Kan mentometrar slå flera flugor i en smäll? Att öka interaktionen och studentinflytandet på föreläsningar och formativa kursvärderingar. Lennart Karlsson Johanna Nygren Spanne Anders Peterson
Mål och undersökningsmetod Målet har varit att skapa interaktivitet, genom mentometeranvändning, på storgruppsföreläsningar. att pröva andra tillämpningar t.ex. en formativ kursvärdering. Undersökningsmetod Upplägg liknande det Nielsen (2012) använt sig av i sin sammanställningsavhandling Student Response Systems in Science and Engineering Education. Upplägget baseras på grounded theory och inbegriper fokusgrupp, korta semistrukturerade intervjuer, mentometerutvärderingar, enkäter och observationer/askultationer (med/utan filmande).
Teknik OMBEA består av tre delar programvarutillägg till Powerpoint mentometrar (med identifikationsnummer) till studenterna mottagarenhet som läraren kopplar in i sin dators USB-port Detta möjliggör att hen kan använda frågor mitt i sin presentation. Var bor du? 1. Malmö 2. Lund 3. Skånes västkust 4. Övriga Skåne 5. Utanför Skåne 0 0 0 0 0 1 2 3 4 5
Testgrupp och pedagogisk metodik Testgrupp Naturvetenskapligt tekniskt basår ca. 100 personer Kurser: NT010B Naturvetenskaplig metodik (1 hp) och KE010B Kemi 1 (10 hp) Pedagogisk metodik Två olika upplägg testades: Eric Mazurs peer-instruction-metodik: röstning, gruppdiskussion, ny röstning Modifierad variant (Nielsen, 2012): gruppdiskussion, röstning Anonymitet vid röstning (annan lärare skötte utdelning/insamlingen av mentometer) Studenterna genomförde ett test av individuell lärstil och genom mentormeterfråga visades klassens lärstilsspridning för att öka deras förståelse för olika tankesätt och idepresentationer vid gruppdiskussionerna
Exempel från NT010B Naturvetenskaplig metodik med Mazurs peer instruction -modell Det felaktig alternativet försvann. Röstning före diskussion Röstning efter diskussion Jämförelse Negativa resultat: Färre röster avgavs. Vissa studenter tröttnade. Det tog för mycket tid från föreläsningen med två röstningar i förhållande till helhetsresultat.
Exempel från KE010B Kemi 1 i starten av mentometeranvändning med modifierad modell Under gruppdiskussion och före röstning Efter röstning
Exempel 1 från KE010B Kemi 1 efter anpassning till funktionsnedsatta studenters önskemål Inramande avgränsning Under gruppdiskussion och före röstning Efter röstning
Exempel 2 från KE010B Kemi 1 efter anpassning till funktionsnedsatta studenters önskemål Under gruppdiskussion och före röstning Efter röstning Koppling mellan röstning och genomgång av exempelsvar
Mentometer- och kursvärdering Hen får vara beredd på att ta negativ kritik direkt i klassrumssituationen, men detta ger möjlighet till fördjupande frågor.
Resultat Öka interaktiviteten och studentinflytandet i föreläsningssituationen Aktivare studenter som känner sig mer delaktiga Fler vågade ställa frågor Frågekaraktären ändras till högre nivå (från detaljfrågor till metodfrågor) Läraren måste vara bredd på alternativa fortsättningar på föreläsningen utifrån studenternas röstningsresultat Kursvärdering Fler deltagande än i ordinarie elektroniska enkäter Möjlighet till interaktiv fördjupning kring röstningsresultat Läraren får mer kunskap om sin kurs, men metoden kan vara läskig
Skulle du kunna ha nytta av att använda mentometrar i din undervisning? A) Ja B) Nej C) Kanske D) Vet inte 0 0 0 0 18 A B C D
Tack för att du lyssnat! Frågor?
Källförteckning Mazur, E. (1997). Peer instruction: A user's manual. Upper Saddle River, N.J: Prentice Hall. Kjetil L. Nielsen. (2012). Investigating Peer Instruction: How the Initial Voting Session Affects Students' Experiences of Group Discussion, ISRN Education, vol. 2012, Article ID 290157, 8 pages. doi:10.5402/2012/290157 Asperger-dyslektiker. (den 15 12 2014). (J. N. Spanne, Intervjuare) Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskaplig metod. Campbell, C., & Monk, S. (2014). Introducing a learner response system to pre-service education students: Increasing student engagement. Active Learning in Higher Education, 1-12. Carling, S. B., & Nilsson, K. (den 16 mars 2015). Att undervisa elever med Aspergers syndrom. Hämtat från Infoteket om funktionshinder: http://www.lul.se/sv/kampanjwebbar/infoteket/funktionsnedsattningar/neurospykiatriska-funktionsnedsattningar/att-undervisa-elever-med-aspergers-syndrom/ Dyslexi. (den 18 12 2014). (J. N. Spanne, Intervjuare) Dyslexiliknande. (2014). (J. N. Spanne, Intervjuare) Fokusgrupp. (den 16 10 2014). (J. N. Spanne, & L. Karlsson, Intervjuare) Heaslip, G., Donovan, P., & Cullen, J. G. (2014). Student response systems and learner engagement in large classes. Active Learning in Higher Education, 15(1), 11 24. Icke-användare. (den 15 12 2014). (J. N. Spanne, Intervjuare) Karlsson, L. (2015). It's Learning enkät. Karlsson, L., & Spanne, J. N. (den 10 02 2015). Lärarintervjuer. (J. N. Spanne, Intervjuare) Malmö. Negativdiskussion. (den 09 12 2014). (J. N. Spanne, Intervjuare) Nielsen, K. L. (2012). Student Response Systems in Science and Engineering Education. Trondheim: Norwegian University of Science and Technology, Faculty of Natural Science and Technology Department of Physics. Siau, K., Sheng, H., & Nah, F. (2006). Use of a classroom response system to enhance classroom interactivity. IEEE Transactions on Education, 49(3), 398 403. Spanne, J. N. (2015). Vital, F. (2012). Creating a Positive Learning Environment with the Use of Clickers in a High School Chemistry Classroom. Journal of Chemical Education, 89, 470 473.