Kunskapsbrister om idrott och hälsa hos elever med invandrarbakgrund

Lärande och samhälle Skolutveking och ledarskap Examensarbete 15 p Kunskapsbrister om idrott och hälsa hos elever med invandrarbakgrund Lack of knowledge about sports and health of pupils with an immigrant background 15 högskolepoäng, grund nivå Alia Zayni Lärarexamen 270hp Heltid/Distans Lärarutbildning, ULV ( idrott och hälsa) 90hp. Slutseminarium 2016-01-11 Examinator: Magnus Erlandsson Handledare: Björn Lundgren 1

Sammanfattning Syftet med examensarbetet är att undersöka vilket synsätt invandrarelever och deras föräldrar har på ämnet idrott samt vilken kunskapsbrist som finns kring ämnet i fråga hos gruppen. Målet är att få reda på om det finns ett samband mellan kunskapsbristerna och svårigheterna. Arbetets problemprecisering är: -Vad tycker elever om idrott och hälsa allmänt och som ämne i skolan? -Vad tycker föräldrar om idrott och hälsa allmänt och som ämne i skolan? - Hur påverkas eleverna av kunskapsbrister och svårigheter om idrott och hälsa? -Vilken inverkan har förutsättningarna på elevernas synsätt i ämnet? Jag har fått svar på min undersökning genom en enkätundersökning och intervjuer. Resultatet av enkäterna visar att elever i årskurs 9 anser att idrott och hälsa är lika viktigt som andra ämnen i skolan. Dock har eleverna svårigheter i vissa moment. Svårigheterna är under och efter lektionerna. De sker oftas på simning, orientering eller när de ska duscha och byta om. Och de beror på olika faktorer som kulturella eller religiösa tankar. Med hjälp av en kvalitativ undersökningsmetod har intervjuer genomförts med fem föräldrar. Föräldrarna har olika bakgrund och varierande vistelsetid i Sverige. Resultatet visar att nästan alla föräldrar har bra kunskap om idrott och hälsa, dock i varierande grad beroende på olika familjeförhållanden. Slutsatsen av min studie tyder på att eleverna med en annan bakgrund brukar ha svårigheter i vissa moment under och efter idrottslektion. Nyckelord: Idrott och hälsa, skola, skolverket, undervisning, läroplan, enkät, intervju, kunskapsbrist, svårigheter invandrarelever, föräldrar, kultur. kvalitativ 2

Innehållsförteckning Sammanfattning...2 Innehållsförteckning...3 1. Inledning med bakgrund...4 1.2 Syfte och frågeställning 4 2. Litteraturgenomgång......5 2.1 idrott och hälsa i läroplan...5 2.2 rörelsebegrepp..6 2.3 hälsa och livsstil 7 2.4 friluftsliv och utevistelse..9 2.4.1 Kultur och bakgrund om friluftslivet..9 2.4.2 Samhällsperspektiv om friluftsliv 10 2.5 Idrott och hälsa som en del av idrotts kulturen och samhället 11 3. Metod..13 3.1 Urval.13 3.2 Genomförande..15 3.3 Etiska aspekter...16 4.Redovisning av resultat......17 4.1 Enkätundersökning..17 4.2 Intervjuundersökning... 25 4.3 Analys...29 5. Diskussion... 31 6. Slutsatser...34 7. Förslag till kompletterande undersökningar...35 8. Källförteckning...36 9. Bilagor 38 9.1 Bilaga 1 38 9. 2 Bilaga 2...39 9. 3 Bilaga 3... 40 9. 4 Bilaga 4... 42 3

1. Inledning och bakgrund I Sverige är idrott och hälsa ett skolämne som undervisas från grundskolan till och med gymnasieåren beroende på vilken gymnasielinje som väljs. I läroplanen (2011) motiveras idrott och hälsa genom att det är viktigt för elevernas såväl fysiska som psykiska välbefinnande. Ämnet syftar till att eleverna ska utveckla sina rörelseförmågor och skapa intresse för fysisk aktivitet och naturvistelser. Undervisningen i idrott och hälsa i skolan ska skapa positiva upplevelser av fysisk aktivitet och kunskaper i ämnet anses vara en tillgång för både individen och samhället. Under min verksamhetsförlagda utbildning från årskurs 7-9 fick jag möjlighet att undervisa elever med annan än svensk bakgrund i idrottsämnet. Under denna tid märkte jag att många av eleverna hade svårigheter i flera idrottsmoment som t.ex. simning, friluftsliv och utevistelser. De har också svårigheter med att vara ombytta och att duscha vilket jag tror bottnar i kunskapsbrister kring idrott och hälsa. Med anledning av att ämnet är viktigt ville jag göra en närmare undersökning av vilka svårigheter som elever upplever med idrott i skolan. Det är viktigt att kartlägga vilka problem och uppfattningar som finns för att kunna komma åt och förebygga dessa. 1.2 Syfte och frågeställningar Syftet med mitt examensarbete är att undersöka vilket synsätt invandrarelever och deras föräldrar har på ämnet idrott samt vilken kunskapsbrist som finns kring ämnet i fråga hos gruppen. Målet är att få reda på om det finns ett samband mellan kunskapsbristerna och svårigheterna för ämnet i fråga. För att uppfylla syftet med arbetet används följande frågeställningar: 1. Vad tycker elever om idrott och hälsa allmänt och som ämne i skolan? 2. Vad tycker föräldrar om idrott och hälsa allmänt och som ämne i skolan? 3. Hur påverkas eleverna av kunskapsbrister och svårigheter om idrott och hälsa? 4. Vilken inverkan har förutsättningarna på elevernas motivation i ämnet? 4

2. Litteraturgenomgång 2.1 Idrott och hälsa i läroplanen Idrott och hälsa har stor betydelse för människors livsstil, genom idrotten ska vi få positiva upplevelser och bli aktiva i samhället. Idrott och hälsa har stor betydelse i svenska skolan också, detta ser man tydligt i läroplanen från (2011) som obligatoriska skolformerna i grundskolan, grundsärskolan, sameskolan och specialskolan, idrottslärarna ska genomföra sin undervisning från kursplanen (Skolverket, 2011). Syftet med kursplanen är att eleverna utvecklar sina rörelseförmågor genom att genomföra olika fysiska aktiviteter. Samtidigt ska eleverna få möjlighet att utveckla sin kunskap och förmåga om idrott och hälsa genom att uppleva olika utemiljöer under olika årstider. I läroplanen (2011) för idrott och hälsa understryks relationen mellan livsstil, livsmiljö och livskvalitet som kan hjälpa eleverna att ta hand om sin hälsa i framtiden. Genom undervisningen i ämnet idrott och hälsa ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att röra sig allsidigt i olika fysiska sammanhang, planera, praktiskt genomföra och värdera idrott och andra fysiska aktiviteter utifrån olika synsätt på hälsa, rörelse och livsstil, genomföra och anpassa utevistelser och friluftsliv efter olika förhållanden och miljöer, och förebygga risker vid fysisk aktivitet samt hantera nödsituationer på land och i vatten. Centralt innehåll har uppdelat i idrottsämne till tre begrepp som ska behandlas i undervisning i idrott och hälsa (Skolverket, 2011). Rörelse Hälsa och livsstil Friluftsliv och utevistelse Varje kunskapsområde finns olika punkter. det är punkterna beror på vilken årskurs undervisning. Nedan presentera central innehåll i årskurs 7-9 (Skolverket, 2011). 5

2.2 Rörelse begreppet Under 1900-talet ökade intresset för att rörelse som ett pedagogiskt hjälpmedel. Inte bara för att utveckla fysisk förmåga utan även andra sidor av människors personligheter. I skolan idag har eleverna stor möjlighet att utveckla sin rörelseförmåga under idrottsundervisning. Genom rörelsekompetens skapar god motoriska förmåga som visar självförtroende för eleverna. Och tvärtom, påvisas brister i motoriska färdigheter hos elever som känner sig obekväm i olika områden i livet med svårighet att koncentrera och lära sig (Larsson & Meckbach, 2007). Det handlar rörelse i central innehåll många aspekter i olika årskurser, årskurs 7-9 (Skolverket, 2011) Komplexa rörelser i lekar, spel och idrotter, inomhus och utomhus, samt danser och rörelser till musik. Styrketräning, konditionsträning, rörlighetsträning och mental träning. Hur dessa aktiviteter påverkar rörelseförmågan och hälsan. Traditionella och moderna danser samt rörelse och träningsprogram till musik. Olika simsätt i mag och ryggläge. Rörelse inkluderar många aktiviteter såsom att springa, hoppa, klättra, balansera, leka och spela olika lek och spel. Dans spelar stor roll för rörelse och det är innebär traditionella och moderna danser till musiken. Rörelse inkluderar alla rörlighetsträning, styrketräning och konditionsträning samt olika simsätt. Det finns ett gemensamt band mellan rörelse, kost och hälsa. Eleverna ska få möjlighet att uppleva utemiljö och natur. I och med att den nya kursplanen i idrott och hälsa ställer upp kunskapskravet att elever ska kunna simma i årskurs 6 är skolan också, i enlighet med skollagen, ansvarig för att eleverna ska ges möjlighet att uppnå simkunnighet (Larsson, Håkan & Meckbach, Jane, 2007, s.55). Simning är en viktig del av idrottsundervisningen. Eleverna ska kunna simma minst 200 meter varv och 50 meter ryggläge. Eleverna ska kunna simma ryggsim och någon sorts bröstsim, utveckla sin vattenvana och simkunnighet vilket anges i kursplanen (Skolverket, 2011). 6

Genom simundervisning ska eleverna få möjlighet att utveckla sina kunskaper om säkerhet och risker. Dessutom är vattnet en bra lek och lärandemiljö som läraren kan använda olika övningar för att lyfta fram elevens motoriska färdighet genom att hoppa, glida, balansera och förflytta sig i vattnet (Sjödin, 2008). 2.3 Hälsa och livsstil Hälsa och livsstil är en viktig uppgift för skolan, genom skolan ska eleverna få olika aspekter om livsstil och lära sig god hälsa. Skolan har ett ansvar att främja elevernas fysiska utvecklingsförmåga och lyfta fram hälsofrämjande som påverkar positiv på elevers livsstil. Syftet med hälsa och livsstil i skolan är att ge eleverna en stor erfarenhet av olika fysiska aktiviteter och lära eleverna hålla ansvar för den egna fysiska träningen och förbättra ett intresse för motion, idrott och hälsa (Utbildningsdepartementet, 1994). Kursens centrala innehåll betonar om hälsa och livsstil, det handlar på olika faktorer om hälsan, fysisk aktivitet, psykisk hälsa, kost, rörelse och levnadsvanor. Att sätta upp mål för fysiska aktiviteter, till exempel förbättring av konditionen. Ord och begrepp för och samtal om upplevelser och effekter av olika fysiska aktiviteter och träningsformer. Arbetsställningar och belastning till exempel vid fysiska aktiviteter och förebyggande av skador, genom till exempel allsidig träning. Olika definitioner av hälsa, samband mellan rörelse, kost och hälsa och sambandet mellan beroendeframkallande medel och ohälsa. Kroppsideal inom idrotten och i samhället i övrigt. Dopning och vilka lagar och regler som reglerar detta. Första hjälpen och hjärt och lungräddning. Hur individens val av idrotter och andra fysiska aktiviteter påverkas av olika faktorer, till exempel av kön. Fysiska aktiviteter påverkar elevens utveckling som t.ex. att hjälpa till att lösa psykiska problem. Genom fysiska aktiviteter kan eleverna öka sitt självförtroende och släppa sin oro, olust med ökad koncentrationsförmåga som leder till en bättre skolprestation. Andra orsaker 7

som lyfts fram den fysiska aktivitetens betydelse för att utveckla tankeförmågan för andra ämnen i skolan (Willis & Campbell, 1992). Idrotten i skolan har stor betydelse för elevernas liv genom att det skapar goda möjligheter att uttrycka en bra livsstil, dessutom kan undervisningen i idrott och hälsa ta hänsyn till elevernas skilda villkor och hjälpa att lyfta fram jämställdhet mellan pojkar och flickor när det handlar om fysisk förmåga. Eleverna ska kunna vara med i undervisningen och stärkas utifrån sina egna förutsättningar. Idrotten har stor betydelse för hälsan och livsstilen, av den anledningen ska eleverna få bra inblick i hur den egna kroppen arbetar och hur det fungerar med goda matvanor och genom regelbunden motion som påverkar bättra på sitt fysiska och psykiska välmåga (Vårt behov av rörelse, 1996) Enligt folkhälsomyndigheten har Varje barn har rätt till utbildning, hälsa och säkerhet. Skolan ska främja barns och ungdomars utveckling och lärande samt ge dem en livslång lust att lära, och tillsammans med hemmen främja deras allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare. På så sätt är hälsa och utbildning oupplösligt förenade, och det finns en växelverkan mellan dem. Ungdomar som mår bra tenderar att lära sig bättre. Internationella studier visar att satsningar på utbildning kan leda till bättre folkhälsa och generellt sett har personer med låg utbildning sämre hälsa än de med högre utbildning (Folkhälsomyndigheten, 2016). Forskningen visar att breda hälsofrämjande insatser i skolan påverkar barns hälsa positivt, så att de rör sig mer och äter bättre både i skolan och på fritiden. Skolbaserade program kan också förebygga fetma hos unga. Skolan har alltså stora möjligheter att påverka barns hälsa. Inte minst eftersom både elever, föräldrar, personalen och de förtroendevalda förenas i en önskan att skapa en hälsofrämjande arbetsplats för alla, där livsglädje kombineras med hälsa, utveckling och lärande (Folkhälsomyndigheten, 2016). 8

2.4 friluftsliv och utevistelse Begreppet friluftsliv är ett område inom idrott och hälsa som påverkar på elevernas utvecklingsförmåga genom att anpassa utevistelser utifrån olika miljöer. I ämnet idrott och hälsas syfte framhålls det att eleverna utvecklar förmågan att vistas i utemiljöer och naturen under olika årstider, och få förståelse för värdet av ett aktivt friluftsliv (Skolverket, 2011). Svenska skolor lägger stor uppmärksamhet åt undervisning i naturen på olika nivåer. De Svenska skolorna i Sverige har dessutom valt friluftsliv som ett kunskapsområde inom ämnet idrott och hälsa (Arnegård, J. Backman, E. & Sandell, K. 2011). Skolverket har gett betydelse till friluftsliv och utevistelse genom läroplanen och att friluftsliv betraktas som värdefull och intressant ämne i skolundervisningen. Det står i kursplanen i idrott och hälsa att alla eleverna i skolan får ta del av friluftsliv i ämnet idrott och hälsa och uppleva det i olika former. I friluftsliv undervisning eleverna ska vara i utemiljöer under olika årstider och de ska få utveckla olika kunskaper (Skolverket, 2011). Friluftsliv och utevistelse i årskurs 7-9 Att orientera i okända miljöer med hjälp av kartor och andra hjälpmedel förpositionering. Hur olika friluftslivsaktiviteter kan planeras, organiseras och genomföras. Rättigheter och skyldigheter i naturen enligt allemansrätten. Kulturella traditioner i samband med friluftsliv och utevistelse. Badvett och säkerhet vid vatten vintertid. Hantering av nödsituationer i och vid vatten med alternativa hjälpredskap, enligt principen för förlängda armen Skolans ansvar är att lyfta fram friluftslivets koppling genom kultur och tradition som finns i Sverige när det varar i utemiljö. Eleverna ska få bra kunskaper, erfarenheter, upplevelser och säkerhetsaspekter på friluftsverksamhet och ska kunna erbjuda eleverna en fantastisk möjlighet att kunna njuta av omvärlden. 9

2.5 Kultur och bakgrund om friluftsliv Sverige är ett fantastiskt land med tillgångar till natur, skog, berg och ett stort antal sjöar. Alla dessa faktorer skapar bra möjligheter till friluftsliv i Sverige. Därför har begrepp som ''naturen'' blivit en viktig prioritet hos svenska folket. Naturupplevelserna är viktiga i våra liv. Genom naturen kan vi fostra barnen till fria tänkande och självständighet (Lundegård, I. Wickman, P. & Wohlin, A. 2004) En majoritet av svenskar sköter sin motion under olika friluftsaktiviteter i skogen eller andra platser. Friluftsliv har en stor mening för folkhälsan. Kulturella bakgrunder spelar stor roll för friluftsvanor (Emmelin, L. Fredman, P. Jensen, E. & Sandell, K. 2010). Vad människor håller på med för fysiska aktiviteter påverkas av vilken social bakgrund de har t.ex. bostadsort, kön, social klass m.m. Många försöker visa att äventyrsidrottare i hög grad kommer från samhällets övre klass (Arnegård, J. Backman, E. & Sandell, K. 2010). Kultur i Sverige är att ge barnet mer tid att leva och dessutom kunna njuta av att vara utomhus. Det finns flera studier som visar att barnen som får leka i utemiljö i naturen visar en bättre motorisk utveckling än barn som leker inomhus (Brugge, B. Glantz, M. & Sandell, K. 2011). De stora skillnaderna mellan barn som bor på landet och barn som bor i en storstad när det gäller friluftslivet. Barnen på landsbygden är nära naturen och mer aktiva i deras friluftsliv än vad barn som bor i storstäder (Emmelin, L. Fredman, P. Jensen, E. & Sandell, K. 2010). 2.6 Samhällsperspektiv om friluftluvs Det finns en relation mellan kroppen och samhället som ger en allmän bild av hur det är att vara människa i nutida samhället. Samhällsutveckling påverkar förstås alla människor (Arnegård, J. Backman, E. & Sandell, K. 2011). Samhället idag är omringad av teknik och snabba förändringar. Det moderna samhället påverkar starkt barnens och ungdomarnas liv. De flesta av barnen i samhället är beroende av 10

ny teknik som orsakar negativa effekter på deras hälsa. De felaktiga vanorna har orsakat barnsjukdom och har dessutom skapat en isolerad generation från samhället. I en vetenskaplig studie har det framkommit att ju mer man sitter av sin totala tid per dag är associerad med att man är i en riskzon för många dödliga sjukdomar som (Chau, Grunseit, Chey, m fl, 2013). Higher amounts of daily total sitting time are associated with greater risk of all-cause mortality and moderate-to-vigorous physical activity appears to attenuate the hazardous association. These findings provide a starting point for identifying a threshold on which to base clinical and public health recommendations for overall sitting time, in addition to physical activity guidelines (Chau m fl, 2013:1). Eleverna behöver verkliga upplevelser som gör att de använder sina kroppar och inte bara uppleva konstgjorda upplevelser genom TV apparater. Många forskare, läkare, föräldrar och idrottsledare är oroliga över att många barn och ungdomar rör sig mindre nu än förr och de är helt borta från naturen. Den dåliga vanan kan leda till dåliga följder för barnen och senare i vuxenlivet (Brugge, B. Glantz, M. & Sandell, K. 2011). Denna utveckling har skapat en stressat generation som vill hålla jämna steg med modern teknik i samhälle. Barn och ungdomar måste förstå den harmoniska relationen och det finns många parallella mellan kroppen och naturen och hur de påverkar till samhällsutveckling. I naturen kan eleverna röra kroppen genom att leka, orientera och promenera. De använder naturen för att hantera eller slippa stressen och leva med en god hälsa (Lundegård, I. Wickman, P. & Wohlin, A. 2004). Svenska skolan har haft en lång tradition i att undervisa utomhus i naturen. Svenska skolan har placerat friluftsliv som ett kunskapsområde inom ämnet i idrott och hälsa (Arnegård, J. Backman, E. & Sandell, K. 2011). En Idrottslärare ansvar är att lyfta fram friluftslivsaktiviteter i skolan och ge stor vikt vid utövandet av utomhus och skapa relation med föräldrarna för att undvika TV och datoranvändandet. 2. 5 Idrott och hälsa en del av idrottskulturen och samhället Idrott och hälsa är inte bara ett skolämne, utan även en del av hela idrottskulturen. Det är ett skolämne som kan påverka det sociala livet i samhället. Idrottskulturen är ofta förknippad med 11

idrottsvanor och det gäller för alla att fundera över hur man kan stimulera rörelse i olika åldrar för olika människor. Jämför man barns rörelse med vuxna så rör barn sig mycket och impulsivt. Det finns olika effekter av att barn rör på sig, det medverkar till identitetsutveckling och ger barn en stor chans till tillträde i världen. Barn som inte rör sig tillräckligt kan få motoriska svårigheter i framtiden (Larsson & Meckbach, 2007). Det är olika beroende på barn, vissa barn rör sig mindre och andra barnen rör sig mer. Vi kan konstatera att människokroppen gärna sparar energi och är programmerad till att förbruka mindre och mindre. Detta är en stor del av människans tusenåriga historia, behovet av vila för att kunna klara av att leva. Människor som upplever det som meningsfullt att röra på sig kommer under fördelaktiga sociala förhållanden fortsätta med det, medan människor som upplever det som meningslöst att röra på sig tenderar att låta bli. Detta synsätt fokuserar på människors upplevelser av rörelse och på rörelsens meningsfullhet i ett socialt sammanhang. (Larsson & Meckbach, 2007). Det finns en relation mellan aktivitet och samhället som ger en bild av hur det är att vara människa i nutida samhället. Samhällsutveckling påverkar förstås alla människor (Arnegård, J. Backman, E. & Sandell, K. 2011). Idrotten är ett faktum i alla moderna samhällen som engagerar människor från olika håll, så idrott i Sverige spelar viktig roll i samhällslivet. Massor av människor som utövar idrott upplever det som underhållning och som njutning av livet. (Magnus Engström, L & Redelius, K. 2002). 12

3. Metod Det finns olika vetenskapliga metoder som kan användas för insamling av material, som exempelvis enkät, kvalitativa intervju, observation och textanalys. Dessa metoder ingår i olika undersökningar. ( Johansson, B. & Svedner, P.O. 2010). Enkäten innebär att man svarar på frågorna på egen hand, det är en lätt metod som ger forskare stort underlag. Det finns olika variationer av enkät, som gruppenkäter och postenkäter. Gruppenkäter är vanligast förekommande och lämpligast i skolan, som kan delas ut till en grupp människor och samlas in. Postenkäter, som förstås av namnet, kommer med posten. En typ av postenkäter brukar användas i hotell eller flygplan som innebär att gästen besvarar frågor och skriver positiva eller negativa kommentarer. (Trost & Hultåker, 2016). Vid genomförande har jag velat att använda två olika metoder, en av de är kvalitativ intervju till föräldrarna och den andra metoden var enkäter till eleverna. Intervjufrågorna var varierande och omfattande från gång till gång och syftade till att få deltagarna att svara utifrån egna perspektiv. Jag spelade in intervjuerna för att kunna analysera dem i efterhand. I enkätundersökningen medverkade 40 högstadieelever från årskurs 9. Syftet med undersökningen är att ta reda på om kunskapsbrister om idrott och hälsa hos elever med invandrarbakgrund. Jag har valt att använda både kvalitativ och kvantitativ metod. Syftet med kvalitativ analys metoden, jag vill hitta svårighet om idrott och hälsa hos eleverna och ta reda på vilken betydelse idrottsämnet har för dem. Syftet med kvantitativ analysmetod är att klargöra resultatet av elevernas svar (Trost & Hultåker, 2016 ). 3.1 Urval Jag har valt två olika metoder för att besvara problem preciseringen, det ena sättet genom enkätundersökning för högstadieelever årskurs 9, för att undersöka om de har bristande kunskaper i ämnet idrott och hälsa och om de anser idrott vara ett viktigt ämne. Enkätfrågorna var tydligt utformade och med ett enkelt språk på grund av att målgruppen var av annan bakgrund (Trost & Hultåker, 2016 ). I enkätundersökningen valde jag öppna frågor, jag följde Denscombes (2000) för att ge eleverna stor chans att reflektera genom egen tanke. 13

Det andra sättet jag valde var intervju för föräldrarna. Föräldrarna har olika bakgrund och har varierad vistelseperiod i Sverige. Förälder A Förälder A är från Bosnien, 39 år gammal och har varit i Sverige sedan 23 år tillbaka. A har tre barn varav en på gymnasienivå, en på högstadiet och ett tredje som går i grundskola. Barnen är födda i sverige. A jobbar som personlig assistent. Förälder B Förälder B är 43 år från Island och har bott i Sverige i över 28 år. B har två barn som läser på högstadiet. Barnen är födda i Sverige. B arbetar som försäljare. Föräldrar C Föräldrar C är 42 år gammal. Kommer från Irak och har bott i Sverige i 9 år. Förälder C har tre barn. Två av barnen går i grundskolan och en på högstadiet. Barnen är födda i utlandet. Förälder C arbetar som lärarassistent. Förälder D Förälder D är 37 år gammal och kommer från kosovo. D har bott i Sverige i 7 år. D har fyra barn som alla är födda i Kosovo. Äldsta sonen går på högstadiet och andra i mellanstadiet. Förälder D är arbetslös. Förälder E Förälder E är 34 år gammal och kommer från Syrien. Familjen har bott i sverige i 2 år. E har fem barn varav alla födda i Syrien. Två av barnen går på högstadiet. Förälder E studerar SFI på komvux. 14

3.2 Genomförande Jag startade genomförandet med att dela ut information till berörda elevers föräldrar för att få godkännande till enkätundersökningen. Vid sidan av detta valde jag ut sju elevers föräldrar för genomförande av kvalitativ intervju, fem av föräldrarna ställde upp till att medverka i intervjun. Denscombes (2000). Jag följde Trost (2016) som anser att personen som ansvarar för utdelning och insamlingen av enkäten bör vara på plats vid genomförandet. I vissa fall behöver elever hjälp med att förtydliga och förklara några av frågorna. Därför har jag varit närvarande under utdelningen av enkäterna. Jag svarade på en del frågor av eleverna om enkäten som till exempel frågan som behandlar psykiskt välbefinnande och hur detta hänger samman ihop med kroppens välmående. Eleverna fick bra insyn och förståelse för frågan. Jag fick stor hjälp av min VFU handledare för planering av tid och plats för genomförande av enkätundersökningen. Vid genomförandet av enkätundersökningen befann jag mig på plats på skolan vid utdelningen av enkäterna. Jag svarade fick svara på frågor som eleverna hade angående vissa av frågorna i enkäten. Vid utdelningen av enkäterna påpekade jag vikten av att eleverna frågar ifall de inte förstod eller var osäkra på någon fråga i enkäten. Jag har följt Kvale & Brinkmann (2014) vid genomförande av intervjuerna med föräldrarna, jag meddelade de vad jag ville undersöka och vad syftet var med mitt arbete. Enligt Kvale & Brinkman (2014) ska deltagarna tid och plats för intervjun. Föräldrarna var lätta att handskas med och samspela med. Alla föräldrar valde sina barns skola som plats för intervjun vilket genomfördes i min VFU handledares arbetsrum. Jag träffade föräldrarna enskilt och varje intervju tog ca 20 min. Intervjun spelade jag in och ställde frågorna tydligt för att intervjupersonerna skulle förstå. Jag förklarade för föräldrarna att dem kommer vara anonyma i min uppsats. En svårighet vid intervju av människor med annan kulturell bakgrund är att skaffa kunskap om olika kulturella faktorer som inverkar på relationen mellan intervjuperson och intervjuare. (Kvale & Brinkman, 2014) Föräldrarna är av olika kulturer men svenska språket är en gemensam faktor mellan mig som intervjuare och intervjuperson. Dock hade föräldrarna från Syrien svårt för svenska språket men det underlättades av att vi kunde tala arabiska. 15

3.3 Uppmärksamhet på etiska aspekter Det första jag skulle göra innan undersökningen var att kontakta skolan för att få deras godkännande. Jag har träffat mig tidigare med alla elever i högstadiet under min verksamhetsförlagda utbildning och det får lätta presentation av mig. Eleverna jag valt ut till enkätundersökningen var från årskurs 9 frågor och alla dessa var medvetna om att undersökningen var frivillig och anonym. Vid genomförandet av min studie har jag använt god forskningsetik och visat respekt och hänsyn för person som blivit intervjuad. Intervjupersonerna har deltagit frivilligt och fått bra information om undersökningens syfte. Detta anses viktigt för att skapa förtroende hos deltagarna. (Johansson, B. & Svedner, P.O. 2010). 4. Redovisning av resultat Här redovisar jag resultatet av båda undersökningarna, enkätundersökningen som genomfördes med högstadieelever från årskurs 9 och de kvalitativa intervjuerna med fem föräldrar av olika bakgrund och kultur. För att sammanställa resultatet av enkäterna har jag gjort stapeldiagram som visar resultat mellan två grupper, den ena gruppen är född i Sverige och den andra i utlandet. Intervjuerna med föräldrarna har överförts från tal till skriven text. 4.1 Enkätundersökning Nedan presenteras resultatet av enkätundersökningen i form av stapeldiagram. Diagrammet består av staplar i olika färger. De ljusblåa staplarna representerar Grupp 1 (födda i sverige) och de mörkblåa representerar Grupp 2 (utlandsfödda). 1. Är du född i Sverige? 50 procent av elever är födda i Sverige och 50 procent är födda utomlands. Majoriteten av eleverna som inte är födda i Sverige har varit i Sverige mellan 1-3 år. Andelen födda i Sverige kommer i fortsättningen att refereras till som grupp 1 och andelen icke-födda kommer refereras till som grupp 2. 16

2. Idrott är lika viktigt som andra ämne i skolan. Figur 1 nedan visar i vilken omfattning eleverna anser idrott vara lika viktigt som andra ämnen i skolan. Figur 1 idrott är lika viktigt som andra ämnen i skolan. Figur 1 visar att 40 procent av samtliga elever från grupp 1 stämmer det mycket att idrott är lika viktigt som andra ämnen i skolan. 20 procent tycker att det stämmer att idrott är lika viktigt som andra ämnen i skolan. 30 procent av eleverna i grupp 1 har besvarat att idrott är inte är lika viktigt som andra ämnen i skolan varav 10 procent av dessa har ansett att det inte stämmer alls att idrott är lika viktigt som andra ämnen i skolan. Det visar att 65 procent av elever från grupp 2 tycker att det stämmer mycket och det stämmer att idrott är lika viktigt som andra ämnen i skolan. 35 procent av samtliga elever tycker att det stämmer lite och stämmer inte alls. 3. Att röra på sig är viktigt för min hälsa både nu och i framtiden Figur 2 nedan visar i vilken omfattning eleverna anser att röra sig är viktigt för hälsa både nu och i framtiden. 17

Figur 2 att röra på sig är viktigt för min hälsa både nu och i framtiden Av figur 2 kan urskiljas att majoriteten av eleverna från grupp 1 och grupp 2 anser att röra på sig är viktigt och att det har stor positiv betydelse för deras hälsa nu och i framtiden. Från Grupp 1 är det sammanlagt 80 procent som instämde i att det är viktigt för hälsa både nu och i framtiden. Från Grupp 2 är motsvarande 85 procent. Endast 20 procent av Grupp 1, och 15 procent av Grupp 2 har besvarat frågan med att det stämmer lite. Andelen utlandsfödda har med liten marginal varit mer positiva till påståendet. 4. Jag tränar på min fritid 45 procent av eleverna från grupp 1 uppger att de tränar på sin fritid och 55 procent anger att de inte tränar. Andelen är ungefär samma i grupp 2 där 40 procent tränar på sin fritid och 60 procent tränar inte. Sammanfattningsvis är det ungefär hälften i vardera grupp som tränar och som inte tränar på sin fritid. 5. Jag gör idrottsaktiviteter med min familj Figur 3 visar allmänt hur stor andel av de besvarande som inte gör idrottsaktiviteter med familjen. 18

Figur 3 jag gör idrottsaktiviteter med min familj Figur 3 visar att majoriteten av eleverna från grupp 1 och grupp 2 uppger att de gör inte idrottsaktiviteter med deras familj. Från Grupp 1 är det sammanlagt endast 10 procent som besvarat frågan positivt d.v.s. som anger att det stämmer mycket och att det stämmer. 90 procent anger att det stämmer lite och inte alls. Från Grupp 2 är motsvarande siffra 5 procent som angivit att det stämmer mycket och att det stämmer. 95 procent av eleverna från grupp 2 har angett att det stämmer lite eller inte alls att de gör idrottsaktiviteter med familjen. 6. Jag mår bra av att röra på mig Figur 4 nedan visar i vilken omfattning eleverna anser att de mår bra av att röra på sig Figur 4 Jag mår bra av att röra på mig Figur 4 ovan visar att sammanlagt 70 procent från grupp 1 besvarat frågan positivt d.v.s att det stämmer mycket. 30 procent från grupp 1 har besvarat frågan i negativ riktning. Från grupp 2 har 65 procent angett att det stämmer mycket och det stämmer. 35 procent att det stämmer lite 19

och inte alls. Sammanfattningsvis är det en stor del av undersökningsgruppen som anser att de mår bra av att röra på sig. 7. Jag betraktar att det är jobbigt att byta om och duscha tillsammans med andra Figur 5 visar allmänt hur stor del av eleverna som tycker att det är jobbigt att byta om och att duscha tillsammans med andra elever. Figur 5 Jag betraktar att det är jobbigt att byta om och duscha tillsammans med andra Figur 5 ovan visar att endast 15 procent av grupp 1 samt 25 procent från grupp 2 inte upplever det som jobbigt att byta om och duscha tillsammans med andra. 85 procent av eleverna i grupp 1 anser det jobbigt och motsvarande siffra för grupp 2 är 75 procent. Sammanfattningsvis tycker majoriteten av eleverna att det är jobbigt att byta om och duscha tillsammans med andra. 8. Jag upplever att det är jobbigt att vara med på simningen i skolan 55 procent av elever från grupp 1 anser att det är jobbigt att vara med på simningen i skolan och och 45 procent inte jobbigt. Andelen är något högre i grupp 2 där 70 procent tycker att det är jobbigt att vara med på simningen i skolan och 30 procent tycker att de inte är jobbigt. På frågan fick eleverna möjlighet att kommentera varför de ansåg det vara jobbigt. Majoriteten valde att inte kommentera men dem som gjorde det uppgav det vara jobbigt eftersom de inte vill visa kroppen, att läraren är en man, att de skäms eller de helt enkelt inte vill simma. 20

9. Jag skulle vilja slippa vara med på idrottslektionerna i skolan 25 procent av eleverna i grupp 1 uppgav att de vill slippa vara med på idrottslektionerna i skolan, medan 75 procent inte ville slippa. 30 procent från grupp 2 vill slippa och 70 procent vill inte slippa. Även denna frågan kunde kommenteras med varför eleven vill slippa vara med. Majoriteten av de som svarade har bestämt att inte berätta varför. De som svarade uppgav att idrott är tråkigt och att det inte är viktigt. 10. Jag anser att orientering är en viktig del av idrott Figur 6 nedan visar i vilken omfattning eleverna anser att orientering är en viktig del av idrott. Figur 6 Jag anser att orientering är en viktig del av idrott Figur 6 ovan visar att 35 procent av eleverna från grupp 1 anser att orientering är en viktig del av idrott, 65 procent av samtliga eleverna att det stämmer lite och inte alls. 35 procent från grupp 2 tycker att orientering är en viktig del av idrott och 65 procent av samtliga eleverna bestämmer lite och bestämmer inte alls. 21

11. I idrottslektioner är det viktigt med dans och rörelse till musik Figur 7 nedan visar i vilken omfattning eleverna anser det vara viktigt med dans och rörelse till musik. Figur 7 i idrottslektioner är det viktigt med dans och rörelse till musik Ur figur 7 kan urskiljas att majoriteten av eleverna från grupp 1 och grupp 2 anser det inte vara viktigt med dans och rörelse till musik. Från Grupp 1 är det sammanlagt 85 procent som angett att det stämmer lite och inte alls. Från grupp 2 är motsvarande siffra 70 procent. Endast 15 procent från Grupp 1 och 30 procent från grupp 2 anger att det stämmer mycket och det stämmer. 12. Jag trivs med idrottslektionerna och mår bra efter lektion Figur 8 nedan visar i vilken omfattning eleverna uppgivit att de trivs med idrottslektionerna och mår bra efter lektionerna. Figur 8 jag trivs med idrottslektionerna och mår bra efter lektion 22

Figur 8 ovan visar att sammanlagt 40 procent från grupp 1 anser att det stämmer mycket och att det stämmer att de trivs med idrottslektionerna och mår bra efter lektionen. 60 procent att det stämmer lite och att det inte stämmer alls. 50 procent av grupp 2 anser att det stämmer mycket och att det stämmer med 50 person bestämmer lite och inte alls. Sammanfattningsvis är det ungefär hälften i vardera grupp som trivs och som inte trivs och mår bra efter lektionen. 13. Jag anser att idrottslektionerna krockar med min kultur eller religion Nedan i figur 9 visar i vilken omfattning eleverna anser att Figur 9 jag anser att idrottslektionerna krockar med min kultur eller religion Ur figur 9 kan urskiljas att majoriteten av eleverna från grupp 1 och grupp 2 anser att idrottslektioner inte krockar med deras kultur eller religion. Från Grupp 1 är det sammanlagt 90 procent som uppgett att det stämmer lite och inte alls. Motsvarande siffra hos grupp 2 är 75 procent. Endast 10 procent Från Grupp 1 och 25 procent från grupp 2 har angett att det det stämmer mycket och att det stämmer. 23

14. Mitt psykiska välbefinnande hänger samman med hur min kropp mår Figur 10 nedan visar i vilken omfattning eleverna anser att psykiska välbefinnande hänger samman med det kroppsliga måendet. Figur 10 mitt psykiska välbefinnande hänger samman med hur min kropp mår Figur 10 ovan visar att endast 45 procent av grupp 1 och 55 procent från grupp 2 anser det stämma lite och inte alls. 55 procent från grupp 1 och 45 procent från grupp 2 anser att det stämmer mycket och att det stämmer. 15. Under sportlovet åker jag och min familj på friluftsaktiviteter som t.ex. skidor Majoriteten av eleverna från grupp 1 och 2 gör inga friluftsaktiviteter med familjen. 95 procent från grupp 1 och 90 procent från grupp 2 har uppgett att de inte gör det. Bara 5 procent från grupp 1 och 10 procent från grupp 2 har uppgett att de gör friluftsaktiviteter med familjen. 24

4.2 Intervjuundersökning 1.Vad tycker du om idrott och hälsa? Tycker du att det är ett viktigt ämne? Alla föräldrarna anser att idrott och hälsa är ett väldigt viktigt ämne för hälsa och livsstilen för framtiden, eftersom barnen sitter stilla för mycket och det är långa lektionstider, många läxor och dessutom bidrar moderna studiemetoder och användandet av datorer och surfplattor till mycket stillasittande. Föräldrarna är oroliga över att många barn rör sig mindre nu än förr. Den dåliga vanan kan leda till dåliga följder för barnen och senare i vuxenlivet. Förälder C säger Jag tycker att idrott och hälsa är viktigt ämne eftersom vädret i Sverige skapar behov av aktivitet. Jag menar att man behöver idrottsaktiviteter för att slippa stress och få positivt humör som kan påverkas av vädret, jag tror att det är viktigt att skapa umgänge genom idrotten både i skolan och utanför. 2. Har det någon betydelse för dig/er vad barnet får för betyg i idrott och hälsa? För föräldrarna har det ingen större betydelse hur högt betyg deras barn får i idrott och hälsa. Föräldrarna tycker att det viktigaste är att barnen är närvarande under idrottslektionen och deltar på ett bra sätt i aktiviteterna, för att få maximal fysisk rörelse och godkänt i betyg. Majoriteten av föräldrarna berättar att idrott och hälsa inte var ett viktigt skolämne som t.ex. matematik och andra kärnämnen i hemlandet. Av den anledningen anser föräldrarna inte det vara viktigt med höga betyg i idrott. Förälder A är av en annan åsikt Jag tycker att idrott vara lika viktigt som andra ämnen och tycker att barnen ska vara lika koncentrerade och uppmärksamma under idrotten som under andra lektioner. Jag tycker att idrottsbetyget har stor betydelse, för att alla ämnen i skolan är viktiga. 25

3.Brukar ni träna? Och 4. gör ni idrottsaktiviteter med era barn? Nästan alla föräldrarna önskar att träna men de kan inte p.g.a arbetstider och tidsbrist men barnen är duktiga och motiverade och tränar på egen hand. Föräldrarna gör sällan större aktiviteter med familjen dock promenerar eller cyklar de ibland med barnen. Föräldrarna genomför väldigt sällan idrottsaktiviteter med barnen. De uppger att de önskar att de hade möjlighet att göra det oftare. Förälder B Jag brukar träna mycket och dessutom gör det med min familj. Jag använder mycket tid till att träna med barnen. Brukar jag ta med mina barn att cykla, gå snabba promenader och springa vissa dagar i veckan. Jag brukar träna med min familj oavsett vad det är för väder ute. Jag gör olika rörelse och idrottsaktiviteter utöver de fasta tider. Jag alltid följer med min dotter på simning och med min son på fotbollsträningen. jag brukar och min man att hittar på fritiden olika aktiviteter som skridskoåkning och paddling. 5. Vilken betydelse har idrott i ert hemland? Majoriteten av föräldrarna berättar att idrott är av stor betydelse i deras hemland precis som i Sverige, om inte ännu viktigare. Tre av föräldrarna säger att deras natur bidrar till att bygga en idrottskultur för bra fysik och starka kroppar för leva med bra hälsa. En majoritet av föräldrarna tycker att inte att idrott är ett viktigt ämne i hemlandet men vissa sporter är väldigt populära som till exempel fotboll. Förälder A berättar idrott är ett stor betydelse i hemlandet, dock inte som skolämne. Jag tycker att skolan är ett ställe som man ska gå till för att utbilda sig och inte för att träna. 6. Tror du att idrottslektioner påverkar andra lektioner? Föräldrarna anser att idrottslektioner har mycket positivt påverkan på övriga lektioner och att det är väldigt viktigt att man rör på sig för att kunna prestera bra i skolan. De tror att idrotten påverkar andra ämnen och att om eleven är duktig på ett ämne kanske den blir bra på andra ämnen också. Förälder C tror att idrottens positiva påverkan ligger i att barnen har behov av rörelse för att få utlopp för energi samt till att få energi när de saknar detta. Förälder A var av en annan åsikt gällande idrottens påverkan på andra lektioner Jag tror inte att idrottslektioner påverkar övriga lektioner annat än på gymnasienivå, jag tycker att eleverna 26

borde koncentrera mer på de andra ämnen och lägga mer tid och energi på dem för att gymnasienivå är en nivå där man ska rita livets karta på. 7. Tycker du att ditt barn har svårigheter med idrott som till exempel simning, orientering eller gymnastik? Föräldrarna anser att deras barn har vissa svårigheter med idrotten, mestadels med simundervisningen. Orientering, gymnastik och andra aktiviteter inom idrotten fungerar bra. Förälder E säger mina barnen har stora svårigheter i simning speciellt döttrarna eftersom de bär slöja och allmänt så tycker de att det är jobbigt att träna. Förälder A säger Jag tror att mina barn har svårt för gymnastik, men att simning, orientering och de andra aktiviteterna fungerar bra. 8. Har ditt barn problem med att byta om och duscha med andra barn? Majoritet av föräldrarna som jag intervjuat berättar att barnen upplever det som mycket jobbigt att duscha och att byta om tillsammans med andra elever. Vissa föräldrar har bett personalen att låta deras barn duscha enskilt. Vissa av föräldrarna tror inte att deras barn har eller haft problem med att duscha eller byta om efter idrottslektionen. Förälder B säger mina barn har inte problem varken med att duscha eller byta om bland andra barn. Jag tycker att det ska vara frivilligt att duscha och att det ska inte vara tvång. 9. Har ni i er kultur en viss ålder för träning? På den frågan svarar föräldrarna utifrån hur det förhåller sig i hemlandet med sambandet mellan träning och ålder. Majoriteten av föräldrarna upplever att träning endast är till för barn och unga. Det berättar att det är väldigt sällan som äldre personer i hemlandet tränar. Villigheten att träna går också att koppla till faktorer som t.ex. boendeområde i hemlandet. 27

Förälder A säger att det finns inte någon ålder för träning men i vissa områden utanför städerna, på landet finns en uppfattning om att träning inte är något man ska hålla på med efter man skaffat sig familj eller passerat 30-årsåldern. Förälder B säger det är samma kultur som i Sverige d.v.s. ålder har ingen betydelse, men det är mestadels unga som håller på med någon aktivitet. De äldre är mer upptagna med jobb och familjen. 10. Vad har ni för förslag om idrott och hälsa i Sverige? Föräldrarna anser att idrotten fungerar bra allmänt i svenska skolan men många föreslår att man undervisar eleverna i fördelarna med att ha en bra hälsa och i vilka positiva effekter träning får på hjärnan som t.ex. bättre koncentration och påverkan på livet i allmänhet. De anser att barnen behöver förstå från grunden varför idrott är viktigt så att dem kan ta ämnet mer seriöst och fortsätta med någon aktivitet i framtiden i syfte att upprätthålla en bra hälsa. Föräldrarna anser också att det behövs mer simundervisning i skolan. Förälder B säger Jag tycker att orientering inte är ett viktigt ämne i idrotten och jag tror att kartläsning kan barnen lära sig på geografiundervisningen. Jag känner att det är farligt att låta barnen springa ute i skogen själva, för barn kommer alltid att vara barn. De kanske klättrar på träden och ramlar när läraren är inte i närheten. 4.3 Analys Enkätundersökningen visade att eleverna anser att idrott är lika viktigt som andra ämne i skolan. Detta ser jag tydligt av resultatet på de två grupperna som är födda i Sverige och utomlands. Elevernas svar var mycket positiva gällande att röra på sig både nu och i framtiden. Majoriteten av eleverna anser att det är jobbigt att byta om och duscha tillsammans med andra. Eleverna har också svårigheter i simningen. De tycker att det är jobbigt att simma i skolan. Vissa skäms över sina kroppar, vissa tycker att det är obehagligt visa sig inför en manlig lärare och vissa tycker att det är omständligt att simma. Elevernas svar att nästan alla elever inte har idrottsaktiviteter under sportlovet. 28

Majoriteten av eleverna anser att idrottslektionerna inte krockar med deras kultur eller religion. Detta ser jag tydligt av resultaten. Angående elevernas svar på frågan som behandlar om de trivs med idrottslektionerna och mår bra efter lektionerna bidrar till bättre psykiska välbefinnande. Många av eleverna har svarat på att de inte skulle vilja slippa vara med på idrottslektionen i skolan. Det betyder att eleverna har bra kunskap om idrott och hälsa, dock har vissa andra hinder. Den första intervjufrågan som jag ställde till förländerna var om vad de tycker om idrott och hälsa? Tycker de att idrott är ett viktigt ämne? Alla förälder anser att idrott och hälsa är ett viktigt ämne för hälsa och livsstil. Majoriteten av föräldrarna anser att det inte är viktigt hur högt betyg de får i idrott. Men de tycker att det är viktigt att barnen är närvarande under idrottslektionen och deltar på ett bra sätt i aktiviteterna. Nästan alla föräldrar önskar att träna med sina barn men de kan inte göra det. Det beror på deras arbetstider eller brist på tiden, därför föräldrarna genomför väldigt sällan idrottsaktiviteter med barnen. Intervjuundersökningen visade att vissa föräldrar anser att idrott är av stor betydelse i deras hemland, som i Sverige om inte ännuviktigare. Föräldrarna anser att deras barn har olika svårigheter med idrott speciellt med simningen, orienteringen. Förländerna anser också att barnen upplever det mycket jobbigt att duscha och byta om tillsammans med andra klasskamrater. Därför har de föreslagit att låta barnen duscha enskilt. Föräldrarna föreslår också att det behövs mer simundervisning i skolan. 29

5. Diskussion Uppsatsen inleddes med syftet att ta reda på hur elever och föräldrar upplever svårigheterna med idrotten i skolan. Av enkätundersökningarna har framkommit elevernas attityd och inställning till idrott som ämne, deras upplevelser kring idrott och vad de har för idrottsvanor. Det man kan konstatera utifrån enkätundersökningarna är att en stor del av de utlandsfödda eleverna i större utsträckning besvarat frågorna i liknande riktning jämfört med de som blivit födda i Sverige. Exempelvis svarade var positivt på frågan om idrott ansågs lika viktigt som andra skolämnen. Skillnaderna är dock inte jättestora i alla frågor och på vissa frågor har de utlandsfödda eleverna svarat positivt i större utsträckning lika de som varit födda i Sverige. Överraskande nog var det en majoritet av eleverna, både från grupp 1 och från grupp 2 som ansåg idrott vara viktigt för deras hälsa både nu och i framtiden. Detta måste ändå tolkas som att de är någorlunda medvetna om vikten av att röra på sig och att rörelse har ett samband med ens hälsa. Trots dessa höga siffror var det endast hälften i vardera grupp som uppgav att de utförde träning på sin fritid. Intressant i sammanhanget är också att hela 70 procent från grupp 1, och 65 procent från grupp 2, uppgav att de mår bra av att röra på sig. De mår alltså bra av att röra på sig och förstår att idrott är viktigt för hälsan, trots det utför de flesta av dem inte någon idrottsaktivitet på fritiden. Enligt Larsson, L. & Meckbach, L. (2014) har barnen och ungdomar möjlighet att leka, träna och utverka sina rörelseförmågor i skola och på fritiden. Rörelse är lika med ett kroppsligt alfabet så att barnen klarar nya färdigheter genom idrotten. Plate (1997) anser att med träning och regelbundet röra på sig utgör ett bra sätt att minska stressnivå och att reducera risken för stressreaktioner. På frågan om eleverna utför idrottsaktiviteter med sina familjer, var det endast 10 procent från grupp 1 som instämde och endast 5 procent från grupp 2. Utifrån detta kan man dra slutsatsen att det är väldigt få familjer som engagerar sina barn i idrott genom att agera föredömligt. Östberg, k.& Östberg, T. (2014) anser att föräldrarna idag är mer engagerade med sina barn i idrotten än tidigare generationer. Det betyder att föräldrarna uppmanar barnen till ett aktivt idrottsliv hela livet. Fråga 7 som handlade om elevernas upplevelse av att byta om och duscha tillsammans med andra, besvarades negativt av nästan alla elever. Detta bekräftades också av flera föräldrar 30

under intervjuerna. Föräldrarna berättade t.ex. att de bett personalen att deras barn ska slippa duscha med andra barn. Det är inte helt långsökt att en sådan sak som att duscha med andra elever påverkar elevernas inställning och humör negativt inför idrottslektionerna, eftersom det som sagt upplevs som väldigt jobbigt av många elever. En av de aktiviteter som jag ville undersöka elevernas synsätt på var orientering. Därför ställdes frågan om orientering var en viktig del av idrott. Det var väldigt få elever som tyckte att idrott var lika viktig som andra ämnen i skolan. Detta påverkar såklart deras inställning till orientering. I fråga om simundervisning var det en väldigt stor del av eleverna som tyckte att det var jobbigt att vara med på simundervisningen. "Olika simsätt i mag och ryggläge" (Skolverket, 2011, s.50). Simning är en viktig del av idrottsundervisningen. Eleverna ska kunna simma minst 200 meter varv, 50 meter ryggläge samt utveckla sina vattenvanor och simkunnighet vilket anges i kursplanen (Skolverket, 2011). Fråga 12 handlade om hur eleverna trivs under lektionerna och om de mår bra efteråt. Resultatet på denna fråga är väldigt tråkigt då det endast är 40 procent från grupp 1 som besvarat frågan positivt och endast 50 procent från grupp 2. Ungefär hälften i varenda grupp ansåg att deras psykiska välbefinnande hänger ihop med hur kroppen mår. Det framkommer också i boken Knopp & Kropp- Prestationens psykologi och fysiologi visar att bra psykisk hälsa hänger ihop med hur kroppen mår (Plate, A. & Plate, J. 1997) Den första frågan jag ställde till föräldrarna handlade om vad de tycker om idrott och hälsa? Tycker de att det är ett viktigt ämne? Alla föräldrarna ansåg att idrott och hälsa är ett viktigt ämne för hälsan, livsstilen och för framtiden. För majoriteten hade det ingen betydelse hur högt betyg barnet får i idrott och hälsa utan de tyckte det viktigaste vara att barnen är närvarande under idrottslektionen och att de deltar i aktiviteterna. Idrott och hälsa har också stor betydelse i svenska skolan. Detta ser man tydligt i läroplanen från 2011 som obligatoriska skolformerna i grundskolan, grundsärskolan, sameskolan och specialskolan. Idrottslärarna ska genomföra sin undervisning från kursplanen (Skolverket, 2011). Östberg (2013) anser att föräldrarna har stor betydelse för barnens idrottskultur. Det finns undersökningar som visar att föräldrarna som skjutsar barnen till träningen två eller tre gånger 31