2008-08-06 Dp 4790 UTSTÄLLNINGSHANDLING BESKRIVNING tillhörande förslag till detaljplan för kv Aegir (Posthuset) m.m. i Hamnen i Malmö HANDLINGAR Planhandlingarna omfattar plankarta med bestämmelser samt illustrationer, genomförandebeskrivning, denna planbeskrivning samt samrådsredogörelse. PLANENS SYFTE OCH HUVUDDRAG Posthuset är byggnadsminne sedan 1935. Syftet med planen är - att reglera användningen av marken närmast intill byggnaden i norr och i öster - att precisera den gällande AQ-bestämmelsen så att det framgår att byggnaden är lämplig att använda till handel och kontor samt - att möjliggöra en utbyggnad av Posthuset. BEDÖMNING AV MILJÖPÅVERKAN Vilken grad av miljöpåverkan genomförandet av en plan kan komma att medföra skall alltid bedömas. Vid behov skall erforderliga utredningar samt konsekvens- och åtgärdsanalyser göras. Den verksamhet som planen medger bedöms inte medföra någon miljöpåverkan. Planområdet bedöms inte heller utsättas för, eller bli känsligare för, miljöpåverkan från omgivningen i och med planförändringen. PLANDATA Planområdet är beläget i Hamnen, norr om centralstationsområdet. Det är ca 85 x 50 meter och omfattar kvarteret Aegir samt befintlig gatumark direkt norr och öster om kvartersmarken. Kvarteret Aegir, som till huvuddelen är bebyggt med Posthuset, men varav också en mindre del, enligt Dp 4660, ingår i gata, avgränsas i väster och söder av Skeppsbron, i norr av Carlsgatan och i öster av Stormgatan. Kvarteret Aegir ägs av Volito fastigheter AB. Sidan 1 av 9
TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN Översiktsplan I aktualiseringen av Översiktsplan för Malmö 2000, Malmö 2005, antagen av kommunfullmäktige i februari 2006, anges markanvändningen för området till S Service (butiker, vård, hantverk, kontor m.m.). Detaljplaner Området runt omkring hela det nu aktuella planområdet samt gatumark och kvartersmark i den norra delen av planområdet, regleras i Dp 4660, som vann laga kraft 15 november 2002. Huvuddelen av det nu aktuella planområdet, Kvarteret Aegir, som omfattar Posthuset samt marken direkt öster därom, undantogs ur Dp 4660, enligt Länsstyrelsens beslut dnr 403-15223-01. För kvarteret Aegir, gäller Pl 1572, fastställd av Länsstyrelsen 2 juni 1986. Pl 1572 anger allmänt ändamål och kulturreservat för Posthuset. Processen för denna detaljplan Anledningen till att kvarteret Aegir undantogs ur Dp 4660 var att Posten ansåg att förslaget till angöring enligt Dp 4660 inte tillfredsställde postverksamhetens behov, och att förslaget skulle göra det omöjligt att fortsättningsvis använda byggnaden för postverksamhet. För att tills vidare lösa denna fråga undantogs därför Posthuset och området närmast öster därom ur Dp 4660. Kommunen och den dåvarande fastighetsägaren, genom Posten, var överens om att angöringsfunktionen kunde lösas inom det område som undantogs ur detaljplanen. Planläggningen av det undantagna området återupptas nu för att i detaljplan bekräfta de förändringar för gatumarken och för byggnaden som diskuterats fram under senare år. Se nedan om Posthuset och verksamhet i detta. Riksintresseområde Malmös stadskärna utgör riksintresseområde som storstadsmiljö, residensstad och sjöfartsstad, som i planstruktur och bebyggelse avspeglar sin historia. Området kring Posthuset karaktäriseras av sjöfarts- och kommunikationsstaden, med byggnader och anläggningar som har anknytning till sjöfarten, hamnverksamheten och järnvägen. Byggnadsminne Centralposthuset förklarades som statligt byggnadsminne 1935 enligt förordningen om statliga byggnadsminnen. År 1998 övergick byggnaden i enskild ägo och därmed till byggnadsminne enligt 3 kap 1 kulturminneslagen, KML. 2
Följande skyddsföreskrifter gäller: - Byggnaden får inte rivas eller till sitt yttre byggas om eller på annat sätt förändras. - Kassahallen och entréns interiörer skall bibehållas till sin karaktär. Ingrepp får inte göras i äldre fast inredning. - Byggnaden skall underhållas så att den inte förfaller. Vård- och underhållsarbeten skall utföras med traditionella byggnadsmaterial, färger och metoder på sådant sätt att byggnadens kulturhistoriska värde inte minskar. Byggnadsminnesförklaringen innebär att byggnaden bedömts som synnerligen märklig genom sitt kulturhistoriska värde. Om det av särskilda skäl är nödvändigt att ändra byggnadsminnet i strid med skyddsföreskrifterna, skall tillstånd sökas hos Länsstyrelsen, enligt 3 kap 14 KLM. FÖRUTSÄTTNINGAR Bakgrund I området kring Malmö Centralstation och Inre Hamnen sker en stor stadsomvandling. Utvecklingen av Västra Hamnen och Universitetsholmen ger ett helt nytt stadsmönster och därmed nytt och vitaliserat stadsliv i området. I Dp 4660 som upprättades med anledning av Citytunneln och den underjordiska delen av Malmö C, fastlades flera förändringar kring Posthuset. Viktiga utgångspunkter var att i stadsstrukturen integrera det kommunikationscentrum som Malmö C och den nya Citytunnelstationen utgör, att öka hela områdets attraktivitet samt att lyfta fram Posthuset i den nya stadsstrukturen. Omläggningen av trafiken i området, med biltrafiken öster om Posthuset och en bilfri plats mellan Posthuset och Inre Hamnen, är uttryck för detta, liksom den nya kontorsbebyggelsen på östra sidan av Stormgatan. Dessa förändringar innebär att stadsområdet får nya funktioner och ändrade rörelsemönster. På så sätt utvecklas stadsdelen i enlighet med kommunikationsstadens nya behov, vilket kan ses som en vidareutveckling av det som är karaktäristiskt för stadskärnans riksintresseområde. De förändrade förhållandena i stadsområdet innebär dock att en sådan verksamhet som Posten idag bedriver i kvarteret Aegir inte kan fortsätta, med dess behov av angöring för stora transporter. Posthuset har också, sedan Dp 4660 utarbetades, fått ny fastighetsägare som avser att utveckla byggnaden med nya verksamheter, som har mer publik inriktning och behov av mindre angöringsytor. En sådan verksamhet bedömer Malmö kommun stämmer väl med Posthusets status som byggnadsminne och publik byggnad. Befintliga förhållanden Posthuset ligger som en tydligt framträdande, solitär byggnad i ett stort stadsrum i den inre delen av Inre Hamnen. Stadsrummet avgränsas norr 3
om Posthuset av sluten kvartersbebyggelse och i söder av Centralstationen och Börshuset. I väster anger den gällande detaljplanen, Dp 4660, att en öppen, bilfri plats skall komma att ligga mellan huset och Inre Hamnens vattenyta. Denna bilfria plats avses lyfta fram och understryka Posthusets betydelse i stadsbilden. Dp 4660 möjliggör även en huvudgata och ny bebyggelse öster om Posthuset, något som i sin tur ställer krav på en förändring av Posthusets funktioner mot öster. Husets östra sida, mot Stormgatan, har alltsedan huset byggdes varit en kommunikationsyta för postens transporter till och från fastigheten. Vidare var området omedelbart öster om Stormgatan en del av Malmö bangård med tillhörande bebyggelse. För ögonblicket, när denna detaljplan utarbetas, pågår citytunnelbygget på tre sidor av Posthuset. Posthusets historia Posthuset uppfördes 1900-1906. De tilltagande postförbindelserna med utlandet ställde vid 1800-talets slut krav på ett nytt centralt beläget posthus i Malmö. Detta uppfördes i nära anslutning till hamnen och mellan järnvägs- och ångbåtsstationerna. Arkitekt var Ferdinand Boberg, som tidigare utfört ritningarna till Centralposthuset i Stockholm och som var en av landets ledande arkitekter omkring sekelskiftet 1900. Av Guide till Malmös arkitektur framgår att det monumentala Posthuset är en av landets främsta exponenter för nationalromantisk arkitektur eller som den dåtida arkitekturkritiken uttryckte det: en heder för svensk byggnadskonst. Byggnadens hörntornskupoler jämfördes då med Marmorkyrkan i Köpenhamn och Invaliddomen i Paris. Just de genombrutna tornkrönen är karakteristiska för Ferdinand Bobergs arkitektur och ger byggnaden dess kraftfulla uttryck. Mot den mäktiga mörkröda byggnaden med stora odekorerade tegelytor kontrasterar den västra fasadens entréutbyggnad med huggna dekorationer i röd sandsten från Öved. På byggnadens östra sida formar sig byggnadskroppen till två tydliga flyglar. Mellan dessa fanns ursprungligen en kringbyggd gård, mellan de två framträdande flyglarna. Gården var avgränsad mot Stormgatan av låga byggnader och en smidesgrind. Posthuset blev byggnadsminne 1935. Det har därefter byggts om i flera omgångar. En femte indragen våning med fönsterband tillkom 1944 efter ritningar av Erik Lallerstedt. Byggnaden har även förändrats genom att den ursprungliga, kringbyggda gården mot Stormgatan i öster, ersattes av en tvåvånings tillbyggnad som infogats mellan de ursprungliga flyglarna. Eftersom tillbyggnaden bara är två våningar hög, ligger något indragen från flyglarnas fasadliv samt är utförd i avvikande material är de ursprungliga flyglarna fortfarande tydligt avläsbara. Andra ombyggnader, utformade av White arkitekter genom Jan Holmgren, har inneburit omfattande interiöra förändringar. 4
PLANFÖRSLAGET Struktur Planförslaget innebär att Posthuset, som är byggnadsminne, får användas för kontor (dock ej hotell) och handel samt att det får byggas till i begränsad omfattning på den östra sidan. Utöver förändringarna i posthusbyggnaden innehåller planförslaget också, i princip, den placering av huvudgatan öster om huset, som förre ägaren av fastigheten inte ansåg sig kunna acceptera. Förändring av byggnadens markanvändningen till QHK1 är en nödvändighet, då markanvändningen enligt gällande detaljplan, Pl 1572, är AQ. Eftersom A inte finns som markanvändningsbestämmelse i PBL, måste denna bestämmelse ändras. För att få ett bättre utnyttjande av huset önskar den nuvarande fastighetsägaren bygga till det befintliga huset med en byggnadsdel mellan de ursprungliga flyglarna på den östra sidan. Den föreslagna tillbyggnaden skall ersätta den tillbyggnad som finns mellan flyglarna idag. Tillbyggnaden avses innehålla handel och en ny, publik entré från öster. På så sätt kommer Posthuset att knyta an och vända sig även mot öster, till Centralstationen och den nya bebyggelsen öster om Stormgatan; Posthusets utveckling blir på så sätt en del av stadsområdets utveckling. Detaljplanen möjliggör en utbyggnad som sticker ut 1.5 meter framför husets östra fasad, vilket stadsbyggnadskontoret har bedömt vara den utbyggnadsstorlek som kan medges. Av hänsyn till Posthusets kulturhistoriska värde och ursprungliga uttryck får tillbyggnaden inte byggas ihop med de ursprungliga flyglarna, utan dessa skall även framgent upplevas som fristående byggnadsdelar. Den nu föreslagna tillbyggnaden är utformad som en fritt svävande box, som lämnar ett mellanrum till de befintliga flygelväggarna samtidigt som den sticker ut något framför den befintliga, östra fasadlinjen. Härigenom uppfattar betraktaren tydligt att tillbyggnaden inte hör till den ursprungliga byggnaden, samtidigt som man kan avläsa den ursprungliga byggnadens form. Tillbyggnadens material avses dock anpassas till ursprungsbyggnaden. Material som då kan komma ifråga är ädelträ, glas och kopparplåt. Idén med en fritt svävande box innebär även att ytterligare förändringar och håltagningar i den ursprungliga fasaden kan undvikas, vilket i planeringsdiskussionerna har ansetts väsentligt. 5
Eftersom Posthuset är byggnadsminne kommer husets ombyggnad i bygglovskedet även att granskas enligt kulturminneslagen, KML. Vid denna granskning bedöms anpassningen till byggnadsminnet. En god anpassning är en förutsättning för att ombyggnaden skall bedömas som lämplig ur KML:s hänseende och därmed kunna tillåtas. Fastighetsägaren, som har ambitionen att göra en tillbyggnad som anpassas till byggnadsminnet, har underhand upprättat förslag till tillbyggnad som presenterats för Länsstyrelsen och kommunen. Principen för det nu föreliggande förslaget till tillbyggnad, som beskrivs i texten och i perspektivet ovan, har diskuterats fram i samråd mellan fastighetsägaren, Malmö stad och länsantikvarien. Fortsatt precisering av tillbyggnadens utformning kommer att ske i den kommande bygglovprocessen samt länsantikvariens prövningen enligt KML. Det som då blir viktigt är att ursprungsbyggnadens form, med flyglarna, kan avläsas, att tillbyggnadens material harmonierar med ursprungsbyggnadens material samt att nya håltagningar i befintliga fasader inte görs. Marken direkt norr om Posthuset föreslås som kvartersmark med parkering, för verksamheterna i huset. Genom kvartersmarken löper en lokalgata. Längst i norr har en liten yta också planbestämmelsen lokalgata detta för att ansluta till planbestämmelsen i omgivande detaljplan, Dp 4660. Öster om Posthuset föreslås markanvändningen till huvudgata, över vilken den ovan nämnda, utskjutande byggnadsdelen får byggas (skede 2 i illustrationen). Under genomförandetiden, eller fram till dess att överbyggnadsrätten utnyttjas, (skede 1 i illustrationen) är markanvändningen kvartersmark med angöring. Avsikten med detta är att postverksamheten som i dagsläget bedrivs i huset skall kunna lasta och lossa post på husets 6
östra sida. Detta gäller under den tioåriga genomförandetiden, eller till dess att överbyggnaden utförs, vilket samtidigt förutsätts innebära att verksamheten i byggnaden förändras. Det som idag upplevs som en baksida eller en lastgård kommer på sikt att bli ytterligare en entré- och framsida till Posthuset, vars arkitektoniska värde och plats i det förändrade stadsrummet härigenom ytterligare kommer att understrykas. Överensstämmelse med översiktsplan Förslaget följer översiktsplanen som anger S butiker, vård, hantverk, kontor m.m. Trafik Genomfartstrafiken mellan Citadellsvägen och Carlsgatan kommer att gå öster om Posthuset, på Stormgatan. Lokalgatan norr om Posthuset kommer att bli enkelriktad i västlig riktning. När nya, mer publika verksamheter såsom handel har etablerats i Posthuset och marken öster om byggnaden övergått till allmän plats vilket innebär att postverksamhetens angöringsyta är borta - kommer ett nytt övergångsställe mitt för Posthusets östra sida göra det möjligt för fotgängare att röra sig mellan Centralstationen och Posthuset. Leveranser till Posthuset kommer i detta skede att få använda en mindre lastzon på gångbanan öster om huset. Se illustrationerna på plankartan. När Limhamnsspåret byggs ut, vilket planeras ske under slutet av 2008 eller början av 2009, kommer området söder om Posthuset inte längre att kunna nås med bil. Angöring till Posthuset med personbil kommer att vara möjlig direkt väster om byggnaden, i kanten av den för övrigt bilfria platsen. Teknisk försörjning Limhamnsspårets nya läge söder om Posthuset innebär att befintlig ramp till Posthusets källare bör kortas och ersättas med en trappa. För att bl.a. klara avfallshanteringen från Posthuset föreslås därför att en ny ramp istället byggs vid husets norra gavel. SAMHÄLLSKONSEKVENSER Relevanta projekt i området Citytunnelstationen och den nya underjordiska stationen är näraliggande projekt som har stor betydelse för verksamheten i Posthuset. Se även ovan, under rubriken Bakgrund. 7
MILJÖKONSEKVENSER Riskhänsyn Området ligger inom Räddningstjänstens insatstid och framkomligheten för brandfordon är god i området. Brandvattenförsörjning finns i Skeppsbron. Verksamheter i omgivningen I samband med Dp 4660 upprättades en riskanalys av Malmö Brandkår, som sammanfattades i den MKB som togs fram till detaljplanen. I riskanalysen konstaterades att två risker påverkar området vid Carlsgatan; nämligen rangerbangården och Nordöterminalen med anslutande farligt godsled (Carlsgatan-Västkustvägen). Dessa risker gör att bostadsbebyggelse inte är acceptabel i Nyhamnsområdet, medan kontor och lättare industri är möjlig, om det sker i begränsad omfattning och byggnader i området förses med centralt avstängningsbar ventilation. Mot bakgrund av detta framförde Malmö Brandkår synpunkter i samrådet som föranledde att Dp 4660, för den föreslagna nyexploateringen längs Carlsgatan, införde bestämmelse om kontor med möjlighet till handel i bottenvåningen, dock ej hotell. Stadsbyggnadskontoret konstaterade också i samband med detaljplanearbetet för Dp 4660 att det bör vara möjligt att i samarbete med Malmö hamn finna en hållbar struktur för området som tillgodoser hamnens långsiktiga behov, samtidigt som en stadsomvandling i Nyhamnen möjliggörs i enlighet med den karaktär med blandad stadsbebyggelse som föreslås i Översiktsplan för Nyhamnsområdet. Det konstaterades också under arbetet med Dp 4660 att det var av stor betydelse för stadsdelen att Posthuset ges möjlighet till verksamheter som håller liv i byggnaden och tillför värden till omgivningen. Starka restriktioner borde därför inte läggas på möjliga verksamheter i Posthuset. Posthuset fick därför markanvändningen Q, d.v.s. verksamheter anpassade till bebyggelsens kulturvärde. I nu aktuellt detaljplaneförslag har denna bestämmelse kompletteras med H handel och K1 kontor, dock ej hotell. Hotell tillåts inte med hänsyn dels till säkerhetsriskerna och dels till bullerstörningar. Hälsa- och säkerhet Miljökvalitetsnormer Planförslaget medför inte någon förändring av sådant slag att miljökvalitetsnormerna för luft bedöms påverkas. Trafik Trafiken på den nya gatukopplingen mellan Citadellsvägen och Carlsgatan, Stormgatan öster om Posthuset, kommer att utgöra en barriär för fotgängare i området, på samma sätt som trafiken på Skeppsbron, väster 8
om Posthuset, tidigare gjorde. Det föreslagna övergångsstället öster om Posthuset avhjälper i viss mån denna barriäreffekt. ADMINISTRATIVA FRÅGOR Genomförandetiden för detaljplanen är tio år från det datum planen vunnit laga kraft. Medverkande tjänstemän Föreliggande planförslag har handlagts av Anna Sohlberg SBK, plankarta har ritats av Inger Olsson. För trafikfrågor och andra frågor kring användningen av marken runt Posthuset svarar Anders Nilsson, GK och Peter Wallenberg, CT-ÖBA. Illustrationer för trafiklösningarna är gjorda av GK, studier av och illustration över tillbyggnad av Posthuset är utförda av SWECO FFNS. Kerstin Åkerwall Anna Sohlberg 9