UTSATT FÖR HOT OCH VÅLD I VÅRD OCH OMSORG

UTSATT FÖR HOT OCH VÅLD I VÅRD OCH OMSORG en undersökning bland kommunalt anställda Ewa Menckel Eija Viitasara i samarbete med Kommunernas och landstingens Arbetsmiljöråd

Arbetslivsinstitutet är ett nationellt kunskapscentrum för arbetslivsfrågor. På uppdrag av Näringsdepartementet bedriver institutet forskning, utbildning och utveckling kring hela arbetslivet. Arbetslivsinstitutets mål är att bidra till: Förnyelse och utveckling av arbetslivet Långsiktig kunskaps- och kompetensuppbyggnad Minskade risker för ohälsa och olycksfall Forskningen är mångvetenskaplig och utgår från problem och utvecklingstendenser i arbetslivet. Verksamheten bedrivs i ett tjugotal program. En viktig del i verksamheten är kommunikation och kunskapsspridning. Det är i mötet mellan teori och praktik, mellan forskare och praktiker, som det skapas nya tankar som leder till utveckling. En viktig uppgift för Arbetslivsinstitutet är att skapa förutsättningar för dessa möten. Institutet samarbetar med arbetsmarknadens parter, näringsliv, universitet och högskolor, internationella intressenter och andra aktörer. Olika regioner i Sverige har sina unika förutsättningar för utveckling av arbetslivet. Arbetslivsinstitutet finns i Bergslagen, Göteborg, Malmö, Norrköping, Solna, Stockholm, Söderhamn, Umeå och Östersund. För mer information eller kontakt, besök vår webbplats www.niwl.se arbetslivsinstitutet 2000 Warfvinges väg 25, 112 79 Stockholm Tel: 08-619 67 00, fax: 08-619 69 09 www.niwl.se Förlagstjänst: forlag@niwl.se Tel: 08-619 69 00, fax: 0150-78888 Omslagsbild: Robert Blombäck/Bildhuset Grafisk form och sättning: Bärnarp Text & Bild AB Tryck: AB Boktryck, Helsingborg ISBN: 91-7045-564-3

Innehåll Förord 5 Inledning 7 Bakgrund och problembild 7 Några svenska enkätstudier om hot och våld inom vård och omsorg 7 Ett samarbetsprojekt i olika delar 9 Hur rapporten är upplagd 10 Syfte, frågeställningar och enkätfrågor 11 Undersökningens omfattning och genomförande 14 Totalgrupp och urval 14 Undersökningens genomförande 14 Utformning av enkätformulär 15 Svarsfrekvens och bortfall 16 Resultatets tillförlitlighet 17 Utsatta respektive ej utsatta analys och resultat 18 Vad kännetecknar arbetsförhållanden där hot och våld förekommer? 18 Vad kännetecknar individer och grupper som utsatts för hot och våld? 21 Hur ser hoten och våldet ut? 22 Vilka konsekvenser har hoten och våldet fått? 24 Vilka insatser har genomförts på arbetsplatserna? 27 Sammanfattande uppslag 28 Yrkesgrupper analys och resultat 30 Vad kännetecknar arbetsförhållanden där hot och våld förekommer? 30 Vad kännetecknar individer och grupper som utsatts för hot och våld? 30 Hur ser hoten och våldet ut? 31 Vilka konsekvenser har hoten och våldet fått? 33 Vilka insatser har genomförts på arbetsplatserna? 34 Sammanfattande uppslag 36 Tabellbilaga yrkesgrupper 38 Frågor att diskutera 45 Sammanfattning 47 Författarpresentationer 50 Litteraturhänvisning 51 Bilagor 52 1. Enkätformuläret 2. Tabellbilaga samtliga frågor 3. Brev till kommuner

Förord Denna rapport är den första rikstäckande kartläggningen av hot och våld i kommunal vård- och omsorg. Den ingår som en av flera delar i projektet Hot och våld i kommunalt vård- och omsordsarbete. Syftet med undersökningen har varit bl.a. att ta reda på hur stor andel av personalen som utsatts för våld och hot om våld, vilka yrkesgrupper som är utsatta, vilka konsekvenser blir för individen/ gruppen, vilka insatser genomförs på arbetsplatsen osv. Kunskapen kommer att användas i det förebyggande arbetet mot våld och hot, samt i olika utbildningssammanhang. Resultaten i denna rapport kommer också ligga till grund för vidare arbete tillsammans med projektets andra delar. Målgrupp för rapporten är beslutsfattare och ansvariga för arbetsmiljö- och arbetslivsfrågor inom kommuner, departement och praktiker inom området samt studerande inom vård- och omsorgsutbildningar. En viktig målgrupp utgörs av företagshälsovårdens personal. Ett stort tack riktas till Judith Arnetz, forskare vid institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap vid Uppsala universitet, som generöst har bidragit med sina kunskaper om enkätfrågor och enkätkonstruktion. Ett tack riktas också till Kerstin Ahlsén vid Svenska Kommunförbundet som hjälpt oss med val av relevanta yrkesgrupper och med reflektion över enkätfrågorna. Hans Ekholm och Alessandra Cavalieri Persson vid Svenska Kommunförbundet ansvarade för urvalet och har gjort en värdefull insats vad som gäller den statistiska uppläggningen. Ett tack riktas till Marie-Louise Jädert Rafstedt och Inger Eklund vid Statistiska centralbyrån som genomförde datainsamlingen. Ett stort tack till Magnus Sverke, forskare vid Psykologiska institutionen vid Stockholms universitet, som bearbetat en del av materialet och sammanställt tabellerna. Marjan Vaez, forskningsassistent vid Arbetslivsinstitutet, har varit till stor hjälp vid bearbetning och granskning av materialet. Ett stort tack till all kommunalt anställd vård- och omsorgspersonal som fyllt i enkäten och bidragit med sin kunskap och erfarenhet inom området. Förhoppningen är att rapporten ska stimulera till nya initiativ när det gäller forskning om och främjande av säkerhet och trygghet i arbetslivet. Stockholm augusti 2000 Ewa Menckel Arbetslivsinstitutet Eija Viitasara Arbetslivsinstitutet i samarbete med Kommunernas och landstingens Arbetsmiljöråd Hans Granqvist Svenska Kommunförbundet Annica Magnusson Vårdförbundet Kerstin Hildingsson SACO Lars Fischer Svenska Kommunalarbetareförbundet 5

Inledning bakgrund och problembild Hot och våld är ett ökande problem i arbetslivet. De som drabbas utsätts ofta för någon form av fysisk skada, för långvariga psykiska besvär samt för ekonomisk förlust. Bara oron för att utsättas för våld eller hot innebär för många anställda en daglig psykisk påfrestning. Flera rapporter och undersökningar har under senare år uppmärksammat problemet med hot och våld i arbetet. Enligt SCBs undersökningar av levnadsförhållanden 1997 1998 (ULF) drabbar nästan fyra av tio hot- och våldshändelser personer i deras yrkesutövning. Uppgifterna från denna och andra rikstäckande enkätundersökningar tyder på att drygt 300 000 kvinnor och knappt 200 000 män i Sverige utsätts för hot och våld i arbetet under ett år, och att ca 10.000 kvinnor och 8 000 män någon gång under ett år lider av besvär till följd av en sådan händelse. Vissa verksamheter och yrkesgrupper är mer utsatta än andra. Sex av tio anmälningar om arbetsskador av våld eller hot kommer från vård- och omsorgssektorn (ASS 1999). En klar ökning av rapporterade våldsskador efter 1993 har också noterats av Arbetarskyddsstyrelsens informationssystem om arbetsskador. Sjukvårdsbiträden, sjuksköterskor och hemvårdare till stor del kvinnodominerade yrken stod för den största ökningen. Både äldre och yngre kvinnor drabbas; under senare år har gruppen 16 24 år varit särskilt utsatt. Trots att hot och våld inom vård och omsorg förefaller vara ett betydande och ibland dagligt förekommande problem (ASN 1997; ASS 1998; Viitasara et al. 1997) är kunskapen begränsad. Ett av skälen är att hot och våld inte alltid anmäls eller dokumenteras via enkäter och intervjuer. Ett annat är att forskningen inom området ännu är i sin linda. Endast ett begränsat antal svenska studier har identifierats (för en översikt se Viitasara et al. 1997; Menckel red. 2000). Några svenska avhandlingar under senare år har fokuserat våld och hot i vårdarbetet (Arnetz 1998; Saveman 1994). Internationellt finns ett stort antal studier som behandlar hot och våld inom hälso- och sjukvård, särskilt inom psykiatrisk vård, men endast ett mindre antal studier har behandlat hot och våld när det gäller vård av äldre och handikappade. några svenska enkätstudier om hot och våld inom vård och omsorg Medlemsenkät om hot och våld i omsorgsverksamhet Svenska kommunalarbetareförbundet genomförde 1994 en medlemsenkät rörande hot och våld i omsorgsverksamhet. Syftet var att få fram underlag till åtgärder för att förebygga våld 7

Inledning inom omsorgsverksamheten. Totalt bearbetades 1 518 enkätsvar från medlemmar inom verksamhetsområdena vårdhem, gruppbostäder, elevhem, dagcenter och särskola. I undersökningen har begreppen våld och hot fått en vid definition. Även klösningar, bitningar, rivningar och andra handgripligheter definieras som våld. Drygt 50 procent av de som svarat uppgav att de någon gång utsatts för våld eller hot om våld i arbetet. Av de som utsatts uppgav: omkring 70 procent att de utsatts för våld en eller flera gånger varje månad. drygt 10 procent att de utsatts för våld flera gånger per vecka. 10 procent att de dagligen utsatts för någon form av våld. mellan 5 10 procent att de inte utsatts för våld någon gång. När det gäller konsekvenser av hot och våld uppgav 40 procent att våldshändelsen lett till kroppsskada eller andra synliga märken men inte krävt läkarbehandling. Fem procent uppgav att händelsen krävt behandling hos läkare eller sköterska. När det gäller psykiska konsekvenser svarade sju procent att de haft ångest, sömnproblem eller andra nervösa besvär efter att ha blivit utsatta för hot eller våld. Intervjustudie med personliga assistenter Mitthögskolan i Östersund genomförde 1998 en intervjustudie med personliga assistenter. Syftet var att beskriva den psykosociala arbetsmiljön för denna yrkesgrupp och att undersöka om det fanns skillnader när det gäller på den psykosociala miljön för assistenter som arbetade inom offentlig respektive inom privat regi. Ett 70-tal telefonintervjuer genomfördes med hjälp av ett standardiserat frågeformulär. De faktorer som påverkade den psykosociala arbetsmiljön för båda grupperna var arbetstidens längd och placering, den hierarkiska strukturen, arbetets innehåll, konflikter och mobbning, hot och våld, socialt stöd och tydlighet i rollerna. Båda grupperna bedömde att de hade en otillfredsställande psykosocial arbetsmiljö. De skilde sig inte åt utom i ett avseende och det gällde chefsfrågorna. På samtliga chefsfrågor gav de privatanställda en positiv bedömning medan de offentliganställda gav en betydligt negativare bild. 80 procent av de personliga assistenterna arbetade ensamma. Knappt en fjärdedel upplevde att de hade möjlighet till egna initiativ och flertalet uppfattade att kontakterna med fackföreningarna ofta var otillräckliga (43 procent för offentliganställda respektive 59 procent för de i privat verksamhet). Ett handlingsprogram föreslogs som byggde på tre områden: arbetsförhållanden, arbetsgivarens ansvar, fackföreningens insatser. Exempel på åtgärder som togs upp i handlingsprogrammet är: öka tiden då överlappning av arbete sker, förkorta arbetstiden under helgerna, 8

Inledning utbilda arbetsgivare och arbetstagare i arbetsmiljölagen, tillämpa arbetslagstiftningen striktare, utöka antalet yrkesträffar till minst fyra per år, tillsätt arbetsplatsombud på alla arbetsplatser, förbättra den fackliga informationen till de anställda. Pilotstudie vid institution för vuxna utvecklingsstörda Författarna till denna rapport genomförde en pilotstudie 1996 97 vid en institution för vuxna utvecklingsstörda. Studien syftade till att öka kunskapen om hot och våld från boende dvs vårdtagarna mot andra boende och mot personalen. Olika instrument utvecklades för insamling, analys och diskussion/feedback. Fokus för studien var förekomst av hot och våld, typ av hot och våldshändelser/incidenter samt i vilka situationer dessa incidenter inträffade. Uppgifter samlades in under två perioder dels via tillbudsrapportering med intervju kopplad till registrering av händelser, dels via en längre tids registrering. 65 incidenter rapporterades under första insamlingen vid fyra boendeenheter och för tre boende. Andra insamlingen skedde vid tre enheter och för samtliga boende, vilket resulterade i 2 893 rapporterade incidenter. Flest hot- och våldsincidenter inträffade under måltidssituationer. En viss underrapportering förekom enligt personalen. Pilotstudiens uppläggning byggde på s.k. deltagarorienterad forskning där såväl forskare som deltagarna bidrar. Deltagarna bidrar med att definiera problemen och beskriva sin situation. Forskarna bidrar med kunskaper för analys och utvärdering av förhållanden i arbetsmiljön. Genom kartläggning av problemen och diskussioner i personalgruppen kan förebyggande insatser utvecklas. ett samarbetsprojekt i olika delar Den begränsade kunskapen om hot och våld i vård- och omsorgsarbete tillsammans med erfarenheterna av ovannämnda pilotstudie, var bakgrunden till att forskarna vid Arbetslivsinstitutet tog initiativ till ett forsknings- och utvecklingsprojekt inom området. Projektet genomförs i samarbete med Kommunernas och landstingens Arbetsmiljöråd. Denna rapport som baseras på en rikstäckande enkätstudie bland kommunalt anställda är en del av detta projekt, se figur 1. Projektet genomförs under perioden hösten 1999 (planering och uppläggning) t.o.m. år 2001. Andra delar i projektet är en antologi/översikt vad gäller hot och våld inom vård och omsorg i Sverige (Menckel red. 2000) och en sammanställning av informations- och utbildningsmaterial rörande hot och våld från ett antal kommuner, se brev till kommuner i bilaga 3. Tillsammans med en sammanställning av resultaten från Arbetarskyddsstyrelsens tillsyns- 9

Inledning Figur 1. Projektet Hot och våld i kommunalt vård- och omsorgsarbete och dess olika delar. Insamling av dat a Dokument ation Arbetsseminarium enkät rapport 1 formulera forskningsfrågor kunskapsöversikt faktabok/antologi prioritera angelägna frågor praktikeröversikt sammanställning/rapport planera förebyggande ASS tillsynskampanj rapport insatser HT 1999 och VT 2000 HT 2000 HT 2000 och VT 2001 kampanj om hot och våld i omsorg och skola ska projektets olika delar ligga till grund för ett arbetsseminarium hösten 2000, där praktiker och forskare möts för att diskutera frågor som Vilken kunskap har vi idag? Vad behöver vi mer kunskap om? Vilka förebyggande strategier kan formuleras utifrån den samlade erfarenheten av projektet? hur rapporten är upplagd Rapportens syfte är att sammanställa och lyfta fram de resultat som framkommit i ovannämnda enkätundersökning bland kommunalt anställda. Först beskrivs hur enkätundersökningen utformades och genomfördes. Därefter följer redovisningen av enkätsvaren grupperade efter de frågeområden som finns i syftet. Resultatredovisningen är uppdelad i två avsnitt: gruppen utsatta respektive icke-utsatta och de olika yrkesgrupperna. En sammanfattning av resultaten och hur de ska användas avslutar rapporten. I bilaga finns enkätformuläret och samtliga svar i tabellform. 10

Syfte, frågeställningar och enkätfrågor Projektets övergripande syfte är att öka kunskapen om hot och våld inom kommunalt vårdoch omsorgsarbete. Denna kunskap kan sedan användas som underlag för fortsatt forskning, för utbildning och för utveckling av förebyggande insatser. Projektet bygger på följande allmänna frågeställningar: Vad är orsakerna till hot och våld inom vård och omsorg? Hur ser hot och våld ut? Vad kan hot och våld ge upphov till? Hur kan hot och våld förebyggas? I denna rapport belyses dessa generella och omfattande frågeställningar genom ett antal avgränsade frågeområden med tillhörande delfrågor som fanns i den enkät som skickades ut till anställda inom kommunalt vård- och omsorgsarbete (för en översikt se tabell 1). Denna rapports frågeområden är: 1. Vad kännetecknar arbetsförhållanden där hot och våld förekommer? 2. Vad kännetecknar individer och grupper som utsatts för hot och våld? 3. Hur ser hoten och våldet ut? 4. Vilka konsekvenser har hoten och våldet fått? 5. Vilka insatser har genomförts på arbetsplatsen? 11

Syfte, frågeställningar och enkätfrågor Tabell 1. Översikt över frågeområden med tillhörande enkätfrågor. Frågeområden Enkätfråga 1. Vad kännetecknar arbetsförhållanden? - Verksamhetsförhållanden - Arbetsplatsförhållanden 2. Vad kännetecknar individ/ gruppförhållanden? - Kön och ålder - Erfarenhet av vårdarbete - Hälsa 3. Hur ser hoten och våldet ut? - Yrkesgrupp - Hur ofta? - Av vem? - Typ av aggression 3. Vad har Du i huvudsak arbetat med under det senaste året? 4. På vilken typ av arbetsplats har Du i huvudsak arbetat under det senaste året? 5. Hur har Du huvudsakligen arbetat under det senaste året? 6. Vilken arbetstid har Du huvudsakligen haft under det senaste året? 7. I vilken utsträckning har Du arbetat i direkt kontakt med vårdtagarna under det senaste året? 8. I vilken utsträckning har Du arbetat hemma hos vårdtagarna under det senaste året? 9. I vilken utsträckning har Du arbetat ensam med vårdtagarna under det senaste året? 12. Har det inträffat några arbetsorganisatoriska förändringar på Din nuvarande arbetsplats under det senaste året? 13. Hur bedömer Du att arbetsbelastningen i allmänhet har varit på Din arbetsplats under det senaste året? 10. Hur länge har Du arbetat inom vårdsektorn? 11. Hur länge har Du arbetat på Din nuvarande arbetsplats? 14. Hur har Din fysiska hälsa varit under den senaste månaden? 15. Hur har Din psykiska hälsa varit under den senaste månaden? 2. Vilken yrkesgrupp tillhör Du för närvarande? 16. Har Du varit utsatt för våld eller hot om våld på arbetet under det senaste året? 17. Hur ofta har Du utsatts för våld eller hot om våld i Ditt arbete under det senaste året? 18. Vem/vilka var det som riktade aggressionen mot Dig? 19. Vilket av följande har Du varit utsatt för under det senaste året?

Syfte, frågeställningar och enkätfrågor Tabell 1. forts. Frågeområden Enkätfråga 4. Vilka reaktioner/ konsekvenser har hotet och våldet fått? - På individ- och gruppnivå - På arbetsplatsnivå 5. Vilka insatser har genomförts? - På individ- och gruppnivå - På arbetsplatsnivå 20. Har Du lidit någon ekonomisk skada till följd av en vålds- eller hothändelse som inträffat under det senaste året? 21. Har Du rapporterat vålds- eller hothändelsen/erna till arbetsledningen? 22. Har Du varit frånvarande från arbetet som följd av vålds- eller hothändelsen/erna Du utsatts för i arbetet under det senaste året? 23. Vilken/vilka reaktioner har Du upplevt till följd av vålds- eller hothändelsen/erna? 24. Har Du fått hjälp eller stöd av någon efter vålds- eller hothändelsen/erna? 25. Om Ja: Av vem/vilka har Du fått hjälp eller stöd? 26. Om Ja: Är Du nöjd med hjälpen/stödet Du har fått? 27. Hur har vålds- eller hothändelsen/erna påverkat Dig i Ditt arbete med vårdtagarna? 28. Har Du fått fysisk skada till följd av någon våldshändelse som inträffat under det senaste året? 29. Har man gjort något av följande för att förebygga våld eller hot om våld på Din arbetsplats under det senaste året? 13

Undersökningens omfattning och genomförande totalgrupp och urval Totalgruppen bestod av anställda inom kommunal vård och omsorg i hela Sverige. Sammanlagt ingick 172 881 personer i totalgruppen. Det slumpmässiga urvalet bestod av 2 800 personer. De var månadsavlönade i november 1998 och fanns i Kommunförbundets register. Timanställda och tjänstlediga personer ingick ej i totalgruppen. Adressökning skedde via Statistiska Centralbyrån (SCB). Kommunförbundet ansvarade för urvalet, som delades in i olika yrkesgrupper med 400 personer i varje grupp. Yrkesgrupperna var handläggare, specialister, föreståndare/arbetsledare, vårdare, vårdbiträden, undersköterskor och personliga assistenter. De senare var den enda grupp som stratifierades efter kön, vilket medförde att i urvalet ingick 200 kvinnliga och 200 manliga personliga assistenter. Tabellen nedan visar en översiktlig bild av totalgruppen och urvalet. Tabell 2. Antal i totalgruppen (urvalsramen) och antal i urvalet Antal inom urvalsramen Antal i urvalet Grupp Kvinnor Män Summa Kvinnor Män Summa 1. Handläggare 2 189 158 2 347 377 23 400 2. Specialister 12 463 955 13 418 377 23 400 3. Föreståndare/arbetsledare 4 399 684 5 083 351 49 400 4. Vårdare 20 793 3 405 24 198 356 44 400 5. Vårdbiträden 72 995 2 780 75 775 382 18 400 6. Undersköterskor 43 306 1 803 45 109 389 11 400 7. Personlig ass. (kvinnor) 5 702 0 5 702 200 0 200 8. Personlig ass. (män) 0 1 249 1 249 0 200 200 Totalt 161 847 11 034 172 881 2 432 368 2 800 undersökningens genomförande Undersökningen genomfördes med hjälp av postenkät och telefonuppföljning. Postenkäten innehöll 29 frågor med enbart fasta svarsalternativ. Utvecklingen av enkäten framgår nedan. SCB stod för det praktiska genomförandet av undersökningen. 14

Undersökningens omfattning och genomförande Insamling av data genomfördes under vecka 49 år 1999 t.o.m. vecka 5 år 2000. Utsändning och insamling av enkäterna skedde per post. De inkomna enkäterna dataregistrerades med hjälp av skanning. Efter det första utskicket sändes ett tack- och påminnelsekort, samt därefter ett särskilt påminnelsebrev med ny enkät. Påminnelsekortet fick urvalspersonerna en vecka efter det första utskicket, och den andra påminnelsen skickades så att den nådde dem i mellandagarna. Från början avsågs att genomföra en telefonuppföljning, max 360 intervjuer, bland dem som inte inkommit med enkäten. Intervjuerna skulle fördelas på respektive yrkesgrupp. Målet var att få 80 procent svarande i respektive yrkesgrupp. Efter den sista ordinarie påminnelsen var inflödet i fem av yrkesgrupperna dock relativt gott. I stället för att göra ett urval för telefonuppföljning bland de icke svarande i de sju olika yrkesgrupperna beslöts att istället skicka en tredje påminnelse till samtliga av dem som inte svarat i fem av yrkesgrupperna, ca 600 personer. I de två yrkesgrupper där svarsfrekvensen var sämst, vårdbiträden och personliga assistenter (uppdelat på kön), beslöts att göra en telefonuppföljning riktad till samtliga som inte svarat i dessa två yrkesgrupper. Genom detta förfarande minskades risken för snedvridning, då det inte behövde göras ytterligare ett urval från det ursprungliga urvalet. Telefonuppföljningen genomfördes av SCB:s centralt placerade intervjuarkår i Örebro. Kåren, som är kvinnodominerad, är mycket erfaren. Sökning av telefonnummer och intervjuer pågick under vecka 3 och 4. Vid uppringning avböjde 26 personer att medverka i undersökningen. Övrigt bortfall utgjordes av personer som Telia saknade information om, hade hemligt telefonnummer eller personer som intervjuarna aldrig lyckades få kontakt med trots flera försök. Av de 333 urvalspersoner som lämnades vidare till telefonuppföljning kontaktades en större del. Enkäter inkom löpande under tiden som telefonuppföljningen pågick. Flera av de som kontaktades per telefon valde att skicka in enkäten istället för att låta sig intervjuas. Svarsfrekvensen i yrkesgruppen vårdbiträden ökade från 61 procent till 87 procent, personliga assistenter (kvinnor) från 59 procent till 84 procent och de manliga personliga assistenterna från 44 procent till 72 procent. utformning av enkätformulär Enkätformuläret utvecklades under hösten 1999. Arbetet leddes av Judith Arnetz, forskare vid institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap vid Uppsala universitet. Judith Arnetz har under 1990-talet genomfört ett flertal studier av hot och våld inom hälso- och sjukvården, framförallt inom psykiatrisk vård och akutvård. I sitt arbete har hon utvecklat ett frågeformu- 15

Undersökningens omfattning och genomförande lär som besvarats av ett stort antal anställda. Detta formulär användes som bas vid de diskussioner som fördes mellan forskarna och parternas representanter i Kommunernas och landstingens Arbetsmiljöråd. I diskussionerna medverkade även representanter för Kommunförbundets statistiska enhet. Formuläret kom att omfatta fem frågeområden. De två första avsåg arbetsförhållanden i de aktuella verksamheterna och utmärkande drag för de individer/grupper som arbetade där. De två följande fokuserade på hot och våld på arbetsplatsen och på konsekvenserna av detta hot och våld. Enkätfrågor formulerades för varje område; totalt ingick 29 enkätfrågor. Formuläret anpassades i sin helhet till att avse vård och omsorg i kommunal verksamhet. Vissa smärre omarbetningar samt slutlig layoututformning skedde sedan i samarbete med SCB. De olika frågeområdena med tillhörande enkätfrågor framgår av tabell 1 (s. 12). Formuläret återges i sin helhet i bilaga 1 i denna rapport. svarsfrekvens och bortfall Den sammanlagda andelen av de tillfrågade som antingen har skickat in enkäten eller intervjuats, är 85 procent. Av bortfallet är det c:a en procent (22 personer) som avregistrerats med bortfallskod. Tabell 3. Totalt antal svar samt svarsfrekvens i procent av urvalet. Yrkesgrupp Antal Andel Urvals- Totalt antal efter I procent av urvalet storlek 1 påminnelse tele/enkät Svar Bortfall Svar Bortfall 1. Handläggare 400 293 56 84% 16% 2. Specialister 400 323 49 87% 13% 3. Föreståndare 400 314 51 86% 14% 4. Vårdare 400 332 47 88% 12% 5. Vårdbiträden 400 329 48 87% 13% 6. Undersköterska 400 320 55 85% 15% 7. Pers.ass. (kv) 200 152 28 84% 16% 8. Pers.ass. (män) 200 134 52 72% 28% Alla 2 800 2 197 386 85% 15% 1. Det finns en viss överteckning i urvalsgruppen (fråga 1). 16

Undersökningens omfattning och genomförande resultatets tillförlitlighet Resultaten i tabellerna är behäftade med viss osäkerhet som bl.a. orsakas av ett visst bortfall i undersökningen, p.g.a. att några som fått en enkät eller sökts för intervju inte har svarat, dels att undersökningen inte omfattar alla som arbetar med vård och omsorg i kommunerna utan att skattningarna är baserade på ett slumpmässigt urval. En skattning av urvalsosäkerheten har gjorts men redovisas inte i rapportens tabeller. Alla tabeller i rapporten är signifikanta (testade med chi-kvadratmetod), vilket betyder att skillnaderna inte har uppkommit genom slumpen utan är verkliga. 17

Utsatta respektive ej utsatta analys och resultat Syftet med analysen är att öka kunskapen om i vilka arbetsförhållanden hot och våld förekommer, hur stor andel av de anställda som drabbas, vilka yrkesgrupper som är utsatta, vilka konsekvenserna blir och vad som gjorts för att förebygga att hot och våld uppstår. Redovisningen av resultaten har grupperats efter de fem frågeområden som beskrivits i syftet och i metodavsnittet. Varje frågeområde representeras av ett antal enkätfrågor (se tabell 1 s. 12). Resultat från varje frågeområde redovisas; vissa enkätfrågor presenteras också i form av tabeller eller figurer med kommentar. Resultaten redovisas i två delar. I den första, nedan, presenteras svaren för gruppen utsatta respektive ej utsatta för frågorna 3 t.o.m. 15. För frågorna 16 tom 29 visas svaren för gruppen utsatta. I den andra delen, nästa kapitel, redovisas hur de olika yrkesgrupperna svarat. För frågorna 3 t.o.m. 15 redovisas totalsvaren för respektive yrkesgrupp. För frågorna 16 t.o.m. 29 visas hur de utsatta svarat i respektive yrkesgrupp. Samtliga svar redovisas som skattat antal och/eller skattad andel för respektive grupp exklusive internt bortfall. Det interna bortfallet för samtliga frågor är lågt (endast några få procent). I tabellbilagan finns alla svaren för samtliga frågor. De två resultatkapitlen avslutas med summerande uppslag. vad kännetecknar arbetsförhållanden där hot och våld förekommer? De flesta (71%) kommunalt anställda inom vård och omsorg arbetar med vård av äldre; endast en av fem arbetar inom särskild omsorg t.ex. med vård av utvecklingsstörda. Den vanligaste arbetsplatsen är särskilt boende dvs ålderdomshem, sjukhem, gruppboende, serviceboende eller andra former av äldreboende, tabell fråga 4 (s. 19). Arbetsplatser som dagcenter och korttidshem förekommer mer sällan (endast några få procent anger denna typ av arbetsplats). Mer än hälften av de anställda arbetar deltid. De flesta har sitt arbete förlagt till dagtid (63%), men även nattarbete förekommer (14%). Majoriteten (89%) arbetar i stort sett hela tiden i direkt kontakt med vårdtagarna och drygt hälften tillbringar sin mesta tid hemma hos vårdtagarna. Ensamarbete är vanligt förekommande; en av tre arbetar dessutom ensamma med vårdtagarna i stort sett hela arbetstiden. 18

Utsatta respektive ej utsatta analys och resultat Under det senaste året har det inträffat olika arbetsorganisatoriska förändringar på arbetsplatserna, där omläggning av arbetsschema, ny chef och nyanställning av personal är de förändringar som bedömts som mest påtagliga, tabell fråga 12 (s. 20). Majoriteten av de anställda (79%) har bedömt att arbetsbelastningen varit hög eller mycket hög under senaste året, tabell fråga 13 (s. 20). Utsatta ej utsatta De som utsatts för hot och våld förefaller att i något större utsträckning än de som icke utsatts arbeta inom särskild omsorg. De tydligaste skillnaderna är att personal inom ordinärt boende är mindre utsatta medan personal inom särskilt boende är mer utsatta. När det gäller arbetstider (hel/deltid) finns ingen större skillnad mellan grupperna. Anställda som arbetar dagtid är något mindre utsatta, medan det är vanligare att vara utsatt om man arbetar natt och, framförallt, om man har annan arbetstid t.ex. oregelbunden arbetstid. Utsattheten är högre ju mer kontakt man har med vårdtagarna. Denna tendens ökar naturligtvis i betydelse i och med att den överväldigande majoriteten har kontakt med vårdtagarna i stort sett hela arbetstiden. Att arbeta hemma hos eller ensam med vårdtagarna behöver inte innebära en ökad risk. När det gäller arbetsorganisatoriska förändringar på arbetsplatsen under senaste året anger gruppen utsatta i högre utsträckning än gruppen ej utsatta att sådana förändringar skett. Omläggning av arbetsschema och ny chef är de vanligaste förändringarna men även personalminskning och omplacering av personal tycks innebära en ökad risk att bli utsatt. Upplevd arbetsbelastning under senaste året skiljer också grupperna åt; de utsatta uppger att arbetsbelastningen varit mycket hög. Tabell 4. Andel utsatta och icke utsatta fördelade på arbetsplatstyp (fråga 4). Arbetsplatstyp Ej utsatta Utsatta Totalt Ordinärt boende 38.8 16.4 27.4 Särskilt boende 54.1 76.6 65.5 Dagcenter 4.4 4.8 4.6 Korttidshem 2.7 2.2 2.5 Summa 100.0 100.0 100.0 Tolkning De tydligaste skillnaderna berör personal på ordinärt boende (mindre utsatta) och särskilt boende (mer utsatta). 19

Utsatta respektive ej utsatta analys och resultat Tabell 12. Andel utsatta och icke utsatta fördelade på om arbetsplatsen genomgått organisationsförändringar (fråga 12). Organisationsförändring Ej utsatta Utsatta Totalt Inga förändringar 16.8 9.0 12.8 Personalminskning 30.2 35.9 33.1 Omplacering av personal 24.3 28.3 26.3 Nyanställning av personal 35.8 40.0 37.9 Minskat antal vårdtagare 8.3 10.5 9.4 Ökat antal vårdtagare 29.9 25.5 27.7 Omläggning av arbetsschema 43.1 51.1 47.2 Ny chef 45.4 46.1 45.8 Vet ej om orgförändring skett 4.1 2.7 3.4 Tolkning Personal som genomgått organisationsförändringar är något mer utsatta. Även om skillnaderna inte är särskilt stora blir organisationsförändringar allt vanligare vilket ger detta område aktualitet. De vanligaste organisationsförändringarna, vilka i sig själva inte är så allvarliga, utgörs av ny chef eller nytt schema. Nyanställningar, personalminskning, ökat antal vårdtagare och omplaceringar kommer därnäst. De som inte vet om förändringar skett eller som inte varit med om några tenderar att vara något mindre utsatta. Tabell 13. Andel utsatta och icke utsatta fördelade på upplevd arbetsbelastning det senaste året (fråga 13). Arbetsbelastning Ej utsatta Utsatta Totalt Låg 0.3 0.3 0.3 Relativt låg 1.7 1.1 1.4 Lagom 25.7 14.6 20.0 Hög 50.3 52.1 51.2 Mycket hög 22.0 31.9 27.1 Summa 100.0 100.0 100.0 Tolkning Resultaten antyder att utsattheten ökar med arbetsbelastningen. 20

Utsatta respektive ej utsatta analys och resultat vad kännetecknar individer och grupper som utsatts för hot och våld? Att arbeta med vård och omsorg inom kommunal verksamhet är ett kvinnodominerat arbete; endast 5% av totalgruppen är män. Hälften av de anställda är under 44 år, 4% är under 24 år; en av tre är mellan 45 och 54 år, se figur ålder. De flesta (49%) har arbetat mer än 15 år inom vårdsektorn och drygt hälften i mer än 5 år på den nuvarande arbetsplatsen, tabell fråga 11 (s. 22). Flertalet (59%) bedömer sin fysiska och psykiska hälsa som mycket bra eller bra. Inga könsskillnader kan konstateras mellan gruppen utsatta och gruppen ej utsatta. När det gäller ålder är de yngre (mellan 19 44 år) mer utsatta, där de yngsta förefaller att löpa särskilt stor risk att bli utsatta. Lång erfarenhet av arbete inom vården, 15 år eller mer, innebär mindre risk att bli utsatt. Gruppen utsatta bedömer genomgående sin fysiska och psykiska hälsa som sämre än vad gruppen icke-utsatta gör. Figur 2. Åldersfördelning 40 30 20 10 Procent 0 19 24 år 25 34 år 35 44 år 45 54 år 55 60 år 60+ år 21

Utsatta respektive ej utsatta analys och resultat Tabell 11. Andel utsatta och icke utsatta fördelade på hur länge man arbetat på nuvarande arbetsplats (fråga 11). Anställningstid Ej utsatta Utsatta Totalt Mindre än 6 mån 2.4 3.5 2.9 7 12 mån 4.2 4.3 4.2 1 2 år 13.4 15.9 14.7 3 5 år 20.5 21.6 21.1 6 10 år 24.9 26.0 25.4 11 15 år 18.0 14.6 16.4 Mer än 15 år 16.6 14.1 15.3 Summa 100.0 100.0 100.0 Tolkning Små skillnader, men det finns en svag tendens att de som arbetat länge (mer än 10 år) på sin arbetsplats är något mindre utsatta. hur ser hoten och våldet ut? Av det totala antalet svarande uppgav 51% att de blivit utsatta för hot eller våld under det senaste året. Detta innebär att uppskattningsvis ca 81 000 personer (av totalgruppen cirka 170 000 kommunalt anställda) har blivit utsatta för någon form av hot och/eller våld under det senaste året, se tabellbilaga. Hur ofta? Av vem? Av de som utsatts uppgav ca 67% att de utsatts för hot och våld någon gång då och då eller någon gång per månad och drygt 9% att de blivit utsatta för våld eller hot om våld i stort sett dagligen, tabell fråga 17 (s. 23). Detta innebär att ca 7 500 kommunalt vård- och omsorgsanställda dagligen utsatts för hot eller våld i sitt arbete under det senaste året. Aggressionen som riktades mot personalen kom oftast från patienter/vårdtagare (96%), men även hot och/eller våld från anhöriga (8%) och annan personal (5%) förekom, tabell fråga 18 (s. 23). Detta innebär att drygt 77 500 personer har blivit utsatta för våld från patienter/vårdtagare under det senaste året. Frågan kunde besvaras med flera alternativ vilket innebär att en del av personalen har blivit föremål för aggressioner från flera aktörer. 22

Utsatta respektive ej utsatta analys och resultat Typ av aggression? Av de som utsatts för hot och våld uppgav de flesta att det oftast rörde sig om verbalt hot, skrik och aggression, men även hot per telefon förekom (4%), tabell fråga 19 (s. 24). Slag inklusive knytnävsslag var tillsammans (66%) den oftast rapporterade typen av fysiskt våld följd av händelser med riv/klös/nyp (65%). En tredjedel av de utsatta har blivit spottade, knuffade och/eller sparkade i sitt arbete under det senaste året. Även incidenter som att ha blivit fasthållen och biten samt andra obehagliga upplevelser rapporterades. Frågan kunde besvaras med flera alternativ vilket innebär att en del av personalen har blivit attackerade på flera olika sätt. Tabell 17. Andel utsatta fördelade på hur ofta man utsatts för våld och hot om våld under det senaste året (fråga 17). Hur ofta det senaste året? Antal Andel (%) En gång 5 218 6.5 Någon gång då och då 44 073 54.8 Någon gång per månad 9 460 11.8 Någon gång per vecka 14 272 17.7 I stort sett dagligen 7 458 9.3 Tabell 18. Andel utsatta fördelade på vem/vilka som riktade aggressionen (fråga 18). Av vem? Antal Andel (%) Patient/vårdtagare 77 567 96.2 Personal 3 818 4.7 Anhörig 6 753 8.4 Annan 1 554 1.9 23

Utsatta respektive ej utsatta analys och resultat Tabell 19. Andel utsatta fördelat på olika typer av våld och hot (fråga 19). Typ av aggression? Antal Andel (%) Verbalt hot/skrik/aggression 63 920 78.9 Riv/klös/nyp 52 244 65.0 Slag 39 664 49.3 Spott 29 269 36.4 Knuff 23 971 29.8 Spark 23 176 28.8 Fasthållning 20 283 25.2 Obehaglig upplevelse 19 629 24.4 Bett 15 287 19.0 Knytnävsslag 13 709 17.0 Användning av föremål/vapen 5 893 7.3 Hot per telefon 3 122 3.9 Annat 2 629 3.3 vilka konsekvenser har hoten och våldet fått? Vad kan konsekvenserna vara? På individnivå: fysiska, psykiska, sociala, ekonomiska, långsiktiga, kortsiktiga På gruppnivå: arbetsrelaterade, långsiktiga, kortsiktiga På organisationsnivå: arbetsrelaterade, ekonomiska, långsiktiga, kortsiktiga På samhällsnivå: ekonomiska, långsiktiga, kortsiktiga På individ- och gruppnivå har de anställda upplevt olika typer av reaktioner till följd av våldseller hothändelsen/erna. 18% uppgav att de fått en lättare fysisk skada och 0,2% att de fått en allvarlig fysisk skada till följd av våldshändelsen. Endast 3% av de utsatta har varit frånvarande från arbetet som följd av vålds- eller hothändelsen. Drygt 2% har lidit ekonomisk skada till följd av vålds- eller hothändelse som inträffat under det senaste året. 24

Utsatta respektive ej utsatta analys och resultat Många uppgav att de upplevt olika känslomässiga reaktioner efter vålds- eller hothändelsen. De flesta kände sig arga (42%) eller irriterade (39%), 36% kände sig ledsna och 35% frustrerade, tabell fråga 23. Drygt en tredjedel kände sig hjälplösa eller kränkta till följd av vålds- eller hothändelsen. Frågan kunde besvaras med flera alternativ vilket innebär att en del av personalen har uppgett en mångfasetterad reaktionsbild. Tabell 23. Andel utsatta fördelat på vilka reaktioner de upplevt till följd av vålds- eller hothändelsen/erna (fråga 23). Reaktion Antal Andel (%) Kände mig arg 33 098 41.8 Kände mig irriterad 30 743 38.8 Kände mig ledsen 28 806 36.3 Kände mig frustrerad 27 591 34.8 Kände mig hjälplös 25 054 31.6 Kände mig kränkt 24 413 30.8 Kände mig besviken 21 708 27.4 Kände mig rädd 18 103 22.8 Inget av ovanstående 4 708 5.9 Kände ingen reaktion 1 587 2.0 Vålds- eller hothändelsen har även påverkat personalen i deras arbete med vårdtagarna. Över hälften rapporterade att de blivit försiktigare eller mer på sin vakt i arbetet och en fjärdedel av dem som blivit utsatta för våld eller hot uppgav att de känner mindre arbetsglädje till följd av det inträffade. Detta innebär att omkring 45 000 personer känner sig otrygga och kanske även spända i sitt arbete och måste vara mera uppmärksamma under arbetsdagen, se tabellbilaga fråga 27 (s. 43). På arbetsplatsnivå uppgav ca 58% att de rapporterat händelsen till arbetsledningen. De som inte rapporterat vålds- eller hothändelsen/erna till arbetsledningen eller inte kom ihåg om de gjort en sådan rapportering utgjorde tillsammans en grupp med 33 500 anställda. När det gäller olika typer av hjälp och stöd efteråt, uppgav ca 40% att de fått sådan hjälp och 36% att de inte kände behov av någon form av stöd eller hjälp, tabell fråga 24 (s. 26). En fjärdedel av dem som blivit utsatta för hot och/eller våld uppgav att de inte fått någon form av stöd eller hjälp efter händelsen. Detta innebär att närmare 20 000 anställda saknade stöd eller hjälp efter en våldshändelse. 25

Utsatta respektive ej utsatta analys och resultat Av de som fick stöd eller hjälp rapporterade de flesta att hjälpen eller stödet kom från arbetskamrater, tabell fråga 25. Drygt en tredjedel uppgav att de fick stöd eller hjälp från arbetsledaren efter en vålds- eller hothändelse. Även hjälp eller stöd från någon utanför arbetsplatsen har rapporterats. De flesta har varit nöjda med det stöd som de fått, men det finns även anställda som inte var nöjda med den hjälp eller det stöd som de fått, tabell fråga 26. Närmare 20% av de svarande var antingen inte alls nöjda eller inte särskilt nöjda med hjälpen eller stödet som de blev erbjudna eller som de fick efter händelsen/erna. Tabell 24. Andel utsatta som fått hjälp eller stöd av någon efter våldseller hothändelsen/erna (fråga 24). Stöd/hjälp Antal Andel (%) Ja 31 058 39.4 Nej 19 785 25.1 Kände inget behov av hjälp/stöd 28 070 35.6 Tabell 25. Andel utsatta fördelade på vilka de fått hjälp eller stöd av (fråga 25). Stöd/hjälp av Antal Andel (%) Arbetskamrater 28 115 91.5 Arbetsledaren 10 446 34.0 Någon utanför arbetsplatsen 4 250 13.8 Facklig representant 1 730 5.6 Annan 1 344 4.4 Tabell 26. Andel utsatta som är nöjda med hjälpen eller stödet (fråga 26). Stöd/hjälp Antal Andel (%) Inte alls nöjd 1 520 4.9 Inte särskilt nöjd 3 793 12.3 Ganska nöjd 18 573 60.1 Mycket nöjd 7 011 22.7 26

Utsatta respektive ej utsatta analys och resultat vilka insatser har genomförts på arbetsplatserna? När det gäller insatser att förebygga vålds- och hothändelser uppgav 25% av de utsatta att arbetsgivaren har erbjudit information eller utbildning om våld och hot och 17% svarade att dubbelbemanning har införts för att minska ensamarbetet, tabell fråga 29. Även tekniska hjälpmedel som till exempel larm, mobiltelefon m.m. har anskaffats för att förebygga incidenter. Över en femtedel uppgav att arbetsgivaren har genomfört annan form av förebyggande insats. Tabell 29. Andel utsatta som anger att något av följande gjorts på arbetsplatsen för att förebygga våld eller hot under det senaste året (fråga 29). Förebyggande insats Antal Andel (%) Erbjudits information/utbildning om våld och hot 20 493 25.3 Ordnat tekniska hjälpmedel, tex larm 5 725 7.1 Infört dubbelbemanning för att minska ensamarbetet 13 886 17.1 Annat 18 454 22.8 27

Utsatta respektive ej utsatta analys och resultat Utsatta respektive ej utsatta sammanfattning av analys och resultat Vad är kännetecknande för dem som är särskilt utsatta för hot eller våld? Det här har undersökningen visat: Anställda inom särskilt boende är mer utsatta. Nattarbete och t.ex. oregelbundna arbetstider innebär ökad risk. Utsattheten är högre ju mer kontakt man har med vårdtagarna. Att arbeta hemma hos vårdtagarna innebär inte att man är mer utsatt. Att endast då och då arbeta ensam med vårdtagarna innebär ökad risk. Arbetsorganisatoriska förändringar innebär ökad risk. Hög arbetsbelastning ökar risken att bli utsatt. Kvinnor är inte mer utsatta än män. Yngre och särskilt de yngsta är mer utsatta än äldre. Lång erfarenhet av arbete inom vårdsektorn innebär minskad risk. Utsatta bedömer sin fysiska och psykiska hälsa som sämre än de icke-utsatta. Tålmodigt lirkande håller aggressioner i schack 28

Utsatta respektive ej utsatta analys och resultat Vad händer med den som utsätts för hot eller våld? Hur ser hoten och våldet ut? Hälften har utsatts för hot eller våld under det senaste året. Drygt nio procent har dagligen utsatts för hot eller våld i sitt arbete. Oftast var det patienter/vårdtagare som riktade aggressionen mot personal. Aggression från anhöriga förekom också. Verbalt hot/skrik/aggression var den vanligaste formen följd av slag och riv/klös/nyp. Utsatta är 51 procent. Det vill säga 81 018 anställda. Allvarliga fysiska skador förekom endast i enstaka fall. Olika typer av känslomässiga reaktioner rapporteras ofta. Nära hälften uppger att de kände sig arga, irriterade eller ledsna efter en våldsincident. Över hälften är försiktigare eller på sin vakt i arbetet efter våldshändelsen. Vilka insatser har gjorts? Drygt hälften har rapporterat händelsen/er till arbetsgivaren. De flesta fick stöd och hjälp från arbetskamraterna efter det inträffade. Cirka 25 procent hade fått information eller utbildning om våld. 29

Yrkesgrupper analys och resultat I denna del av resultatredovisningen presenteras hur de olika yrkesgrupperna svarat. Även här sker redovisningen efter de fem frågeområden som beskrivits i syftet och i metodavsnittet. Resultat från varje frågeområde redovisas; vissa enkätfrågor presenteras också i form av tabeller eller figurer med kommentarer. Samtliga svar redovisas som skattat antal och/eller skattad andel för varje yrkesgrupp. För frågorna 3 t.o.m. 15 redovisas svaren för den totala yrkesgruppen; för frågorna 16 t.o.m. 29 visas svaren för de utsatta i respektive yrkesgrupp. vad kännetecknar arbetsförhållanden där hot och våld förekommer? De olika yrkesgrupperna finns i varierande utsträckning inom olika arbetsområden. Majoriteten av handläggarna arbetar inom vård av äldre, vilket också vårdbiträden och undersköterskor gör, tabell fråga 3 (s. 38). Specialisterna finns framförallt inom hälso- och sjukvård medan de personliga assistenterna arbetar inom särskild omsorg. De olika yrkesgrupperna finns också inom olika verksamheter, tabell fråga 4 (s. 38). Av totalgruppen arbetar 57% deltid. Andelen deltidare är betydligt lägre bland handläggare, specialister och arbetsledare, medan den är högre bland vård- och omsorgspersonal. De kvinnliga personliga assistenterna arbetar också i stor utsträckning deltid (58%) medan de manliga har sin tjänstgöring förlagd till heltid. Majoriteten i alla yrkesgrupper, med undantag för personliga assistenter, arbetar dagtid; en av tre assistenter arbetar annan tid. De flesta har mycket kontakt med vårdtagarna, tabell fråga 7 (s. 39). Kontakten med vårdtagarna är lägre bland handläggare och arbetsledare samt i viss mån även för specialister. Vårdare, vårdbiträden och personliga assistenter är de som arbetar mest hemma hos vårdtagarna, tabell fråga 8 (s. 39). Ensamarbete är vanligt förekommande; detta gäller särskilt för vårdbiträden och personliga assistenter. vad kännetecknar individer och grupper som utsatts för hot och våld? När det gäller könsfördelningen över yrkesgrupperna är som tidigare konstaterats de flesta kvinnor. Endast i gruppen arbetsledare är fördelningen av män något högre än för övriga 30

Yrkesgrupper analys och resultat grupper. Det tycks som om kvinnliga handläggare är något mer utsatta än manliga och som om manliga vårdare är något mer utsatta än kvinnliga. Hur åldersfördelningen inom de olika yrkesgrupperna ser ut är inte analyserat. Handläggarna är tillsammans med arbetsledarna och specialisterna de yrkesgrupper som har längst erfarenheter av arbete inom vård och omsorg, tabell fråga 10 (s. 40). Kortast arbetstid inom aktuella områden har personliga assistenter. Majoriteten i samtliga yrkesgrupper rapporterar en god fysisk hälsa. Inga dramatiska skillnader mellan yrken. Dock rapporterar den manliga gruppen (personliga assistenter) en något bättre hälsa, vilket stämmer med forskning som visar att kvinnor oftare rapporterar hälsobesvär. Även när det gäller den psykiska hälsan rapporterar majoriteten att den är god, men den upplevs inte lika bra som den fysiska. Detta stämmer med forskning som visar att psykisk hälsa är mer relaterad till arbetsrelaterade faktorer. Specialister, vårdare och (manliga) personliga assistenter rapporterar mycket god hälsa. hur ser hoten och våldet ut? Resultaten visar att det finns skillnader mellan yrkesgrupperna när det gäller att bli utsatt för hot och våld, tabell fråga 16 (s. 32). Handläggare, specialister och föreståndare är något mindre utsatta. Detsamma gäller för vårdbiträden och personliga assistenter; vårdare och undersköterskor är de mest utsatta yrkesgrupperna. Hur ofta? Av vem? Över hälften av totalgruppen uppgav att de utsatts för hot och våld någon gång då och då. Alla yrkesgrupper rapporterade denna tendens ungefär lika frekvent. Knappt 20% uppgav att de utsatts för hot och våld någon gång per vecka. Detta var vanligen förekommande speciellt bland vårdbiträden, undersköterskor och personliga assistenter (män). Personliga assistenter (män) rapporterade också i större utsträckning än andra yrkesgrupper att de dagligen utsatts för hot eller våld, vilket inte var lika vanligt bland handläggare, specialister och arbetsledare. Aggressionen som riktades mot personalen kom oftast från patienter/vårdtagare, men även våld och hot från anhöriga förekom som tidigare konstaterats. Över hälften av handläggare (53%) har utsatts för aggression från anhöriga. Var femte arbetsledare och kvinnlig personlig assistent rapporterade att de blivit utsatta för aggression från anhöriga och samma gäller specialister men i något mindre utsträckning. Handläggare och arbetsleda- 31

Yrkesgrupper analys och resultat Tabell 16. Andel utsatta och icke utsatta fördelade på yrkesgrupp (fråga 16). Yrkesgrupp Ej utsatta Utsatta Totalt 1. Handläggare 1.7 0.8 1.3 2. Specialister 8.5 7.1 7.8 3. Föreståndare/Arbetsledare 3.4 2.3 2.8 4. Vårdare 11.1 17.2 14.2 5. Vårdbiträden 49.6 38.6 44.0 6. Undersköterskor 20.8 31.2 26.1 7. Personliga assistenter, kvinnor 4.2 2.1 3.1 8. Personliga assistenter, män 0.7 0.7 0.7 Summa 100.0 100.0 100.0 re rapporterade också att de blivit utsatta för aggressionshandlingar från personal. Typ av aggression? Av de som utsatts för hot och våld uppgav de flesta att det oftast rörde sig verbalt hot, skrik och aggression, även hot per telefon förekom, tabell fråga 19 (s. 41). Handläggarna var den yrkesgrupp som var mest utsatt för hot per telefon (46%) följd av arbetsledare (18%). Slag inklusive knytnävsslag (66%) var den mest rapporterade typen av fysiskt våld följd av händelser med riv/ klös/nyp (65%), även incidenter av att ha blivit spottad och knuffad rapporterades. Undersköterskor och vårdare är de mest utsatta yrkesgrupperna när det gäller slag eller knytnävsslag. Undersköterskor följd av vårdbiträden är den mest utsatta gruppen beträffande incidenter av riv, klös och nyp. Att bli spottad var också vanligen förekommande och var särskild ett problem för undersköterskor, specialister, vårdbiträden och vårdare. Att ha blivit knuffad och sparkat uppgavs av omkring 40% av vårdare, manliga personliga assistenter och undersköterskor. Mera sällsynt form av hot och våld var användning av föremål/vapen. Drygt 27% av manliga personliga assistenter har blivit utsatta för detta. 32

Yrkesgrupper analys och resultat vilka konsekvenser har hoten och våldet fått? Vad kan konsekvenser vara? På individnivå: fysiska, psykiska, sociala, ekonomiska, långsiktiga, kortsiktiga På gruppnivå: arbetsrelaterade, långsiktiga, kortsiktiga På organisationsnivå: arbetsrelaterade, ekonomiska, långsiktiga, kortsiktiga På samhällsnivå: ekonomiska, långsiktiga, kortsiktiga På individ- och gruppnivå har känslomässiga/psykiska reaktioner varit varierande, tabell fråga 23 yrkesgr (s. 42). Ingen reaktion kan sägas vara en typisk reaktion. Detta kan bero på att man relaterar till olika typer av våld eller hot om våld. Att bli arg och/eller irriterad efter en våldshändelse rapporterades av alla yrkesgrupper ungefär i lika stor utsträckning. Personliga assistenter, både kvinnliga och manliga, uppgav detta reaktionssätt något oftare än de andra grupperna. Att känna sig ledsen efter en incident var också vanligt. Handläggare och kvinnliga personliga assistenter tenderade reagera på detta sätt. Många rapporterade att de kände sig frustrerade som följd av vålds- eller hothändelsen/erna. Detta var speciellt typiskt för manliga personliga assistenter och för undersköterskor. Att känna sig besviken till följd av en incident var ett ofta rapporterat reaktionssätt för manliga personliga assistenter. Handläggare, arbetsledare och kvinnliga personliga assistenter uppgav att de kände sig kränkta efter hot- och våldshändelsen. Alla yrkesgrupper rapporterade ungefär i lika stor utsträckning att de kände sig hjälplösa till följd av vålds- eller hothändelsen/erna. När det gäller fysiska skador till följd av hot och/eller våld rapporterade ungefär var femte att de råkat ut för någon typ av fysisk skada. Var tredje manlig personlig assistent och var fjärde vårdare rapporterade detta. Allvarliga skador var sällsynta. Det är i stort sätt bara manliga personliga assistenter och vårdare som rapporterade att de råkat ut för dessa. Handläggarna har inte fått några fysiska skador alls i samband med våldsincidenter. De flesta har inte varit frånvarande från arbetet som en följd av vålds- och hothändelsen/ erna. Specialister, vårdbiträden och undersköterskor rapporterade ingen frånvaro alls. Våldsoch hothändelserna har inte heller lett till ekonomisk skada. Som tidigare konstaterades har drygt 98% svarat att de inte lidit ekonomisk skada till följd av hot och våld. Manliga personliga assistenter och vårdare är dock två grupper som rapporterade att de haft ekono- 33