Potatisodling och dess påverkan på klimatet

Relevanta dokument
Jordbrukets klimatpåverkan och det ekologiska jordbrukets utmaningar

Styrkor och svagheter i jordbrukets klimatpåverkan

Introduktion till klimatberäkningarna i VERA. Maria Berglund Hushållningssällskapet Halland

Datainsamling för djurgård

Produktiviteten, effektiviteten och klimatet

Klimatpåverkan från gårdsbaserade biogasanläggningar

Resultatrapport. Distribution Koldioxid,

Jordbrukets klimatpåverkan

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige

Utsläpp av växthusgaser från jordbrukssektorn och effekter i Sverige av den globala uppvärmningen

Jordbrukets klimatpåverkan

Klimat och klimatgaser. Anna Hagerberg Jordbruksverket Greppa Näringen

Klimatkollen växtodlingsgård 20A

Tolkning av resultat i Klimatkollens beräkningar Klimatåtgärder på gårdsnivå

Värdera metan ur klimatsynpunkt

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige

321 ton CO2e. Ca 30 kg koldioxidekvivalenter per kg kött

Kort introduktion till

Sommarens torka. Klimatförändring

Jordbrukets klimatpåverkan

Jordbrukets klimatpåverkan

Klimatpåverkan av rötning av gödsel

MATENS KLIMATPÅVERKAN

Ett fossilfritt och klimatsmart lantbruk Hur ser det ut? Hur når vi dit?

Livsmedlens miljöpåverkan ur ett livscykelperspektiv. Christel Cederberg Svensk Mjölk Vattendagarna 21 nov 2006

Lantbrukstillsyn december 2018 Stockholm 7

Klimatåtgärder på gårdsnivå. Maria Berglund Hushållningssällskapet Halland

GÅRDEN I ETT LIVSCYKELPRESPEKTIV

Vårt klot så ömkligt litet. 3. Konsten att odla gurka

VÄXTODLING Regler för minskad klimatpåverkan inom växtodlingen

Regionala aspekter - miljö och sysselsättning. Ann-Charlotte Olsson Utvecklingsenheten Länsstyrelsen Kalmar län

GÅRDEN I ETT LIVSCYKELPRESPEKTIV

Matens miljöpåverkan bra att veta för dig som arbetar i offentliga kök

Idisslarnas klimatpåverkan Stor eller liten? Stefan Wirsenius Chalmers tekniska högskola Elin Röös Sveriges lantbruksuniversitet

Klimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala

Upplägg. Beräkningarna. Vanliga fallgropar Körslor

Jordbruk, biogas och klimat

Så upphandlar du klimatsmart Elin Röös Institutionen för energi och teknik Centrum för ekologisk produktion och konsumtion, EPOK SLU, Uppsala

Klimat och miljö utmaningar och möjligheter för svensk mjölk och nötkött. Christel Cederberg Växadagarna 2018

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige

Klimatpåverkan från livsmedel. Material framtaget av Britta Florén, SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik för SLL 2013

Klimatsmart mat myter och vetenskap. Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet

utsläpp av klimatgaser Jan Eksvärd, LRF

Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan

Hållbar intensifiering. MER skörd och MINDRE miljöpåverkan

GÅRDEN I ETT LIVSCYKELPRESPEKTIV

Klimatpåverkan från några vanliga livsmedel

Klimatsmart utfodring Kol i mark och vegetation sänka eller utsläpp?

Jordbrukets klimatpåverkan

REGIONSEMIFINAL 2018 LAGEN

Manual Cofoten. Innehållsförteckning. Sida 1(16)

Växtodling. Nyckeltalen växtodling (många)

Introduktion till jordbrukets klimatpåverkan och klimatutsläpp på gårdsnivå. Anna Hagerberg

Matens klimatpåverkan

Matens miljöpåverkan Sid 1 (5)

FAKTABLAD. Så här producerar vi mat för att samtidigt hålla jorden, vattnet och luften frisk!

Vad är lyvscykelanalys,

Klimatsmart utfodring Kol i mark och vegetation sänka eller utsläpp?

Manual som beskriver Klimatkollen - klimatberäkningar i VERA Maria Berglund. Reviderad

Jordbrukets utsläpp och trender

Lustgas från mark jordbrukets stora utmaning. Hur fungerar det och vad kan vi göra?

SYFTET med presentationen är att den ska vara ett underlag för vidare diskussion i KLIMATFRÅGAN.

Hållbar mat produktion och konsumtion Landet Lär 11 dec 2018

Gården i ett livscykelperspektiv

Klimatneutralt jordbruk 2050

Mat och klimat Vilka val har egentligen betydelse? Britta Florén, SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik Göteborg 20 mars 2014

Räkna klimatavtryck. Maria Berglund. Hushållningssällskapet Halland tel

Atmosfär. Ekosystem. Extremväder. Fossil energi. Fotosyntes

Kopplingen är viktig mellan foder och växtodling

Gården i ett. Maria Berglund. maria.berglund@vxa.se tel Maria Berglund, HS Halland

FRÅN HAGE TILL MAGE. RISE Jordbruk och livsmedel + = SANT! Tre blir ett RISE. Katarina Nilsson & Britta Floren, RISE 1. Research Institutes of Sweden

Utsläpp av växthusgaser från jordbruket Nulägesbeskrivning

Dikning och växthusgaser Göteborg 22 okt 2013 Rune Hallgren LRF

Landsbygdsprogrammet

Råvaror - resultat och diskussion

Utvärdering av region Nordvästra inom Greppa Näringen i Skåne på konventionella gårdar t.o.m

Mänsklighetens säkra handlingsutrymme. Upplägg i stora drag

Hur kan jordbruket bidra till att minska klimatpåverkan? Anna Richert, Svenskt Sigill Norrköping, 25 jan 2011

UPPDRAG. Magdalena Wallman och Anna Aronsson. Mars 2012 SIK

Klimatpåverkan från växtodling

Dagens brukningspraxis och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket Introduktionskurs Hallsberg

Hur äter vi hållbart?

Vad ska vi äta? Elin Röös

Först några siffror som sätter kött i ett sammanhang:

IPCC Guidelines for national greenhouse gas inventoriesi

Vallens klimatpåverkan. Pernilla Tidåker, JTI

Idisslarnas roll i ett hållbart livsmedelssystem

METAN, STALLGÖDSEL OCH RÖTREST

Utvärdering av region Östra inom Greppa Näringen i Skåne på konventionella gårdar tom 2013

Miljøvennlig spredning av husdyrgjødsel i eng

Lustgas från jordbruksmark

Förändringar i produktion och konsumtion av kött, mjölk och ägg i Sverige 1990 och 2005 vad betyder dessa för utsläppen av växthusgaser

Klimatkollen i praktiken på mjölk- och Köttgårdar. Nässjö Carin Clason 2019

Christl Kampa-Ohlsson

Klimat och Mat. Fil.dr. Åsa Kasimir Klemedtsson vik. Universitetslektor vid Inst. för Växt- och Miljövetenskaper, Göteborgs Universitet

MATENS KLIMATPÅVERKAN

Utvärdering ekogårdar inom Greppa Näringen i Skåne

Världen har blivit varmare

SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Transkript:

Potatisodling och dess påverkan på klimatet Falkenberg 12 februari 2016 Maria Henriksson, AgrD

Innehåll Jordbrukets klimatpåverkan Vad är klimatavtryck? Potatisens klimatavtryck Åtgärder att minska odlingens klimatpåverkan?

Jordbrukets klimatpåverkan

Jordytans medeltemperatur (10 års medel) Temperaturskillnad ( C) Ökat med ca 1,5 C under de senaste 250 åren Ökat med ca 0,9 C under de senaste 50 åren Källa: http://berkeleyearth.org/summary-of-findings/

Klimatpåverkan från jordbruk av alla världens antropogena utsläpp av växthusgaser Totalt från jordbruksproduktionen ~ 17-26 % * Totalt från djurproduktionen 14,5 % ** *Vermeulen et al., 2012; **Gerber et al., 2013

Fossil energi Koldioxid (CO 2 ) Dominerar globala VHG-utsläpp

Lustgas (N 2 O) & Metan (CH 4 ) indirekt Prod. mineralgödsel Direkt vom gödsel Dominerar VHG-utsläpp från jordbruk

1 kg Koldioxid, CO 2 1 kg Metan, CH 4 1 kg Lustgas, N 2 O Olika uppvärmningseffekt i atmosfären dvs hur de reflekterar solens instrålning - i ett 100 års perspektiv IPCC, 2007, Climate Change 2007, Physical Science Basis.

Koldioxidekvivalenter: CO 2 e 1 kg Lustgas = 298 kg CO 2 e uppvärmningseffekten av koldixid, lustgas resp. metan 1 kg Metan = 25 kg CO 2 e 1 kg Koldioxid = 1 kg CO 2 e IPCC, 2007, Climate Change 2007, Physical Science Basis.

Lustgas mark Mineralgödsel Växtodlings gård Utsläppskällor (CO2e) Mjölkgård Energi Metan gödsel Metan vom Mineralgödsel Lustgas mark Energi Bilder från: Greppa Näringen

Lustgas från marken N- nedfall N 2 Stallgödsel Mineralgödsel N-fix Växtrester Växtrester Växtupptag N i organiskt material N 2 O NH 4+ NO 2 - NO 3 - Nitrifikation Processen kräver syre (aerob miljö) utlakning NO 2 - NO N 2 O N 2 Denitrifikation Processen kräver låg syretillgång (anaerob miljö)

Lustgas och syretillgång Nettoflödet av kvävgaser NO N 2 O N 2 Riskfaktorer: Hög vattenhalt värme 25 50 75 100 Andel vattenfyllda porer (%) Ref: Bouwman A., 1998. Environmental science: Nitrogen oxides and tropical agriculture, Nature 392, 866-867

Kritiska tidpunkter för N 2 O avgång Tjällossning Höga vattenhalter Särskilt lerjordar J F M A M J J A S O N D Odlingsåret Jordbearbetning Nedbrukning av växtmatrl Stallgödsel Sådd Mineralgödsel skörd Stallgödsel Jordbearbetning, nedbrukning växtmaterial

N- nedfall N 2 Stallgödsel Mineralgödsel N-fix Växtrester Växtrester Växtupptag N i organiskt material N 2 O NH 4+ NO 2 - NO 3 - Nitrifikation Processen kräver syre (aerob miljö) utlakning NO 2 - NO N 2 O N 2 Denitrifikation Processen kräver låg syretillgång (anaerob miljö) påverkas av tillförsel - odlaren påverkas av odlingsåtgärder, markegenskaper, årsmån, påverkas av årsmån (temperatur och nederbörd), markegenskaper, odlingsåtgärder

klimatpåverkan produktion gödselmedel 12 utan rening 10 Lustgas CO2e/kg N, P resp K 8 6 4 2 med rening (BAT) Metan Koldioxid Transport ca 0,1 CO 2 e/kg 0 *) Yara Europa **) Yara Sverige Gödselmedel

1 l diesel eller 1 kg kväve vilket orsakar mest växthusgaser?

kg CO 2 ekvivalenter 12 10 8 6 4 2 CH4 N2O CO2 Förbrukning Produktion 0 1 l diesel 1 kg NH4-N 1 kg NH4-N lustgasrenat Viktigare att spara 1 kg N än 1 l diesel!

Klimatavtryck

Vad är klimatavtryck? Potatisens klimatavtryck kg CO 2 e/kg potatis Vagga 60-70% av utsläppen Gårdsgrind Grav Mjölkens klimatavtryck kg CO 2 e/kg mjölk 80-90% of VHG emissions Gårdsgrind

Klimatavtryck för några livsmedel Potatis Rotfrukter, lök, kål Frukt (Norden) Ris Mjöl, gryn, socker Smör Mjölk Ägg Fågelkött Fläskkött Nötkött Potatis ca 0,12 kg CO 2 e/kg i butik 0 5 10 15 20 25 30 kg CO 2 e/kg produkt

Gårdens klimatavtryck - Ingen specifik produkt kg CO 2 e/ha VHG Gödsel Utsäde Diesel Osv. Greppa Näringens Klimatkollen - kostnadsfri rådgivning där du får en uppfattning om din gårds klimatpåverkan och vad du kan göra för att minska det.

Potatisens klimatpåverkan

Potatisens klimatavtryck -från vagga till påse i butik King Edward, 45 ton Östergötland 2007-09 Från vagga till butik kg CO2e/kg potatis i butik (påse) 0,16 0,14 0,12 0,1 0,08 0,06 0,04 0,02 0 medel skörd +20% skörd -20% kvalitet +20% kvalitet -20% Förpackning och distribution Primärproduktion Källa: Röös (2010)

Potatisens klimatavtryck -från vagga till påse i butik Skördens betydelse King Edward, 45 ton Östergötland 2007-09 Från vagga till butik kg CO2e/kg potatis i butik (påse) 0,16 0,14 0,12 0,1 0,08 0,06 0,04 0,02 0 medel skörd +20% skörd -20% kvalitet +20% kvalitet -20% Förpackning och distribution Primärproduktion Totalt Källa: Röös (2010)

Potatisens klimatavtryck - primärproduktionen Fördelning av växthusgaser (CO 2 e) Odling av matpotatis (King Edward, Östergötland, 2007-09) Metan 38 % 32 % Lustgas Koldioxid 8 % 12 % 15 % 12 % 7 % Utsäde Diesel fältkörning - 4 % Odling mark Produktion av mineralgödsel Maskin och byggnader Källa: Röös (2010)

Växthusgaser från potatisodling Odling av matpotatis (King Edward, Östergötland, 2007-09) Metan Lustgas Lustgasrenad produktion (Yara SE) Koldioxid 12 % 7 % Utsäde Diesel fältkörning - 4 % Odling mark Produktion av mineralgödsel Maskin och byggnader Källa: Röös (2010)

Klimatkollen Resultat Produktion insatsvaror Anv av insatsvara Marken Kg Ton CO e Andel av CO N O CH CO N O CH CO e Summa Total [%] Energi 3 048 30 3 1 4 2% Mineralgödsel 13 528 62 5 14 19 23 56 29% Fodermedel 0% Övr. insatsmedel 8 8 4% Energianvändning 25 437 11 2 25 3 18 47 24% Lustgas från mark till atmosfär Lustgas från ammoniak- och nitratförluster Förändrat kolförråd i mark 209 62 62 32% 52 15 15 8% Djuren Fodersmältningen 0% Lager och stall 0% Summa 42 012 334 37 42 99 1 50 192 100% 0%

Klimatkollen 3 gårdar med potatisodling ton CO 2 e/ha 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 hdg hdg hdg gård 1 gård 2 gård 3 Lustgas mark Energianvändning Produktion insatsvaror pota sens klimatavtryck! 21 % potatis 160 kg N/ha ½ organisk gödsel 13 % potatis 116 kg N/ha 18 % potatis 114 kg N/ha

Kan utsläppen minskas? Kan potatisens klimatavtryck förbättras?

Åtgärder Resurseffektiv Skördeförluster Sortval Energiåtgång Kvävetillförsel Stallgödsel Management - odlingsstrategi Jordbearbetning (mulljordar) Dränering Markstruktur

Tack för mig! maria.henriksson@vxa.se