målområde 10 Goda matvanor och säkra livsmedel

Kunskapsunderlag till Folkhälsopolitisk rapport 2005 målområde 10 Goda matvanor och säkra livsmedel statens folkhälsoinstitut www.fhi.se

Kunskapsunderlag till Folkhälsopolitisk rapport 2005 målområde 10 Goda matvanor och säkra livsmedel statens folkhälsoinstitut www.fhi.se

statens folkhälsoinstitut r 2005:59 issn: 1651-8624 isbn: 91-7257-413-5 grafisk produktion och illustrering: typoform

Innehåll Förord 5 Sammanfattning 6 1. Inledning 9 2. Goda matvanor 10 2.1 Sambandet mellan matvanor och hälsa 10 2.2 Utveckling av matvanor i olika grupper 11 2.3 Förklaringar till utvecklingen 15 2.4 Insatser på internationell och nationell nivå matvanor 16 2.5 Insatser på regional och lokal nivå matvanor 25 3. Energibalans (BMI) 27 3.1 Sambandet mellan energibalans och hälsa 27 3.2 Utveckling av BMI i olika grupper 28 3.3 Förklaringar till utvecklingen 34 3.4 Insatser på internationell och nationell nivå energibalans 35 3.5 Insatser på regional och lokal nivå energibalans 39 4. Amningsfrekvens 41 4.1 Sambandet mellan amningsfrekvens och hälsa 41 4.2 Utveckling av amningsfrekvens 41 4.3 Förklaringar till utvecklingen 44 4.4 Insatser på internationell och nationell nivå amningsfrekvens 45 4.5 Insatser på regional och lokal nivå amningsfrekvens 48 5. Amningsfrekvens 49 5.1 Sambandet mellan amningsfrekvens och hälsa 49 5.2 Utveckling av amningsfrekvens 50 5.3 Förklaringar till utvecklingen 52 5.4 Insatser på internationell och nationell nivå livsmedelssäkerhet 53 5.5 Insatser på regional och lokal nivå livsmedelssäkerhet 56 Referenser 58

goda matvanor och säkra livsmedel 5 Förord År 2003 beslutade riksdagen om en ny folkhälsopolitik med ett övergripande mål att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen och elva målområden. Samma år fick Statens folkhälsoinstitut i uppdrag av regeringen att följa upp arbetet med politikens genomförande. Institutets uppdrag har redovisats i Folkhälsopolitisk rapport 2005 som överlämnades till regeringen i oktober samma år. I rapporten beskrivs vad som har hänt efter riksdagens beslut. Blir vi friskare eller är hälsan hotad? Hur ser utvecklingen ut för de faktorer som bestämmer människors hälsa-levnadsvillkoren i stort och olika levnadsvanor? Vilka insatser har gjorts för att påverka hälsoutvecklingen i befolkningen och vad behöver göras ytterligare av Statens folkhälsoinstitut och av andra aktörer? Folkhälsopolitisk rapport bygger på ett stort underlagsmaterial av data och rapporter från forskningsprojekt, nationella myndigheter, länsstyrelser, landsting och kommuner. Materialet har ställts samman för vart och ett av folkhälsopolitikens elva målområden. Denna rapport innehåller underlagsmaterial som har tagits fram inom målområde 10 Goda matvanor och säkra livsmedel. Underlagsmaterialet har arbetats fram av Filippa von Haartman, Inga Swanberg och Liselotte Schäfer Elinder vid Enheten för mat och fysisk aktivitet, Avdelningen för levnadsvanor. I arbetet har samverkan skett med följande externa aktörer: Livsmedelsverket, Konsumentverket, Jordbruksverket och Karolinska Institutet. Stockholm, december 2005 liselotte schäfer elinder enhetschef

6 målområde 10 Sammanfattning Goda matvanor följs upp genom den andel av den vuxna befolkningen som intar minst 500 gram frukt och/eller grönsaker per dag. Även intaget av fett, fiber, socker och fisk bör följas upp framöver genom regelbundna kostundersökningar. I den nationella folkhälsoenkäten 2004 rapporterade endast fyra procent av männen och tolv procent av kvinnorna att de äter motsvarande 500 gram frukt och/eller grönsaker per dag. Riskgrupper för lågt intag av frukt/grönt är lågutbildade och lågavlönade vuxna samt barn och ungdomar. Jordbruks-verkets årliga statistik över hushållens livsmedelskonsumtion visar att energiinnehållet i kosten har ökat under åren 1980-2002 och att konsumtionen av bakverk, läskedrycker, choklad och konfektyrvaror har ökat markant. För att öka frukt- och grönsaksätandet i befolkningen krävs kraftfulla åtgärder i form av hälsokommunikation, ökad tillgänglighet och prissänkningar. Energibalans (BMI) följs främst via andelen ungdomar, vuxna och äldre med övervikt respektive fetma i befolkningen och denna utveckling är alarmerande. Andelen överviktiga har ökat bland både män och kvinnor i nästan alla åldersgrupper, dock inte bland kvinnor över 65 år. Andelen med fetma har fördubblats i Sverige sedan 1980 och de sociala skillnaderna ökar. Lågutbildade och lågavlönade personer samt barn till lågutbildade föräldrar utgör riskgrupper. Bland 16-24-åriga kvinnor ökar både fetma och undervikt. Undernäring förekommer bland äldre på institutioner. Utvecklingen beror framför allt på förändrad livsstil som följd av miljöförändringar, t.ex. växande utbud och ökad marknadsföring av energität mat och sötade drycker och ökat stillasittande på arbetet och fritiden. Regeringen avser att lägga fram en handlingsplan för goda matvanor och ökad fysisk aktivitet. Statens folkhälsoinstitut och Livsmedelsverket föreslår: att återkommande kostundersökningar görs av matvanorna i befolkningen att en hälsokommunikationsstrategi utvecklas för goda matvanor i befolkningen att ett index för lokal livsmedelstillgänglighet utvecklas och ligger till grund för hälsokonsekvensbedömningar att Sverige verkar för att tv-reklam för mat riktad till barn förbjuds inom EU att folkhälsoaspekter beaktas vid reformering av EU:s jordbrukspolitik att möjligheten till ekonomiska styrmedel för att påverka matvanor utreds att arbetet med nyckelhålsmärkning och näringsvärdesdeklarationer intensifieras att en nationell databas utvecklas för uppföljning av barns längd och vikt att landstingen genomför förebyggande program för personer med ökad risk för kostrelaterade sjukdomar att kommunala mat- och sponsringspolicies för offentlig verksamhet utarbetas att skolornas och äldreomsorgens arbete för goda matvanor stärks och kvalitetsredovisas

goda matvanor och säkra livsmedel 7 att skolämnet hem- och konsumentkunskap förstärks att skolan och skolhälsovården verkar för bättre levnadsvanor bland barn och ungdomar att ansvaret för äldres näringsbehov inom kommunens vård och omsorg förtydligas. Amningsfrekvensen har ökat kraftigt efter 1988, mätt som andelen enbart ammade barn vid fyra månaders ålder upp till en platå vid 69 procent. Andelen enbart ammande vid sex månaders ålder sjönk däremot i slutet av 1990-talet. Amningsfrekvensen för andelen enbart + delvis ammade barn vid både fyra och sex månaders ålder ökade kraftigt under 1990-talet och den höga nivån har bibehållts. I vissa sociala grupper är dock amningsfrekvensen lägre. WHO antog 1981 en internationell kod mot oetisk marknadsföring av bröstmjölksersättningar och år 2001 en resolution om att, om möjligt, ge enbart bröstmjölk till spädbarn fram till sex månaders ålder, och först därefter komplettera med annan föda. Amningsfrämjande insatser erbjuds alla mammor av mödravården samt förlossnings- och barnhälsovården. En nationell amningskommitté har inrättats. Statens folkhälsoinstitut och Livsmedelsverket föreslår att ansvaret för den amningsvänliga vårdkedjan klargörs och att regionala centra inrättas att grupper med behov av särskilt amningsstöd identifieras och får utökat stöd att barnhälsovården får ökad kulturkompetens. Utvecklingen av huvudindikatorerna för livsmedelssäkerhet, incidens av rapporterade campylobacter- och salmonellainfektioner, är mycket tillfredsställande p.g.a. de mångåriga aktiva förebyggande insatserna inom svenskt jordbruk, den lagreglerade kontrollverksamheten samt att EU prioriterar sådana insatser. Statens folkhälsoinstitut och Livsmedelsverket anser att det är angeläget att de effektiva insatserna för god livsmedelssäkerhet fortsätter att fler fall av utlandssmitta skulle kunna förebyggas genom utökad rådgivning inför resor.

8 målområde 10 Målområde 10 - översikt Bestämningsfaktorer Indikatorer Politikområden Aktörer Goda matvanor Energibalans Frukt/gröntkonsumtion (andel av den vuxna befolkningen som intar minst 500 g frukt och/eller grönsaker per dag) (h 1 ) Konsumtion av bakverk, läskedrycker, choklad och konfektyr Andel vuxna med övervikt i befolkningen (BMI 25 29,9) (h) Andel vuxna med fetma (BMI 30) i befolkningen (h) Andel ungdomar i åldern 16 24 år med undervikt, övervikt respektive fetma i befolkningen Andel äldre med undervikt, övervikt respektive fetma i befolkningen Livsmedelspolitik Folkhälsopolitik Hälso- och sjukvårdspolitik Utbildningspolitik Konsumentpolitik Folkhälsopolitik Hälso- och sjukvårdspolitik Livsmedelspolitik Konsumentpolitik Skattepolitik Livsmedelsverket Jordbruksverket Statens folkhälsoinstitut Socialstyrelsen Skolverket Myndigheten för skolutveckling Högskolor och universitet Konsumentverket Statens folkhälsoinstitut Socialstyrelsen Jordbruksverket Livsmedelsverket Konsumentverket Amningsfrekvens Andel barn som enbart ammas vid fyra respektive sex månaders ålder (h) Andel barn som enbart+delvis ammas vid fyra respektive sex månaders ålder Livsmedelspolitik Hälso- och sjukvårdspolitik Konsumentpolitik Folkhälsopolitik Livsmedelsverket Socialstyrelsen Konsumentverket Statens folkhälsoinstitut Livsmedelssäkerhet Incidens av rapporterade campylobacter- och salmonellainfektioner (h) Antal rapporterade dricksvattenburna utbrott i Sverige Livsmedelspolitik Miljöpolitik Jordbruksverket Livsmedelsverket Naturvårdsverket Halter av långlivade organiska ämnen i bröstmjölk 1 Huvudindikator

goda matvanor och säkra livsmedel 9 1. Inledning En näringsriktig kost främjar god hälsa och förebygger kroniska sjukdomar såsom hjärtkärlsjukdomar, cancer och diabetes. Människor i Sverige har i genomsnitt bra matvanor, men det finns sociala skillnader som behöver uppmärksammas. I ett globalt perspektiv är idag fler personer överviktiga eller feta än undernärda. Även Sverige upplever en fetmaepidemi som bidrar till ökande social ojämlikhet i hälsa och medför stora kostnader för samhället. En ökad tillgång till och intensiv marknadsföring av energität och näringsfattig mat och dryck, i kombination med sjunkande priser och högre inkomster, bidrar till överkonsumtion och fetma. Amningsfrekvensen är hög i Sverige och ligger på en stabil nivå. Livsmedelssäkerheten är god och de flesta nya fall av livsmedelsburen smitta sker utomlands. Inom målområdet har fyra bestämningsfaktorer för hälsa identifierats. De är goda matvanor, energibalans, amningsfrekvens och livsmedelssäkerhet. Sju politikområden står i fokus för målområde 10: hälso- och sjukvårdspolitik, folkhälsopolitik, utbildningspolitik, livsmedelspolitik, konsumentpolitik, miljöpolitik samt skattepolitik.

10 målområde 10 2. Goda matvanor 2.1 Sambandet mellan matvanor och hälsa Globalt är bristen på mat och undernäring fortfarande den dominerande orsaken till sjuklighet och förtida död. I Sverige och Europa lider få av undernäring och generellt sett äter vi för mycket näringsfattig och energität mat och för lite frukt och grönsaker, grova spannmålsprodukter och fisk. Fem av de tio största riskfaktorerna för sjuklighet och död i i-länder är direkt relaterade till matvanor: högt blodtryck, högt serumkolesterol, övervikt, lågt intag av frukt och grönt samt järnbrist, vilket orsakar en stor andel av den totala sjukdomsbördan (1). Ohälsosamma matvanor bidrar till hjärt-kärlsjukdom, cancer och typ 2-diabetes, övervikt och fetma (2-6). Typ 2-diabetes, högt blodtryck, blodfettsrubbningar, insulinresistens, bukfetma, hjärtinfarkt och stroke förekommer ofta tillsammans i det s.k. metabola syndromet (7). Ett högt intag av mättat fett, salt, lite fibrer, frukt och grönsaker och mycket alkohol bidrar till hjärt-/kärlsjukdom (4). Riskfaktorer för cancer är låg konsumtion av frukt och grönsaker (4, 6, 8), stort alkoholintag (4), mögelgifter (2) samt högt saltintag. Riskfaktorer för typ 2- diabetes är mycket mättat fett samt för litet fiber (4, 6). Av The World Health Report 2002. Reducing Risks, Promoting Healthy Life (1), en rapport från Världshälsoorganisationen (WHO), framgår att låg konsumtion av frukt och grönt kan förklara följande andelar av sjukdomsbördan i Europa för sjukdomsgrupperna ischemisk hjärtsjukdom 28 procent, slaganfall 18 procent, matstrupscancer 17 procent, magtarmcancer 20 procent och cancer i luftstrupe/bronker/lungor 11 procent.

goda matvanor och säkra livsmedel 11 2.2 Utveckling av matvanor i olika grupper Utvecklingen av den vuxna befolkningens matvanor följs fr.o.m. 2004 via huvudindikatorn Andel av den vuxna befolkningen som intar minst 500 g frukt och/eller grönsaker per dag. Planer finns på att även följa upp självrapporterat intag av fett, fiber, socker och fisk regelbundet; sådan statistik finns inte tillgänglig idag. Däremot finns tidsserier för indikatorn Konsumtion av vissa livsmedelsgrupper från Jordbruksverkets årsstatistik. I underlaget till en handlingsplan för goda matvanor och ökad fysisk aktivitet (6) föreslås rullande kostundersökningar i olika åldersgrupper vart tionde år. Utvecklingen av befolkningens matvanor kommer även att följas av indikatorn Konsumtion av bakverk, läskedrycker, choklad och konfektyr. Vuxnas matvanor Livsmedelsverket har gjort två större undersökningar om vuxnas kostvanor, Hushållens livsmedelsinköp och kostvanor (Hulk) (9) år 1989 och Riksmaten 1997-98 (10). De visar att befolkningen i Sverige knappast lider av vitamin-, mineral eller proteinbrist, men många kvinnor får i sig för litet folsyra och järn. Nio av tio vuxna äter mindre kostfiber än vad som rekommenderas, 80 procent äter för mycket fett, 96 procent för mycket mättat fett och hälften av den vuxna befolkningen äter för mycket raffinerat socker (10). En stor del av bristerna beror på att en för hög andel av energin (25 procent) kommer från energitäta livsmedel, sötade drycker och alkohol. Detta är tio procent över den rekommenderade nivån. En jämförelse mellan Hulk och Riksmaten visar att energiintaget har ökat under 1990- talet. Energiintaget för kvinnor låg 450 kj/dag högre i Riksmaten än i Hulk och för män 330 kj/dag högre. Positivt är att konsumtionen av frukt och grönsaker, ris och pasta ökat samt att intaget av matfett och ost minskat. Negativt är en ökad konsumtion av godis, snacks, läsk, saft och alkohol. Även om intaget av fett och mättat fett har minskat låg fetthalten 1997-98 betydligt över den rekommenderade nivån, 30 energiprocent. Andelen kolhydrater har ökat, men fiberintaget ökade endast marginellt. Tydliga samband finns mellan matvanor och region, kön, ålder, utbildningsnivå och yrke. Riksmaten visade att i norra Sverige åt man mindre frukt och grönt men mera fett, gröt och potatis. Kvinnor äter generellt sett mer hälsosamt än män. De äldre äter mer kostfiber och de yngre mer socker. Lågutbildade har sämre matvanor än högskoleutbildade, särskilt män (9, 10). Barns och ungdomars matvanor Svenska barns matvanor undersöks inte regelbundet men det finns några vetenskapliga studier. En kostundersökning bland 4-11-åringar i Sverige visar att barnen i allmänhet får i sig tillräckligt med näringsämnen, men andelen mättat fett och socker är för hög (11). Andelen frukt och grönsaker är alltför låg (11, 12). Barn med utländsk bakgrund väljer oftare standardmjölk och äter mer snabbmat än barn med föräldrar födda i Sverige (11). Undersökningarna om skolbarns hälsovanor (13-15) visar att konsumtionen av sötad läsk, godis, chips och hamburgare/varm korv bland barn och ungdomar i åldern 11-15 år ökade under 1985-1998. Vid undersökningen 2001/02 hade konsumtionen av läsk och godis ökat

12 målområde 10 ytterligare. En studie bland 15-åringar i Stockholmsområdet (12) visade att ungdomar med invandrarbakgrund betydligt oftare äter onyttig mat än svenska ungdomar, men de äter samtidigt mer frukt och grönsaker. Frukt- och grönsaksintag I den nyligen utförda nationella folkhälsoenkäten (16) rapporterade endast fyra procent av männen och tolv procent av kvinnorna i åldern 18-84 år att de äter minst fem portioner frukt och/eller grönsaker per dag, dvs. 500 gram. Att äta minst fem portioner frukt/grönt per dag är vanligast bland kvinnor i åldern 45 64 år. Den andel som äter frukt och/eller grönsaker minst fem gånger per dag är för liten för att möjliggöra jämförelser mellan olika grupper. Därför har man studerat den grupp på 25 procent av befolkningen som äter minst (=väldigt litet) frukt och grönsaker, vilket var vanligast i åldern 18-29 år (Figur 1). Procent 50 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 18-29 år 30-44 år 45-64 år 65-84 år Män Kvinnor Figur 1. Den fjärdedel av befolkningen mellan 18 och 84 år som äter minst frukt och grönsaker, fördelad på kön och åldersgrupper, 2004. Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Statens folkhälsoinstitut. Kvinnorna har bättre frukt- och grönsaksvanor än männen. Lågutbildade och lågavlönade män och kvinnor utgör här riskgrupper (figur 2). Personer med utomnordisk bakgrund äter mer frukt och grönsaker än de med svensk bakgrund (16).

goda matvanor och säkra livsmedel 13 Procent 50 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 Män Kvinnor Arbetare Lägre tjänstemän Mellan och högre tjänstemän Procent 50 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 Män Kort utbildning Medellång utbildning Lång utbildning Kvinnor Figur 2a och 2b. Den fjärdedel av befolkningen mellan 18 och 84 år som äter minst frukt och grönsaker, fördelad efter yrke respektive utbildningens längd, 2004. Åldersstandardiserade värden. Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Statens folkhälsoinstitut.

14 målområde 10 Konsumtion av vissa livsmedelsgrupper utifrån jordbruksstatistik Jordbruksverket för statistik över direktkonsumtion av livsmedel, dvs. de totala leveranserna av livsmedel från producenter i Sverige till enskilda hushåll och storhushåll, justerat för utrikeshandel och svinn (ej hushållssvinn) (17). Åren 1980-2002 ökade det totala energiinnehållet i kosten från 12,3 MJ till 12,9 MJ per person och dag, vilket är något högre än resultaten från kostundersökningarna. Under denna period kom en allt mindre andel av energin från fett och en ökande andel från protein och kolhydrater. Tabell 1 visar att direktkonsumtionen av bakverk, läskedrycker, choklad och konfektyrvaror har ökat markant, medan konsumtionen av rent socker och sirap har minskat (17). Tabell 1. Direktkonsumtion av några livsmedelsgrupper (kg per person och år), under åren 1980, 1990, 2001 och 2002. Livsmedelsgrupp 1980 1990 2001 2002 Bullar, vetelängder, wienerbröd mm 4,5 3,8 5,9 5,3 Bakelser, tårtor, sockerkakor, pizza mm 2,7 4,6 6,6 8,4 Läskedrycker och cider (inkl. light) 29,6 49,8 93,8 93,6 Strö-, farin-, flor- och pärlsocker 15,1 11,6 8,1 7,6 Choklad och konfektyrvaror 9,8 11,1 15,3 16,9 Källa: Konsumtionen av livsmedel och dess näringsinnehåll. Jordbruksverkets rapport 2004:07 samt personligt meddelande (Christina Wikberger, SJV).

goda matvanor och säkra livsmedel 15 2.3 Förklaringar till utvecklingen I de utvecklade länderna har den genomsnittliga dagliga tillgången på matenergi ökat från ca 12,5 MJ per person till 14,2 MJ per person sedan 1960-talet (18). Detta beror i första hand på en enorm produktivitetsutveckling inom jordbruket i industrialiserade länder och i vissa utvecklingsländer. I EU är den genomsnittliga tillgången i dag ca 14,6 MJ per person, medan den i USA är 16,3 MJ per person. Energibehovet bedöms i genomsnitt vara drygt 9,2 MJ per dag. Enligt FAO:s prognoser förväntas energitillgången öka ytterligare i alla regioner i världen fram till år 2030 (18). Matpriserna har aldrig tidigare i historien varit så låga som i dag, vilket har möjliggjort för många att äta mer hälsosam mat. Sedan 1960-talet har matpriserna fallit med 60 procent relativt till ett prisindex och övergången från energibrist till energiöverskott har gått snabbt i många länder med negativa följder för folkhälsan. För konsumenten innebär dessa förändringar i praktiken att livsmedel numera är mycket mer tillgängliga än tidigare. Livsmedelsindustri och -handel har utvecklat utbud och sortiment i takt med att jordbruksproduktionen har ökat och råvarupriserna på energigivarna socker, fett och spannmål sjunkit. Portionsstorlekar och förpackningar av framför allt snabbmat, sötade drycker, bakverk, glass, godis och snacks, med hög halt av socker och fett, har vuxit (19). Det ökade utbudet har lett till en allt hårdare konkurrens mellan olika livsmedelsföretag, vilket medför att marknadsföringen, särskilt av energitäta och näringsfattiga livsmedel, har ökat och sofistikerats. Detta bidrar sammantaget till att konsumtionen ökar (20). Orsakerna till att vi äter så lite frukt och grönsaker i Nord- och Centraleuropa är en fråga om pris, tillgänglighet, tradition och kunskap. Prismässigt är frukt och grönsaker betydligt dyrare per energienhet än andra livsmedel. Exempelvis är tomater i Sverige 17 gånger dyrare än glass per energienhet. EU:s jordbrukspolitik bidrar till höga priser på frukt och grönsaker i EU jämfört med världsmarknaden, vilket sannolikt dämpar konsumtionen. Att frukt och grönsaker av tradition är mycket mer tillgängligt i Medelhavs-länderna än i Sverige är sannolikt också en förklaring till det väsentligt högre intaget i dessa länder.

16 målområde 10 2.4 Insatser på internationell och nationell nivå matvanor Hälso- och sjukvårdspolitik Mål och inriktning Hälso- och sjukvården är primärt inriktad på behandling och det förebyggande arbetet utgör en försvinnande liten andel. Av budgetpropositionen för 2005 framgår inget om insatser för goda matvanor inom hälso- och sjukvårdspolitiken, se dock under politikområdet Folkhälsa. Den nationella aktör som har huvudansvar för dessa insatser är Socialstyrelsen. Socialstyrelsen Insatser som påverkar bestämningsfaktorerna Av Socialstyrelsens remissvar på FHI:s förslag till indikatorer (21) framgår att Socialstyrelsen uppfattar sin roll som att än mer och tydligare integrera ett hälsofrämjande och förebyggande perspektiv inom myndighetens uppdrag på hälso- och sjukvårdsområdet. Myndigheten beskriver dock inga konkreta insatser för bättre matvanor inom hälso- och sjukvården. Socialstyrelsen genomförde 1997-1999 tre studier av näringsproblematiken bland äldre som får kommunal vård och omsorg (22) och näringsproblem bland hemsjukvårdpatienter kartlades 1998 (23). Effekter av verksamheten Det finns inget tillgängligt underlag för bedömning av effekter. Utvecklingsbehov och förslag I underlaget till handlingsplanen för goda matvanor och ökad fysisk aktivitet (6) betonas behovet av att utveckla och sprida evidensbaserade metoder för hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande program inklusive motiverande samtalsmetodik med fokus på matvanor och fysisk aktivitet (insats 22). Organisationen kring måltidssituationen inom äldreomsorgen behöver analyseras (insats 76). Se även bestämningsfaktorn energibalans. Folkhälsopolitik Mål och inriktning Både inom WHO och EU ligger numera kostfrågorna högt på agendan, inte minst p.g.a. ökningen av fetma och fetmarelaterade sjukdomar. WHO antog 2004 en global strategi för kost, fysisk aktivitet och hälsa (3) och i EU utvecklar Kommissionen tillsammans med medlemsländer och frivilligorganisationer, i dialog med livsmedelsindustrin, en strategi

goda matvanor och säkra livsmedel 17 för att minska fetman genom bättre matvanor och ökad fysisk aktivitet. Den beräknas vara klar 2006. I underlaget till ovan nämnda handlingsplan (6) föreslogs ett nytt mål för insatser på samhällsnivå: Samhället utformas så att det är enkelt att ha goda matvanor för alla grupper i befolkningen. Som mätbara mål föreslogs: 1. Öka konsumtionen av frukt och grönsaker. 2. Öka konsumtionen av nyckelhålsmärkt mat. 3. Minska konsumtionen av livsmedel av typen sötade drycker, godis, glass, snacks, bakverk och alkoholhaltiga drycker. Av budgetpropositionen för 2005 framgår att utvecklingen av fetma är oroande. Regeringen avser att intensifiera insatserna framöver (24) och kommer under 2006 att lägga fram en handlingsplan för goda matvanor och fysisk aktivitet. Flera av förslagen till insatser har redan lämnats i form av regeringsuppdrag till olika myndigheter för vidare utredning eller utförande. Den nationella aktör som har huvudansvaret för dessa insatser är Statens folkhälsoinstitut. Statens folkhälsoinstitut Insatser som påverkar bestämningsfaktorerna Statens folkhälsoinstitut fungerar som kunskapscentrum vad gäller bestämningsfaktorer och effektiva interventionsmetoder. De främsta målgrupperna är regeringen, landsting och kommuner. Härutöver deltar institutets medarbetare i den offentliga debatten, speciellt kring fetma, livsmedelsproduktion och konsumtion, både nationellt och internationellt. Flera policydokument har utvecklats. Statens folkhälsoinstitut och Livsmedelsverket redovisade i februari 2005 för regeringen ett underlag till en handlingsplan för goda matvanor och ökad fysisk aktivitet bland befolkningen, vilken remissbehandlats (6). För att minska ojämlikhet i hälsa ligger Folkhälsoinstitutets fokus på att skapa stödjande miljöer för goda matvanor. FHI har drivit frågan om folkhälsoeffekter av EU:s jordbrukspolitik, där ett antal rapporter och artiklar har publicerats som har fått nationell och internationell uppmärksamhet. Kunskapsunderlag om effekterna av marknadsföring av energität mat på barns överviktsutveckling har tagits fram och diskuterats nationellt och internationellt. Det senaste året har frågan om ekonomiska styrmedel och lagstiftning lyfts som nya instrument som kan styra matvanor i en mer hälsosam riktning. Effekter av verksamheten Arbetet med underlaget till en handlingsplan (6) har medfört att frågor om barns och vuxnas matvanor och kroppsvikt har hamnat högt upp på den politiska agendan, inte minst tack vare medias intresse. Sockerdebatten har lett till att försäljning av godis och läsk i skolor ifrågasatts och i en del fall förbjudits. Vidare har debatten lett till att kommuner tagit fram policies för måltidsverksamheten i förskola och skola. Livsmedelsindustrins

18 målområde 10 branschorganisation Livsmedelsföretagen (Li) har internt och externt börjat diskutera sitt ansvar för befolkningens överkonsumtion av energitäta livsmedel och förstärkt utvecklingen av hälsosammare produkter med mindre socker, salt och fett. Branschen planerar självreglering av marknadsföringen till barn och Li antog 2004 särskilda riktlinjer för livsmedelsreklam riktad till barn, där det bl.a. står att Livsmedelsreklam får inte uppmuntra till överdriven konsumtion och portionsstorlekar måste anpassas till den skildrade situationen och att Livsmedelsreklam får inte undergräva främjandet av sunda och välbalanserade kostvanor (25). Enligt internationella konsumentorganisationers bedömning minskar inte egenåtgärdsprogram från livsmedelsindustrins sida effekten av reklamen. Effekterna på överviktsutvecklingen återstår att se. Jordbruksfrågorna har börjat diskuteras ur ett folkhälsoperspektiv både nationellt och internationellt. Speciellt har politikens betydelse för frukt- och grönsakskonsumtionen uppmärksammats, liksom mjölksubventionerna som leder till högre konsumtion av mättat fett, tvärtemot kostrekommendationerna. Regeringen har i ett brev till EG-kommissionen framfört att den förestående reformen av frukt och gröntsektorn bör utformas så att konsumtionen främjas samtidigt som de negativa miljökonsekvenserna av produktionen minimeras. Hur matvanorna påverkas av dessa insatser i olika grupper återstår att se i kommande kostundersökningar. Utvecklingsbehov och förslag I underlaget till handlingsplanen för goda matvanor och ökad fysisk aktivitet (6) förslås att en nationell kommitté bildas för att samordna, genomföra och följa upp den kommande planen med fokus på överviktsproblemen. En hälsokommunikationsstrategi för goda matvanor, ökad fysisk aktivitet och förebyggande av övervikt, riktad till allmänheten behöver utvecklas (insats 13). Information om goda matvanor ska utvecklas, utökas och göras mer tillgänglig för olika yrkesgrupper (insats 45). För att följa hur utbudet av mat förändras föreslås att ett index för livsmedelstillgänglighet utvecklas (insats 10), vilket ska ligga till grund för hälsokonsekvensbedömningar (insats 9). Ett akut behov är att utveckla metoder för att följa barns levnadsvanor, kroppsvikt m.m. och ett system för uppföljning (insats 11 och 12). Långsiktig interventionsforskning om goda matvanor på alla nivåer bör stärkas (insats 15). Speciellt bör metodutveckling göras för att förbättra mäns matvanor (26). Utbildningspolitik Mål och inriktning Skollagen (1985:1100) anger övergripande mål för utbildningen och riktlinjer för skolans verksamhet. Som bilagor finns läroplaner med den minsta garanterade undervisningstid som ska erbjudas eleverna i varje ämne såsom hem- och konsumentkunskap (27). Läroplanen kompletteras av kursplaner med mål och betygskriterier. Ett av målen i kursplanen för ämnet hem- och konsumentkunskap är att eleven i slutet av det nionde skolåret ska kunna planera, tillaga, arrangera och värdera måltider med hänsyn till ekonomi, hälsa, miljö och estetiska värden (28). Skollagen är i huvudsak inriktad på att öka barns kunska-

goda matvanor och säkra livsmedel 19 per om hälsa, inte att säkra goda levnadsvanor eller en god hälsa i sig. Revidering av Skollagen pågår. År 1946 infördes skollunchen i Sverige genom ett riksdagsbeslut och kommunerna fick statliga bidrag för att bygga upp verksamheten. 1981 upphörde bidragen och maten i skolan är sedan dess en kommunal angelägenhet (29). Av skollagen (27) framgår att eleverna i grundskolan, särskolan, specialskolan och fristående skolor ska erbjudas kostnadsfria skolmåltider, men måltidernas kvalitet nämns inte. Gymnasieskolorna är inte skyldiga att erbjuda kostnadsfria skolmåltider. Skolans ansvar för att främja goda kostvanor hos eleverna förtydligas bara för skolhälsovården, som ska följa elevernas utveckling, bevara och förbättra deras själsliga och kroppsliga hälsa samt verka för sunda levnadsvanor hos dem. De nationella aktörer som har huvudansvar för dessa insatser inom utbildningspolitiken är Skolverket, Myndigheten för skolutveckling och högskolor/universitet. Skolverket Insatser som påverkar bestämningsfaktorerna Skolverket utvärderar olika ämnen och kan på så sätt påtala eventuella brister eller föreslå förbättringar. Skolan bidrar till goda matvanor genom ämnet hem- och konsumentkunskap, vilket enligt kursplanen ska ge erfarenheter och förståelse av de dagliga vanornas betydelse för ekonomi, miljö, hälsa och välbefinnande (28). Riktlinjer för luncherna finns, men dessa är frivilliga att följa för kommunerna. Skolverket sammanställer indikatorer inom det nationella uppföljningssystemet för undervisningen. Dessa kan utgöra underlag för att bedöma hur målen uppfylls. Effekter av verksamheten En utvärdering 2003 av ämnet hem- och konsumentkunskap (30) visar att både föräldrar och elever är positiva till ämnet och att det är användbart i vardagslivet, men ämnet visar brister vad gäller jämställdhetsmålet. Ämnet har stor potential att utvecklas, bl.a. genom att det behandlar frågor som miljö, mat, måltider, hälsa och konsumtion. Effekten av obligatoriska skolluncher på det totala näringsintaget är inte utvärderad, men eftersom så många elever äter skollunchen har den, om den är näringsriktig, sannolikt en positiv inverkan på barns matvanor (12). Tre studier (31-33) visar att en del skolbarn hoppar över skollunchen, särskilt barn från lägre socialgrupper (31). Undersökningar vid Umeå universitet (29) visar att pigga och alerta gymnasieelever oftare äter skollunch, äter mer av maten och tycker att den smakar bättre. De 40 procent av eleverna som ofta kände sig trötta och hängiga åt mer sällan frukost och skollunch, men oftare glass och godis. Pigga högstadieelever med höga betyg har bättre matvanor och mår bättre än trötta elever med dåliga betyg (29). Många kommuner, som tar ut skolmatsavgift i gymnasiet, väntade sig att eleverna oftare skulle äta skollunch samt att kvaliteten på maten skulle höjas, men det har inte skett. Betalskolorna satsar mindre pengar per portion än skolorna med fria luncher och elevernas matvanor har snarare försämrats i dessa skolor. Författaren till denna rapport föreslår även att skollagen ändras så att även gymnasieeleverna ska erbjudas kostnadsfria skolmåltider.

20 målområde 10 Utvecklingsbehov och förslag I underlaget till handlingsplanen för goda matvanor och ökad fysisk aktivitet (6) har föreslagits att kvalitetsindikatorer för undervisningen om matvanor, fysisk aktivitet och hälsa och hälsofrämjande miljöer utvecklas i förskolan och skolan, vilka kan användas vid inspektion, granskning och utvärdering (insats 68). Ämnet hem- och konsumentkunskap bör förstärkas och särskild vikt läggas vid matvanornas betydelse för hälsan och kunskap om marknadsföring av livsmedel. Genusaspekter bör beaktas (insats 70). Gymnasieutbildningar för yrken inom vård, förskola, livsmedelssektor och omsorg bör innehålla karaktärsämnen i mat, fysisk aktivitet och hälsa (insats 73). Riktlinjerna för skolluncher i både förskolan, grundskolan och gymnasiet föreslås bli obligatoriska (insats 62). Hemoch konsumentkunskap bör införas som ett kärnämne i gymnasieskolan (insats 63). Myndigheten för skolutveckling Insatser som påverkar bestämningsfaktorerna Myndigheten för skolutveckling finns representerad i ett nätverk med myndigheter och departement, som träffas ca två ggr/halvår. Där diskuteras bl.a. skolmatens och den fysiska aktivitetens betydelse för barns och ungas hälsa och framtida vanor (34). Effekter av verksamheten Myndigheten är nystartad och verksamheten är under uppbyggnad. Utvecklingsbehov och förslag Myndigheten för skolutveckling konstaterar att de resurser som avsätts till skolmaten varierar i kommunerna och anser att insatser behövs för en skolmat av god kvalitet, men utvärderingsbara mål för skolmåltidsverksamheten finns inte i läroplanen (34). I ovan nämnda underlag till handlingsplan (6) föreslås att medel bör delas ut av Myndigheten för skolutveckling till skolor som vill utveckla försöksverksamhet kring goda matvanor och fysisk aktivitet (insats 64). Undervisningen om mat och fysisk aktivitet bör integreras och inta en central plats i utbildningen om hållbar utveckling (insats 65). Myndigheten deltar i arbetet med att utveckla skolors kvalitetsredovisningar. Skolorna ska redogöra för olika kvalitetsområden, t.ex. hälsa, där bl.a. goda matvanor ingår (34). Fortsatt stöd bör ges till Nationellt centrum för främjande av fysisk aktivitet hos barn och ungdomar (NCFF) för bättre integrering av goda matvanor och fysisk aktivitet i skolan och förskolan (insats 66). Högskolor/universitet Insatser som påverkar bestämningsfaktorerna I dag utbildas för få hem- och konsumentkunskapslärare, delvis p.g.a. få sökande. Effekter av verksamheten Underlag för bedömning av effekter saknas.

goda matvanor och säkra livsmedel 21 Utvecklingsbehov och förslag I ovan nämnda underlag till handlingsplan (6) föreslås fler kurser om matvanor, fysisk aktivitet och hälsokommunikation i högskoleutbildningar för yrken inom skola, omsorg, vård och livsmedelstillsyn (insats 74). Antalet utbildningsplatser för blivande lärare i hem- och konsumentkunskap bör utökas och möjligheter bör utvecklas för studerande vid lärarprogrammen att komplettera med hem- och konsumentkunskap (insats 75). Livsmedelspolitik Mål och inriktning Livsmedelspolitiken, som omfattar jordbrukspolitiken, styrs i dag från EU, där livsmedelssäkerhet är en högt prioriterad fråga efter BSE ( galna ko-sjukan ) och andra livsmedelsburna hälsorisker. Målen för EU:s jordbrukspolitik är från 1962 och betonar producenternas intressen. Nya nordiska näringsrekommendationer för näringsriktig mat och daglig motion (NNR 2004) (35) utarbetades 2004 av Nordiska Ministerrådet. Livsmedelspolitikens inriktning för att påverka bestämningsfaktorn goda matvanor framgår inte tydligt av budgetpropositionen för 2005. Två viktiga principer för Sveriges arbete med jordbruks- och livsmedelspolitiken är att jordbruks- och livsmedelsföretagens produktion ska styras av konsumenternas efterfrågan samt att produktionen ska vara långsiktigt hållbar både från ekologiska och ekonomiska utgångspunkter (24). De nationella aktörer som har huvudansvar för dessa insatser inom livsmedelspolitiken är Livsmedelsverket och Jordbruksverket. Livsmedelsverket Insatser som påverkar bestämningsfaktorerna Livsmedelsverkets mål är att alla livsmedel ska vara säkra och att konsumenterna ska ha tillräcklig kunskap om mat och matvanors betydelse för att kunna göra medvetna val. Ett annat mål är bra matvanor och god nutritionsstatus i hela befolkningen, särskilt hos barn och ungdomar (36). Till Livsmedelsverkets främsta uppgifter hör att utarbeta regler, utöva, leda och samordna livsmedelstillsynen (köttbesiktning m.m.) samt bistå regeringen i internationellt arbete på livsmedelsområdet (24). Verket gör även utredningar och vetenskapliga studier om livsmedel och matvanor samt utbildar och informerar konsumenter, intressenter i livsmedelskedjan och professionella. Livsmedelsverket utarbetar näringsrekommendationer i samarbete med nordiska kollegor. På basis av dessa samt SNÖ (Svenska näringsrekommendationer översatt till livsmedel) (37) har kostbaserade råd utarbetats. Av SNÖ framgår att konsumtionen av fett och s.k. utrymmesmat bör minska. Nya näringsrekommendationer (SNR 2005) kommer att publiceras i maj 2005 (38). En livsmedelsdatabas finns på verkets hemsida och en kostundersökning på barn ska slutföras och publiceras. Verket fortsätter att bygga upp sin kunskap om ekologiska livsmedel (36).

22 målområde 10 För att förbättra matvanorna i befolkningen har Livsmedelsverket sedan 1980-talet utvecklat nyckelhålsmärkningen, som i sin första utformning kunde användas på livsmedel med låg fetthalt och hög fiberhalt. Kriterierna för märkning med nyckelhålet har nyligen reviderats. Den nya nyckelhålssymbolen talar om vad varorna får innehålla i fråga om mängden fett, vilken sorts fett (mättade fetter och transfettsyror), sockerarter samt salt. (39). Även i storhushåll/restauranger kan man finna nyckelhålsanpassade rätter. På Livsmedelsverkets hemsida finns även fem råd om att äta mer av frukt och grönt, bröd, fisk och nyckelhålsmärkta produkter samt att välja mjuka fetter framför hårda (40). Härutöver bedrivs utbildningsverksamhet gentemot professionella inom matområdet. Effekter av verksamheten Effekterna av Livsmedelsverkets informations- och utbildningsverksamhet på kunskapsnivå och befolkningens matvanor följs i dag inte upp systematiskt. Sedan den obligatoriska livsmedelsmärkningen infördes i USA har företagen utvecklat många fler produkter med lägre innehåll av de näringsämnen vi bör äta mindre av (41, 42). Erfarenheterna stämmer med svenska förhållanden där nyckelhålsmärkningen har stimulerat en utveckling av magrare och mer fiberrika produkter. Amerikanska studier tyder på att obligatorisk märkning av livsmedel kan vara kostnadseffektivt ur hälsosynpunkt (43). Enligt en nordisk konsumentundersökning ville 79 procent av de tillfrågade ha en läsbar och lättförståelig obligatorisk deklaration av näringsvärdena (44). Man drog följande slutsatser: näringsvärdesdeklarationer på livsmedel bör vara obligatoriska, standardiserade, följa en obligatorisk lista av näringsämnen angivna per 100 gram och per portion och ett enkelt system för vägledning om produktens näringsriktighet bör utvecklas och testas (44). Utvecklingsbehov och förslag I underlaget till handlingsplanen för goda matvanor och ökad fysisk aktivitet (6) har föreslagits att arbetet med att tillämpa nyckelhålsmärkning ska intensifieras, i synnerhet vad gäller måltider och tillsynen av märkningen inom restaurang och storhushållssektorn (insats 43). Livsmedelsverket föreslog hösten 2004 att villkoren för nyckelhålsmärkning på färdigförpackade livsmedel ska revideras. Det föreslås även att naturligt magra samt fiberrika produkter ska kunna märkas, dvs. frukt, bär, grönsaker, rotfrukter, potatis, kött samt magra och feta fiskar. Nyckelhålet ger därmed en signal om vilka livsmedel som man bör äta mer av (6, 39). Om förslaget till nya villkor för nyckelhålsmärkning accepteras av EU kommer Livsmedelsverket att påbörja ett aktivt arbete med det nya nyckelhålet (6). Vidare bör Livsmedelsverket utreda förutsättningarna för att ställa krav på berörda arbetsgivare att personalen har nödvändiga kunskaper i mat- och hälsofrågor (insats 41). Nationella rullande kostundersökningar ska utföras vart tionde år samt kompletteras med riktade studier i olika befolkningsgrupper och särskilda studier av vissa livsmedelsgrupper (insats 44). Information om goda matvanor ska utvecklas, utökas och göras mer tillgänglig för olika yrkesgrupper (insats 45). Ett nationellt program ska utvecklas för fortbildning av berörd personal inom t.ex. vård, skola, omsorg och livsmedelssektorn angående mat,

goda matvanor och säkra livsmedel 23 fysisk aktivitet och hälsa (insats 46). Riktlinjer för maten på arbetsplatsen ska utarbetas, spridas och utvärderas (insats 47), likaså riktlinjer för alla måltider i förskolan, förskoleklassen, skolan och gymnasieskolan (insats 48). Näringsvärdesdeklarationer bör bli obligatoriska på alla färdigförpackade livsmedel (insats 39). En dialog med livsmedelssektorns olika branschorganisationer bör utvecklas för att diskutera hur livsmedelsbranschen kan bidra till goda matvanor (insats 37). Det bör utredas hur kost- och hälsofrågor kan inkluderas i myndigheternas arbete för säkra livsmedel samt hur den kommunala livsmedelstillsynen kan bedrivas avseende näringsmässiga aspekter (insats 40). Jordbruksverket Insatser som påverkar bestämningsfaktorerna Jordbruksverket har ett sektorsansvar för djurhälsa, djurmiljö och folkhälsa. Verket administrerar EU:s jordbruksstöd, är chefsmyndighet för landets distriktsveterinärer, bidrar med statistiskt underlag vid hälsokonsekvensbedömningar inom livsmedelsområdet samt levererar konsumtionsstatistik över livsmedel. Jordbruksverkets marknadsavdelning är ansvarig för bevakningen och tillämpningen av reglerna för säljfrämjande åtgärder i Sverige, och stämmer av med berörda myndigheter såsom Livsmedelsverket och Folkhälsoinstitutet om det förekommer hälsopåståenden i informationskampanjerna (45). Effekter av verksamheten Se bestämningsfaktorn Livsmedelssäkerhet. Utvecklingsbehov och förslag I underlaget till handlingsplanen för goda matvanor och ökad fysisk aktivitet (6) föreslås att livsmedelsutbud, livsmedelspriser och marknadsföring för vissa livsmedelsgrupper (frukt, grönsaker, nyckelhålsmärkta livsmedel, godis, snacks, sötade drycker, bakverk och glass) ska redovisas årligen i Statistisk Årsbok (insats 42). Vidare bör folkhälsokonsekvenser bedömas och beaktas vid förändringar av EU:s jordbrukspolitik. Effekter av produktionsdrivande jordbruksstöd ska särskilt beaktas (insats 38). Konsumentpolitik Mål och inriktning Konsumentorganisationer och regeringar världen över vänder sig mot marknadsföring av energitäta och sockerhaltiga livsmedel och drycker riktad till barn. EU Kommissionen försöker i ett första steg samarbeta med industrin om att minska marknadsföringen av onyttig mat till barn, men utesluter inte lagstiftning om det misslyckas (46). WHO har adresserat problemen med marknadsföring av onyttig mat riktad till barn i två rapporter (3, 4) samt sammanställt olika länders regleringar på området (47). Sverige framhålls ofta internationellt som ett föredöme med sitt tv-reklamförbud riktat till barn under tolv år och det finns ett stort internationellt intresse av att ta del av effekterna av det svenska förbudet.

24 målområde 10 En ny konsumentpolitisk proposition är under beredning, men f.n. är dessa tre av fem övergripande mål för konsumentpolitiken relevanta för målområde 10 (48): Konsumenternas hälsa och säkerhet ska skyddas, säkerhetsmålet. Sådana konsumtions- och produktionsmönster ska utvecklas som minskar påfrestningarna på miljön och bidrar till en långsiktigt hållbar utveckling, miljömålet. Konsumenterna ska ha tillgång till god vägledning, information och utbildning, kunskapsmålet. I november 2001 beslutade riksdagen om ett femårigt handlingsprogram för konsumentpolitiken (2000/01:135). Tre av de fem huvudmålen redovisas ovan (48). Den nationella aktör som har huvudansvar för dessa insatser inom konsumentpolitiken är Konsumentverket. Konsumentverket Insatser som påverkar bestämningsfaktorerna Konsumentverket ska särskilt inrikta sin verksamhet på åtgärder som rör hushållens baskonsumtion, stöd till konsumentgrupper som är ekonomiskt eller socialt utsatta eller av andra skäl har behov av särskilt stöd, och att främja konsumentintressena i det internationella samarbetet (48). Konsumentverket (KO) bevakar hur reglerna om marknadsföring till barn och ungdomar efterlevs. Detta inkluderar tillsynen över radio- och tv-lagens förbud mot reklam till barn under tolv år samt förbud mot direktreklam riktad till barn under 16 år. I övrigt bevakar verket att god marknadsföringssed upprätthålls i förhållande till barn och unga, också utifrån att barn inte har samma förutsättningar som vuxna att förstå budskap, har begränsad erfarenhet jämfört med vuxna eller annars är särskilt utsatta som konsumenter. 2 Konsumentverket har i flera rapporter dokumenterat effekten av tv-reklam riktad till barn (49-51). Effekter av verksamheten Det är svårt att bedöma effekten av efterlevnaden av regleringen av tv-reklam på överviktsutvecklingen, då marknadsföring i dag når barn och unga via många andra kanaler. Enligt WHO bidrar sannolikt marknadsföring av energität mat till övervikt (4). Därav torde följa att både regleringen och dess efterlevnad bidrar till att förebygga övervikt. Utvecklingsbehov och förslag Barn påverkas idag av kommersiella budskap om mat på många andra sätt än genom tv, t.ex. internet, mobiltelefoni, sponsring och leksaker från snabbmatsrestauranger. Förutsättningarna för att begränsa denna typ av marknadsföring riktad till barn behöver prövas, bl.a. med hänsyn till gällande lagar, en uppgift som blivit föreslagen Konsumentverket i ovan nämnda underlag till handlingsplan (insats 33). En prioriterad uppgift bör vara att skapa en samarbetsgrupp mellan myndigheter, näringslivet och konsumentorganisationer för att diskutera hur folkhälsoaspekter ska beaktas vid marknadsföring av mat och dryck (insats 33). 2 Personligt meddelande, Marianne Åbyhammar, Konsumentverket.

goda matvanor och säkra livsmedel 25 2.5 Insatser på regional och lokal nivå matvanor Aktörer och verksamhetsområden Aktörer som medverkar i genomförandet av insatser för bättre matvanor är landsting/ regioner, kommuner och frivilligorganisationer. Landsting/regioner Verksamhetsområde/verksamhetsområden Aktuella verksamhetsområden är samhällsmedicinska enheter, hälso- och sjukvården samt folktandvården. Insatser som påverkar bestämningsfaktorerna Landstingens samhällsmedicinska enheter är regionala kunskapscentra som ger stöd till lokala insatser, men resurserna varierar. I många landsting/regioner finns det folkhälsoplanerare, som samordnar lokala insatser. Det råder generellt en stor brist på regelrätt interventionsforskning på området, dvs. utvärderingar som håller en hög vetenskaplig nivå och som är kontrollerade. Effekter av verksamheten Effekter av verksamheten är svåra att mäta, då utvärderingarna ofta är bristfälliga. I takt med att många landsting använder egna eller gemensamma folkhälsoenkäter börjar tillförlitliga data på individnivå att strömma in. Problemet är dock att eventuella effekter sällan kan kopplas till åtgärder. Utvecklingsbehov/förslag I ovan nämnda underlaget till handlingsplan (6) föreslås att landstingens avtal eller uppdragsbeskrivningar ska innehålla beställningar på hälsorelaterade mått och hälsoeffekter samt uppdrag om hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande program avseende matvanor mm. (insats 16). I all upphandling av måltidsverksamhet för patienter, personal och besökare bör ställas krav på hälsosamma mellanmål och nyckelhålsmärkta måltider (insats 17). Utbildning/fortbildning i motiverande samtalsmetodik för att förändra matvanor bör genomföras för vårdpersonal inom mödra- och barnhälsovård, tandvård, primärvård, specialiserad vård och skolhälsovård (insats 21). Kulturkompetensen bör förbättras i arbetet för hälsosamma matvanor (insats 24). Hälsosamtal om barnets och familjens matvanor bör genomföras som en del av tandhälsokontrollerna (insats 25). Kommuner Verksamhetsområde/verksamhetsområden Aktuella verksamhetsområden för kommunerna för insatser avseende matvanor är främst barn- äldre och handikappomsorg, skola samt miljö- och hälsoskyddsverksamhet.

26 målområde 10 Insatser som påverkar bestämningsfaktorerna Sedan samhällsdebatten kring fetma tog fart 2004 har det märkts ett starkt ökande intresse från både landsting, länsstyrelser och kommuner att arbeta med dessa frågor. I kommunenkäten 2004 från Statens folkhälsoinstitut ställdes frågan Har kommunen valt att i sitt folkhälsoarbete prioritera något/några av den nationella folkhälsopolitikens målområden? Av de 139 kommuner som svarat ja på frågan så hade 51,1 procent (71 kommuner) matfrågor som särskilt prioriterat område. Goda matvanor och säkra livsmedel är inte lika prioriterade i storstäder (50 %) som i medelstora städer (67 %) eller i glesbygd (56 %). Målområde 10 har diskuterats vid sex av tio kommunbesök av FHI. Två kommuner uppger att de använder sig av materialet Ät S.M.A.R.T och ytterligare ett par kommuner genomför olika insatser mot övervikt. Vissa kommuner har ett nära samarbete med landstinget. Utvecklingsbehov/förslag Varje kommun föreslås i handlingsplanen ansvara för att organisera ett folkhälsoråd, som integrerar matvanor och fysisk aktivitet med annat hälsofrämjande arbete. I rådet bör finnas personer med kostkompetens (insats 8). Varje kommun bör anta en policy för utbudet av mat i kommunala anläggningar (insats 14) samt en sponsringspolicy för livsmedel med utgångspunkt i vägledningen från Konsumentverket, Skolverket och Svenska Kommunförbundet (insats 36). I kvalitetsredovisningar av förskolornas och skolornas arbete bör beskrivas hur miljön främjar goda matvanor och fysisk aktivitet. Undervisningen om matvanor och hälsa bör utgöra ett indikatorsområde (insats 69). Ämnet hem- och konsumentkunskap bör förstärkas och särskild vikt läggas vid matvanornas betydelse samt kunskap om marknadsföring av livsmedel. Genusperspektivet i undervisningen bör beaktas (insats 70). Arbetet med goda matvanor i skolan bör integreras med insatser för att stärka sociala relationer och psykisk hälsa (insats 72). Vägledning och kvalitetsindikatorer för mat och fysisk aktivitet bör utarbetas inom äldreomsorgen (insats 77). Frivilligorganisationer Insatser som påverkar bestämningsfaktorerna Exempel på frivilligorganisationer, vars verksamhet kan bidra till bättre matvanor, är Riksförbundet Hälsofrämjandet, Cancerfonden, Hjärt-lungfonden (HLF som ger ut kokböcker om hälsa), Vårdförbundet och Riksföreningen för skolsköterskor. Kompis med kroppen - 5 om dan - var en kampanj 2004 som ingår i Cancerfondens och ICA-handlarnas årligen återkommande gemensamma satsning på barns hälsa via skolorna. Man vill att barn ska lära sig att äta mer frukt och grönsaker och må bra (52). Utvecklingsbehov/förslag FHI anser att frivilligorganisationernas roll i hälsokommunikationen bör förtydligas.