Brister i exekutiva funktioner



Relevanta dokument
Bemötande och beteendeanalys

SAMSPEL OCH KOMMUNIKATION

Sociala berättelser och seriesamtal

Om autism information för föräldrar

Om autism information för föräldrar

Autismspektrumtillstånd

Tidig upptäckt av AUTISM på BVC

Bilaga 3: Funktionell kartläggning (FAI)

Information till föräldrar. Habiliteringsmottagningens insatser för små barn med autism

Lek. Undersökande lek Symbollekar och fantasilekar

Förutsättningar för samspel, lek och aktiviteter

Pedagogiskt beskrivningsformulär utifrån skolsituation av barn-ungdom som utreds vid BUP Dalarna

Pedagogiskt beskrivningsformulär utifrån skolsituation av barn-ungdom som utreds vid BUP Dalarna

Kommunikation - Att överföra känslor och information mellan människor

pedagogiskt perspektiv Meningsfulla aktiviteter och kommunikation Språkets funktion och utveckling Människan söker efter mening

FUNCTIONAL ASSESSMENT INTERVIEW (FAI)

Aspeflo om Autism.

Neuropsykiatri i förskolan

STÖD VID MÖTEN. Om det här materialet

Träna barn och ungdomar med ADHD/ADD och autism/asperger. Ett kunskapsmaterial för idrottsledare

Att möta människor med neuropsykiatrisk diagnos

Samspråk. Stöd i kommunikation tillsammans med barn med synnedsättning i kombination med ytterligare funktionsnedsättning

ADHD vad är det? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON

u Leken ur ett historiskt perspektiv u Lek och samspel u Lekutveckling u Sinnen och perception u Barnets förmågor u Att skapa förutsättningar för lek

Barn och ungdomsverksamheten Att möta alla elever och se möjligheter i svårigheter

ADHD/ADD & Autismspektrum tillstånd (AST)

TILLGÄNGLIG FÖRSKOLA FÖR ALLA!

tar fysisk kontakt söker fysisk kontakt

Dagens innehåll. Om grundläggande kommunikation. Symptomtriaden (Wings triad) Autism (ASD) enligt DSM-5. Vad är kommunikation?

En sjöhäst är inte alltid en sjöhäst

Om intellektuell funktionsnedsättning (utvecklingsstörning)

Idunskolans lokala pedagogiska planering. Läsåren 2015/16 och 2016/17

Autismspektrumtillstånd hos vuxna. Agneta Hell

Montessori i Lövestad

Vägledning till Från bild till ord (Dimodimage)

AUTISMSPEKTRUM- TILLSTÅND I SKOLAN. UMEÅ Barbro Ivars-Aroch Överläkare, BUP Umeå/ Umeå Universitet

NALLELEK LäraMera / Swedish Media Art /

Lasse Andersson Coaching Boendestöd Stöd i vardagen. lasse@adhd-coaching.se

BARN MED AUTISM ATT FÖRA SAMTAL MED

Kartläggningsformulär (bilagor ur boken Aspeflo om Autism)

Presentationsrunda. Vad uppskattar du mest hos ditt barn? Vad oroar du dig mest för?

Att leva i en annorlunda värld

Studieteknik. Använd hjälpmedel För att kunna lära dig på ett effektivt och roligare sätt måste du använda alla hjälpmedel som finns tillgängliga:

Om intellektuell funktionsnedsättning

TUVANS MÅL OCH LOKALA HANDLINGSPLAN / 2010

Sinnenas samspel. Eva Staffans

Pedagogisk beskrivning- förskolebarn

Trakasserier och kränkande behandling kan vara fysiska, verbala, psykosociala eller skrivna. Upprepade handlingar kallas för mobbning.

Kvalitetsdokument för Djur & Skur 2014/2015, Pedagogisk omsorg

Jag vill bli medlem i Vill du bli medlem i Autism- och Aspergerförbundet! Autism- och Aspergerförbundet?

Unga vuxna och neuropsykiatri "Ju mer man tänker, ju mer inser man att det inte finns något enkelt svar Nalle Puh

1. Jag har bra självkänsla och tycker om mig själv som jag är oavsett vad jag presterar.

Lärarhandledning Vi berättar och beskriver

Ballongleken. Bild från Bas: Arasaac, Sergi Palao. För info om symbollicenser:

SAMSPEL OCH KOMMUNIKATION

Vad är autism? Lotsen Centralt skolstöd. Cecilia Ljungström. Malin Nilsson. Specialpedagog

1 Rekommendationer. Gunilla Bromark Tina Granat Nils Haglund Eva Sjöholm-Lif Eric Zander. Reviderad 2012 av Gunilla Bromark och Tina Granat

Lära känna varandra. För äldre barn kan man ställa sig upp och passa bollen med fötterna.

Handlingsplan för Logen, Båset och Spiltan

ADHD och autism. Björn Kadesjö. Vad är ADHD? ADHD i olika åldrar 1/ Vad är ADHD? 1. ADHD i olika åldrar 1. Så vanligt är ADHD 2

Tips & knep för tidigt samspel och kommunikation.

Dagens program. Återkoppling föregående seminarie Fika Språkstörning Symwriter, InPrint Hemuppgift

Lasse Andersson Coaching Boendestöd Stöd i vardagen.

Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår

Inger, Helena och Sara arbetar heltid och finns på avdelningen mellan 6.30 och

Lite Emil ibland. Information om Aspergers syndrom till skolorna och eftermiddagsvården

glädjestunder ni kan ha tillsammans på tu man hand minskar sannolikt på känslan av missnöje och desorientering.

TUVANS MÅL OCH LOKALA ARBETSPLAN / 2010

Om autism information för föräldrar

Lärarhandledning Vi berättar och beskriver

Att bygga språk/engelska för elever med språkstörning

Elva olika begrepp som man ofta stöter på i litteratur om diagnoser inom autismspektrat

PECS ett sätt att lära sig funktionell kommunikation

Östbergaskolans arbetsplan för förskoleklass. Läsåret 2013/2014

Ett namn på sina problem Omgivningen Förståelse för sig själv Möjlighet att få rätt stöd Tänka funktionshinder istället för lat, slarvig, en ökad tro

HUR ÄR DET ATT UPPLEVA VÄRLDEN ANNORLUNDA? 11 övningar att använda i klassen

STRÄVANSMÅL VISÄTTRASKOLAN - FÖRSKOLEKLASS

Kvalitetsberättelse. Verksamhet och datum: Norrgårdens förskola 2017

Barn med specialbehov. 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening

Att leva med autism. och upplevelser av föräldraskap. Heléne Stern & Lina Liman

Hur det är att leva med NPF

Operant inlärning. Thomas Jakobsson Samordnare och handledare HVB.

-Autism - Vad innebär det och hur kan jag som pedagog arbeta för att möta barnet?

Tidshjälpmedel och kalender

SCHENSTRÖM VÄGAR TILL MINDFULNESS RÅD FÖR EN BÄTTRE VECKA BONNIER FAKTA

Annorlunda tänkande vid intellektuell funktionsnedsättning. Grundproblem. Grundproblem. SvenOlof Dahlgren E-post:

«2 5» NORDISKT FORMULÄR FÖR UTREDNING AV BARNS UTVECKLING OCH BETEENDE Småbarnsversion för barn i åldern 2 till 5 år

Barn i behov av särskilt stöd i förskolan

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det!

Det sitter inte i viljan. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och pedagogiska verktyg.

NPF. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.

Tydliggörande pedagogik en introduktion

Personer med autism lider ofta av stress

VAD MENAR VI MED KOMMUNIKATION? Möjligheter för Kommunikation. Vad betyder kommunikation för livskvalitet i vardagen?

Schema meditationer och utvecklingsbok Här&Nu programmet

Presentationsrunda. Vad uppskattar du mest hos din son eller dotter med autism? Vad oroar du dig mest för?

Barn och elever som utmanar

Träningsläge. copyright 2007, Maria Hagström, Skogsborgs Gård HB

Faktorer av betydelse för en flerspråkig utveckling. Sociala faktorer. Språkliga faktorer. Pedagogiska faktorer

Pedagogisk kartläggning F-9

Transkript:

Autism Socialt samspel Kommunikation Fantasi, lek, beteenden, intressen Ofta över- eller underkänslighet för vissa ljud, beröring, lukter och liknande, perioder av överaktivitet, sömn- och ätproblem

Brister i exekutiva funktioner Svårigheter att se och minnas sammanhang att inse konsekvenser och avbryta ett beteende att sortera information och att dra slutsatser av tidigare erfarenheter planera och organisera Medför att barnet får svårt att använda den begåvning det har.

Socialt samspel Alltid nedsatt. Mindre ofta, kortare stunder och på ett annat sätt än sina jämnåriga. Innebär inte total avsaknad av eller ointresse för socialt samspel. En liten utveckling av den sociala förmågan kan få stor betydelse.

Sensomotorik Handlar dels om hur vi upplever och reagerar på intryck från våra fem sinnena, dels om hur vi rör oss. Många barn med autism uppfattar och reagerar annorlunda på olika sinnesintryck.

Saknas forskningsstöd för att sensomotoriska behandlingar skulle vara effektiva. Motion är dock nyttigt för alla människor och visar positiva resultat när det gäller bland annat problembeteende för barn med autism.

Tidig träning Hjärnan är mer formbar Barnet inte halkat efter i utvecklingen och har därför mindre att ta igen Barnet inte hunnit utveckla så många rigida beteendemönster som kan göra det svårare att genomföra ett träningsprogram

Intensiv träning Små barn ägnar sin vakna tid åt att lära sig nya saker. De lär sig av sig själva. Planerade och strukturerade aktiviteter flera timmar varje dag under hela året och under flera års tid. 15-40/ vecka

Socialt samspel/lek En viktig del av den sociala träningen är att barnen får vara och leka med normalt utvecklade barn.

IBT intensiv beteende terapi ABA - applied behaviour analyses Lövås metoden

Inlärningshandikapp Att lära sig lära Intensivt, målinriktat och steg för steg. Motivation, härmning, struktur och generalisering. Små uppnåbara steg. Barnet ska lyckas!

Motivation Barn med autism svårt att föreställa sig något, svårt att förstå orsak-verkan och saknar inre drivkraft att lära. Drivkraften måste komma utifrån. Göra belöningen synlig.

Motivation 1. Ta reda på vad barnet tycker om 2. Ge barnet maximal chans att lyckas 3. Omedelbar belöning vid rätt svar 4. Var tydlig vid beröm 5. Mål ge verbal belöning 6. Belöning självständiga uppgifter 7. Välja belöning, uttrycka sin vilja

Struktur Ha ögonkontakt med barnet Ha barnets hela uppmärksamhet Ge korta tydliga uppmaningar Arbeta stegvis (tex klippa) Gå vidare när barnet klarar 8 av 10 Arbeta på rätt nivå (anteckna fysisk, verbal hjälp) Upprepa övningen 10 5, varva Anpassa mängden övningar (ålder, dagsform) Håll kvar barnets uppmärksamhet, snabbt tempo, påminn om belöning Repetera

Härmning Viktig förutsättning för att lära. När barnet kan sitta på en stol, ha ögonkontakt och ha händerna stilla. Grovmotorisk härmning gör så Klappa, vinka, ta på näsan, ansiktshärmning (förövning språkljud)

Generalisering Barn med autism svårt att tillämpa vidare något inlärt. Tex boll, olika bollar, 3D, 2D Olika miljöer, olika personer Ta vara på alla tillfällen i vardagen

Innehåll i träningen 1. Att lära sig att lära Sitta, uppmärksamma, ögonkontakt 2. Imitation, matchning, grundläggande språk Motorisk imitation, lägga lika, följa verbala instruktioner, verbal imitation, lära lekbeteende 3. ADL- färdigheter Toa, klä på sig, bordsskick 4. Kommunikationsträning Impressivt/expressivt språk (objekt, handlingar, storlek, färg, form, prepositioner, pronomen, tid, fraser) 5. Vidga kontakten med omvärlden Självförtroende, känslor, fantasi, affärer, restauranger

Impressivt språk Kom Sitt Slut Titta Händer still Stå Klappa Stampa Armar upp

Imitation (Gör så) Lägga kloss i burk Bygg lika lego Pussel Grovmotorisk imitation Finmotorisk imitation Verbal imitation

Matchning sortering Objekt - objekt Bild bild Objekt bild Bild objekt Kategorier (möbler, frukter, leksaker) Färg, form, storlek

Impressivt språk Pekbok (peka bil, docka ) Ge mig objekt bilder Docklek (krama dockan, mata, pussa, sova, tvätta ) Prepositioner (på, under, bredvid, bakom, framför )

Expressivt språk Vad vill du ha? peka Vad är det? (bil, docka, ) Ja/nej Namnge personer Verb

Tänka på träning Bra miljö Aktiviteterna är välstrukturerade och noggrant pedagogiskt planerade Strategier för generalisering, olika personer i olika miljöer och sammanhang träningen är uppbyggd i små steg Att man förstärker korrekt beteende Att man är medveten om sig själv, inte avslöjar rätt svar Repetition - möjlighet att öva samma saker många gånger på ett varierat sätt Man bygger på sådant som barnet tycker om och är intresserat av I korta sekvenser i intervall om 15-20 minuter En-till-en, speciellt när nya färdigheter ska läras in

Kommunikationsförm rmåga Träna både tal och andra alternativa sätt att kommunicera. Förutom att kommunikation är grunden för annan träning och mänsklig samvaro, anses barn som har en fungerande kommunikation få mindre problembeteenden.

Alternativ och kompletterande kommunikation Tecken Bilder (till exempel PECS) Samtalsapparat eller handdator

Kommunikation Skapa situationer där barnet inte kan låta bli att kommunicera och därigenom så småningom förstå poängen med att kommunicera. Sätt strumporna på händerna Lägg en kaka utom räckhåll

Problembeteenden svårigheter att kommunicera brister i den sociala förmågan bristande förståelse upplever sinnesintryck på ett annorlunda sätt

Förebygga problembeteenden autismvänlig miljö Undvik sånt som barnet tycker är obehagligt. Barnet ska lätt kunna hitta aktiviteter som det tycker om. Ge barnet uppmuntran/belöningar. Barnet ska vara aktivt så mycket som möjligt. Använd visuella scheman så att barnet i förväg vet vad som ska hända. Barnet och personerna runt om behöver ha ett sätt att kommunicera som fungerar. Det är bra om det finns normalutvecklade jämnåriga i barnets miljö.

När problembeteenden har utvecklats En beteendeanalys: 1. Man definierar själva beteendet. 2. Man identifierar sådant som leder till att barnet utför beteendet och sådant som inte leder till det. 3. Man beskriver de konsekvenser beteendet får för barnet, vad barnet får ut av sitt beteende. Observera barnet och för protokoll

Strategier för att påverka beteendet Påverka de faktorer som på olika sätt som utlöser problembeteendet. Lära barnet andra mer lämpliga beteenden men som ger barnet samma tillfredsställelse eller effekt. Undvika att förstärka de oönskade beteendena på ett genomtänkt sätt. Förstärka de konkurrerande och lämpligare beteendena på ett genomtänkt sätt. Försäkra sig om att personal och andra som ska genomföra detta förstår vad det handlar om och har förmågan att klara av det. Observera barnet kontinuerligt för att se om det man gör har effekt.

Lättare ta till sig information Visuellt stöd - scheman - seriesamtal - sociala berättelser

Trippelkommunikation www.kungälvsmotorik.se

Matproblem? Små portioner av det nya åtföljas av en liten portion favoritmat, eller klunk att dricka. Lång tid att vänja sig. Undvik Vill du ha? bättre Nu ska du få smaka, För lite äldre barn kan man använda sociala berättelser om det roliga, vanliga och nyttiga i att äta olika slags mat. Lustfyllt, positivt. Delta i matlagningen. Tillsammans kan göra listor på maträtter, där man vartefter kan pricka av vad som prövats och godkänts. Eller man kan utgå från kostcirkeln där man prickar in på tallriken hur mycket av de olika sorterna man fått med. Rutiner, lugn miljö

Styrkor förmåga att ta till sig information via synen, den så kallade visuospatiala förmågan ett gott minne för detaljer specialintressen

Dator/TV Lärorika dataspel, filmer Tydligt, roliga ljud, klara färger, direkt respons, förutsägbart och man kan göra exakt samma sak gång på gång utan att det ändras. Begreppsinlärning, sortering, kategorisering, finmotorik, följa instruktioner. PPT Datatek Pino, Abrakadabra, Pippi Långstrump, Kalle Kunskapsserien, De första 1000 orden. Videoinlärning

Lekar Blåsa såpbubblor, ballong, fjäder ögonkontakt, ord Spel bygga klosstorn, keps markera tur Snurra flaska bilder krypa, hoppa, stå på ett ben 5- kamp (bollar i hink, hoppa säck, sked ägg..) Hinderbana Skattjakt foton Egna brädspel (belöningsrutor) Dansstopp Bild föremål, känna i en påse

Samtala om Anlagstavla foton Kontaktbok Digitalkamera Foton från resa/helg med text samling

Råd Informera andra föräldrar/personal Bra miljö (ljud, ljus) Schema för dagen Tydliga instruktioner (konkret språk,ögonkontakt på barnets nivå) Träna med barnen Hjälp på rasten, fri lek Mat (speciell mat, lugn miljö) Lugnt rum/vrå, studsmatta Om ni misstänker autism, våga ta upp det

Boktips Lära sig lära en väg till språket för barn med autism av Gun-Louise Lyrén www.mareld.se Behavioral intervention for young children with autism av Catherine Maurice www.amazon.com

Länkar Hela lektioner att ladda ner, även för särskolan! www.lektion.se Läromedel och hjälpmedel för personer med olika funktionshinder. www.kungalvsmotorik.se Programvaror och datoranpassningar speciellt för personer med funktionshinder www.hargdata.se www.autismforum.se

Tack!