KOMMUNPLAN

Gällivare Kommun Dokumentnamn Kommunplan 2013-2015 Dokumenttyp Diarienummer Planer och program KS 2012:231/012 Beslutad av Framtagen av Kommunfullmäktige Beslutad Nämnd och utredningsenheten Giltighetstid Tillsvidare KOMMUNPLAN 2013-2015 Gällivare kommun är den mest attraktiva och expansiva kommunen i Norrland

2 1. Inledning 3 2. Styrmodell 3 3. Verksamhetsplaneringsprocessen under året 5 4. Gällivare- attraktivt och expansivt 6 5. Kommunens mål under treårsperioden 7 6. Kommunfullmäktiges styrkort 2013-2015 13 7. Organisation och nämnder 15 8.Kommunala bolag 17 9. Kommunens budget 18

3 1. Inledning Kommunplanen är antagen av kommunfullmäktige och beskriver vad kommunen särskilt vill åstadkomma och fokusera på den kommande treårsperioden. Kommunplanen är styrande och ska vara utgångspunkt i nämnders och styrelsers arbete med verksamhetsplaner och affärsplaner. 2. Styrmodell All utveckling i Gällivare kommun ska bygga på den gemensamma visionen: Gällivare är den mest attraktiva och expansiva kommunen i Norrland. För att vara en attraktiv ort så krävs det att kommunen tillhandahåller varierat utbud av bostäder, möjliggör arbetstillfällen och erbjuder ett brett fritidsutbud så att det blir så attraktivt som möjligt för våra medborgare att bo och leva i vår kommun. All verksamhet vilar på kommunens gemensamma värdegrund: Alla medborgare är lika värda och ska bemötas med respekt. Kommunen strävar efter att ha jämlikhet och jämställdhet i fokus i alla kontakter med medborgare, organisationer och företag. Ledorden i värdegrunden är: Mångfald- Vi ser olikhetens styrka och möjlighet i verksamheten, i organisationen och i samhället! Vårt bemötande ska präglas av respekt för varandra. Effektivitet- Vi ger rätt service, till rätt kvalitet med ansvarfullt nyttjande av våra resurser! Nyskapande- Vi är innovativa och alla vågar tänka nytt! Attraktivitet - Ett mångkulturellt samhälle i naturskön miljö med en infrastruktur som erbjuder närhet till arbete, service och fritid. Den styrmodell som kommunen utgår kallas för balanserad styrning, ett systematiskt kvalitetsarbete som tar sin utgångspunkt i visionen. Årligen reviderar kommunpolitikerna strategier, mål och styrtal som formuleras i styrkort för fullmäktige, nämnder och styrelser. Styrkorten är en del i både kommunplan och verksamhetsplaner och affärsplaner. Styrkorten tar sin utgångspunkt i 5 perspektiv: 1. Medborgare 2. Tillväxt och Utveckling 3. Intern effektivitet 4. Medarbetare 5. Ekonomi Styrkorten förenklar uppföljningen av mål över tid och det gör det enkelt att se vilka åtgärder som vidtas i verksamheterna genom att handlingsplaner upprättas. Modellen ger en röd tråd från VAD-frågorna som politiken styr över och kopplingen till HURfrågorna som förvaltningen och verksamheten ansvarar över att genomföra och följa upp.

4 Målen med mått i styrkorten följs upp i delårsrapport och i årsredovisning. Finns det mål med mått som ska redovisas med tätare intervall det vill säga oftare så redovisas de till resp. ansvarig nämnd via styrkortsverktyget. Kvalitetsarbetet innehåller också ett dagligt förbättringsarbete som ska bedrivas i processerna av berörda medarbetare för att säkerställa att mål uppfylls och att resultatet blir så bra som möjligt. För att möjliggöra detta måste kartläggning av processerna ske för att sedan kunna arbeta med förbättringar i flödena. För att fokusera på det vi som kommun ska leverera arbetar vi enligt följande modell. KVALITETSARBETE I GÄLLIVARE VAD HUR Resultat Processer Tjänster Service Handlingsplaner Andra dokument Uppföljning Servicedeklarationer RÄTT INSATS, i rätt tid till rätt kostnad till MEDBORGAREN!

5 3. Verksamhetsplaneringsprocessen under året Januari Bokslutsarbete. Uppföljning av resultat av måluppfyllelse för styrkorten från föregående år. Arbete med planeringsförutsättningar och omvärldsbevakning pågår. Februari Nämnd/styrelse behandlar eget bokslut. Scenariodag för förtroendevalda, nuläges- och framtidsbilder genom omvärldsanalys. Utrymme för politiska diskussioner om budget i respektive partier startar. Mars Kommunstyrelsen beslutar om budgetdirektiv. Budgetdialog genomförs för alla nämnder och kommunstyrelse om kommande 3 års driftbudget i egen nämnd. April Kommunfullmäktige fastställer årsredovisning. Budgetdialog sker i kommunstyrelsen för år 2013-2015 där nämndspresidier, bolagsrepresentanter och chefer medverkar. Maj Taxor förändringar, investeringsbudget beslutas för egen styrelse och nämnd. Revideringsarbete Kommunfullmäktiges styrkort, förslag till kommunplan utformas. Förvaltningarna informerar facken om budgetförslagen MBL 19 Juni Förhandlingar MBL 11 Kommunfullmäktige beslutar om kommunplan med budget 2013-2015 Augusti Kommunstyrelsen reviderar verksamhetsplan med styrkort i workshop. September Nämnder och styrelser behandlar delårsbokslut. Kommunstyrelsen beslutar om egen verksamhetsplan med styrkort och eventuella nytillkomna servicedeklarationer. Nämnder/styrelser genomför workshop, revidering av resp. nämnds verksamhetsplan med styrkort och eventuella servicedeklarationer för kommande år. Oktober Nämnder/styrelser genomför workshop, revidering av resp. nämnds verksamhetsplan med styrkort och eventuella servicedeklarationer för kommande år. November Nämnder/styrelser beslutar verksamhetsplan med styrkort och eventuella servicedeklarationer. KF beslutar om delårsrapporten. December/Jan Nämnd/styrelse fattar beslut om detaljbudget. KF verksamhetsuppföljning, nämnder/styrelsers verksamhetsplaner för kommande år. KS verksamhetsuppföljning, nämnder/styrelsers verksamhetsplaner för kommande år.

6 4. Gällivare- attraktivt och expansivt LKAB och Gällivare kommun har träffat ett samarbetsavtal för samhällsomvandlingen. Avtalet har en giltighet om 20 år. Syftet med samarbetsavtalet är bland annat att tillskapa tydliga planeringsförutsättningar för enskilda, gruvföretaget och kommunen. Genomförandet av samarbetsavtalet innebär ökade krav på kommunal planering. Avvecklingen i Malmberget måste föregås av en utveckling så att de som berörs av samhällsomvandlingen har något att flytta till. Samhällsomvandlingen kommer att resultera i en revidering av den översiktsplanen (ÖP) och den fördjupade översiktsplanen (FÖP) för tätorten. Utvecklingsplaner kompletterar FÖP:e n där så är erforderligt. De är också av stor betydelse för såväl enskilda som näringsliv samtidigt som de skapar trygghet och förutsägbarhet. Samhällsomvandlingen samt den, i övrigt, ökade efterfrågan på bostäder innebär att bostadsbyggande måste prioriteras. Den goda utvecklingen som sker inom handel och näringsliv medför att insatser för att prioritera marknadens behov av nya lägen för etablering måste prioriteras. Samhällsomvandlingen pg a gruvans utbredning berör all kommunal verksamhet genom att verksamhetslokaler försvinner och måste ersättas. Detta innebär att all nyproduktion av verksamhetslokaler och övrig infrastruktur måste föregås av en väl genomtänkt verksamhetsplanering så att, förutom krav på funktionalitet och attraktivitet, även de framtida driftkostnaderna optimeras. Detta skapar förutsättningar för en god framtida kommunal ekonomi med förutsättningar att förvalta de nyproducerade egendomarna. Genomförandet av samhällsomvandlingen ställer stora krav på den kommunala organisationen, såväl inom tjänstemanna- som politikerkåren. Organisationen måste anpassas så att vi, i berörda delar, går från en förvaltande till en byggande organisation. Detta kommer att ställa krav på ökade personella resurser samt nya kompetenser för att svara upp mot de behov som finns för planering och genomförande, främst för bostads-, handel-, industri- och allmänna ändamål. Den goda lokala arbetsmarknaden i kombination med att det är fler som lämnar arbetsmarknaden än de som tillförs denna medför ökad konkurrens om arbetskraften. Därför är viktigt att kommunen som ett led i att vara en attraktiv arbetsgivare fortsätter att utveckla strategier för personalförsörjning, kompetensutveckling och lönebildning. De demografiska förändringarna, som f n innebär att vi blir allt färre i kommunen samt att en förskjutning sker mot ett ökat antal äldre, ställer ökade krav på att omfördela resurser m h t de ändrade förutsättningarna. För att möjliggöra denna omfördelning är det viktigt att utveckla den kommunala budgetprocessen så att helhetssynen inom verksamhetsplaneringen ökar. Genom att utveckla denna syn kan vi bibehålla en hög kvalitet inom vård, skola och omsorg men även erbjuda väl skötta tekniska anläggningar, gator och grönområden. Detta medverkar till att öka Gällivare kommuns attraktivitet.

7 5. Kommunens mål under treårsperioden Vision: Gällivare kommun är den mest expansiva och attraktiva orten i Norrland! MEDBORGARE Strategi: Attraktiva Gällivare- en socialt, ekologisk och ekonomisk hållbar kommun. Gällivare kommuns utveckling och tillväxt beror i hög grad på om medborgarna är nöjda med att leva och bo i kommunen. För att Gällivare skall bli en vinnare i den hårda konkurrensen med övriga landet och världen krävs det att Gällivare upplevs som en bra kommun- det mest attraktiva samhället för boende, inflyttare och besökare. För att säkerställa medborgarnöjdhet med service och tjänster som kommunen erbjuder så fortsätter arbetet med styrmodellen som konkret innebär att politiken pekar ut vad vi ska arbeta med kommande år genom att styra via mål och verksamheten planerar genomförandet för att nå målen. Förbättringen av verksamhetsplanerings och styrprocessen fortsätter, arbetet med servicedeklarationer fortsätter för att bli tydligare gentemot medborgarna om vad de kan förvänta sig av kommunens tjänster och vår service. Vi ska bedriva e-förvaltning genom att strategiskt verksamhetsutveckla med stöd av it. Genom att nyttja it och information på ett smartare sätt kan vi förbättra servicen kvalitén och effektiviteten. Vi ska skapa en enklare vardag för medborgarna. För att vara en attraktiv ort är det ytterst viktigt att vård, skola och omsorg är av högsta kvalitet. Arbetet med att jämföra oss med övriga landet fortsätter. Fler förskolor ska öppnas för att tillfredsställa det ökande behovet samtidigt som kvaliteten ska bibehållas. Målet för skolan är att alla elever ska gå ut grundskolan med fullständiga betyg och känna sig trygga i skolan. Gymnasieskolan ska vara ett attraktivt val för elever från hemorten och från övriga landet därför är ett samarbete med gymnasieskolan en nyckel för att kunna matcha utbildningar med framtida rekryteringsbehov. Gällivares äldre ska ha en god vård och kunna åldras i trygghet. Den egna förmågan att kunna bo hemma så länge som man vill ska stödjas. Arbetet med ett framtida äldreboende fortsätter. För att livsmiljön ska vara unik och attraktiv och för att våra medborgare ska vara trygga och må bra fokuseras arbetet på både tillgänglighetsfrågor och folkhälsa. Samhällsomvandlingen fortgår och vi har stora möjligheter att skapa ett flexibelt, hållbart samhälle med unika boendemiljöer som kan ge eko ute i världen och vara attraktiva för både medborgare och potentiella inflyttare.

8 Mål: Väl fungerande kommunala verksamheter som medborgarna är nöjda med (M1) Styrtal: Nöjd medborgarindex, NMI, NRI och NII, värden över rikets snitt inom samtliga verksamhetsområden Ökat antal servicedeklarationer. Ökat antal e-tjänster. Brukarundersökningar, nöjdhet med äldreomsorg, handikappomsorg (brukarnöjdhet) samt nöjdhet med förskola och skola (elevnöjdhet). Mål: Jämställdhet, jämlikhet och ett gott bemötande genomsyrar alla kommunens verksamheter (M2) Styrtal: Nöjd medborgarindex, NMI, NII. Bemötandeundersökningar, brukarnöjdhet. Mål: Unika och attraktiva livsmiljöer med god tillgänglighet och en god folkhälsa (M3) Styrtal: Ökad folkhälsa, mäts genom indikatorer som utgör måluppfyllelse angivna i den lokala folkhälsopolitiska planen. Lokala miljömål, mäts genom indikatorer som utgör måluppfyllelse angivna i miljöplanen.

9 TILLVÄXT OCH UTVECKLING Strategi: Strategisk samhällsplanering med offensiv omvärldsbevakning. Främja differentierat näringsliv. Gällivare ska ha en god planering av bebyggelse, infrastruktur, kommunikationer och näringslivsutveckling. Fler ska ha möjlighet att flytta till kommunen samtidigt som medborgarna som bor i kommunen ska erbjudas trivsamma och attraktiva miljöer. Vad kommer att prioriteras i samhällsomvandlingen kommande period.? Skriv in. Ett gott företagsklimat är en framgångsfaktor för att få fler möjligheter till arbetsplatser i kommunen och samarbete mellan kommunen och företagen fortsätter. Gällivare konkurrerar med många andra vinterorter i närområdet, därför är det viktigt att skapa en stark vinterprofil i samverkan mellan kommun, näringsliv, föreningsliv och medborgare. Vi ska få våra besökare att längta till att komma tillbaka. Mål: God planering, boende, bebyggelse, infrastruktur och kommunikationer (T1) Styrtal: Befolkningsstatistik, in- och utflyttade Befolkningstillväxt. Medborgarnöjdhet, NRI. Budget i Mål: Gällivare ska upplevas som en företagsvänlig kommun (T2) Styrtal: Ökad företagsnöjdhet. Mål : En av Sveriges ledande vinterorter (T3) Styrtal: Besöksfrekvens och besöksnäringens omsättning. Ökat antal vinteraktiviteter.

10 INTERN EFFEKTIVITET Strategi: Koncerntänkande i alla verksamheter Kommunens huvuduppdrag är att bedriva kärnverksamheterna skola, vård och omsorg. Verksamheten ska kvalitetssäkras, lagar och förordningar ska uppfyllas och medborgarna ska få rätt och god service i rätt tid utifrån behov. All annan verksamhet som erbjuds är frivillig men har stor betydelse för medborgarnas trivsel och livskvalitet. Några exempel är fritidsanläggningar, parker och grönområden samt kulturaktiviteter som kommunen tillhandahåller. Arbetet med ständiga förbättringar i processerna fortsätter under perioden. I arbetet med samhällsomvandlingen kan kommunen föra dialog och tänka koncernövergripande för att skapa möjligheter för samnyttjande, effektivare användning av lokalytor och skapa möjligheter för andra verksamhetsmässiga vinster. Gällivare kommuns styrmodell kallas balanserad styrning. Styrkan med modellen är att styrning utgår från flera perspektiv: Medborgare, Tillväxt och Utveckling, Medarbetare, Intern effektivitet och Ekonomi, för att tillgodose en bra kvalitet i verksamheterna. För att säkerställa att kommunens processer levererar rätt service till rätt nivå till rätt medborgare ska vi öka antalet kartlagda och förbättrade processer. Mål: Rätt service till rätt kostnad till medborgarna (I1) Styrtal: Kvalitetssäkrade processer ökar. Mål: Nyttja samhällsomvandlingen för ökad effektivitet (I2) Styrtal: Totalkostnad verksamhetslokaler Nyttjandegrad verksamhetslokaler % ökar. Förvaltningsövergripande projekt som ger nytta till medborgaren ökar. Samverkan mellan förvaltningarna ökar. Gemensamma marknadsföringsinsatser ökar.

11 MEDARBETARE Strategi: Kommunen är en attraktiv arbetsgivare Som ett led i att göra Gällivare kommun till en attraktiv arbetsgivare är den politiska målsättningen, att verka för en hälsofrämjande organisation. Det är en förutsättning för att kunna attrahera morgondagens arbetskraft och säkerställa framtidens personalförsörjning. Hälsa och arbetsmiljö - Gällivare kommun ska skapa förutsättningar för en god arbetsmiljö där medarbetarna trivs och mår bra. Arbetsmiljön ska stimulera till engagemang i arbetet och göra det möjligt för medarbetarna att vara delaktiga och kunna påverka. En arbetsplats för alla - på Gällivare kommuns arbetsplatser ska människors olikheter ses som en tillgång. Medarbetare i alla åldrar, både kvinnor och män, med olika ursprung och erfarenheter, livsstilar och bakgrund bidrar till bredd i kompetens, fler infallsvinklar och bättre service till medborgarna. Kompetens- och personalförsörjning - kompetensutveckling och rekrytering syftar till att upprätthålla och utveckla verksamheternas service och tjänster utifrån behov och efterfrågan. Det är också en investering för framtiden. Medarbetare med rätt kvalifikationer och förutsättningar bidrar till att skapa hälsosamma, attraktiva arbeten med balans mellan arbetets krav och medarbetarnas förmåga. Ledarskap- Gällivare kommuns ledare ska skapa förutsättningar för att medarbetare, arbetsgrupp och organisation utvecklas i enlighet med omvärldens krav. Ledaren ska tydliggöra verksamhetens mål och inriktning och verka för att medarbetarna förstår sin egen roll i helheten. Medarbetare- varje medarbetare har ett eget ansvar att utföra sitt uppdrag med god kvalité. Alla ska bidra till en god arbetsmiljö genom att verka för bra relationer och trivsel på arbetsplatsen. Genom att ta ansvar för att hålla sig informerad, men även ge information bidrar medarbetaren till kontinuerlig utveckling av verksamheten. Mål: Nöjda och motiverade medarbetare (ME1) Styrtal: Medarbetarindex ökar. Sjuktalet minskar. Mål: Säkra framtida kompetensförsörjning (ME2) Styrtal: Kvalitetssäkra rekryteringsprocessen. Genomförda åtgärder enligt riktlinjer för kompetens. och personalförsörjning. Utvecklingsåtgärder i samarbete med LKF (laplands kommunalförbund) ökar.

12 EKONOMI Strategi: Kommunen har en god hushållning genom att kommunens resurser används effektivt i verksamheten och är rätt anpassade utifrån de demografiska förutsättningarna. God ekonomisk hushållning handlar om att hushålla med krympande resurser. En minskande befolkning påverkar kommunens intäkter negativt och trots minskande befolkning har många kommunala verksamheter kvar oförändrade kostnader. En viktig del för att uppnå god ekonomisk hushållning för kommunen är att kontinuerligt underhålla tillgångarna. Underhållet måste göras för att minimera driftkostnaderna och för att inte skapa underhållsberg, vilket sker om tillgångarna tillåts förfalla. Inför samhällsomvandlingen har Gällivare kommun stora utmaningar. Utmaningar som rör infrastrukturen, planering för skolor, fritidsanläggningar, boende och äldreomsorg är viktiga uppdrag. Utvecklingen i samhället tyder på minskade behov främst inom barnomsorg och skola och ökade behov inom åldringsvården. Kommunen måste skapa system för att kunna anpassa strukturer, omfördela och omprioritera resurserna för bästa möjliga användning. Kommunen arbetar i en gemensam planeringsprocess för att skapa en modell för gemensam resursfördelning. För att resursfördelningen ska fungera optimalt är det viktigt att verksamheterna, förvaltningarna och nämnderna utgår från relevanta nyckeltal för sin verksamhet. Mål: God hushållning som skapar utrymme för utveckling (E1) Verksamhetsmässiga styrtal: Avgifterna inom de affärsdrivande verksamheterna ska vara 100% självfinansierade. Kostnader för sjukfrånvaro minskar. Täckningsgraden på den skattefinansierade verksamheten ökar. Finansiella styrtal: Resultatet ska minst motsvara 0,5 % av skatter och bidrag. Finansieringen av investeringar ska över tiden ske med egna medel. Oförändrad utdebitering av kommunalskatt under planperioden. Avsättningar till pensionskapitalplaceringar på minst 6 mkr.

13 6. Kommunfullmäktiges styrkort 2013-2015 Kommunfullmäktiges styrkort 2013-2015 Vision: Gällivare är den mest attraktiva och expansiva orten i Norrland. Verksamhetsidé: Gällivare kommun erbjuder medborgare och besökare trygghet, närhet och god livsmiljö. Perspektiv Strategi Mål Styrtal Attraktiva Gällivare- ett socialt, ekologiskt och ekonomisk hållbart kommun. Medborgare Tillväxt & Utveckling Strategisk samhällsplanering med offensiv omvärldsbevakning. Främja differentierat näringsliv. 1. Väl fungerande kommunala verksamheter som medborgarna är nöjda med. 2. Jämställdhet med ett jämlikt och gott bemötande som genomsyrar alla kommunala verksamheter. 3. Unik och attraktiv livsmiljö med en god tillgänglighet och en god folkhälsa. 4. God planering, bebyggelse, boende, infrastruktur och kommunikationer. 5. Gällivare ska upplevas som en företagsvänlig kommun. 6. En av Sveriges ledande vinterorter. 1.1. Medborgarindex NRI, NMI, NII. 1.2 Servicedeklarationer ökar. 1.3 Antalet e-tjänster ökar. 1.4 Brukarundersökningar. 2.1 Medborgarindex NMI 3.1 Hälsotalet ökar. 3.2 Grad av måluppfyllelse enligt miljöplanen. 4.1 Byggande sker utifrån kommunala strategidokumenten (ÖP, FÖP eller utvecklingsplaner). 4.2 Utarbetade exploateringsavtal. 4.3 Befolkningsstatistik, inflyttade-utflyttade. Befolkningstillväxt. 5.1 Företagsnöjdheten ökar. 6.1 Turismnäringens omsättning ökar, besöksfrekvensen. 6.3 Antalet vinteraktiviteter ökar.

14 Intern effektivitet Medarbetare Koncerntänkande i alla verksamheter. Kommunen är en attraktiv arbetsgivare 7. Rätt service till rätt kostnad till medborgarna. 8. Nyttja samhällsomvandlingen för att öka effektiviteten. 9. Nöjda och motiverade medarbetare. 10. Säkra framtida kompetensförsörjning. 7.1 Kvalitetssäkrade processer ökar. 8.1 Lokalytorna minskar. 8.2 Nyttjandegrad i verksamhetslokalerna ökar. 8.3 Förvaltningsövergripande projekt som ger nytta till medborgaren ökar. 8.4 Samverkan mellan förvaltningarna ökar. 8.5 Gemensamma marknadsföringsinsatser ökar. 9.1 Medarbetarindex ökar. 9.2 Minskat sjuktal. 10.1 Kvalitetssäkra rekryteringsprocessen. 10.2 Genomförda åtgärder enligt riktlinjer för kompetens- och personalförsörjning. 10.3 Utvecklingsåtgärder i samarbete med LKF ökar. Ekonomi Kommunen har en god ekonomisk hushållning genom att kommunens resurser används effektivt i verksamheten och är rätt anpassade utifrån de demografiska förutsättningarna. 11. God hushållning som skapar utrymme för utveckling. 11.Verksamhetens styrtal: 11.1 Avgifterna inom de affärsdrivande verksamheterna ska vara 100 % själfinansierade. 11.2 Kostnaderna för sjukfrånvaron minskar. 11.3 Täckningsgraden för skattefinansierad verksamhet ökar. Finansiella styrtal: 11.4 Resultatet ska minst motsvara 0,5 % av skatter och bidrag. 11.5 Finansieringen av investeringar ska över tiden ske med egna medel. 11.6 Oförändrad utdebitering av kommunalskatt under planperioden. 11.7 Avsättningar till pensionskapitalplaceringar på minst 6 mkr.

15 7. Organisation och nämnder Kommunfullmäktige formulerar och preciserar uppdragen och delegerar ansvaret till nämnderna i form reglementen. Fullmäktige är alltid uppdragsgivaren internt inom kommunen. 7.1 Kommunstyrelsen Kommunstyrelsens uppgift är att leda och samordna samhällsutvecklingen i Gällivare genom planering och uppföljning av kommunens verksamheter och ekonomi. Kommunstyrelsen är kommunens centrala personalorgan med ansvar för att en gemensam personalpolitik utvecklas och efterlevs. Kommunstyrelsen ansvarar också för arbetsmarkans. Och näringslivsfrågor, turist och besöksfrågor, kommunens it-struktur, översiktsplanering och samverkan med övriga delar av samhället. Styrelsen ansvarar för verksamheterna inom gemensam administration och för personalen inom miljö- och byggkontoret. Tillgängliga servicedeklarationer: Näringslivsservice 7.2 Miljö- och byggnämnden Miljö- och byggkontoret fullgör kommunens myndighetsutövning enligt gällande lagstiftning inom miljö- och hälsoskyddsområdet och att besluta om bygglov. Tillståndsgivning för brandfarlig och explosiv vara och kontroll av försäljning av receptfria läkemedel ligger också inom nämndens ansvarsområde. Tillgängliga servicedeklarationer: Bygglov och övriga tillsynsuppgifter. 7.3 Service och tekniknämnden Service- och tekniknämndens uppgift är att ansvara över kommunal väghållning, avfallshantering, parker och allmänna platser, lokalförsörjning, räddningstjänst, beställarfunktion för fastighetsförvaltning, drift av flygplats, trafikplanering, fritidsfrågor samt lokalvård. Andra verksamheter är sysselsättnings- och flyktingverksamhet, den del av verksamheten som är kvar som kommunalt ansvar samt konsumentvägledning och försörjningsstöd. Vidare svarar nämnden också för bidrag till föreningar och bostadsanpassningsbidrag samt för samordning av vissa kommunövergripande planer. Tillgängliga servicedeklarationer: Renhållning, snöröjning och fritid. 7.4 Barn-utbildning och kulturnämnden Barn-utbildning och kulturnämndens uppgift är att med barnet och eleven i centrum ansvara för förskoleverksamhet, utbildning av barn i förskoleklass, grundskola och särskola, fritidshem integrerat med grundskolan samt bedriva öppen förskola. Nämnden har också ansvaret över att stödja och främja kulturlivet i kommunen, bedriva kulturskola, leda biblioteks- och museiverksamheten samt stödja annan kulturverksamhet, bevarandet av kulturhistoriska byggnader samt ansvara över kommunens konstverksamhet.

16 Fritidsledarverksamheten på skolor samt på fritisgården samt ungdomskonsulentarbetet med ungas inflytande och delaktighet ingår också i nämndens uppgift och ansvar. Tillgängliga servicedeklarationer: Barnomsorg, Bibliotek och Fritidsgård. 7.5 Socialnämnden Socialnämndens uppgift är att ansvara för att kommunens äldreomsorg, omsorg om funktionshindrade, missbruksvård samt individ- och familjeomsorg fungerar väl. Det görs genom en rättssäker handläggning av individärenden enligt socialtjänstlagen (SoL), lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) samt annan lagstiftning inom det sociala området. Socialnämnden har även ansvar för familjerådgivning, handläggning av färdtjänstresor, hälsooch sjukvårdsansvar enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) på ordinära och särskilda boenden och dagliga verksamheter samt tillstånd och tillsyn anlig alkohol- och tobakslagen. Tillgängliga servicedeklarationer: äldreomsorg, öppen hemtjänst och gemensam biståndsenhet 7.6 Revisionen De förtroendevalda revisorerna är ett av fullmäktige utsett organ som har att för fullmäktiges räkning granska, utvärdera och kontrollera den kommunala verksamheten. En viktig del av revisorernas uppgift är att årligen pröva hur nämnder och styrelse fullgör det uppdrag de fått från fullmäktige. Revisorerna biträds, enligt krav i kommunallagen, av sakkunniga biträden i sitt revisionsarbete. I Gällivare anlitar revisorerna efter upphandling Komrev inom Pricewaterhouse Coopers som biträden. 7.7 Överförmyndarnämnden Överförmyndarnämnden är en tillsynsmyndighet över förmynderskap, godmanskap och förvaltarskap. I uppdraget ingår även att pröva ansökningar om samtycke till ställföreträdares rättshandlingar för sin huvudmans räkning, pröva anmälningar om behov av ställföreträdare, yttra sig över ansökningar om ställföreträdarskap samt i vissa fall förordna gode män. 7.8 Valnämnden Valnämnden är en lokal valmyndighet. Nämndens uppgift är att möjliggöra så att medborgare kan rösta vid allmänna val. Det som en kommun, valnämnd och valförrättare är skyldig att göra enligt vallagen skall bekostas av kommunen. Valnämndens regler är styrs av kommunallagen. Valnämnden väljs av kommunfullmäktige för en tid av 4 år.

17 8.Kommunala bolag De majoritetsägda bolagen är Top Bostäder AB, Gällivare Energi AB och Matlaget i Gällivare AB. För bolagen finns bolagsordningar upprättade, de anger bolagets verksamhet. Gällivare kommun formulerar ägardirektiv för bolagen. Ägardirektiven anger bolagens uppdrag och kommunen styr över bolaget med hjälp av ägardirektiven. 8.1 Top Bostäder AB Bolagets främsta syfte är att företräda Gällivare kommun på bostadsmarknaden. Bolaget är ett allmännyttigt bostadsbolag som ska erbjuda medborgare och inflyttare attraktiva boendealternativ på orten. 8.2 Gällivare Energi AB Bolagets främsta syfte är att företräda Gällivare kommun på energimarknaden. Bolaget är ett allmännyttigt energibolag som producerar energi till kunderna till ett marknadsmässigt pris. 8.3 Matlaget AB Bolagets uppgift är att producera och distribuera måltidslösningar till ägarna Gällivare kommun och Norrbottens läns landsting.

18 9. Kommunens budget Text och tabeller nedan visar utfall för åren 2010 och 2011, prognos för 2012 samt en överblick av den ekonomiska utvecklingen år 2013-2015 utifrån beslutad budget i Kommunfullmäktige 2012-06-20. Prognosen för skatte- och bidragsintäkter har uppdaterats per den 16 augusti 2012. Denna senaste prognos innebar något högre intäkter för år 2012, medan prognosen för åren 2013-2015 innebar lägre intäkter. Total ackumulerad förändring, sedan kommunfullmäktiges beslut, för åren 2012-2015 uppgick till - 12,2 mkr. Skatte- och bidragsintäkterna är kommunens största intäkter. Resultatet påverkas till största del utifrån förändringar av skatte- och statsbidragsintäkterna. Den största påverkan på resultatet för 2012 avser den beslutade återbetalningen av AGS-KL och avgiftsbefrielseförsäkringen för åren 2007 och 2008, om totalt 21 mkr. Mkr 60 40 45,1 Resultatutveckling 25,8 28,8 20 0-1,0-6,9-2,6-20 Utfall 2010 Utfall 2011 Prognos 2012 År Budget 2013 Plan 2014 Plan 2015 I budgetdirektiven för perioden 2013-2015 har kommunstyrelsen beslutat att resultatet ska uppgå till minst 0,5 % av skatte- och bidragsintäkter. Det budgeterade resultatet uppnår ej målsättningen för 2013-2015. För åren 2013-2015 uppgår det budgeterade snittresultatet till -0,34 % av skatter och bidragsintäkter. Externa intäkter, vars omfattning ännu ej är helt klar, väntas för åren 2013-2015 innebärande att Gällivare kommun kommer att kunna redovisa positivt resultat i enlighet med balanskravet. Resultat i förhållande till skatter och statsbidrag, % % 5 4,6 4 3 2,6 2,88 2 1 0-0,1-1 Utfall 2010 Utfall 2011 Prognos 2012 Budget 2013 Plan 2014-0,67 Plan 2015-0,25

19 Mkr 1060 1040 1020 1000 980 960 940 920 900 880 Utfall 2010 984,9 945,5 Utfall 2011 980,7 Intäkter och kostnader 1047,8 1025,8 1000,7 1009,8 1051,7 1012,8 1033,1 975,0 959,754 Prognos 2012 Budget 2013 År Plan 2014 Plan 2015 Skatte och bidragsintäkter Nettokostnader Rörelsekapitalet minskar markant under åren 2013-2015. Mkr 150,0 130,0 110,0 90,0 70,0 50,0 30,0 10,0-10,0-30,0-50,0-70,0-90,0-110,0 108,2 Utfall 2010 Rörelskapital 135,2 Utfall 2011 44,3 Prognos 2012-12,1 Budget 2013-46,2 Plan 2014 Plan 2015-88,0 År

20 Soliditeten, inklusive ansvarsförbindelsen, beräknas sjunka från 7,5 % till 6,9 % mellan år 2012 och 2013, därefter beräknas en ytterliggare minskning ske till år 2014. Till år 2015 beräknas soliditeten öka till 7,6 %. Mkr 80 60 40 20 0 Utfall 2010 Soliditet 74,7 74,6 72,5 71,9 73,9 69 9,1 7,5 6,9 6,7 7,6 4,7 Utfall 2011 Prognos 2012 Budget 2013 År Plan 2014 Plan 2015 Soliditet Soliditet inkl ansvarsförbinde lse Mkr Nettoinvesteringar inkl komp. budget 200,0 161,3 150,0 100,0 50,0 0,0 44,2 33,8 98,6 97,7 89,5 Utfall 2010 Utfall 2011 Prognos 2012 Budget 2013 Plan 2014 Plan 2015 Resultatbudgeten är ett verktyg för att ställa intäkter mot kostnader under en viss period och i detta fall årsvis. Under budgetår 2013 och planperioderna 2014 och 2015 pekar resultatet ej på tillfredställande nivåer då årets resultat de kommande åren beräknas bli negativa. (Se dock ovan avseende förväntade intäkter)

21 Budget Finansbudgeten visar de planerade betalningsflödena under året, det vill säga pengar in och pengar ut. Den visar hur den löpande verksamheten och investeringarna finansieras under året och hur de påverkar kommunens likvida medel. Det är i denna budget man redovisar om man har finansierat investeringarna genom från verksamheten tillförda medel, d v s avskrivningar och resultat och/eller en minskning av likvida medel, eller om man tagit upp lån på kreditmarknaden. Budget Prognos Resultatbudget (tkr) 2012 2012 2013 2014 2015 Kostnader Nettokostnader exkl. avskrivningar -947 135-933 640-969 612-988 885-1 008 879 Avskrivningar -46 344-41 314-43 178-44 223-42 772 Verksamhetens nettokostnader -993 479-974 954-1 012 790-1 033 108-1 051 651 Intäkter Skatteintäkter och statsbidrag 993 603 1 000 231 1 009 342 1 025 254 1 047 297 Finansnetto 3 500 3 500 2 413 950 1 748 Årets resultat 3 624 28 777-1 035-6 905-2 606 Prognos Finansbudget 2012 2012 2013 2014 2015 Åretsresultat 3 624 28 777-1 035-6 905-2 606 Pensionskuldens förändring 223 223 133 240 527 Under året ej utb pensioner 29 100 29 100 29 900 30 900 31 800 Avskrivningar 46 344 41 314 43 178 44 223 42 772 Nyupplåning 0 0 0 26 000 7 000 Summa tillförda medel 79 291 99 414 72 176 94 458 79 493 Ramanslag ( 20 500) ( 20 500) ( 20 500) ( 20 500) ( 20 500) Nettoinv inkl KB och inv reserv 78 285 158 765 98 619 97 685 89 520 Inv reserv 0 2 508 0 0 0 Avsättningar pensioner 6 000 6 000 6 000 6 000 6 000 Pensionskuld def. som kortfristig 29 100 29 100 29 900 30 900 31 800 Minsk. av långfrist.skulder 0 0 0 0 0 Summa använda medel 113 385 196 373 134 519 134 585 127 320 Förändring rörelsekapitalet -28 094-90 959-56 343-34 127-41 827

22 Balansbudgeten visar kommunens ekonomiska ställning vid årets slut i form av tillgångar, skulder och eget kapital. Budget Prognos Balansbudget 2012 2012 2013 2014 2015 Anläggningstillgångar 662 344 750 362 805 803 859 265 906 013 Omsättningstillgångar 305 988 243 123 186 779 152 653 110 826 Summa tillgångar 968 331 993 484 992 582 1 011 917 1 016 838 Eget kapital 716 638 741 791 740 755 733 851 731 244 Pensionsskuld 16 777 16 777 16 910 17 150 17 677 Övriga avsättningar 7 067 7 067 7 067 7 067 7 067 Långsfristiga skulder 28 991 28 991 28 991 54 991 61 991 Kortfristiga skulder 198 859 198 859 198 859 198 859 198 859 SUMMA SKULDER/EK 968 331 993 484 992 582 1 011 917 1 016 838 Förändring anläggningskapital 31 718 119 736 55 308 27 222 39 221 Förändring rörelsekapital -30 609-93 474-56 343-34 127-41 827 Förändring eget kapital 1 109 26 262-1 035-6 905-2 606 Förändring rörelsekapital -28 094-90 959-56 343-34 127-41 827 Anläggningskapital 609 509 697 527 752 835 780 057 819 278 Rörelsekapital 107 128 44 264-12 080-46 206-88 034 Totalt eget kapital 716 638 741 791 740 755 733 851 731 244 SOLIDITET, exkl ansvarsförb 74,0 74,7 74,6 72,5 71,9 SOLIDITET, inkl ansvarsförb 5,1 7,5 6,9 6,7 7,6

23

24 SAMMANDRAG DRIFTBUDGETEN 2012-2015, KF Beslut 2012-06-20 Nämnd/styr Förslag Engångs- Kf beslut Förslag Engångs- Kf beslut Förslag Engångs- Kf beslut 2013 anslag ny 2013 2014 anslag ny 2014 2015 anslag ny 2015 Kommunfullmäktige 1 340 0 1 340 1 340 0 1 340 1 340 0 1 340 Revision 1 400 0 1 400 1 400 0 1 400 1 400 0 1 400 Valnämnd 29 0 29 29 545 574 29 0 29 Överförmyndare 1 230 0 1 230 1 230 0 1 230 1 230 0 1 230 Kommunstyrelsen 75 968 0 75 968 76 268 0 76 268 76 268 0 76 268 Miljö- och byggnämnden 403 45 448 403 45 448 403 45 448 Service- o tekniknämnden 103 420 0 103 420 104 170 0 104 170 104 170 0 104 170 Barn- utbildn o kulturndn 251 767 0 251 767 253 516 0 253 516 253 389 0 253 389 Lapplands kommunalförbund 97 907 0 97 907 93 032 0 93 032 91 211 0 91 211 Socialnämnd 383 518 0 383 518 385 513 0 385 513 385 508 0 385 508 Saknas till ramuppfyllelse 916 982 45 917 027 916 901 590 917 491 914 948 45 914 993 Varav inflationskomp 0 0 0 0 0 Kalkylerad löneökning 33 219 33 219 52 957 52 957 73 287 73 287 Kalkylerade pensioner, prel -35 033-35 033-36 140-36 140-37 327-37 327 Summa 915 168 45 915 213 933 718 590 934 308 950 908 45 950 953

25 Nämnd/styrelse : Sammandrag Investeringar 2013-2015 2013 2014 2015 KF Beslut KF Beslut KF Beslut Projekt Inv Drift Inv Drift Inv Drift Service- och tekniknämnd. -skattefinansierade inv 63 400 0 77 350 0 66 020 0 -va-verksamhet 10 000 0 10 000 0 10 000 0 Kommunstyrelsen 11 500 0 10 000 0 10 000 0 Barn- utbildn.o kulturnämnd 12 000 2 000 0 2 000 3 500 0 Socialnämnd 1 200 0 0 0 0 0 LKF 519 0 335 0 0 0 Investeringsreserv 0 0 0 SUMMA 98 619 2 000 97 685 2 000 89 520 0