MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN SBN PL 2010/38.318 Dp 3-E-30:1 ANTAGANDEHANDLING Plankarta med bestämmelser Planbeskrivning Genomförandebeskrivning Detaljplan för Balder 14 inom Stuvsta kommundel, Huddinge kommun PBL (1987:10) Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen, december 2011
Planbeskrivning 1. Planens syfte och huvuddrag Detaljplanen syftar till att ge förutsättningar för en flexibel användning av fastigheten för bostadsändamål och skola samt för kontorsverksamhet. Viss utökning av byggrätten ska också prövas, från dagens 200 till 300 kvm BYA. Fastigheten nyttjas idag som förskola. Nuvarande bygglov för förskolan (tillfällig verksamhet) upphörde att gälla våren 2011. 2. Förenlighet med 3, 4, 5 och 6 kap. Miljöbalken Genomförandet av planförslaget bedöms inte innebära någon betydande miljöpåverkan enligt Plan- och bygglagens 5 kap 18 och Miljöbalken 6 kap 11 med beaktande av förordningen 1998:905, bilaga 2 och 4. En miljöbedömning enligt miljöbalken bedöms därför inte behöva utföras. Bedömningen grundar sig på att planläggning av Balder 14 inte berör något riksintresse eller medför risk för överskridande av miljökvalitetsnormer. Planförslaget medför heller inte risker för miljön eller för människors hälsa. Markanvändningen i planförslaget är förenlig med bestämmelserna om hushållning med mark- och vattenområden enligt miljöbalken 3 och 4 kap. Vid planering ska kommuner och myndigheter iaktta miljökvalitetsnormer enligt miljöbalkens 5 kap 3. Miljökvalitetsnormerna riskerar inte att överskridas enligt planförslaget. 3. Plandata 3.1 Lägesbestämning, areal och markägoförhållanden Planområdet omfattar ca 0,13 hektar och är beläget ca 100 m väster om Stuvsta station, mittemot infartsparkeringen på Stambanevägen. Planen omfattar fastigheten Balder 14 i enskild ägo. 4. Tidigare ställningstaganden 4.1 Regionplan Gällande regionplan, RUFS 2010, antogs i maj 2010 av landstingsfullmäktige. Regionplanen anger programområdet i huvudsak som övrig regional stadsbygd. Aktuellt förslag bedöms vara förenligt med regionplanen. 4.2 Översiktsplan I Översiktsplan 2000 antagen i december 2001 är planområdet utpekat som område för bostäder med lågt markutnyttjande. Aktuellt förslag avviker från - 2 -
översiktsplanen då det innehåller fler användningsområden än bostäder samt ett högre markutnyttjande. 4.3 Detaljplaner, områdesbestämmelser och förordnanden Området är planlagt med detaljplan för Södra Stambanan II, fastställd 1986-01-08 (officiell aktbeteckning 0126K-11068, alternativ aktbeteckning 3-E- 30). Detaljplanen anger bostadsbestämmelse för friliggande hus av normalstorlek. Genomförandetiden för planen har gått ut. 4.4 Planuppdrag för detaljplanen Samhällsbyggnadsnämnden beslutade den 9 december 2010 om uppdrag att upprätta ny detaljplan genom enkelt planförfarande. Planändringen är av begränsad betydelse, saknar intresse för allmänheten samt är förenlig med översiktsplanen och uppfyller därmed kriterierna för ett enkelt planförfarande (enligt PBL 5 kap 28 ). Det innebär att planförslaget efter samråd inte behöver ställas ut, utan underrättelse om planförslaget skickas till sakägare och väsentligt berörda, dvs utställningen ersätts av direkta kontakter med sakägarna. 5. Förutsättningar, förändringar och konsekvenser 5.1 Natur Mark och vegetation Fastigheten är relativt plan med höjdskillnader på max två meter. Marken är belägen mellan c:a +39 m och +41 m över nollplanet. Naturvärden Det finns inte sedan tidigare någon kännedom om hotade arter eller miljöer i området. Platsen anges inte som sumpskog, nyckelbiotoper eller naturvärdesområden enligt Skogsstyrelsens information (Skogens pärlor) och Länsstyrelsens GIS-databas. Geotekniska förhållanden och markradon Enligt Översiktlig byggnadsgeologisk karta över Huddinge kommun (Miljöteknik Sven Tyrén AB, 1975) består kvartersmarken huvudsakligen av Berg (berg i dagen eller berg på ringa djup) och Fast jord (morän, sten, grus, sand och lerjord med genomgående torrskorpa på berg eller morän. Sveriges Geologiska AB har utfört en markradonkartering 1984. Området har vid dessa mätningar bedömts som normalriskområde. Förorenad mark Markföroreningar har ej uppmärksammats och är ej sannolika i området. - 3 -
Hydrologiska förhållanden Området avvattnas mot sjön Magelungen som ingår i Tyresåns sjösystem. Magelungens vatten är näringsrikt med höga halter av fosfor. Efter överledningen av Huddinges avloppsutsläpp från Trehörningen till Stockholms avloppsnät minskade näringsbelastningen drastiskt. Trots det har sjön fortfarande problem med algblomning och igenväxning med vass och flytbladsvegetation. Idag strävar man efter att i första hand begränsa påverkan från inkommande flöden så att vattenkvaliteten inte försämras nedströms i de efterföljande vattenförekomsterna. Det föreligger inte risk för översvämning från sjön Magelungen. Fornlämningar Inom planområdet finns inga kända fornlämningar. 5.2 Bebyggelse Bostäder och övrig bebyggelse Markanvändningen i närområdet präglas främst av villabebyggelse men även av flerbostadshus. Den omgivande villabebyggelse, huvudsakligen byggd på 1930-talet, är lummigt och kuperat belägen. Villatomterna bidrar till upplevelsen av grönska kring planområdet. Kring Stuvsta centrum finns mer storskalig flerbostadsbebyggelse och mittemot planområdet vid järnvägsövergången finns stora parkeringsytor. Offentlig och kommersiell service Fastigheten nyttjas idag som förskola, innehållande två avdelningar med ca 15 barn på varje. Personalen består idag av 4-6 personer. Rumshöjden är idag endast 2.60 meter på övervåningen, vilket inte uppfyller Boverkets byggregler angående rumshöjd för publika lokaler (2.70 meter). Undantag kan dock medges till rum avsedda för ett mindre antal personer, rumshöjden får dock inte vara lägre än 2.40 meter. Exempel på rum avsedda för ett mindre antal personer är rum med plats för högst 16 personer. Nuvarande bygglov för förskolan (tillfällig verksamhet) upphörde att gälla våren 2011. Fastighetsägaren önskar en flexibel användning av fastigheten för bostadsändamål och skola samt för kontorsverksamhet. Viss utökning av byggrätten ska också prövas, från idag 200 till 300 kvm BYA. På grannfastigheten, längs Stambanevägen, ligger en mindre affärsfastighet, så även på andra sidan Häradsvägen. I Stuvsta centrum alldeles intill planområdet, finns ett centrum med ett 30-tal butiker, apotek, servicehus med dagcentral och pendeltågsstation. Landskapsbild/stadsbild Någon större skillnad jämfört med gällande plan synes ej ske. - 4 -
Tillgänglighet Bebyggelsen på fastigheten ska utformas så att den uppfyller gällande krav för god tillgänglighet gällande såväl utomhus- som inomhusmiljön. Kulturhistoriska miljöer Planområdet ligger i område avgränsat i Huddinge, reviderad kulturmiljöinventering; (Stockholms läns museum rapport 2003:20 i samarbete med Huddinge kommun) benämnt Skogsäng, sydöstra delen av Snättringe. Det är framförallt villabebyggelsen som beskrivs i kulturmiljöinventeringen, generellt kan dock sägas att området har arkitektoniska och miljömässiga värden som i många andra områden försvunnit på grund av avstyckningar och okänsliga tillbyggnader. Gestaltning och varsamhetsbestämmelser Om- och nybyggnader ska enligt kulturmiljöinventeringen för Huddinge, ske med utgångspunkt ur områdets ursprungliga utformning. Till detta hör framför allt placering, volymer och kulörval. 5.3 Friytor Lek och rekreation Exploateringen tar inte i anspråk områden av värde för natur, rekreation eller friluftsliv. Naturmiljö Enligt Huddinge, reviderad kulturmiljöinventering; (Stockholms läns museum rapport 2003:20 i samarbete med Huddinge kommun) ska naturmiljön bevaras och tomtavstyckningar undvikas. 5.4 Gator och trafik Gång- och cykeltrafik Utmed Stambanevägen och Häradsvägen finns idag separerad gång- och cykelbana. Gång- och cykelbanan utmed Stambanevägen ansluter till Stationsvägens gång- och cykelbana för vidare förbindelse till bland annat Stuvsta Centrum. En regional gc-förbindelse går längs med Häradsvägen. Gc-förbindelsen längs med Stambanevägen utör ett nytt lokalcykelstråk från Långsjön och vidare till bland annat Stuvsta centrum. Kollektivtrafik Fastigheten har ett bra läge i förhållande till kollektivtrafik och vägar. På cirka 150 meters avstånd från området ligger Stuvsta station med pendeltåg mellan Södertälje och Märsta via Stockholms central. Med pendeltåget nås centrala Stockholm på 15 minuter. Vid Stuvsta centrum finns också ett antal busslinjer, 703 mellan Fruängen och Sörskogen, 705 mellan Stuvsta station - 5 -
och Solgård samt 710 mellan Skärholmen och Sörskogen. Alla dessa linjer passerar också Huddinge centrum. Linje 703 och 710 har även ett hållplatsläge på Häradsvägen i anslutning till programområdet. Avståndet till stationen och hållplatserna i centrum uppfyller med god marginal riktvärdena för rimligt avstånd till kollektivtrafik enligt RIPLAN (Riktlinjer för planering av kollektivtrafik i Stockholms län). Biltrafik Planområdet ligger vid Stambanevägen i anslutning till kommunens huvudvägnät strax intill cirkulationsplatsen i korsningen Stambanevägen/ Häradsvägen/Stuvstaleden. Ett upphöjt övergångsställe finns på Stambanevägen vid fastigheten. In- och utfart till fastigheten sker från Häradsvägen via grannfastigheten Balder 15. Häradsvägen är områdets huvudgata med busstrafik. Trafikmängden på Stambanevägen har ett vardagsdygnsmedel på 2882 fordon/dygn, Häradsvägen 9652 fordon/dygn och Stuvstaleden 9824 fordon/dygn. Utbyggnaden i planområdet kräver inga ombyggnader av det omgivande vägnätet. Inga nya lokalgator anläggs. Parkering, varumottagning, utfarter All parkering ska anordnas på kvartersmark som markparkering eller i garage. Byggherren ska vid utbyggnaden redovisa hur tillräcklig parkering anordnas enligt Huddinge kommuns gällande parkeringsnorm. Handikapparkering ska anordnas enligt Boverkets byggregler. In- och utfart till fastigheten sker idag över grannfastigheten Balder 15. En angöringsparkering med ett par platser för hämtning och lämning skulle kunna uppföras på gatumark längs med fastigheten på Stambanevägen. Om detta blir aktuellt ska avtal skrivas med kommunen och fastighetsägaren ska stå för kostnaden. 5.5 Störningar Buller Verksamheten bedöms inte innebära några större trafikmängder, men delar av planområdet exponeras för buller från den relativt närbelägna cirkulationsplatsen och en den trafikintensiva Häradsvägen. Området belastas även av buller från tågtrafiken som trafikerar stambanan. Den översiktliga bullerkarteringen visar att ekvivalent dygnsnivå är 60-65 db(a). En bullerutredning har gjorts och den visar på att ett plank ska uppföras i fastighetsgräns mot Stambanevägen samt i delar i fastighetsgräns mot grannfastigheterna Balder 13 och Balder 15. Planområdet ligger i ett kollektivtrafikläge i direkt närhet till flera - 6 -
typer av kollektivtrafik, har god tillgång till service samt innebär att en förskola/bostadsbebyggelse/kontor placeras i anslutning till befintlig bebyggelsestruktur på gångavstånd till brukarna. De riktvärden för buller från vägtrafik som finns för undervisningslokaler är att det inomhus ska vara samma nivåer som för bostäder, högst 30 db (A) ekvivalentnivå. Något riktvärde för lekplats och skolgård anges inte i riktvärdena men man kan jämföra med bostäder där nivåerna bör vara högst 55 db (A) ekvivalentnivå och 70 db (A) maximal nivå. Planen har följande bestämmelse: Buller från trafik får inte överstiga 30 db (A) ekvivalentnivå inomhus och inte överstiga 55 db (A) ekvivalentnivå på uteplatser och primära lekytor (förskola) och uppehållsytor vid raster (skola). Vid uppförande av nya bostäder bör följande riktvärden för trafikbuller normalt inte överskridas: 30 dba ekvivalentnivå inomhus 45 dba maximalnivå inomhus nattetid 55 dba ekvivalentnivå utomhus (vid fasad) 70 dba maximalnivå vid uteplats i anslutning till bostad Då riksdagens riktvärden inte uppfylls, som i det här fallet, kan i vissa fall avsteg från riktvärdena accepteras. Boningsrum bör i största möjliga utsträckning placeras mot en tyst innergård och/eller tyst sida. Planen har följande bestämmelse: Vid uppförande av nya bostäder får bullernivåerna inomhus från trafik inte överstiga 30 db(a) ekvivalent nivå. 55 db(a) ekvivalentnivå utomhus vid fasad ska uppnås för minst hälften av boningsrummen i varje lägenhet samt för uteplats. Maximal nivå inomhus får inte överstiga 45 db (A) och inte 70 db (A) vid uteplats. Riskhänsyn Den föreslagna bebyggelsen innebär inte risker för omgivningen. Farligt gods Tågtrafik Den närbelägna stambanan är transportled för farligt gods. Det är ca 110 meter från fastigheten till järnvägen, vilket innebär att rekommenderat avstånd till transportled för farligt gods överstigs. Biltrafik Stambanevägen är inte en rekommenderad primär eller sekundär transportled för farligt gods enligt översiktsplanen. - 7 -
Luft, lukt Vid planering skall kommuner och myndigheter iaktta miljökvalitetsnormer enligt miljöbalkens 5 kap 3. För närvarande finns miljökvalitetsnormer för kvävedioxid, svaveldioxid, bly och bensen samt partiklar (PM 10) i utomhusluft. Kvävdioxidhalterna i området för år 2006, ligger långt under de värden som inte får överskridas enligt beräkning av SLB-analys. Se Stockholms och Uppsala läns luftvårdsförbunds hemsida. www.slb.mf.stockholm.se/lvf Miljökvalitetsnormerna för svaveldioxid och bly klaras generellt med mycket stor marginal i Stockholms län. Miljökvalitetsnormen enligt 5 kap miljöbalken kommer inte att överskridas med föreslaget ändamål. Någon utredning om bensen har inte gjorts i länet, Naturvårdsverkets bedömning vid införandet pekade inte på att det ska bli problem att klara normen i Sverige. 5.6 Teknisk försörjning Vattenförsörjning, spillvatten, värme och dagvatten Byggnaden va-försörjs genom befintliga ledningar anslutna till allmänt ledningsnät. Vatten- och avloppsledningar finns i omgivande vägar. Fjärrvärmeledning finns i Häradsvägen, framdraget till grannfastigheten Balder 15. Dagvatten ska i möjligaste mån omhändertas på den egna fastigheten genom att i första hand infiltreras, i andra hand fördröjas innan avledning sker till det allmänna nätet. Avledning av dagvatten, från hårdgjorda ytor till vegetationsytor, eftersträvas för att minimera föroreningar samt flöden vid kraftig nederbörd. Lokalt omhändertagande av dagvatten innebär att föroreningarna kan omsättas i ett lokalt kretslopp istället för att exporteras genom okontrollerad spridning till naturen. Val av takmaterial och övriga byggnadsmaterial bör ske i enlighet med kommunens dagvattenstrategi (2000-05-15). Planen har följande bestämmelse: Dagvatten ska så långt möjligt omhändertas på den egna fastigheten. I andra hand ska fördröjning ske på den egna fastigheten innan avledning sker till det allmänna nätet eller till angränsande område, där dagvattnet kan omhändertas. Elförsörjning Befintlig byggnad är ansluten till elnätet tillhörande Vattenfall Eldistribution AB. Närmaste transformatorstation ligger på grannfastigheten Balder 15 vid Häradsvägen. Avfallshantering Närmaste återvinningsstation finns på andra sidan järnvägen vid Stuvsta centrum. Avfall ska förvaras och hämtas i tillämplig typ av avfallsbehållare - 8 -
i enlighet med vad som föreskrivs i den av kommunfullmäktige fastställda renhållningstaxan. Avfallshantering ska ske enligt avfallsplanen och anpassas till långtgående källsortering och återvinning. 5.7 Räddningstjänst Södertörns brandförsvarsförbunds PM 608 och 609 angående framkomlighet och brandvattenförsörjning i nya planområden ska beaktas i projekteringen. 5.8 Administrativa frågor Genomförandetiden Genomförandetiden är 5 år från den dag detaljplanen vinner laga kraft. - 9 -
Genomförandebeskrivning Genomförandebeskrivningen redovisar de organisatoriska, fastighetsrättsliga, ekonomiska och tekniska åtgärder som behövs för att åstadkomma ett samordnat och ändamålsenligt genomförande av detaljplanen. Genomförandebeskrivningen har ingen självständig rättsverkan. Den utgör en av planhandlingarna och ska vara vägledande vid genomförande av detaljplanen. 1. Organisatoriska frågor 1.1 Planförfarande Planarbetet sker med enkelt förfarande. Planändringen är av begränsad betydelse, saknar intresse för allmänheten samt är förenlig med översiktsplanen och uppfyller därmed kriterierna för ett enkelt planförfarande (enligt PBL 5 kap 28 ). Det innebär att planförslaget efter samråd inte behöver ställas ut, utan underrättelse om planförslaget skickas till sakägare och väsentligt berörda, dvs utställningen ersätts av direkta kontakter med sakägarna. 1.2 Tidplan Detaljplanen som handläggs genom enkelt planförfarande har varit på samråd under första kvartalet år 2011 och underrättelse sker under fjärde kvartalet år 2011, därefter kan detaljplanen antas av samhällsbyggnadsnämnden. 1.3 Genomförandetid Detaljplanens genomförandetid är 5 år och börjar då beslutet att anta detaljplanen har vunnit laga kraft. När detaljplanens genomförandetid börjar kan bygglov enligt detaljplanen lämnas. Efter genomförandetidens utgång får planen ändras eller upphävas utan att rättigheter som uppkommit genom planen beaktas (PBL 5:11), men planen fortsätter att gälla om inte kommunen ändrar eller upphäver planen. 1.4 Ansvarsfördelning, huvudmannaskap Ansvaret för anläggande och drift inom kvartersmark ligger på fastighetsägaren. Stockholm Vatten AB ansvarar för VA-ledningar och dagvattenledningar/- anläggningar på allmän platsmark. På allmän plats och vid kommunalt huvudmannaskap ansvarar Huddinge kommun för dagvattenbrunnar och servisledningar från brunnarna till Stockholm Vattens huvudledning för dagvatten. Vattenfall Eldistribution AB ansvarar för elledningar på allmän platsmark och på kvartersmark fram till proppskåp i byggnad. Teliasonera AB ansvarar för teleledningar på allmän platsmark och på kvartersmark fram till första telefonjacket. - 10 -
2. Fastighetsrättsliga frågor Fastighetsrättsliga åtgärder är t ex avstyckning, marköverföring genom fastighetsreglering och bildande av gemensamhetsanläggning, ledningsrätt eller servitut mm. Lantmäterimyndigheten i Huddinge kommun genomför efter ansökan fastighetsrättsliga åtgärder genom lantmäteriförrättning. Detta kan ske efter att detaljplanen har vunnit laga kraft. 2.1 Fastighetsbildning Planförslaget innebär ingen ny fastighetsbildning. 2.2 Servitut Befintligt servitut för in-/utfartsväg till fastigheten Balder 14 finns över grannfastigheten Balder 15. 3. Ekonomiska frågor 3.1 Kommunalekonomiska konsekvenser I och med att detaljplanen inte berör några allmänna anläggningar medför den inga ekonomiska konsekvenser för kommunen. Behovet av förskoleplatser kommer att tillgodoses genom befintlig förskola. 3.2 Bygglovavgift När detaljplanen har vunnit laga kraft och genomförandetiden börjat har fastighetsägarna rätt att få bygglov enligt planen. Bygglovavgiften debiteras enligt kommunens bygglovtaxa. 3.3 Planavtal Upprättande av denna detaljplan bekostas av fastighetsägaren enligt avtal med miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen. Då fastighetsägaren bekostar planarbetet kommer det inte att tas ut någon planavgift för detaljplanen.3.4 Kostnader för miljöskyddsåtgärder Eventuella åtgärder för bullerskydd åligger fastighetsägaren. Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen Planavdelningen Susanna Udd landskapsarkitekt - 11 -