Användarmanual Nationell statistik Statistiktjänsten 4.1
Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Begreppet sjukfall... 3 1.3 Ordinerad sjukskrivning... 3 1.4 Bortfall av läkarintyg... 4 1.5 Jämställd uppföljning... 4 1.6 Lämna synpunkter om Statistiktjänsten... 4 2. Nationell statistik... 6 2.1 Avidentifierad statistik... 6 2.2 Översikt... 6 2.3 Rapporter... 6 2.3.1 Sjukfall, totalt... 6 2.3.2 Diagnosgrupp... 6 2.3.3 Enskilt diagnoskapitel... 7 2.3.4 Åldersgrupp... 8 2.3.5 Sjukskrivningsgrad... 9 2.3.6 Sjukskrivningslängd... 9 2.3.7 Län... 10 2.3.8 Län - Andel sjukfall per kön... 10 3. Spara och skriva ut... 11 3.1 Skriva ut... 11 3.1.1 Översikt... 11 3.1.2 Rapport... 11 3.2 Spara som bild... 12 3.3 Spara tabell... 12 Sid 1/13
Revisionshistorik Version Datum Kommentar 1.0 2015-03-03 Fastställde dokumentet. 1.1 2015-06-03 Mindre språkliga ändringar av vissa texter. 1.1.1 2015-09-17 Justerat formulering i avsnitt Bortfall av läkarintyg kring att ett intyg måste innehålla en giltig enhet enligt HSA för att komma med i statistiken. 1.2 2016-07-21 Lagt till webbaddresser till den nationella statistiken i avsnittet Bakgrund. Lagt till en punkt i avsnittet Bortfall av läkarintyg om att utfärdande enhet måste vara kopplad till en vårdgivare i HSA för att intyget ska komma med i statistiken. Bakat in informationen i avsnittet Sjukfall över vårdgivargränsen i avsnittet Begreppet sjukfall. Uppdaterat för version 4.0: 1.3 2016-10-21 Uppdaterat för version 4.1: Lagt till avsnittet Lämna synpunkter om Statistiktjänsten eftersom det nu finns en funktion för att enkelt lämna synpunkter direkt i tjänsten. Uppdaterat avsnittet om rapporten Sjukskrivningslängd eftersom sjukskrivningslängdsgruppen 31-90 dagar delats upp i två; 31-60 dagar och 61-90 dagar Uppdaterat avsnittet om rapporten Län eftersom den rapporten nu jämför antal sjukfall med befolkningsmängd Uppdaterat avsnittet Skriva ut eftersom rapporter nu skrivs ut genom att först ladda ner en PDF-fil. Bytt ut samtliga bilder för att spegla version 4.1 av tjänsten Uppdaterat avsnitt Spara och skriva ut eftersom knappen för att spara rapporten bytt namn Lagt till information i avsnitt Begreppet sjukfall om att det i tjänsten nu går att föra muspekaren över ordet sjukfall för att se förklaring Lagt till information i avsnitt Bortfall av läkarintyg om att makulerade intyg inte tas med i statistiken. Sid 2/13
1. Inledning 1.1 Bakgrund Statistiktjänsten är en webbtjänst som syftar till att förmedla statistik på ordinerad sjukskrivning baserad på läkarintyg FK 7263 som skickas elektroniskt från hälso- och sjukvårdens journalsystem. Den nationella statistiken nås på följande adresser: Internet: https://statistik.intygstjanster.se Sjunet: https://statistik.intygstjanster.sjunet.org Denna användarmanual är framtagen för att beskriva de olika funktionerna i Statistiktjänsten och ge en djupare förståelse för hur statistiken beräknas. Syftet med Statistiktjänsten är att ge möjlighet att följa utvecklingen av sjukskrivningsmönster. Statistiktjänsten ger en bild av förändring över tid och kan användas för att studera trender. 1.2 Begreppet sjukfall Statistiken är beräknad utifrån begreppet sjukfall och inte utifrån enskilda läkarintyg. Ett sjukfall omfattar alla de läkarintyg (FK 7263) som rör en viss patient och som har utfärdats med max 5 dagars uppehåll mellan respektive intyg. Av juridiska skäl måste även intygen vara utfärdade av samma vårdgivare för att räknas till samma sjukfall. Om det är mer än fem dagar mellan två intyg eller om två intyg är utfärdade av olika vårdgivare, så räknas det som två sjukfall. Exempel: Om intyg 1 gäller till och med den 10 augusti och intyg 2 gäller från och med den 14 augusti ses de båda intygen som samma sjukfall. Men om intyg 2 i stället hade varit giltigt från och med den 17 augusti så hade intygen räknats som två skilda sjukfall. Ett sjukfall räknas in i statistiken för en viss period om det varit aktivt någon gång under perioden. Det betyder exempelvis att ett sjukfall som avslutats i början av en månad räknas med i det totala antalet sjukfall för den månaden även fast det inte varit aktivt större delen av månaden. Du kan när som helst läsa om definitionen av sjukfall genom att föra muspekaren över ordet sjukfall när du ser det i Statistiktjänsten. 1.3 Ordinerad sjukskrivning Statistiktjänsten baserar sin statistik på ordinerad sjukskrivning i de läkarintyg (FK 7263) som skickas elektroniskt från hälso- och sjukvårdens journalsystem. Läkarintyg som inte skickas elektroniskt kommer inte räknas med i Statistiktjänsten. Vidare känner Statistiktjänsten inte till Sid 3/13
om läkarintygen används för att ansöka om sjukpenning hos Försäkringskassan och hur utfallet på ansökan blir. Statistiken baseras alltså endast på hälso- och sjukvårdens rekommendation i läkarintygen. 1.4 Bortfall av läkarintyg Läkarintyg som inte motsvarar Statistiktjänstens kvalitetskrav filtreras bort och kommer inte med i några statistikrapporter. Filtreringen görs för att öka kvaliteten i den resulterande statistiken. Kraven som ställs på läkarintyg för att de ska kunna vara del av statistiken är: Patientens födelsedatum i läkarintyget (utifrån personnummer eller samordningsnummer) måste motsvara ett riktigt datum. Startdatumet för sjukskrivningsperioden måste vara efter 2009-12-31. Start- eller slutdatum för sjukskrivningsperioden måste vara mindre än fem år fram i tiden. Slutdatum för sjukskrivningsperioden måste vara efter startdatumet. Intyget får inte vara makulerat. Den enhet inom hälso- och sjukvården som utfärdar intyget måste finnas i den nationella HSA-katalogen (en elektronisk katalog som innehåller kvalitetssäkrade uppgifter om bland annat enheter och personer i hälso- och sjukvården). Den enhet inom hälso- och sjukvården som utfärdar intyget måste vara kopplad till en vårdgivare i den nationella HSA-katalogen. 1.5 Jämställd uppföljning Samtliga rapporter, förutom översiktsvyn, presenterar statistiken fördelad på män och kvinnor. Detta möjliggör uppföljning av jämställdhetsaspekten vad det gäller sjukskrivning. 1.6 Lämna synpunkter om Statistiktjänsten För att enkelt lämna synpunkter om Statistiktjänsten (både positiva och negativa samt önskemål om förbättringar och vidareutveckling), klicka på fliken Tyck till som finns i högerkanten, se Figur 1. Sid 4/13
Figur 1 - Funktion för att enkelt lämna synpunkter om Statistiktjänsten. Sid 5/13
2. Nationell statistik 2.1 Avidentifierad statistik Den nationella statistiken kräver ingen inloggning och baseras på alla utfärdade elektroniska läkarintyg (FK 7263) i landet. Innan statistiken tagits fram har all data avidentifierats så att ingen information som kan identifiera enskilda patienter hanteras. För att ytterligare minska risken för röjande av patienters identitet används tröskelvärden, så att inga grupper med färre än fem poster visas i statistiken. Observera att tröskelvärdet appliceras separat för varje vårdgivare, innan statistiken slås ihop till den nationella statistiken. Detta innebär att den nationella statistiken inte ger en fullständig bild över alla sjukfall. Om en vårdgivare har mindre än fem sjukfall för en viss grupp (exempelvis patienter som är 21-25 år gamla) kommer sjukfallen i den gruppen inte att räknas med. 2.2 Översikt Översiktsvyn syftar till att ge en snabb överblick av sjukfallen i landet. Den fungerar som en slags sammanfattning av de enskilda rapporterna, se avsnitt 2.3 Rapporter. Statistiken baseras på sjukfall som varit aktiva någon gång under de senaste tre avslutade månaderna, och jämför med tremånadersperioden dessförinnan. Exempel: Statistiken gäller för juni-augusti 2015. Förändringen som presenteras anger ökning/minskning i förhållande till mars-maj 2015. För flera av diagrammen på översiktsvyn visas bara de vanligast förekommande grupperna de senaste tre månaderna. För att se alla grupperna behöver respektive rapport öppnas. Klicka på rubrikerna på översiktssidan för att komma till motsvarande rapport, eller använd menyn till vänster. Om samma sjukfall har olika diagnoser eller sjukskrivningsgrader under perioden för översikten så räknas sjukfallet med i statistiken för var och en av de olika diagnoserna eller graderna. 2.3 Rapporter Den nationella statistiken uppdateras med nya sjukfall vid varje månadsskifte. 2.3.1 Sjukfall, totalt Rapporten visar det totala antalet sjukfall för varje månad de senaste 18 avslutade månaderna. Ett sjukfall räknas med i statistiken en given månad om ett intyg för sjukfallet anger att arbetsförmågan är nedsatt minst en dag under månaden. Ett sjukfall räknas med i statistiken varje månad ett intyg anger att det varit pågående. 2.3.2 Diagnosgrupp Rapporten visar antalet sjukfall för sju olika diagnosgrupper för varje månad de senaste 18 avslutade månaderna. Med diagnos avses den huvuddiagnos som finns angiven i intyget. Gruppindelningen bygger på diagnoskapitlen i diagnosklassificeringssystemet ICD-10-SE i en Sid 6/13
något aggregerad form för att passa den grafiska representationen. De sju diagnosgrupperna som används är: Somatiska sjukdomar (A00-E90, G00-L99, N00-N99) Psykiska sjukdomar (F00-F99) Muskuloskeletala sjukdomar (M00-M99) Graviditet och förlossning (O00-O99) Övrigt (P00-P96, Q00-Q99, S00-Y98) Symtomdiagnoser (R00-R99) Faktorer av betydelse för hälsotillståndet och för kontakter med hälso- och sjukvården (Z00-Z99) Dessutom finns gruppen Utan giltig ICD-10 kod som indikerar antalet sjukfall där en inkorrekt diagnoskod, eller ingen diagnoskod alls, angivits som sjukskrivningsorsak. Om gruppen Utan giltig ICD-10 kod inte visas betyder det att det inte finns några sjukfall i den. I tabellen under grafen presenteras antalet sjukfall för var och ett av de 22 diagnoskapitlen i ICD-10-SE och inte i aggregerad form som i grafen. Ett sjukfall kan bara ha en diagnosgrupp en viss månad. Om samma sjukfall består av flera intyg med diagnoser som tillhör olika diagnosgrupper samma månad så visas sjukfallet för den senare diagnosgruppen. Om sjukfallet pågår under flera månader så räknas det med i statistiken varje månad det varit pågående. Sjukfallet kan tillhöra olika diagnosgrupper olika månader om diagnosen förändrats. Exempel: Ett sjukfall innehåller två intyg för maj månad, där det första intyget sätter diagnosen M54 och det andra intyget efter vidare utredning sätter diagnosen F32. Sjukfallet kommer därmed endast att räknas med i gruppen F00-F99 Psykiska sjukdomar för maj månad, eftersom F32 var den senaste diagnosen. 2.3.3 Enskilt diagnoskapitel Rapporten visar antalet sjukfall för de olika diagnosavsnitten inom ett valt diagnoskapitel för varje månad de senaste 18 avslutade månaderna. Det är möjligt att välja fritt bland diagnoskapitlen, strukturerade enligt ICD-10-SE. Välj diagnoskapitel att visa genom att använda rullgardinsmenyn, se Figur 2. Sid 7/13
Figur 2 - Använd rullgardinsmenyn för att byta mellan diagnoskapitlen. I de fall där det valda diagnoskapitlet innehåller fler än sex diagnosavsnitt visas de sex vanligast förekommande diagnosavsnitten och resterande faller in under Övriga. Vilka diagnosavsnitt som är vanligast beräknas utifrån antalet sjukfall baserat på hela 18-månadersperioden och innan grupperingen på kön görs. Detta gör att graferna för män och kvinnor visar samma diagnosavsnitt och därmed blir graferna jämförbara. I tabellen under grafen presenteras antalet sjukfall för var och ett av diagnosavsnitten inom det valda diagnoskapitlet, även de som i grafen faller in under Övriga. Ett sjukfall kan bara ha en diagnos en viss månad. Om samma sjukfall består av intyg med olika diagnoser samma månad så visas sjukfallet för den senare diagnosen. Om sjukfallet pågår under flera månader så räknas det med i statistiken varje månad det varit pågående. Sjukfallet kan ha olika diagnoser olika månader om diagnosen förändrats. Exempel: Ett sjukfall innehåller två intyg för maj månad, där det första intyget sätter diagnosen F43 och det andra intyget efter vidare utredning sätter diagnosen F32. Om diagnoskapitlet F00-F99 Psykiska sjukdomar väljs, kommer sjukfallet endast att räknas med i diagnosavsnittet F30-F39 Förstämningssyndrom för maj månad, eftersom F32 var den senaste diagnosen. 2.3.4 Åldersgrupp Rapporten visar antalet sjukfall som varit aktiva någon gång under de senaste 12 avslutade månaderna fördelade på patientens ålder. Patientens ålder är grupperat enligt nedan: Under 21 år 21-25 år 26-30 år Sid 8/13
31-35 år 36-40 år 41-45 år 46-50 år 51-55 år 56-60 år Över 60 år Sjukfall som består av flera intyg med olika åldrar för patienten under vald tidsperiod räknas endast med i statistiken för den senare åldern. Det kan förekomma t.ex. om en patient fyller år under sjukfallets gång. 2.3.5 Sjukskrivningsgrad Rapporten visar antalet sjukfall för de fyra olika sjukskrivningsgraderna för varje månad de senaste 18 avslutade månaderna. De sjukskrivningsgrader som används är: 25 % 50 % 75 % 100 % Sjukskrivningsgraden motsvarar den i intygen angivna graden av nedsatt arbetsförmåga. Ett sjukfall kan bara ha en sjukskrivningsgrad en viss månad. Om samma sjukfall består av intyg med olika grader eller om ett intyg anger flera olika grader samma månad så visas sjukfallet för den senare graden. Om sjukfallet pågår under flera månader så räknas det med i statistiken varje månad det varit pågående. Sjukfallet kan ha olika grader olika månader om graden förändrats. 2.3.6 Sjukskrivningslängd Rapporten visar antalet sjukfall som varit aktiva någon gång under de senaste 12 avslutade månaderna fördelade på sjukskrivningslängd. Den redovisade sjukskrivningslängden är längden av hela sjukfallet och inte längden av varje enskilt intyg, se avsnitt 1.2 Begreppet sjukfall för en förklaring till hur Statistiktjänsten räknar sjukfall. De sju grupperna som används är: Under 15 dagar 15-30 dagar 31-60 dagar 61-90 dagar 91-180 dagar 181-365 dagar Över 365 dagar Sjukskrivningslängden beräknas oberoende av sjukskrivningsgraden. Det betyder att en dags sjukskrivning räknas som en dag i statistiken över sjukskrivningslängd, oavsett om Sid 9/13
sjukskrivningen är på deltid eller heltid. Notera också att längden på ett sjukfall där en patient har intyg utfärdade av olika vårdgivare inte kommer att kunna räknas ihop i denna rapport, se avsnitt 1.2 Begreppet sjukfall. 2.3.7 Län Rapporten visar antalet sjukfall per 1000 invånare fördelat över Sveriges län de senaste 12 avslutade månaderna. Med län avses det län där vårdenheten som utfärdade intyget har uppgett till HSA att den är belägen. Förutom de 21 länen finns kategorin Okänt län, dit alla intyg räknas där vårdenheten saknar angivelse om län i HSA. På grund av att vårdenheternas länstillhörighet baseras på deras egen angivelse till HSA och att dess korrekthet inte kan verifieras av Statistiktjänsten, kan inte statistikens riktighet garanteras helt och hållet. Det är möjligt att en vårdenhet angivit ett annat län i HSA än vad den egentligen tillhör. Befolkningssiffrorna som används kommer från Statistiska Centralbyrån och uppdateras en gång per år. Det är alltid befolkningsmängden den 31 december föregående år som används. Jämförelse med befolkningsmängd görs för att lättare kunna jämföra sjukskrivning i olika län. Eftersom det är naturligt att ett län med stor befolkningsmängd också har fler sjukfall, blir det missvisande att endast jämföra det absoluta antalet sjukfall. Om det av någon anledning skulle finns flera intyg med olika län specificerade för ett sjukfall, används bara det senaste länet. 2.3.8 Län - Andel sjukfall per kön Rapporten visar sjukfall som varit aktiva någon gång under de senaste 12 avslutade månaderna. Grafen presenterar fördelningen av sjukfallen mellan män och kvinnor i landets olika län. Med län avses det län där vårdenheten som utfärdade intyget har uppgett till HSA att den är belägen. Förutom de 21 länen finns kategorin Okänt län, dit alla intyg räknas där vårdenheten saknar angivelse om län i HSA. Kategorin Samtliga län redovisar genomsnittet för landet, vilket gör att varje län kan jämföras mot det nationella snittet när det gäller könsfördelningen av sjukfallen. På grund av att vårdenheternas länstillhörighet baseras på deras egen angivelse till HSA och att dess korrekthet inte kan verifieras av Statistiktjänsten, kan inte statistikens riktighet garanteras helt och hållet. Det är möjligt att en vårdenhet angivit ett annat län i HSA än vad den egentligen tillhör. Sid 10/13
3. Spara och skriva ut Alla översiktssidor och översiktsvyer går att spara som pdf för att därefter skriva ut. Diagrammen i rapporterna går dessutom att spara ner som bild på datorn och tabellerna i rapporterna går att spara till Excel. 3.1 Skriva ut 3.1.1 Översikt För att skriva ut en översiktsvy, klicka på knappen Spara som PDF i sidans överkant, se Figur 3. Då laddas ett PDF-dokument ner till datorn, som sedan kan öppnas och skrivas ut. Figur 3 - Knappen Skriv ut på översiktsvyn 3.1.2 Rapport För att skriva ut en rapport, det vill säga både diagram och tillhörande tabell, klicka på knappen Spara som i sidans överkant och välj att spara som PDF, se Figur 4. Då laddas ett PDFdokument ner till datorn, som sedan kan öppnas och skrivas ut. Sid 11/13
Figur 4 - Knappen Spara/Skriv ut på rapportsidorna 3.2 Spara som bild Alla diagram i de olika rapporterna går att spara ner som bild i formatet PNG. Det är användbart om du exempelvis vill göra en PowerPoint-presentation med diagram från Statistiktjänsten. Klicka på knappen Spara som PDF i sidans överkant och välj Bild (diagram). För de rapporter som består av separata diagram för män och kvinnor behöver diagrammen sparas ett i taget med hjälp av valen Bild (diagram för kvinnor) respektive Bild (diagram för män) under knappen Spara som, se Figur 4. 3.3 Spara tabell Alla tabeller i de olika rapporterna går att spara till Excel om du önskar att arbeta vidare med siffrorna på egen hand. Klicka på knappen Spara som i sidans överkant, se Figur 4, och välj Spara tabell till Excel. En CSV-fil kommer då att laddas ner som kan öppnas i Excel eller något annat kalkylprogram. Sid 12/13