INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. STADSDIREKTÖRENS ÖVERSIKT

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. STADSDIREKTÖRENS ÖVERSIKT 1 2. VERKSAMHETSBERÄTTELSE 3 2.1 Allmän ekonomisk översikt 3 2.1.1. Allmänt 3 2.1.2. Utvecklingen i det egna ekonomiområdet 3 2.1.3 Utvecklingen i kommunens verksamhet och ekonomi 5 2.1.4 Kommunens förvaltning 7 2.2 Räkenskapsperiodens resultat 8 2.3 Verksamhetens finansiering 9 2.4 Stadens balansräkning 10 2.5 Stadens totala utgifter och inkomster 12 2.6 Koncernens verksamhet och ekonomi 12 2.6.1 Koncernstruktur 12 2.6.2 Koncernbalans 13 2.7 Stadsstyrelsens förslag till åtgärder som gller räkenskapsperiodens resultat samt balansering av ekonomin 15 2. 8 Tablå över budgetens utfall 15 2.8.1 Uppföljning av målen för verksamheten 15 2.8.1.1 Ekonomi 15 2.8.1.2 Uppföljning av målen enligt verksamhetsområde 17 2.8.1.4 Affärsverken 105 2.8.2 Investeringar 135 2.8.3 Uppföljning av resultaträkning 140 3. RESULTATRÄKNING 142 4. FINANSIERINGSKALKYL 143 5. STADENS BALANS 144 6. KONCERNBALANS 146 7. NOTER TILL BOKSLUTET 148

1. STADSDIREKTÖRENS ÖVERSIKT Den ekonomiska aktiviteten förstärktes och utvidgades mot slutet av år 2005. Hela årets BNP ökade med 2,1 %, trots konflikten inom pappersbranschen, medan sysselsättningen ökade med 1,5 %. Utvecklingen i Jakobstad har som helhet varit rätt god. Läget i Jakobstad liksom i hela landet har dock varit mosaikaktig. Samtidigt som de små- och medelstora företagen har haft en klar sysselsättningsökning har det förekommit flere saneringar med åtföljande personalreduceringar inom storindustrin. Arbetslösheten vid årsskiftet var 8,9 % mot 9,4 % vid föregående årsskifte. Inom hela regionen var andelen arbetslösa vid årsskiftet 6,3 %. Sysselsättningen har förbättrats trots att storindustrin kontinuerligt under de senaste åren har varslat om personalnedskärningar. Befolkningen ökade under året i Jakobstad så att vid utgången av år 2005 hade vi 45 fler kommuninvånare än föregående år. Regionen som helhet visar en befolkningsökning på 75 personer. Detta var det andra året i rad som befolkningen ökade. Senast Jakobstad hade en befolkningsökning före dessa år var under bostadsmässoåret 1994. Antalet kommuninvånare var vid årsskiftet således 19 512. Staden Jakobstads bokslut för år 2005 uppvisar ett underskott på 2,265 milj. euro. Det budgeterade underskottet var 1,232 milj. euro. Under året beviljade stadsfullmäktige tilläggsanslag på totalt 0,6 milj. euro under året. Den korrigerade budgeten uppfylldes till 100 %. Ifråga om affärsverken gör Hamnen och Jakobstads Vatten en aning bättre resultat än budgeterat medan Energiverket gör ett 0,387 milj. euro sämre resultat än budgeterat. Den uteblivna försäljningen av fastigheten Storgatan 10 medför ett inkomstbortfall på 0,437 milj. Euro. Stadens verksamhet exklusive affärsverken gör ett underskott på 6,44 milj. euro medan affärsverken gör ett överskott på 4,17 milj. euro. Detta faktum bör klart hållas i minnet vid framtida riskbedömningar. Ett annat orosmoment är att verksamhetskostnaderna under år 2005 steg med 5,61 % samtidigt som skattefinansieringen steg med 2,93 %. Detta är en ohållbar situation i längden. Investeringarnas totala nettovolym var 10,5 milj. euro varav affärsverken stod för 4,6 milj. euro. De största investeringarna under året, förutom normala underhållsinvesteringar, har varit renoveringen av stadshuset för socialverkets räkning, samt påbörjandet av Jakobstads Gymnasiums renovering och utbyggnad. Stadsfullmäktige beviljade under året 1,6 milj. euro i tilläggsanslag på investeringssidan. Under året införskaffades fastigheten Storgatan 9. Staden Jakobstads skuldbörda ökade under år 2005 till 45,2 milj. euro eller 2.318 euro/inv. Skuldbördan år 2004 var 1.926 euro/inv. Prognosen för hela landet för år 2005 ger en genomsnittlig skuldbörda på 1.327 euro per invånare. Utvecklingen av skuldsättningen är ohållbar i längden. Malmska hälso- och sjukvårdsområdet påbörjade sin egentliga verksamhet från 1.1.2005. Stadsdirektör Göran Honga initierade i mars 2004 en organisationsförändring som innebär att löneräkningen, ekonomiförvaltningen och sakhanteringen inom allmän-, social-, och utbildningsförvaltning samt teknisk förvaltning skall centraliseras. Under år 2005 påbörjades verkställigheten av denna förändringsprocess. Socialcentralen flyttade in i nya utrymmen i mars 2005 så för första gången i modern tid är samtliga stora verk samlade på ett och samma ställe. 1

Stadsfullmäktige beslöt i november 2005 att Pursisalmi skolas verksamhet flyttas till Etelänummi skola, att språkbadsskolans verksamhet koncentreras till Ristikari skolas utrymmen samt att Nordmans skola stängs senast år 2010. Stadsdirektören Göran Honga blev i oktober 2004 vald till direktör i Vasa sjukvårdsdistrikt och sade upp sin tjänst från 2.2.2005. Mikael Jakobsson valdes till ny stadsdirektör av stadsfullmäktige den 22.2.- 2005 och tog emot tjänsten från den 1.8.2005. Under perioden 3.2.-31.7.2005 fungerade stadsjurist Anne Ekstrand som stadsdirektörens ersättare. Mikael Jakobsson Stadsdirektör 2

2. VERKSAMHETSBERÄTTELSE Enligt kommunallagen 68 avger stadsstyrelsen och stadsdirektören en verksamhetsberättelse som en del av kommunens officiella bokslut. I verksamhetsberättelsen skall stadsstyrelsen ge förslag till behandling av redovisningsperiodens resultat och eventuella åtgärder för att balansera ekonomin samt vilka inverkningar bokslutet har på pågående budgetår samt de kommande åren. 2.1 Allmän ekonomisk översikt 2.1.1. Allmänt Enligt Statistikcentralens förhandsuppgifter ökade bruttonationalproduktens volym år 2005 med 2,1 procent. Efterfrågetillväxten var i fjol, liksom under tidigare år, beroende av hushållens konsumtion och de privata investeringarna. Investeringarna, som börjat öka år 2004, gick upp ytterligare. Exportvolymen ökade med 7 procent och importvolymen med drygt 10 procent. De privata konsumtionsutgifterna ökade i fjol med 3,4 procent. De korta marknadsräntorna låg fortfarande på en låg nivå, t.ex. 3 månaders Euribor 2,49 % trots en räntehöjning mot slutet av året som även fortsatt in på det nya året. Under år 2005 fortsatte det kärva läget inom den kommunala ekonomin. Enligt de preliminära uppgifterna uppvisar den kommunala sektorn underskott för andra året i följd, årsbidraget sjönk och täckte endast 74 procent av avskrivningarna. Mer än var tredje kommun har negativt årsbidrag. Kommunernas lånestock ökade med 0,83 miljarder euro från året innan. 2.1.2. Utvecklingen i det egna ekonomiområdet Befolkningen i Jakobstadsregionen uppgick till 48.621 personer vid årsskiftet 2005/2006, vilket är en ökning med +73 personer under år 2005. Samtliga kommuner i regionen förutom Kronoby och Nykarleby uppvisade en växande befolkning. Befolkningsökningen i Jakobstad uppgick till +45 personer. Detta är andra året i rad som Jakobstads befolkning växer. Jakobstads befolkning per den 31.12.2005 uppgår till 19.512 personer (preliminära uppgifter). 1000 Befolkningsförändring i Jakobstad Väestönmuutos Pietarsaaressa 1985-2005 syntyneet födda 800 600 400 200 0-200 -400 1985 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 3 2003 2004 2005 kuolleet döda kuntien välinen tulomuutto inflyttning kuntien välinen lähtömuutto utflyttning kokonaismuutos totalförändring

Födelseöverskottet i Jakobstad var +32 personer under år 2005. Det totala flyttningsnettot gällande både den nationella och internationella flyttningen - som i regel varit negativ under de senast 25 åren, har de senaste två åren varit positivt (+13 personer år 2005), beroende på en nästan balanserande nationell flyttningsrörelsen ( - 5 personer år 2005) och positiv nettoinvandring (+18 personer år 2005). Flyttningsrörelsen inom en ekonomisk region beror på många faktorer, varav livskvalitetsaspekten är en av de främsta, medan flyttningen mellan regioner till stor del är beroende av tillgången på utbildningsmöjligheter och på arbetsplatser. Därför är stadens satsning på en allt offensivare näringsoch utbildningspolitik - såsom nu sker bl.a. via regioncenterprogrammet i samarbete med regionens övriga kommuner av största vikt för att hävda sig i konkurrensen mellan regionerna. Samtidigt bör staden kunna erbjuda en kvalitativt högtstående kommunal service, där en av spjutspetsarna utgörs av en framsynt bostads- och tomtpolitik, för att hävda sig i konkurrensen inom regionen. Bostadsbyggandet i staden har fortsättningsvis varit omfattande under år 2005. Den strukturella arbetslösheten är fortsättningsvis stor - framförallt i Jakobstad - trots att arbetslösheten är lägre än genomsnittet i hela landet. Vid årsskiftet 2005/2006 var 6,3 % arbetssökande arbetslösa i regionen - inklusive permitterade - vilket är en minskning med 0,3 procentenheter under år 2005. Antalet arbetslösa arbetssökanden i hela landet uppgick till 11,1 % den 31.12.2005 när motsvarande siffra år 2004 var 11,9 %. Jakobstads arbetslöshetsprocent uppgick till 8,9 % i slutet av år 2005, en minskning med 0,2 procentenheter jämfört med motsvarande tidpunkt år 2004. 20,0 18,0 16,0 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0 Arbetslösa arbetssökande i Jakobstad i % Työttömiä työnhakijoita Pietarsaaressa, % 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 2005 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 I Jakobstadsregionen är såväl basnäringarna som industrinäringarna av hävd mycket starka. År 2004 (preliminära siffror) fanns i regionen drygt 21.500 arbetsplatser, varav ca hälften i Jakobstad. Sedan år 1993 har regionens arbetsplatser ökat med drygt 4.200 eller med 24,4 % - medan motsvarande ökning i hela landet ligger på 21,6 % - och i Jakobstad en ökning med drygt 2.000 arbetsplatser eller 22,8 %. I landet är det sektorerna byggnad och finansiering som procentuellt vuxit mest med ca 55 % vardera - medan det numerärt är inom finansiering och samhällstjänster som arbetsplatserna ökat mest, tillsammans med ca 275.000 arbetsplatser. I Jakobstadsregionen och i Jakobstad är det byggnad som procentuellt ökat mest, med ca 76,9 % i Jakobstad sedan år 1993, medan det numerärt är inom industri och samhällstjänster som antalet arbetsplatser ökat mest i Jakobstadsregionen och i Jakobstad tillsammans med ca 3.500 arbetsplatser i regionen och med knappt 1.300 arbetsplatser i Jakobstad. 4

2.1.3 Utvecklingen i kommunens verksamhet och ekonomi Allmänt Staden uppvisar år 2005 ett underskott på 2,266 milj. euro. I budgeten beräknades resultatet bli ett underskott på 1,232 milj. euro. Årsbidraget sjunker från 4,9 milj. euro år 2004 till 3,2 milj. euro år 2005. Orsaken till att underskottet blir större än budgeterat, trots att skattefinansieringen överskrider budgeten med 0,8 milj. euro, är att verksamhetsnettot är 1,4 milj. euro sämre än budgeterat samt att avskrivningarna ligger 0,3 milj högre än budgeterat samt att försäljningen av Storgatan 10 inte förverkligades. De totala verksamhetskostnaderna ökar med 6,1 milj. euro (5,89 %) jämfört med bokslutet 2004 och verksamhetsintäkterna ökar med 2,25 milj. euro (6,42 %). Skatteinkomster och statsandelar De totala skatteinkomsterna år 2005 ligger på 56,3 milj. euro eller 0,5 milj. euro högre än år 2004. Kommunalskatten steg med 1,5 milj. euro medan samfundsskatten sjönk med 1,1 milj. euro framförallt som en följd av att UPM uppvisat ett sämre resultat under de senaste åren. Fastighetsskatten steg med 0,1 milj. euro jämfört med år 2004. Skatteinkomsterna år 2005 fördelade sig så att kommunalskattens andel utgjorde 85,5 %, samfundsskattens andel 9,6 % och fastighetsskattens andel 4,9 %. Skatteinkomster 1998-2005 1000 euro 70 000 60 000 50 000 40 000 30 000 20 000 10 000 0 Kommunalskatt Samfundsskatt Fastighetsskatt Totalt 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 Statsandelarna steg med 1,6 milj. euro från år 2004 till år 2005. Orsaken till detta var främst att kommunerna nu erhöll full kompensation för den minskning av skatteinkomsterna som höjningen av förvärvsinkomstavdraget innebar genom en höjning av statsandelarna för social- och hälsovård. Dessutom indexjusterades alla statsandelar med 2,3 % vilket utgjorde 75 % av det fulla beloppet. Första delen av korrigeringen av kostnadsfördelningen mellan stat och kommun utbetalades också år 2005 (periodiseras åren 2005-2008) och utgjorde totalt för hela landet 136 milj. euro. I skatteutjämning betalade staden år 2005 3,9 milj. eller samma som året innan. Statsandelar 1998-2005 1000 euro 16 000 14 000 12 000 10 000 8 000 6 000 4 000 2 000 0 Allmän statsandel netto Social- o hälsovård netto Bildningsväsendet och kulturverksamhet netto BS 1998 BS 1999 BS 2000 BS 2001 BS 2002 BS 2003 BS 2004 BS 2005 5

Investeringar Investeringarna under året uppgick till 11,02 milj. euro mot budgeterade 12,12 milj. euro. I tilläggsanslag under året beviljade stadsfullmäktige 1,5 milj. euro. I finansieringsandelar erhölls 0,174 milj. euro och i försäljningsvinster 0,634 milj. euro. De största investeringarna under året var slutförandet av renoveringen av stadshuset för socialcentralens behov, köpet av Fastighets Ab Storgatan 9, påbörjandet av renoveringen av svenska gymnasiets fastighet samt underhållsinvesteringar inom husbyggnad och kommunalteknik. Affärsverkens investeringar uppgick sammanlagt till 4,56 milj. euro vilket var 1,1 milj. euro mera än budgeterat. Nettoinvesteringar euro/invånare 800 700 600 500 400 300 200 100 0 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 Jakobstad Hela landet Skuldbördan Skuldbördan ökade under året med 7,7 milj. euro och uppgår vid årets slut till 2.318 euro per invånare när den år 2004 låg på 1.926 euro per invånare. Skuldbörda euro/invånare 2 500 2 000 1 500 1 000 500 0 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 J:stad Hela landet Framtiden En av de viktigaste målsättningarna under de kommande åren bör, förutom att producera god service, vara att minska den höga skuldsättningen. Detta kan endast ske genom att efter att servicen är finansierad, skapa ett tillräckligt stort ekonomiskt utrymme för att dels kunna finansiera investeringarna med egna medel men också att klara av att finansiera en del av amorteringarna. Investeringarna bör alltså fås ner till en nivå som motsvarar avskrivningarna. 6

2.1.4 Kommunens förvaltning Stadsfullmäktige År 2005-2008 Orförande Lars Björklund I viceordförande Märta-Lisa Westman II viceordförande Markus Karlsson Platser Parti 1984 1988 1992 1996 2000 2004 SFP 16 16 16 15 15 17 SDP 13 14 14 11 9 8 Vf 8 8 8 7 5 5 Saml. 2 2 1 3 1 1 Centerp.+ obundna 1 2 2 2 6 2 De Gröna 2 1 2 2 1 - Kristdemokraterna 1 2 5 4 PRO-Pietarsaari-Jakobstad 6 Egen fullmäktigegrupp 1 1 - TOTALT 43 43 43 43 43 43 Stadsstyrelsen år 2005-2006 11 ledamöter, SFP 5, SDP 2, Vf 1, PRO 2, Kristdemokraterna 1 Ordförande Anna-Maja Henriksson Stadsdirektör Mikael Jakobsson Organisationsschema som bilaga. Personal (Separat personalbokslut uppgörs) Fr.o.m. 01.01.2004 överfördes de anställda vid Räddningsverket till Karleby stads tjänst. Antal årsverken sektorsvis under åren 2001-2005 2001 2002 2003 2004 2005 Centralförvaltningen 40 42 43 43 48 Socialväsendet 383 390 399 402 183 Utbildningsväsendet 304 296 305 303 524 Tekniska verket 239 233 206 208 207 Övriga 148 153 173 142 142 Årsverken totalt 1114 1114 1126 1098 1104 sysselsättningsanställda ingår inte 7

2.2 Räkenskapsperiodens resultat RESULTATRÄKNING 1000 euro 31.12.2005 31.12.2004 Försäljningsintäkter 25 121 22 962 Avgiftsintäkter 5 623 5 504 Understöd o bidrag 1 159 1 098 Övriga verksamhetsintäkter 2 896 3 034 Tillverkning för eget bruk 2 527 2 475 VERKSAMHETENS INTÄKTER 37 326 35 074 Personalkostnader -43 296-41 098 Löner och arvoden -32 592-31 163 Lönebikostnader -10 704-9 935 Pensionskostnader -8 201-7 694 Övriga lönebikostnader -2 503-2 242 Köp av tjänster -42 972-42 195 Material o förnödenheter -16 889-13 968 Inköp under räkenskapsperioden -16 924-15 405 Ökn. (+) eller minsk. (-) av lager 35 1 437 Understöd -4 294-4 082 Övriga verksamhetskostnader -1 880-1 909 VERKSAMHETENS KOSTNADER -109 331-103 253 VERKSAMHETSBIDRAG -72 006-68 179 Skatteinkomster 56 127 55 587 Statsandelar 19 385 17 775 Finansiella intäkter o kostnader -323-263 Ränteintäkter 135 67 Övriga finansiella intäkter 805 813 Räntekostnader -1 234-1 095 Övriga finansiella kostnader -29-49 ÅRSBIDRAG 3 183 4 921 Avskrivningar på anläggn.tillg -5 825-5 529 Extra ordinära intäkter 253 Extra ordinära kostnader RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT -2 390-608 Ökning(-)minskning(+) fonder 124 5 RÄKENSKAPSPERIODENS ÖVER/UNDERSKOTT -2 266-603 Resultaträkningens relationstal 2005 2004 Verksamhetens intäkter/verksamhetens kostnader % 34,14 % 33,97 % Årsbidrag/avskrivningar % 54,64 % 89,00 % Årsbidrag euro/invånare 163 253 Antal innevånare 31.12. 19 512 19 467 8

2.3 Verksamhetens finansiering FINANSIERINGSKALKYL 1000 euro 2005 2004 DEN EGENTLIGA VERKSAMHETENS OCH INVESTERINGARNAS KASSAFLÖDE Årsbidrag 3 183 4 921 Korrektivposter ( Försäljningsvinsterpå anläggningstillgångar) -381-347 Korrektivposter ( Försäljningsförlust på anläggningstillgångar) 0 21 Korrektivposter (Avsättningar för pensioner) -29-152 Korrektivposter (Avsättningar för avstjälpningsplats) -301 INTERNT TILLFÖRDA MEDEL 2 472 4 442 Investeringar i anläggningstillgångar -11 024-11 375 Finansieringsandelar för anläggningstillg 174 208 Försäljningsinkomster anläggningstillgångar 634 347 INVESTERINGAR NETTO -10 216-10 820 NETTOKASSAFLÖDE FÖR DEN EGENTLIGA VERKSAMHETEN OCH INVESTERINGARNA -7 744-6 377 FINANSIERINGENS KASSAFLÖDE Utlåning -120 26 * Minskning av utlåning 19 26 * Ökning av utlåning -139 Förändringar i lånebestånd 7 733 3 629 * Ökning långfristiga lån 10 000 7 000 * Minskning av långfristiga lån -4 117-3 371 * Förändring kortfristigt lån 1 850 0 Övriga förändringar av likviditeten 582 1 703 * Förändring av förvaltade medel och förvaltat kapital 0 0 * Förändringar i omsättningstillgångar -66 16 * Förändringar i långsiktiga fordringar 1 127-402 * Förändringar i kortsiktiga fordringar 343-252 * Förändringar av räntefria kort- och långfristiga skulder -823 2 342 FINANSIERINGENS NETTOKASSAFLÖDE 8 195 5 358 FÖRÄNDRINGAR I KASSAMEDEL 451-1 019 Kassamedel 01.01 2 980 3 999 Kassamedel 31.12 3 431 2 980 Förändring 451-1 019 Relationstal 2005 2004 Investeringars inkomstfinansiering 29,33 % 44,06 % Intern finansiering av kapitalutgifter 21,26 % 33,85 % Låneskötselbidrag 0,83 1,35 Kassadagar 10 9 9

2.4 Stadens balansräkning 1000 euro 2005 2004 AKTIVA 146 213 142 172 A BESTÅENDE AKTIVA 130 060 124 900 I Immateriella tillgångar 0 II Materiella tillgångar 100 095 97 103 1 Mark- och vattenområden 6 160 5 914 2 Byggnader 41 228 39 771 3 Fasta konstruktioner och anordningar 45 334 44 476 4 Maskiner och inventarier 1 426 1 643 5 Övriga materiella tillgångar 2 954 2 726 6 Konst- och värdeföremål 1 012 1 012 7 Förskottsbetalningar och pågående nyanläggningar 1 981 1 563 III Placeringar 29 965 27 797 1 Aktier och andelar 28 628 26 580 2 Massskuldebrevsfordringar 0 0 3 Övriga lånefordringar 1 337 1 216 4 Övriga fordringar 0 0 B FÖRVALTADE MEDEL 1 839 1 990 1 Statens uppdrag 609 847 2 Donationsfondernas särskilda täckning 1 230 1 142 3 Övriga förvaltade medel 0 C RÖRLIGA AKTIVA 14 314 15 282 I Omsättningstillgångar 842 777 1 Material och förnödenheter 842 777 II Fordringar 10 040 11 525 Långfristiga fordringar 3 472 4 599 1 Övriga fordringar 3 472 4 599 Kortfristiga fordringar 6 568 6 926 1 Kundfordringar 5 530 5 766 2 Lånefordringar 100 95 3 Övriga fordringar 919 1 048 4 Resultatregleringar 18 18 III Finansiella värdepapper 0 0 IV Kassa och bank 3 431 2 980 10

1000 euro 2 005 2004 PASSIVA 146 213 142 172 A EGET KAPITAL 73 941 76 331 I Grundkapital 61 026 61 026 II Anslutningsavgiftsfond 0 0 III Övriga egna fonder 1 026 1 150 IV Överskott från tidigare räkenskapsperioder 14 155 14 758 V Räkenskapsperiodens överskott -2 266-603 B AVSKRIVNINGSDIFFERENSER OCH RESERVER C AVSÄTTNINGAR 2 114 2 443 1 Avsättningar för pensioner 731 759 2 Avsättningar för avstjälpningsplatsen 1 383 1 684 D FÖRVALTAT KAPITAL 1 839 1 990 1 Statens uppdrag 609 847 2 Donationsfonders kapital 1230 1 142 3 Övrigt förvaltat kapital 0 0 E FRÄMMANDE KAPITAL 68 319 61 408 I Långfristigt 39 523 34 896 1 Lån från finansiella institut och försäkringsanstalter 31 761 26 325 2 Lån från offentliga samfund 10 28 3 Lån från övriga kreditgivare 0 0 4 Erhållna förskott 0 0 5 Skulder till leverantörer 0 0 6 Övriga skulder 7 752 8 543 7 Resultatregleringar 0 0 II Kortfristigt 28 796 26 512 1 Masskuldebrevslån 9 350 7 500 2 Lån från finansiella institut och försäkringsanstalter 4 096 3 632 3 Lån från offentliga samfund 17 17 4 Lån från övriga kreditgivare 0 0 5 Erhållna förskott 0 0 6 Skulder till leverantörer 6 737 7 308 7 Övriga skulder 3 004 2 913 8 Resultatregleringar 5 591 5 142 2005 2004 Soliditet 50,57 % 53,69 % Finansieringsförmögenhet euro/inv -2 817-2 409 Relativ skuldsättningsgrad 60,55 % 56,63 % Lånestock 45 233 951 37 501 523 Lån euro/inv 2 318 1 926 11

2.5 Stadens totala utgifter och inkomster INKOMSTER Andel % UTGIFTER Andel % Egentlig verksamhet Egentlig verksamhet Verksamhetsintäkter 34 799 28,24 % Verksamhetskostnader 109 331 88,64 % Skatteinkomster 56 127 45,55 % Tillverkning för eget bruk -2 527-2,05 % Statsandelar 19 385 15,73 % Ränteutgifter 1 234 1,00 % Ränteintäkter 135 0,11 % Finansieringsutgifter 29 0,02 % Övriga finansieringsintäkter 805 0,65 % Korrektivposter ( Försäljningsvinst anläggningstillg) -381-0,31 % Korrektivposter ( Försäljningsförlust på anläggningstillgångar) 0 0,00 % Korrektivposter (Avsättningar ) -329-0,27 % Investeringar Investeringar i Investeringar anläggningstillg. 11 024 8,94 % Finansieringsandelar för anläggningstillg 174 0,14 % Finansieringsverksamhet Försäljningsinkomster anläggningstillgångar 634 0,51 % Ökning utgivna lån 139 Finansieringsverksamhet Minskning av långfristiga lån 4 117 3,34 % Minskning av utgivna lån 19 0,02 % Minskning av kortfristiga lån 0 0,00 % Ökning av långfristiga lån 10 000 8,12 % Ökning av kortfristiga lån 1 850 1,50 % Totalinkomster 123 218 100 % Totalutgifter 123 348 100 % 2.6 Koncernens verksamhet och ekonomi 2.6.1 Koncernstruktur I kommunkoncernen sammanställs i regel förutom kommunens bokslut, boksluten för samkommuner där kommunen är medlem samt boksluten för kommunens dottersamfund. Intressebolagen sammanställs alltså inte längre men framgår av noterna. Koncernstruktur: Dotterbolag: Samkommuner: Sammanlagt Infogade 21 st (20 fastighets- och bostadsbolag + Gamla Hamn Ab) 9 st 30 st Under året utökades kommunkoncernen med ett fastighetsbolag, Fastighets Ab Storgatan 9. Koncernbalansräkningens slutsumma uppgår till 176,6 milj. euro när den år 2004 uppgick till 171,15 milj. euro. Koncernens skuldbörda har ökat med ca 7,6 milj. euro och uppgår till 63,5 milj. euro eller 3.254 euro per invånare när den i hela landet år 2004 låg på 3.198 euro/invånare. Koncernens soliditet har sjunkit från 43,4 % år 2004 till 40,7 % år 2005. 12

2.6.2 Koncernbalans Koncernbalans 1000 euro 2005 2004 AKTIVA 176 603 171 146 A BESTÅENDE AKTIVA 148 379 144 497 I Immateriella tillgångar 227 77 1 Immateriella rättigheter 218 71 2 Övriga utgifter med lång verkningstid 9 6 3 Förskottsbetalningar och pågående nyanläggningar 0 0 II Materiella tillgångar 138 314 135 441 1 Mark- och vattenområden 6 953 6 700 2 Byggnader 75 587 74 461 3 Fasta konstruktioner och anordningar 45 646 44 796 4 Maskiner och inventarier 3 846 3 764 5 Övriga materiella tillgångar 3 038 2 769 6 Konst- och värdeföremål 1 012 1 012 7 Förskottsbetalningar och pågående nyanläggningar 2 231 1 939 III Placeringar 9 839 8 979 1 Aktier och andelar 9 822 8 948 2 Övriga lånefordringar 17 31 B FÖRVALTADE MEDEL 2 990 2 409 1 Statens uppdrag 907 1 134 2 Donationsfondernas särskilda täckning 2 000 1 202 3 Övriga förvaltade medel 83 73 C RÖRLIGA AKTIVA 25 234 24 239 I Omsättningstillgångar 1 342 1 105 1 Material och förnödenheter 1 295 1 060 2 Varor under tillverkning 0 15 3 Färdiga produkter 3 10 4 Övriga omsättningstillgångar 36 15 5 Förskottsbetalningar 8 5 II Fordringar 16 462 17 983 Långfristiga fordringar 4 947 6 610 1 Kundfordringar 0 48 2 Lånefordringar 0 0 3 Övriga fordringar 4 947 6 562 4 Resultatregleringar 0 0 Kortfristiga fordringar 11 514 11 373 1 Kundfordringar 7 448 7 057 2 Lånefordringar 100 105 3 Övriga fordringar 3 526 3 942 4 Resultatregleringar 440 269 III Finansiella värdepapper 219 222 IV Kassa och bank 7 211 4 929 13

Koncernbalans 1000 euro 2005 2004 PASSIV A 176 603 171 146 A EGET KAPITAL 73 641 76 197 I Grundkapital 61 026 61 026 II Andel av ökning av samkommunernas eget kapital 2 183 2 015 III Anslutningsavgiftsfond -161-99 IV Uppskrivningsfond 1 596 1 581 V Övriga egna fonder 2 569 2 090 VI Överskott från tidigare räkenskapsperioder 8 680 10 166 VII Räkenskapsperiodens överskott -2 251-582 B MINORITETSANDELAR 223 214 C AVSKRIVNINGSDIFFERENSER OCH RESERVER 1 854 1 984 D AVSÄTTNINGAR 2 315 2 636 1 Avsättningar för pensioner 734 763 2 Övriga avsättningar 1 581 1 873 E FÖRVALTAT KAPITAL 3 027 2 420 1 Statens uppdrag 959 1 176 2 Donationsfonders kapital 2 033 1 211 3 Övrigt förvaltat kapital 36 33 F FRÄMMANDE KAPITAL 95 542 87 696 I Långfristigt 57 987 54 074 1 Lån från finansiella institut och försäkringsanstalter 39 523 33 270 2 Lån från offentliga samfund 9 283 10 311 3 Lån från övriga kreditgivare 0 0 4 Erhållna förskott 0 0 5 Skulder till leverantörer 0 0 6 Övriga skulder 9 181 10 494 II Kortfristigt 37 555 33 621 1 Masskuldebrevslån 9 350 7 500 2 Lån från finansiella institut och försäkringsanstalter 4 981 4 494 3 Lån från offentliga samfund 359 346 5 Erhållna förskott 184 130 6 Skulder till leverantörer 7 539 9 522 7 Övriga skulder 4 667 3 771 8 Resultatregleringar 10 475 7 858 Relationstal 2005 2004 Soliditet 40,65 % 43,36 % Finansieringsförmögenhet euro/inv -3 663-3 310 Lånestock 1000 euro 63 496 55 920 Lån euro/inv 3 254 2 873 Antal invånare 19 512 19 467 14

2.7 Stadsstyrelsens förslag till åtgärder som gller räkenskapsperiodens resultat samt balansering av ekonomin Årets underskott som uppgår till 2.265.861,44 överförs till Räkenskapsperiodens över/underskott i balansens Egna kapital. Överskottet från tidigare år uppgår i balansen till 14,15 milj. euro. 2. 8 Tablå över budgetens utfall 2.8.1 Uppföljning av målen för verksamheten 2.8.1.1 Ekonomi Verksamhetskostnaderna exklusive affärsverken överskrider den korrigerade budgeten med 1,21 % medan verksamhetsintäkterna överskrids med 6,22 % vilket leder till att den korrigerade budgeten förverkligas till 99,96 %. Under året har budgetändringar på sammanlagt 598.773 euro netto godkänts av stadsfullmäktige när det gäller driftshushållningen. Utgiftsanslagen har höjts med 458.773 euro medan inkomstanslagen minskats med 140.000 euro. I jämförelse med år 2004 steg de totala verksamhetsintäkterna med 6,4 % (2,25 milj. euro) vilket i stort sätt kan tillskrivas affärsverken. Verksamhetskostnaderna steg med 5,89 % (6,1 milj. euro). Energiverkets kostnader för inköp av energi (el och fjärrvärme) ökar med 2,85 milj. euro (27,6 %). Stadens totala personalkostnader ökar med 2,2 milj. euro (5,35 %). Köptjänsterna ökar med 0,8 milj. euro och understöd och bidrag med 0,2 milj. euro. De största avvikelserna till budgeten är följande: På stadsstyrelsen har bokförts 0,4 milj. euro i försäljningsvinster från försäljning av markområden i stället för budgeterade 0,1 milj. euro. Underskridningen på utgiftssidan beror bl.a. på att dispositionsanslagen underskreds med 0,15 milj.euro, förvaltningens anslag underskreds med 0,14 milj. euro och stadsfullmäktiges anslag med 0,05 milj euro. Hälso- och specialsjukvården överskrider sitt anslag med 0,47 milj. euro vilket dock är mindre än den nedskärning på 0,57 milj. euro som staden gjorde i samkommunernas budgetförslag. MHSO underskrider sin budget medan överskridningen syns på Vasa sjukvårdsdistrikt där såväl vårddagarna inom psykiatrin som DRG-paketen överskrider de budgeterade. Även anslagen för köp av tjänster från övriga sjukhus överskrids. Socialnämnden har under året av stadsfullmäktige beviljats 0,05 milj. euro i tilläggsanslag. Den korrigerade nettobudgeten underskrids med 0,035 milj. euro. Utgifterna överskrids med 0,68 milj. euro och inkomsterna med 0,72 milj. euro. Dagvårds- och utbildningsnämnden beviljades under året 0,217 milj. euro i tilläggsanslag men den korrigerade budgeten överskrids med 0,25 milj. euro. Den största överskridningen finns inom dagvården men alla verksamhetsområden förutom ungdomsverksamheten överskrider sina anslag. Att märka är dock att lärarna under året erhöll betydligt större löneförhöjningar än budgeterat samt att pensionspremierna blev större än beräknat. Nämndens personalkostnader steg från 2004 till 2005 med totalt 0,95 milj. euro eller 5 %. 15

Idrottsnämnden överskrider sin netto budget med 0,16 milj. euro. Utgifterna överskrids med 0,04 milj. euro medan inkomsterna underskrider det budgeterade med 0,12 milj. euro. Tekniska nämndens budget korrigerades under året så att utgiftsanslaget ökades med 0,131 milj. euro och inkomstanslaget minskades med 0,2 milj. euro. Nämnden underskrider den korrigerade budgeten med 0,259 milj. euro. När det gäller affärsverken visar hamnverket en vinst på 0,66 milj. euro vilket är 0,19 milj. euro bättre än budgeterat. Energiverket gör ett överskott på 3,17 milj. euro vilket underskrider det budgeterade med 0,39 milj. euro. Jakobstads Vatten gör ett överskott på 0,35 milj. euro vilket överskrider det budgeterade med 0,04 milj. euro. Skatteinkomsterna ligger 0,08 milj. euro under de budgeterade. I kommunalskatt erhölls 47,98 milj. euro (46,5 år 2004), i samfundsskatt 5,4 milj. euro (6,5 år 2004) och i fastighetsskatt 2,7 milj. euro (2,6 år 2004). Den totala skatteinkomsten uppgick alltså till 56,13 milj. euro vilket är 0,5 milj. högre än år 2004. Statsandelarna överskrider budgeten med med 0,84 milj. euro. I jämförelse med år 2004 ökar stats-andelarna med 1,6 milj. euro. I strategiplanen för åren 2004-2015 är ett av de strategiska målen att Jakobstads ekonomi är i balans. Det står bl.a.: En balanserad ekonomi innebär att staden i ett längre perspektiv med egna medel kan finansiera sin verksamhet och sina investeringar. En balanserad ekonomi är förutsättningen för att de övriga strategiska målen skall kunna uppnås. År 2005 ligger årsbidraget på 3,2 milj. euro, staden klarar alltså av att finansiera verksamheten tack vare affärsverkens positiva resultat. Verksamhetens nettokostnader stiger med 5,6 % medan skattefinansieringen stiger med endast 2,9 %. Målsättningen borde vara att nettokostnaderna inte skulle få stiga mer än vad skattefinansieringen stiger. Den egna finansieringen av investeringarna ligger på 29 % och beaktas även amorteringarna ligger den egna finansieringen på endast 21 %. Detta leder till en allt mer växande skuldbörda. Utvärderingen av de målsättningar som baserar sig på stadens kritiska framgångsfaktorer i enlighet med strategiplanen för åren 2004-2015, sker under respektive nämnd. Dessutom kommer en separat sammanställning att utdelas. 16

2.8.1.2 Uppföljning av målen enligt verksamhetsområde STADSSTYRELSEN Stadsdirektör: Mikael Jakobsson Förvaltning och ekonomi Beredning för stadsstyrelsen och stadsfullmäktige Allmän planering av stadens verksamhet och ekonomi Beredning och förverkligande av budget och ekonomiplan Uppgörande av bokslut och verksamhetsberättelse Arkivfunktion Konsumentrådgivning Personalärenden It-strategi Bostadsärenden Intressebevakningstjänster Utvecklingsenheten VERKSAMHETSOMRÅDE: Stadskansliet VERKSAMHETSIDÉ Stadskansliet ansvarar för stadsfullmäktiges och stadsstyrelsens allmänna sekreterar-, berednings- och verkställighetsuppgifter, samt bistår stadsdirektören och handhar dokumentförvaltningen. Till stadskansliet hör även stadsjuristen, centralarkivet, stadens translatorer, telefonväxeln och offset. Allmänna intressebevakningen, skuldrådgivningen, konsumentrådgivningen och socialombudsmannens verksamhet är även knutna till stadskansliet. Sedan 1.10.2005 ansvarar även stadskansliet för socialcentralens, dagvårds- och utbildningsverkets samt tekniska verkets sakhantering. FÖRÄNDRING I VERKSAMHETSMILJÖN Samordning av ärendehanteringen med socialcentralen, dagvårds- och utbildningsverket samt tekniska verket inleddes den 1 oktober 2005 i enlighet med stadsstyrelsens beslut 2.5.2005 369. På grund av en rad omplaceringar i stadshuset med därtill hörande smärre renoveringar - till följd av samordningen av ärendehanteringen, löneräkningen och ekonomiförvaltningen har det fysiska förverkligandet av samordningen ännu inte i skrivande stund förverkligats. Stadskansliet tog i bruk sitt nya ärendehanteringsprogram KommunOffice i juni 2005, medan socialcentralen, dagvårds- och utbildningsverket samt tekniska verket från början av år 2006. MÅLSÄTTNING OCH UTVÄRDERING Stadskansliets målsättning är att handha en ärendehantering av hög kvalitet, som är snabb, flexibel och kostnadseffektiv så att ett inkommet ärende registreras och vidarebefordras på den 1:a dagen, att ett stadsstyrelseärende bereds och förs till behandling i stadsstyrelsen inom 1 månad (utlåtanden inom begärd deadline) samt att beslut fattas i ett stadsfullmäktigeärende inom 1 år. 17

Under år 2005 har drygt 500 ärenden inkommit till stadskansliets registratur, varav samtliga har inregistrerats och vidarebefordrats på den 1:a dagen (förutom under juli månad då kansliet har semesterstängt). 721 ärenden har tagits upp till behandling i stadsstyrelsen och så gott som samtliga har förts till behandling i stadsstyrelsen inom 1 månad (utlåtanden inom begärd deadline). 116 av dessa har förts till stadsfullmäktige för beslut och av dem har samtliga behandlats inom 1 år med undantag av några få motioner. VERKSAMHETSOMRÅDE: Drätselkontoret VERKSAMHETSIDÉ: Drätselkontoret handhar och bereder ärenden som hänför sig till stadens ekonomiförvaltning. FÖRÄNDRING I VERKSAMHETSMILJÖN En samordning av ekonomifunktionerna skedde under 2005 vilket innebar att antalet anställda, genom överflyttning från andra enheter, ökade från 8 till 13. Genom samordningen skapas förutsättningar för en effektivare ekonomiförvaltning. FÖRNYELSE 7. Resultatinriktat ledarskap Målsättning Ambitionsnivå 2005 Utvärdering (Bokslut 2005) Förverkligat/åtgärd Utvecklande av delårsrapporterna PROCESSER OCH STRUKTURER I alla enheters delårsrapporter ingår även uppföljning av målsättningarna Rapporterna utvecklades under 2005 och denna utveckling kommer att fort sätta under år 2006. 10. Effektiv och ändamålsenlig organisation Målsättning Ambitionsnivå 2005 Utvärdering (Bokslut 2005) Förverkligat/åtgärd Införande av elektronisk fakturahantering Minst 75 % av stadens verksamhetsenheter använder elektronisk fakturahantering Elektronisk fakturahantering kom inte igång under år 2005 men planeringen av ibruktagandet fortsätter 18

VERKSAMHETSOMRÅDE: Personalfrågor VERKSAMHETSIDÉ Staden vill föra en personalpolitik som skapar sådana arbetsförhållanden, personalförhållanden och attityder, att personalen känner tillfredsställelse i sitt arbete och både vill och kan arbeta effektivt för att uppnå stadens syften. UPPFÖLJNING AV MÅLSÄTTNINGARNA År 2002 fastställdes stadens personalstrategi. För att garantera kommunmedlemmarna en högklassig och rätt dimensionerad service strävar staden till att hålla sin personal kunnig, engagerad och motiverad. Det ingår i personalbyråns uppgifter att kontinuerligt påminna stadens enheter om de strategiska principerna och att dessa bör följas. Att följa en planmässig och konsekvent linje ingår i riktlinjerna. Arbetsplatsdemokratin har i allt större utsträckning blivit en naturlig del av processen i samband med förändringar som berör personalen. Således föregås t.ex. organisationsförnyelser, personalförflyttningar och övriga väsentliga förändringar alltid av diskussioner vid arbetsplatsmöten. Med målsättning att höja arbetsmotivationen strävar man i personalpolitiken till att höja vi-andan och bygga upp ett ömsesidigt grundförtroende. Stävan är att arbetsförhållandet skall kännas tryggt och i arbetsuppgifterna bör ges rum för spontanitet och kreativitet. Atmosfären på arbetsplatsen skall vara positiv och uppmuntrande och därmed ge inspiration att ytterligare förbättra arbetsinsatsen. En saklig kontinuerlig växelverkan karaktäriserar umgänget mellan arbetsgivaren och fackföreningarnas representanter. Med huvudförtroendemän har hållits regelbunden kontakt och inga väsentliga meningsmotsättningar har funnits. De väsentligaste löneförändringarna görs alltid vid lokala förhandlingar. Man eftersträvar en rättvis och sporrande lönepolitik. Antal årsverken sektorsvis under åren 2001-2005 2001 2002 2003 2004 2005 Centralförvaltningen 40 42 43 43 48 Socialväsendet 383 390 399 402 183 Utbildningsväsendet 304 296 305 303 524 Tekniska verket 239 233 206 208 207 Övriga 148 153 173 142 142 Årsverken totalt 1114 1114 1126 1098 1104 sysselsättningsanställda ingår inte Arbetarskyddet TYKY: Stadens arbetarskyddsverksamhet har under året speciellt inriktat sig på de delområden inom arbetarskyddet som ingår i arbetarskyddsdistriktens projekt för 2004-2007, det vill säga: Hot om våld, mobbning, psykosocial belastning, bildskärmsarbete och tunga lyft. Dessa ingår naturligtvis även i den riskkartläggning som, enligt social- och hälsovårdsministeriets anvisningar, utför(t)s på arbetsplatserna. Verksamhetsprogrammet för arbetarskyddet har förnyats, anvisningar för hot om våld situationer utarbetats, likaså en plan för jämställdheten på stadens arbetsplatser. 19

Inom Tyky-verksamheten har den psykosociala belastningen haft stor prioritet. Bl. a. har skolning i Psykiskt välbefinnande och identifiering av psykisk belastning ordnats för cheferna och förmännen. Den konditionsbefrämjande verksamheten har i stort ordnats såsom tidigare år och riktats till hela personalen. Arbetsplatser med hög sjukfrånvaro har prioriterats. Ergonomikartläggningar (arbetshälsan) har gjorts och även riktade skolnings- och motionstillfällen har ordnats. Kuntoremontti har ordnats för lärare och städpersonal. För kuntoremontti-verksamheten har 4 000 erhållits i bidrag från SAL ry. Antalet sjukfrånvarodagar har under -05 ökat med 1 519 kalenderdagar. Närmare uppgifter i personalrapporten Sjukfrånvaro 2001 2005 (olycksfall ingår) 2001 2002 2003 2004 2005 Kalenderdagar/anställd 12,1 11,3 11,7 12,5 12,4 Sjukfrånv.dagar totalt 14 878 14 023 14 918 15 633 17 152 Arbetsolycksfall 2001 2005 2001 2002 2003 2004 2005 Antal olycksfall 33 43 36 46 45* Ersättningsdagar 851 688 519 511 525* * enl. statistik från IF, kan ännu ändra Personalutbildning: Under år 2005 gjordes en speciell satsning på utbildning av förmän. Ca 18 st. av stadens ledare och förmän deltar i Optimas (relativt omfattande) kurs med mål att avlägga specialyrkesexamen i ledarskap. Därutöver har 16 st. förmän genomgått en något enklare ledarskapsutbildning som till omfånget utgjorde 8 eftermiddagar. Enskilda föreläsningar har ordnats i samband med de månatliga chefssamlingarna. Det centrala utbildningsanslaget (i budgeten 40 000 euro) har använts på följande sätt: Adb-utbildning 27 900 euro Understöd för enskild utbildning 12 875 Övrig utbildning inkl. ledarskapsutb. 10 632 Totalt 51 407 euro Sysselsättningsverksamhet Största delen av sysselsättningsanslaget användes för anställningar för vilka arbetskraftsmyndigheternas sysselsättningsstöd kunde erhållas. Sommarjobb för skolungdomar och studerande har utgjort en kostnad på ca 150 000. Sysselsättningsprojektet Kombi 2 för sysselsättning av långtidsarbetslösa avslutades 30.4.2005. Under året startades samservicepunkten INTRO i samarbete med arbetskraftsbyrån, socialbyrån, Fpa-byrån och hälsovårdscentralen. Målsättningen för INTRO är att på olika sätt aktivera arbetslösa personer. Från år 2006 har INTRO utvidgats så att även grannkommunerna Nykarleby, Pedersöre, Kronoby och Larsmo ingår i projektet. 20

Stadens sysselsättningsåtgärder 2001-2005 2001 2002 2003 2004 2005 Arbetslöshetsgrad %, 10.9 10.0 9.6 9,4 8,9 Antal sysselsatta arbetslösa 99 101 97 106 79 Antal sysselsatta ungdomar 116 130 126 127 138 Antal sysselsatta inom projekt, 55 73 70 65 24 Total nettokostnad 1000, 400 473 484 533 584 EFFEKT 1. Tillgång på kvalitet och service - Palveluiden saatavuus ja laatu Målsättning - 2005 Ambitionsnivå 2005 Utvärdering (Bokslut) Kriterium/Mätare - Förverkligat/åtgärd Utvecklingsplaner för arbetarskyddet Utbildning av förmän Alla tekniska sektorns arbetsplatser har egna utvecklingsplaner för arbskyddet, gjorda på basen av riskkartläggning. (även andra arbetsplatser) Största delen av stadens ledare/förmän deltar i förmansutbildning som arrangeras på försorg av personalbyrån och utvecklingsenheten. Inom tekn sektorn har under - 05 80 % av arbplatserna gjort/håller på med riskkartl. 55 % har både gjort riskkartläggningen o. även uppgjort en utvecklingsplan för arb.skyddet. Avsikten är att detta skall göras vartannat år. För många arbplatser är det här den andra el. tredje kartläggningen Ca 18 ledare/förmän deltar i av Optima ordnad kurs med mål att avlägga specialyrkesexamen i ledarskap (20 kursdagar). På hösten/vintern 2005-06 ordnades ledar skapsutbildning för 16 deltagare (8 st halv- dagar Q- Energy). Enskilda föreläsningar för förmän har ordnats i samband med chefssamlingar(i samråd med arbetarinstituten). 21

VERKSAMHETSOMRÅDE: IT-strategi Staden Jakobstads IT-enhet utgör förvaltningsmässigt en del av personalbyrån. Den organisationsförändring, som gjordes år 2004, har visat sig vara bra. Personalbyråns övriga personal har deltagit i de för IT-enheten nödvändiga förvaltningsuppgifterna, och på detta sätt har IT-enheten kunnat koncentrera sig på utvecklingen och upprätthållandet av datasystemen. Angående olika alternativ för organiserandet av upprätthållandet av den grundläggande datatekniken, gjordes en utredning med en utomstående konsult. På basen av de av konsulten gjorda kostnadskalkylerna kunde konstateras, att i omfattande grad externalisera upprätthållandet av den grundläggande datatekniken skulle bli dyrare än ifall samma arbete förverkligas genom anställande av egen personal. Under verksamhetsåret 2005 togs ett nytt ärendehanteringsprogram i bruk, och skolningen i samband med detta förverkligades i samarbete med Arbis och programleverantören. Skolningen kommer att fortsätta under år 2006. I och med att socialcentralen flyttade till nya utrymmen, ersattes gamla datorer med nya och datatrafiknätet utvidgades till socialväsendets olika enheter. Samtidigt förnyades också de servrar som socialväsendet använder. Som ett internt projekt inom IT-enheten påbörjades en virtualisering av servrarna, vilket innebär, att de tidigare skilt fungerande bakgrundssystemen kan koncentreras till en defekttålig server, varvid den grundläggande datateknikens tillförlitlighet förbättras. För tillrättaläggandet och förebyggande av datasystemens och datanätens problem upprätthålls och utvecklas datasystemens skyddande och övervakningsmetoder så att dagens krav uppfylls. Skyddsmetoderna gällande virus- och olägenhetsprogram har effektivierats. Datasystemens användbarhet har varit god. Samarbete har idkats med lokala läroinrättningar. Studeranden har utfört sina praktikantperioder vid ITenheten. Samarbetet har gagnat både IT-enheten och de studeranden, som utfört sina praktikperioder. VERKSAMHETSOMRÅDE: Bostadsärenden VERKSAMHETSIDE Utföra de uppgifter som bostadslagstiftningen ålagt kommunen ex: förmedling av bostäder på sociala grunder godkänna räntestöd åt privatpersoner för byggande- och renovering av bostäder bevilja reparationsunderstöd åt åldringar och bostadsaktiebolag bevilja lättnader i betalningen av statliga lån övervaka användningen av statliga lån och bidrag följa med bostadsförhållandenas utveckling i staden FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN Kanslisten har arbetat deltid under en del av året och en arbetslös har varit anställd under samma tid. 22

Målsättningar bindande gentemot fullmäktige: SERVICENIVÅ Målsättning Få efterfrågan och utbud av hyresbostäder i balans genom att göra hyreshusen attraktiva EKONOMI /EFFEKTIVITET Målsättning Göra Jakobstad till en attraktiv ort att bo på Uppföljningssätt/ Utvärderingsmetod Antal bostadsbytare och tomma lägenheter Uppföljningssätt/ Utvärderingsmetod Antal flyttningar till stadens bostäder Målsättningsnivå år 2005 Minskat antal tomma lägenheter och fler långvarigt boende. Minskat antal bostadslösa Målsättningsnivå år 2005 Färre utflyttningar. Anskaffning av bostäder åt svårplacerade Utvärdering Antalet tomma lägenheter har ökat på grund av den livliga byggnadsverksamheten 51 st år 2005 17 bostadslösa personer år 2005 Utvärdering 35 familjer inflyttade på grund av erhållet arbete Ej genomförts. Antalet svårplacerade ökat p.g.a. ökat drogmissbruk NYCKELTAL: BS-2002 BS-2003 BS-2004 BU-2005 BS-2005 Ledigblivna bostäder 272 218 353 270 328 Tomma lägenheter 5 0 22 25 51 Bostadssökande 469 481 576 390 462 Under 25-åriga 59 65 83 80 95 Pensionärer 47 51 51 50 96 Bostadsbytare 59 54 71 65 65 Bristfälligt boende och utan 13 14 21 10 17 bostad Årsverken * 2,01 2 2,01 1,7 1,7 UPPFÖLJNING AV HUR PRINCIPERNA FÖR HÅLLBAR UTVECKLING BEAKTATS: Bostadsbyrån minskar på råvarubehovet och avfallsmängden genom att återanvända överblivna papper och kopierar blanketter istället för att beställa nya. 23

Hyres- och bostadsaktiebolag uppmanas att kontinuerligt underhålla fastigheterna för undvikande av dyra renoveringar senare samt uppmanar bolagen att förbättra byggnadernas närmiljöer vilket i sin tur gör bostadsområdena trivsammare och mera attraktiva. VERKSAMHETSOMRÅDE: Konsumentrådgivning, skuld- och ekonomisk rådgivning samt socialombudsverksamhet VERKSAMHETSIDÉ OCH FÖRVERKLIGANDE Med konsumentrådgivningen strävar man till att förbättra konsumenternas färdigheter så att de kan klara av konsumtionssamhällets krav. Konsumentrådgivaren hjälper vid redan uppkomna konfliktsituationer genom att ge råd hur man skall gå vidare eller sköta saken själv. Konsumentrådgivningen berör endast staden Jakobstads invånare, men förfrågningar kommer rätt mycket även från Nykarleby, Pedersöre och Larsmo. Det lagstadgade förverkligandet av konsumentrådgivningen övervakas av Konsumentverket. Konsumentrådgivningen fick i uppdrag att utreda 550 problem av olika slag. Åtta rådgivningstillfällen ordnades. Den bärande principen i skuld- och ekonomisk rådgivning är att hjälpa personer som är i ekonomiskt trångmål, är överskuldsatta. Det finns flera metoder; enligt den år 1993 stadgade lagen om skuldsanering antingen en frivillig eller av tingsrätten fastställd skuldsanering, Den ekonomiska rådgivningen har funnits med i ett par år. Via denna försöker man stöda behärskandet av ekonomin och förhindra en överskuldsättning. Skuld- och ekonomisk rådgivning omfattar de fem kommunerna inom området för Jakobstads avdelning vid Korsholms tingsrätt: Jakobstad, Nykarleby, Pedersöre, Larsmo och Kronoby med en befolkning om cirka 48.000 invånare. Verksamhetsplatsen finns endast i Jakobstad. Statsmakten bekostar verksamheten till hundra procent. Övervakningen handhas av länsstyrelsen och Konsumentverket. Klientbesöken uppgick till 214, av vilka 49 personer kom för första gången. Telefonsamtalen uppgick till flera hundra. Socialombudsverksamheten baserar sig på en lag som trädde i kraft år 2001: Lagen om socialvårdsklientens ställning och rättigheter. Lagen förpliktar kommunerna att utse ett socialombud, som fungerar såväl inom den offentliga som den privata socialvården. Socialombudet ger råd och bistår socialvårdens klienter från vaggan till graven genom att fungera som förlikningsman och vid behov bistå vid uppgörandet av anmärkningar. Socialombudets verksamhetsområde omfattar Jakobstad, Nykarleby och Pedersöre. Verksamheten övervakas av länsstyrelsen. Antalet kontakter uppgick till ett tjugotal från samtliga tre kommuner. VERKSAMHETSOMRÅDE: Intressebevakningstjänster Syftet med förmyndarverksamheten är att bevaka de personers intressen och rättigheter som p.g.a omyndighet, sjukdom, frånvaro eller någon annan orsak inte själva kan handha sin ekonomi. En intressebevakare kan tillsättas för personer som behöver stöd i skötseln av sina ekonomiska angelägenheter. 24

Magistraten är fr.o.m. 1.12.1999 förmyndarmyndighet i stället för förmyndarnämnderna. Handläggningen av tillståndsärenden överfördes från tingsrätterna till magistraten. Vid slutet av år 2005 hade allmänna intressebevakningen i Jakobstad 135 huvudmän, antalet anställda är 2 (intressebevakare + kanslist). I april 2005 flyttade intressebevakningen till Socialcentralens nya utrymmen i Stadshuset. VERKSAMHETSOMRÅDE: Utvecklingsenheten VERKSAMHETSIDÉ Utvecklingsenheten har det övergripande administrativa ansvaret för följande områden i stadens organisation oberoende av vilken sektor som sköter verkställigheten: Trafik Upphandling Projekthantering Externt imageskapande Extern information Förvaltningsutveckling Utbildning av personal och förtroendevalda VERKSAMHETSMÅL Trafik Vipparetrafiken skapar möjligheter för alla att utnyttja serviceinriktad beställd kollektivtrafik i stadens centrala delar. På sikt skall trafiken utvidgas tidsmässigt och göras resursstarkare så att också allt flera arbetsresor kan göras med hjälp av Vippare-bussarna. Regionbiljetten skall marknadsföras och området för användningen av den utvidgas till hela före detta Vasa län: Österbottens regionbiljett. Den gamla regionbiljetten kvarstår jämsides med den nya. Matartrafiken till Kronoby fortsätter. Syftet med trafiken är att bidra till rörligheten och att främja företagslivets intressen. Matartrafiken till Bennäs upprätthålls i samarbete med länsstyrelsen. Visavi de statliga myndigheterna bevakar staden kontinuerligt lagstiftnings-, ekonomiska och övriga aktuella frågor som gäller trafik och logistik som helhet. Den övergripande målsättningen för trafikens del är att säkerställa väl fungerande, täckande, mångsidiga och ekonomiskt försvarbara lösningar gällande logistiken för staden Jakobstads del. Projekthantering Svara för stadens deltagande i projekt som beslutats av stadsstyrelsen eller stadsdirektören. Att inkomma till stadsdirektören med förslag om nya projekt där staden kunde delta. Externt imageskapande Att förbättra stadens image genom deltagande i mässor, konferenser, kongresser och andra sådana tillfällen där staden på ett synbart sätt kan framträda. Genom att skapa nätverk inom olika områden strävar staden till att bli medlem i sammanslutningar inom olika områden både för eventuellt deltagande i EU-projekt och i andra former av samarbete. 25