ungdomens förmåga, behov och eventuella svårigheter så att en realistisk planering som ökar ungdomens möjligheter till framtida självförsörjning kan göras. Kartläggningen skall också uppmärksamma eventuella funktionshinder så att rätt stöd kan erbjudas inom och utom projektet. Deltagarna får också en gång varje vecka under projekttiden intensifierat individuellt stöd genom coachning och fördjupad studie- och yrkesvägledning. Därtill ges vägledning och matchning mot praktik samt vid behov hjälp med att formulera sitt CV och personligt brev. Varje vecka görs studiebesök eller hålls inspirationsföreläsningar. Tillsammans med deltagarna planerar vi utåtriktade aktiviteter i syfte att ungdomarna skall få fler kontakter med arbetsmarknaden, träna på intervjuer och få inspiration att bredda sitt arbetssökeri. Mentorsprogram Inledningsvis erbjöds de ungdomar som så önskade mentorskap under 12 månader efter avslutad kurs. Målet med mentorskapet var att deltagarna skulle få en bra förebild i arbetslivet och ett långsiktigt bollplank. Mentorsprogram initierades under den sista månaden i projektet. Mentorer rekryterades från privata näringslivet och Stockholm stads egna verksamheter. Mentorskapet var ett ömsesidigt åtagande för både ungdom och mentor. Syftet var att främja ungdomarnas kontakter med arbetsmarknaden och ge dem goda vuxna förebilder. Målet var att adept och mentor skulle träffas två timmar per månad under ett års tid. Mentorns roll var att på ett personligt sätt fungera som förebild och att uppmuntra och ge hopp. Ungdomens roll var att bidra med sina erfarenheter och intressen. Mentorerna fick använda två timmar av betald arbetstid hos den ordinarie arbetsgivaren, för sitt sociala engagemang. Som mentor i projekt FILUR erbjöds man initialt en tvådagars utbildning kring värdegrund och förhållningssätt för att skapa en gemensam plattform för samtliga mentorer och för att sätta ramarna för mentorsuppdraget. Motsvarande värdegrundsarbete och tydliggörande av ramar och förhållningssätt ingår i den självstärkande utbildning som ungdomarna får under 8 veckor i projektet. Målsättningen inom projektet var att mentorerna skulle ha gemensamma träffar som uppföljning av de individuella mentorskontakterna vid minst ett tillfälle under vår och höst. Individuellt stöd erbjöds också till mentorerna inom projektorganisationen. Mentorsprogrammet genomfördes planenligt de två första åren i projektet. Redan initialt uppkom stora svårigheter vid rekrytering av mentorer då vår samverkanspartner inom näringslivet inte kunde fullfölja sina åtaganden. Detta resulterade i att vi fick söka mentorer på annat sätt vilket varit alltför tidsödande inom ramen för den lilla projektorganisationen. Under projektets första år var 11 mentorer verksamma och träffade sina adepter enligt programmets intentioner. Med hänsyn till svårigheter att hitta mentorer och ett svalt intresse från deltagarna i Filur, omformulerade vi målet med mentorskapet och erbjöd istället handledare på arbetsplatserna där våra deltagare provade på att arbeta, motsvarande utbildning, förkortad till en dag. 12 handledare har deltagit vid två utbildningstillfällen. De har utvärderat utbildningen och gett gott betyg till innehåll och genomförande. 8

7 tjugo metoden 7 tjugo är en strukturerad metod som syftar till att utveckla och stärka deltagarnas självkänsla, självkännedom, förståelse för sin omgivning och insikt om det egna ansvaret och sina möjligheter. Enligt Klippan som satt ihop metodiken, är den utvecklad från olika influenser av pedagogiska och filosofiska inriktningar. Metoden bygger på 25 % struktur och 75 % artistisk frihet. Strukturen finns i metodpärmen som innehåller instruktioner och övningar samt i tankesättet som Den Gemensamma Spelplanen innebär. Den Gemensamma Spelplanen används som en metafor för att förklara och förenkla annars ofta komplexa skeenden och situationer. Med den artistiska friheten menas att utbildningen inte blir bättre än kursledarna gör den till. I den artistiska friheten ligger också att kursledarna är bra pedagoger som har förmåga att känna av gruppen och att väcka intresse hos deltagarna genom sitt engagemang. Förhållningssättet som utövandet av 7-tjugo bygger på: Ett existentiellt synsätt Tron på alla människors lika värde Tron på alla människors förmåga att fatta beslut över sitt eget liv utifrån sina livsbetingelser Tron på att alla människor har en vilja till meningsfullhet i sina liv Involveringspedagogik Involvera sig med deltagarna genom att skapa ett positivt känslomässigt förhållande Ha en öppen och accepterande hållning Använda rak kommunikation och vara aktivt lyssnande Undvika att komma med färdiga lösningar och förklaringar utan stimulera deltagarna att tänka själva och komma med egna lösningar Undvika generella formuleringar utan istället ställa specifika frågor Vara icke-dömande och respektera deltagarnas värderingar Konsekvenspedagogik Vi arbetar med de centrala begreppen; Tanke, Val, Handling och Konsekvens Fokuserar på nutid och vad som kan göras idag för att påverka framtida utveckling I arbete söker vi tydliggörande av en verklighet som möjliggör positiva val Vi överlåter alltid till deltagaren att göra sina egna val med en medvetenhet om möjliga konsekvenser och det egna ansvaret Lösningsfokuserat förhållningssätt Grundläggande för vårt bemötande är att vi alltid ska vara nyfiket ovetande och nyfiket icke värderande. I samtal fokusera på vad som är viktigt just nu och framöver i en önskad framtid Fokusera på resurser som har betydelse för framtiden. Tillsammans med deltagaren finna små konkreta steg mot denna önskade framtid 9

Den Gemensamma Spelplanen Den Gemensamma Spelplanen använder sig av en fotbollsplan som en målande metafor för att synliggöra sammanhang och strukturer på ett individuellt plan och i större sammanhang. En fotbollsplan avgränsas av fyra sidlinjer och det finns ett tydligt regelverk för vad som händer om bollen passerar dessa. Samtliga på planen arbetar mot samma mål och anstränger sig fullt ut för att tillsammans med sina medspelare nå gemensam framgång. Man vet hur viktigt det är att man bidrar med sin del till helheten, är beredd att rycka in och bidra när någon annan behöver hjälp och stöd samt vad som förväntas i form av kommunikation när man själv behöver stöd. Spelarna vet också vad de andra i laget har för roller, förmågor och ansvarsområden. På planen spelar man varandra snygga, ger varandra uppmuntran och uppskattning. Tar ansvar för saker som krävs för att spelet tillsammans ska fungera bättre framöver om det är något som brister. All feedback syftar till att ge bättre och bättre förutsättningar inför framtiden och nästa match. Chefen har rollen som coach och ger både arbetslaget och de enskilda medarbetarna stöttning och råd i deras respektive roll i laget. Genom att använda Den Gemensamma Spelplanen och koppla den till övningarna får deltagarna en känsla av sammanhang och ökad självinsikt. Man känner sig viktig och delaktig i något större laget! Detta ger tillhörighet, meningsfullhet, utveckling och bidrar till välbefinnande. I den Gemensamma Spelplanen belyses fem områden Förhållningssätt, Mål, Resurser, Ansvar och Kommunikation; Förhållningssätt Vikten av ett gemensamt förhållningssätt i olika kontexter kan inte nog poängteras. Hur skall vi agera gentemot varandra i personalen, mot kunder, mot samarbetspartners eller alla de som kommer i kontakt med vår spelplan? Det är kanske den svåraste sidlinjen att definiera men samtidigt den viktigaste. Det är här vi skapar grunden för samarbete och en känsla av glädje. Denna sidlinje behöver kritas om om och om igen! Varje kontext har sin kultur, sina normer och sina regler. Ibland är de genomtänkta, kommunicerade och accepterade, men ibland har de uppstått genom prägling av årtionden av informella strukturer. En annan vanlig variant är att det inte finns ett fastställt förhållningssätt. Resultatet blir en flora av allehanda sätt att förhålla sig till varandra och sin omvärld. Det som är viktigt att betona är att det handlar om ett gemensamt förhållningssätt, som är kommunicerat bland samtliga spelare på planen. Det har egentligen mindre betydelse vilket förhållningssätt, huvudsaken är att det är konsekvent. Kommunikation En lika viktig sidlinje är kommunikation och information. Vilka mötesplatser skall vi ha? Hur skall vi kommunicera? Det är en konst att hitta rätt så att det finns forum för viktiga beslut och kanaler som ger oss precis den mängd information som vi behöver och kan hantera. Bristen på information och kommunikation är ett hot mot delaktighet, engagemang och motivation. Det kan i värsta fall till och med skapa onödiga konflikter och minska förtroendet för de spelare som är på planen. 10

Resurser För att måluppfyllelse ska kunna ske måste vissa resurser vara givna. Vad har vi som vi kan använda för att nå det vi vill uppnå? Precis som för fotbollslaget är den viktigaste resursen medspelarna på planen. Deras kompetens, vilja och engagemang gör att vi kan nå målen. Ytterligare resurs utgörs av den som ytters ansvarar för spelplanen. (ledningen, chefen och staben). Förutom detta behövs ändamålsenliga lokaler, arbetsredskap, datorer, maskiner och kanske till och med passande kläder åt alla aktörer. Förhoppningsvis finns det också en budget att utgå ifrån som skall finansiera löner, hyror osv. Målsättning Tydliga mål är en förutsättning för att veta vad som krävs och behöver uträttas. Med tydliga mål kan vi också mäta om vi gör rätt saker. Framför allt har spelarna och varje individ en god chans att själva påverka sin situation och veta när de gör ett bra jobb. Ansvar Det kan kännas både enkelt och skönt att skylla på omständigheter och andra människors felaktiga beslut. I synnerhet när det handlar om egna misslyckanden. Det var inte mitt fel. Jag hade inget val. Om bara han eller hon gjort annorlunda skulle det inte ha blivit så här. Men i samma andetag som vi skyller ifrån oss förlorar vi också möjligheten att förändra och utveckla oss själva. Om inget är mitt eget fel kan jag förstås inte heller göra någonting åt det. Att ta ansvar för mina handlingar, mina val och mina målsättningar är en förutsättning för att möta framgång, både ur det individuella perspektivet och sett till gruppsammanhang. Ett arbetslag eller ett fotbollslag har förstås långt större möjligheter att lyckas om alla medspelare inser vikten av att var och en tar ett personligt ansvar. I det här sammanhanget handlar det om att konsekvent ta ansvar för det egna förhållningssättet, sin kommunikation, använda och utveckla sina resurser och sträva mot såväl gruppens som sina egna målsättningar. Blocken i metodpärmen 7-Tjugo består av åtta block som belyser olika teman. Övningarna i blocken har olika syften och är kopplade till varandra som en röd tråd genom kursen. Innehållet i övningarna bygger på och är utvecklad från olika influenser av pedagogiska och filosofiska inriktningar. Under vecka 1 Trygghet i gruppen. Denna vecka handlar det om att skapa en gemensam plattform som gruppen utgår ifrån hela kurstiden. För att skapa trygghet och tillit i gruppen är det viktigt att kursledarna förmedlar öppenhet, är seriösa samt visar glädje och nyfikenhet på gruppen och för varje individ. 11

Under vecka 2 Du är inte ensam. Denna vecka sätts fokuset på att medvetandegöra varje individs roll i ett större sammanhang. Kursledarna bekräftar varje deltagare och skapar ett tillåtande klimat. Under vecka 3 Prata och lyssna. Denna vecka belyser värdet av att umgås och samarbeta med sin omgivning utifrån nya kunskaper om kommunikation, respekt och lyhördhet. Under vecka 4 Jag och gruppen. Denna vecka är fokuset på hur vi bygger upp vår självbild och vilka processer som präglar människor och det egna beteendet. Deltagarna får insikt om hur vi människor fungerar i olika situationer och relationer samt hur man kan förändra sin egen situation genom beteendeförändring. Under vecka 5 Här är jag. Denna vecka arbetar vi mer intensivt med den egna självbilden. Deltagarna får genom blockets övningar en spegling på den egna självbilden, vad som format dem och insikt om att det går att stärka sina möjligheter. Under vecka 6 Jag och allt det andra. Denna vecka synliggörs vad som inverkar den egna individen och att skapa större inflytande över sina egna beslut. Under vecka 7 Mina gränser. Denna vecka belyses den egna integriteten och förståelsen för andras beteenden utifrån värderingar, erfarenheter och rädslor. Deltagarna får insikt om sina egna och andras gränser och förståelse om varför de finns där vilket leder till en stärkt självbild som ger kraft att förändra det man vill förändra. Under vecka 8 Jag och min framtid. Denna vecka läggs fokuset och energin på varje individs framtid. Varje deltagare har utifrån sina egna förutsättningar formulerat ett eget mål och handlingsplan. Prova på ett jobb De avslutande 4 veckorna är deltagarna ute på en arbetsplats och gör praktik. Vid kontakter med arbetsgivare söker vi arbetsplatser som ligger i linje med deltagarnas önskemål och de mål de tidigare formulerat i sin handlingsplan framåt. De flesta deltagare provar på att arbeta inom någon av stadens verksamheter och har därigenom möjligheter till en 6 månaders förstärkt praktikinsats genom ungdomsanställning. Vi har även möjligheter att ordna platser inom det privata näringslivet och utgår ifrån deltagarens önskemål och behov när vi kontaktar en arbetsplats. 12

Förstärkt stöd till handledare De handledare som tagit en filur på sin arbetsplats har erbjudits en handledarutbildning i förhållningssätt och den Gemensamma Spelplanen. Syftet har varit att ge kunskaper och förståelse för det pedagogiska tankesätt som projekt Filur står för och skapa förutsättningar för såväl praktikant som handledare att sätta tydliga rammar för arbetet. Kvalitativa utvärderingar Våra deltagare gör en skriftlig utvärdering efter varje avslutad kursvecka. Efter 8 veckor när 7 tjugo delen av projektet avslutas, görs en summering av hela kursen. Deltagarna kan dels göra en bedömning av kursen på en femgradig skala, dels i fritext beskriva sina upplevelser av kursen. Vid återträffar under praktikperioden ger deltagarna muntlig feedback till kursledarna, den har övervägande varit positiv. De fyller även i en ytterligare enkät där de utvärderar Filurtiden och graderar olika kvalitativa moment såsom gruppens betydelse och kursledarnas bemötande. Deltagarna har med egna ord fått sammanfatta 7 tjugo utbildningens 8 veckor. Vi har valt att återge ett axplock av citat från deltagare ur samtliga 26 grupper. Några deltagare har varit skeptiska särskilt inledningsvis men de allra flesta har funnit någonting under projekttiden som varit värdefullt för dem. Från första början var jag väldigt skeptisk och kände att detta inte är något för mig = det kommer inte att ge mig något. Jag hade dock väldigt fel. Om jag kunde ändra på någonting då hade jag kommit varje dag. Man har lärt sig ett och annat + att jag har fått nya vänner och ett bättre självförtroende. Om det här hade varit ett jobb hade jag gladeligen gått hit varje dag! Trodde inte jag skulle klara 8 veckor i Filur men jag är glad att jag gick kvar! Känns som att jag inte tagit det ansvaret jag kunnat göra. Men försökt i alla fall. Ni har gett mig lite mer hopp om mig själv att jag faktiskt kan bli nånting om jag verkligen vill. Som tur e så var tiden på Filur allt annat än bortkastad. Först tvekade jag om jag verkligen ville vara här men det var en av dom bra val jag gjort på länge. Jag har fått nya redskap som kommer att tjäna mig väl i framtiden, fått en bättre förståelse för andra personers åsikter även när jag tyckt det motsatta och fått tillfälle att argumentera för mina egna åsikter. Man har lärt sig mycket om sig själv och andra/sin omgivning och hur man ska hålla sig till den i både jobbsammanhang (och privat). Jag rekommenderar om ni får chansen att gå på FILUR så ta den. 13

Hur har deltagarna upplevt projektet som helhet Drygt 250 telefonsamtal har gjorts till deltagare som gått Filur from mars 2010 tom december 2012. Dessa samtal har resulterat i intervjuer med 99 unga vuxna (50 killar och 49 tjejer). Ett relativt bra och förväntat resultat, med tanke på ungdomarnas trend att byta mobilnummer nu förtiden. Vid intervjuerna har deltagarna fått svara på vad de har för sysselsättning idag. De flesta intervjuade deltagare arbetar eller studerar idag. Några tjejer är sjukskrivna eller föräldralediga. Det är fler killar än tjejer som är arbetssökande idag. De intervjuade har också fått tänka till om huruvida Filur har bidragit till att de kommit vidare i arbete eller studier. På en skala från 1-10 har tjejerna värderat insatserna i projektet med en 8, motsvarande siffra för killarna är 7,7 om vi räknar ett medelvärde. Det är övervägande positiva känslor och omdömen om projekttiden bland dem som intervjuats. Deltagarna har till sist fått svara på frågan hur stor betydelse tiden i Filur haft när det gäller hur de ser på sig själva idag jämfört med tiden innan Filur. På en skala 1-10 har tjejerna ett medelvärde på 7 och killarna ett medelvärde på 7,2. Killarna uppger i högre grad att de fått ökad självinsikt och självkänsla, men många hävdar också att de haft en ganska bra självbild redan innan deltagande i projekt Filur. Få av de intervjuade deltagarna har varit negativa till projektet, några som kontaktats per telefon har inte velat svara på frågorna, eller har inte haft några minnen av att de deltagit i projektet. Andra deltagare har trots att de haft andra svårigheter under projekttiden som orsakat deras avbrott i förtid ändå varit positiva till Filur som insats. Hur har coacherna upplevt projektet? Vi har skickat utvärderingar till coacherna inom Jobbtorg Stockholm för att samla på oss erfarenheter till verksamheten och få en bild av hur coacherna har upplevt Filur. Vi har ställt likartade frågor till coacherna som vi ställt till deltagarna vid återträffarna. Tyvärr har svarsfrekvensen varit låg bland coacherna (endast 11 personer). Av dem som svarat har de flesta gett projektet väldigt positiv feedback. På frågan, Om du summerar dina upplevelser, har Filur bidragit till att din aspirant fått ökat stöd, för att komma vidare mot arbete eller studier? har 10 av 11 coacher svarat ja. Projektets framgångsfaktorer enligt coacherna har varit personalens kunskap och det förhållningssätt man har med ungdomarna. Detta har resulterat i att ungdomarna växt som personer och fått mer kunskap om vad de vill göra i livet. De har fått stärkt självförtroende, blivit sedda och kommit vidare i arbete eller studier. Filurs nära samarbete med ungdomsanställningar har varit bra, en av de viktigaste styrkorna. I projektet har deltagarna fått tid att tänka efter vad de själva vill och mycket tid med kursledarna. Coacherna menar också att deltagarna har 14

utvecklats markant på en personlig nivå, de har fått bättre självsäkerhet och självförtroende. Kommentar från en matchare: Jag har själv som matchare inte anmält någon till Filur och har inte haft så mycket kontakt med Filur under min tid på Jobbtorg. Men överlag så hör jag att de som gått Filur är väldigt nöjda och glada över vad den perioden givit dem i form av personlig utveckling och motivation. 10 av 11 coacher anser att Filur gjort skillnad för hur deras aspiranter ser på sig själva. Det som också har lyfts fram är vikten av att deltagarna har fått vara med i en grupp. Filurs arbetssätt, med 7 tjugo metoden, ger deltagarna självinsikt och stärker självkänslan. Många ser vilken skillnad de själva kan göra och inser att de kan påverka sitt eget liv. En coach har uttryckt: Jag har märkt att mina aspiranter har utvecklats markant på en personlig nivå. 9 av coacherna anser att deras aspiranter tar mer ansvar för sin framtida planering kring arbete och studier nu än före Filurtiden. Möjligheten för ungdomarna att kunna gå vidare till ungdomsanställning genom Filur har varit en framgångsfaktor. Genom projektet har deltagarna upptäckt vad dom är bra på och vill och tror på sig själva och det gör att de vågar se framåt och vill och vågar ta ansvar för sin framtid. En coach har sagt: De flesta har inte återkommit till oss men de som har det har startat en process kring vad de vill göra & hur de kan göra det. Den feedback vi fortlöpande fått från coacherna är allt igenom positiv. Den metod som Filur bygger på med daglig verksamhet, små grupper med deltagare, individuellt stöd och möjligheter att komma i kontakt med arbetslivet framhålls som ett vinnande koncept. Som ytterligare en framgångsfaktor lyfts möjligheterna för deltagare i kommunal praktik att förlänga sitt förstärkta stöd på en arbetsplats genom 6 månaders ungdomsanställning. Var kom deltagarna ifrån Ett av programkriterierna i ESF projekt är att arbeta med jämställdhetsintegrering. Vi har analyserat vårt arbete för är att ta reda på hur jämställda vi är i projektet. I personalgruppen som arbetat direkt mot målgruppen har vi varit lika många män som kvinnor och vi har målmedvetet arbetat med att vara en man och en kvinna i varje grupp. Bland övriga personal har det varit en liten överrepresentation av kvinnor. I styrgruppen har de flesta representanter varit kvinnor liksom bland coacher på Jobbtorg Stockholm och hos samverkanspartners. I arbetet med deltagarna har vi genom hela 7 tjugo metodens 8 veckor medvetet lyft in jämställdhetsarbetet. Vi har även arbetat med BRYT, ett normkritiskt material. En intressant fråga har varit hur könsfördelningen ser ut bland våra deltagare. Hur fördelningen ser ut på de lokala jobbtorgen och hos respektive samverkanspartner? I tabellen nedan har vi gjort en sammanställning över var deltagarna 15

kommit ifrån fördelat på kön. Totalt har vi tagit emot fler killar än tjejer i projektet. Helt dominerande är antal deltagare från Jobbtorg Stockholm som totalt anmält fler killar än tjejer. Det jobbtorg som däremot har anmält långt fler tjejer är Jobbtorg Stockholm Fokus unga. Även Jobbtorg Farsta har anmält några fler tjejer. Våra samverkanspartners har en liten övervikt på anmälda killar. Sundbyberg utmärker sig och har nästan uteslutande kunnat locka killar till projektet. Vi beskriver nedan den exakta fördelningen mellan könen hos respektive anmälare till Filur. Sammanställningen av ser alla deltagare from grupp 1 som startade i mars 2010 tom grupp 24 som avslutades i december 2012. Vi har även gjort en egen tabell över ungdomar 16-19 år inom det kommunala uppföljningsansvaret. Sammanställning av könsfördelningen: Jobbtorg Stockholm Ungdomar Killar Tjejer Fokus Unga: 80 29 51 Farsta: 83 39 44 Rosenlund: 61 37 24 Skärholmen: 93 54 39 Vällingby: 35 22 13 Totalt: 352 181 171 Arbetsförmedlingen AF Farsta: 8 6 2 AF Vällingby: 4 3 1 AF Södermalm: 1 1 0 AF Skärholmen: 5 3 2 AF Liljeholmen: 3 0 3 AF Unga IN 1 1 0 Totalt: 22 14 8 Försäkringskassan Söderort 7 4 3 SDF Södermalm: 9 4 5 Sundbyberg: 16 13 3 Totalt antal deltagare: 406 216 190 Statistik över deltagare inom det kommunala uppföljningsansvaret uppdelade på kön: Jobbtorg Stockholm Killar Tjejer Fokus Unga 0 0 Farsta 6 1 Rosenlund 6 0 Skärholmen 0 1 Vällingby 2 0 Totalt 14 2 16

Resultat Kvantitativa resultat utifrån självförsörjningsgrad Under perioden 2010-03-15 2013-03-18 har 406 unga vuxna deltagit i projektet. Vi har nått långt fler deltagare som anmälts och som kommit till våra inledande individuella informationsmöten men aldrig kommit till kursstart. I statistiken har vi inte räknat med de deltagare som avbrutit första veckan. Vi har mätt resultat 6 månader efter avslutat projekt för samtliga grupper som deltagit. Totalt 302 deltagare har avslutat projektet för mer än 6 månader sen. Av dessa deltagare är 75 % självförsörjande i mars 2013. Drygt hälften av våra deltagare har fullföljt hela projektets 12 veckor, inklusive 4 veckors praktik för att prova på ett jobb. Anledningar till att inte alla fullföljer projektet är att deltagarna fått jobb, börjat studera, haft andra behov som behöver tillgodoses innan Filur är en lämplig insats eller att de helt enkelt inte vill delta Socialfonden och lärande utvärdering De två huvudsakliga ambitionerna i Socialfondens programområde 2 är att skapa nytta åt deltagande individer inom målgrupperna och utveckla deltagande organisationer. Lärande utvärdering är ett instrument med två huvudsakliga syften, att bidra till ett effektivare genomförande av enskilda projekt och att öka möjligheterna till ett lärande inom programmet. Ramböll har varit externa utvärderare av projektet. Inledningsvis gjorde projektgrupp och styrgrupp en nulägesanalys och en förändringsteori som grund för kommande utvärdering av insatserna i projektet. Fokus i slututvärderingen har varit att påvisa värdet av projektets insatser och resultat för deltagarna samt förklara vad som bidragit till resultaten. Ramböll har granskat och utvärderat de mål som Filur har i projektplanen. Det handlar både om effektmål och om resultatmål under projektperioden. Det ursprungliga övergripande resultatmålet är att 80 procent av de ungdomar som genomgår och fullföljer programmet skall ha upplevt ett ökat stöd och ha fått redskap som stärker självbilden och det egna ansvaret. Detta mål har inte kontrollerats, men ett stort antal indikatorer, som beskrivs här nedan, pekar på en god måluppfyllelse enligt deras utvärdering. I projektets förändringsteori har det övergripande målet delats upp i ett antal resultatmål som aktiviteterna i projektet ska uppnå, dessa kan fördelas in i två kategorier: Mål som rör den personliga utvecklingen Mål som rör kunskap om/kontakt med arbetsmarknaden 17

Mål kopplade till den personliga utvecklingen rör följande områden: Ökad självkännedom Mer positiv självbild Ökad förmåga att göra aktiva val och påverka sin situation Ökad förmåga att planera sin framtid Mål kopplade till kunskap om/kontakt med arbetsmarknaden rör följande områden: Kunskap om arbetsmarknaden eller studier Arbetsplatserfarenhet och en referens Förebilder i arbetslivet Resultatmål Det Rambölls utvärdering visar är att många av deltagarna som har genomgått insatsen har uppnått resultatmålen som rör den personliga utvecklingen. Denna slutsats stöds enligt dem av deltagarnas egna berättelser och omdömen, samt av coacher i projektet och på Jobbtorg Stockholm. Den analys som Ramböll gjort av projektets utvärderingar visar att ett stort antal av Filur deltagarna har byggt upp en självkänsla och en självkännedom, utvecklat ett bättre självförtroende och en tro på att kunna få ett jobb eller på att klara av att studera. De självskattningsenkäter som deltagarna fyller i fortlöpande under projekttiden har analyserats av utvärderarna. I dessa betonas projektets inverkan på den personliga utvecklingen, deltagarna uppger att de har en större tillit till sig själva och en större förståelse och lyhördhet för hur de själva och deras sociala omgivning fungerar. Vidare uppger många deltagare att de har en klarare bild av vad de vill i framtiden och att de har sett vad de vill förändra i livet. Att kursen har gett kunskap om kostens betydelse framhålls även. I de intervjuer som Ramböll gjort med coacher från Jobbtorg Stockholm säger dessa att ungdomarna är mer positiva och tar mer ansvar efter insatsen, de är motiverade vilket gör det lättare för coacherna att arbeta vidare med dem. Ramböll har även intervjuat deltagare som inte varit nöjda med projektet. Gemensamt för de deltagare som inte ger en positiv bild är att de upplevde ett behov av mer konkret information om studier och arbete än vad Filur ger, de upplevde inte ett behov av stöd för att utveckla självkännedom och självförtroende. Enligt deltagarnas egna omdömen och självskattningar som Ramböll har tagit del av, så har resultatmålen rörande kunskap om/kontakt med arbetsmarknaden uppnåtts i hög grad. Filur erbjuder praktik, i vissa fall även i kombination med ungdomsanställningar, vilket gör att deltagarna får arbetsplatserfarenhet. Det sistnämnda målet gällande förebilder i arbetslivet har enligt Ramböll inte uppnåtts som planerat då få av deltagarna har fått mentorer i arbetslivet. Enligt projektpersonalen har deltagarna fått mer kunskap om arbetsmarknaden och studier, detta då det finns ett ständigt studie- och arbetsmarknadsperspektiv under den självstärkande kursen. En studie- och yrkesvägledare arbetar i projektet och deltagarna tränas exempelvis i intervjuteknik. 18

Sammantaget bedömer Ramböll att de deltagare som har genomgått insatsen har uppnått resultatmålen i hög grad, särskilt avseende de mål som är kopplade till deltagarens personliga utveckling. Utvärderarnas samlade slutsatser är att Filur har skapat goda chanser för deltagarna att arbeta eller studera på både kort och lång sikt. En central orsak till de goda resultaten är att projektet har lett till ökad självinsikt och självledarskap. Detta har i sin tur krävt tid, engagerad personal och bra metoder. Effektmål Den kvantitativa utvärderingen skall visa om Filurdeltagare 6 månader efter avslutat projekt är självförsörjande i arbete eller studier. Uppgifterna är hämtade ur dokumentationssystemet FLAI och anger avslutsorsak 6 månader efter avslutat projekt. I denna siffra finns ett mörkertal. De deltagare som avslutas utan att orsaken är dokumenterad. Målet i projektet var att 500 deltagare skulle påbörja Filur och 400 av dem fullfölja. Under hela projekttiden har 406 deltagare varit i projektet minst en vecka. Fler har varit anmälda och även varit på informationssamtal. Målsättningen var att 50 % av deltagarna som genomgår projektet har arbete/studier efter 6 månader. Effekten har blivit att nära 60 % av projektdeltagarna avslutas från Jobbtorg på grund av arbete/studier. I denna siffra ingår även de deltagare som fått ungdomsanställning. Totalt under hela projekttiden är det runt 100 ungdomar. Rambölls siffror visar vidare att 95 % av Filurdeltagarna hade avslutats från Jobbtorg till mars 2013. Ramböll har konstaterat att de goda effekterna av Filur håller ungefär lika bra som Jobbtorgs ordinarie verksamhet på ett års sikt, trots att Filur har en målgrupp som står längre ifrån arbetsmarknaden. Enligt utvärderarna indikerar det att Filur genom sin metod har förflyttat deltagarna närmare arbetsmarknaden. För att ytterligare belysa effekterna av projektet och dess resultat har en tvillinganalys gjorts. En tvillinganalys jämför sannolikheten att två individer med samma bakgrundsvariabler är självförsörjande. Denna ger samma slutsats. Andel avslutade ungdomar som är självförsörjande efter 12 månader visar att 90 % av Filurdeltagarna och 92 % av deltagarna på Jobbtorg Stockholm är det. Projektet ser detta som särskilt positivt eftersom urvalet av deltagare till Filur gjorts utifrån skäl som inte fångas upp av de bakgrundsvariabler Ramböll tittat på. Målgruppen i Filur befinner sig längre från arbetsmarknaden och har en tyngre problematik än deras tvillingar i analysen. Förutom den mätta effekten av självförsörjandegrad bidrar Filur framför allt med en självstärkande utveckling Ramböll lyfter fram tre faktorer som bidragit till projektets goda resultat Insatsens design Insatsens genomförande Kontexten i vilken projektet verkar Enligt utvärderarna möter insatsen målgruppens behov. Insatsen har i hög 19

grad genomförts enligt plan och kontexten har i hög grad varit gynnsam. Det som lyfts som kontext i detta sammanhang är inflödet av ungdomar som varit stort samt tillgång till ungdomsanställningar för deltagare från Jobbtorg Stockholm. Vad är förklaringen till de goda resultaten? En betydande faktor till att deltagarna gått vidare till arbete/studier/ungdomsanställning är den självstärkande utvecklingen. Denna beskrivs som utvecklande av: Självledarskap Självkännedom Självförtroende Motivation Dessa egenskaper har utvecklats genom att deltagarna blivit sedda i en positiv atmosfär och fått verktyg att arbeta med personliga egenskaper och mål. Rambölls slutsats är att projektet lyckats tack vare att deltagarna fått: Tid från personal Engagerad personal Lämpliga metoder 20

Viktiga lärdomar och framgångsfaktorer i projektet De viktigaste lärdomarna för oss i projektet har varit att samverkan och nära samarbete, både med kollegor inom Jobbtorg Stockholm och med andra myndighetspersoner där projektdeltagaren varit i fokus, är en avgörande framgångsfaktor. Genom vårt arbetssätt har vi involverat alla inblandade parter under hela projektprocessen, vilket har gynnat både oss, coacher, andra samverkansparter och inte minst deltagarna. För att kunna fokusera på personlig utveckling och förändring förutsätts att deltagaren befinner sig i en gynnsam kontext där den dagliga försörjningen är tillgodosedd liksom ett tryggat boende. Varken försörjning eller boende har varit självklarheter för alla deltagare och detta har naturligtvis påverkat deras möjligheter att närvara i projektet och att alls delta under 12 veckor. Den kedja av insatser vi har byggt upp under projektet, med både gruppaktiviteter och individfokus, är framgångsrik tack vare att deltagarna får fokusera på sin personliga utveckling. De får befinna sig i ett socialt sammanhang där de blir sedda och bekräftade både av kursledningen och av övriga gruppdeltagare. Grupperna har varit små, oftast 8-12 deltagare. I varje grupp har det funnits 2 kursledare, det har inneburit att vi haft möjligheter att både fokusera på innehåll och process och uppmärksamma både grupputveckling och var och en av deltagarna. Vi har arbetat med slutna grupper. Detta har varit ytterligare en viktig faktor för alla deltagare och en trygghet för hela gruppen. Det som har varit en utmaning och som blivit lyckosamt är den kunskap vi utvecklat kring den gemensamma spelplanens betydelse inom projektet. Genom att vi strävat efter ett gemensamt förhållningssätt och hållit målet med projektet levande, där allas ansvar både för den egna insatsen och för att spela varandra snygga blivit en avgörande framgångsfaktor. Vi har relaterat spelplanens sidlinjer till Jobbtorg Stockholms värdegrund RÖST och tillsammans skapat förutsättningar för hur vi ska leva denna värdegrund. En avgörande framgångsfaktor är att vi inte har en egen agenda för våra insatser utan att det är deltagarens spelplan vi ska befinna oss på och tillsammans krita sidlinjerna så att deltagandet blir framgångsrikt för individen. Vi bidrar med att vägleda deltagarna att sätta mål, att få syn på sina resurser, medvetandegöra vikten av kommunikation och förhållningssätt samt synliggöra individernas möjligheter att påverka och ta ansvar för sin framtid. Hitta sin spelplan. 21

Avslutningsvis några väl formulerade tankar från våra deltagare om vad som är Filurs framgångsfaktorer Jag är en kille på 19 år som deltagit i Filur. Under mina 8 veckor på denna kurs så har jag lärt mig mycket och vuxit som person tycker jag. Jag vet vad jag har för självbild, och det har jag lärt mig härifrån allt från mina egna egenskaper som jag inte vetat om att jag haft till att upptäcka vem jag egentligen är i andras ögon då jag fått lära mig väldigt mycket om att man ibland inte kan se det andra ser hos en. Jag har fått veta att jag fortfarande har en lång väg och gå, men nu vet jag i allfall vilken väg jag vill ta och det är det viktigaste för var och en som individ. La Rue puis la succes som man säger på franska, vägen till lyckan. Lyckan är något jag strävar efter och för det behöver jag trivas med vad jag gör och vart jag befinner mig samt att jag vill nu kunna bidra lika mycket som jag kan ta del av något, allt hör ihop som man sagt under alla dessa 8 veckor förhållningsätt bland människorna runt om kring mig, resurser som jag kan både använda mig av samt skaffa, mitt mål med vägen jag ska ta eller med vad jag ska göra under en viss tid och vad jag alltså vill uppnå samt kommunikationen för att kunna medverka till att bli en part av detta som just blivit nedskrivet. Det som nu är så sjukt viktigt och som jag fått förståelse för efter filur är att det är mitt eget ANSVAR att kunna ordna upp mitt liv och min SPELPLAN. /Christoffer skrev En annan av våra deltagare skrev i slutet av ett längre poem: Vi som hade stått utanför spelplanen och kastat tärning med tomheten vaknade ur vår cyniska uppgivenhet, sänkte garden och skapade en egen spelplan. Vi förstod det inte då, men det var precis vad projektet gick ut på. Vi hade återerövrat framtiden. Nu är de flesta av oss på väg någonstans. Några praktiserar, andra studerar, en del arbetar. Om detta har skett tack vare den under kursen så ofta omtalade 7-Tjugometoden eller inte ska jag låta vara osagt. Det har jag ingen aning om. Vad jag däremot har sett och därför kan vara något säkrare på är att människor som blir sedda och lyssnade på snart låter sig övertygas om att de kan påverka sina liv i den riktning de önskar. /Skrivet 31 januari 2011, av deltagare i projektet. 22