I kommunens skyltverkstad finns viktiga komponenter till cykelinfrastrukturen.

2016 CYKELBOKSLUT 1

Innehållsförteckning Sammanfattande ord... 4 Inledning... 5 Ekonomi... 5 Ur budget för 2017 med planering för 2018-2019... 5 Kommunens budget och mål... 6 Måluppfyllelse 2016... 6 Trafikutvecklingen i Kalmar i korthet... 7 Inriktning och mål för 2017 rörande transporter i kommunens budget... 7 Mål 2017... 8 Övergripande extern uppföljning... 9 Cykelstaden i översiktsplanen och kommunens verksamhetsplan... 9 Utveckling av cykeltrafiken i Kalmar...10 Trafikutvecklingen sammanfattat i korthet...11 Utblick... 11 Vad tycker cyklisterna?...16 Genomförda åtgärder och fortsatt arbete 2016...17 Säkra gång- och cykelvägar... 17 Osäkerhet i statistiken... 17 Olyckor 2016... 17 Trafikrådet... 20 Hastighetsöversyn... 20 Bra drift- och underhåll av cykelvägar...21 Vinterväghållning... 21 Beläggningsarbeten... 22 Vägmarkeringar... 23 Belysning... 24 Klotter... 25 Trygghet...26 Mobility management... 26 Event/kampanjer... 26 Sociala medier... 27 Annonsering... 28 Cykelvägvisning och cykelkartor... 29 Cykling till och från jobbet för kommunanställda... 31 Cykelservice för kommunanställda... 31

Cykling i tjänsten för de kommunanställda... 32 Cykelparkering... 33 Möjlighet till felrapportering...36 Turismcykling, cykeltävlingar samt möjligheter att ta med cykel i kollektivtrafiken...36 Krösatågen stannar nu även i Trekanten... 37 Cykelfärjan... 37 Sporttävlingar... 38 Fler och bättre cykelvägar...38 Referenser...42 I kommunens skyltverkstad finns viktiga komponenter till cykelinfrastrukturen. 3

Ett av de viktiga stråken in mot det nya Linnéuniversitetet vid Ölandshamnen. Kalmar slott skymtar i bakgrunden. Sammanfattande ord Året som gått har inneburit att Kalmar har tagit flera viktiga steg mot att bli en bättre cykelkommun och cykelstad. Cirka 4,5 km ny cykelväg har byggts, varav 1,1 km bymiljöväg i Smedby, och den stora satsningen på att erbjuda cykelparkering vid busshållplatser har slutförts. Mindre kompletteringar kan tillkomma. Monteringen av cykelvägvisningssystemet i Smedby genomfördes under hösten. En rad olika cykelevent och cykeltävlingar har genomförts på gator och torg vilket tillsammans med omfattande mediebevakning troligen ytterligare ökat medvetenheten kring cyklingens fördelar och potential i Kalmar. Med ökad andel cykling kan en bättre folkhälsa uppnås bland Kalmar kommuns invånare och Kalmar blir en mer attraktiv och mindre bullrig stad med bättre luft och minskad miljöpåverkan. De nio fasta mätpunkterna som registrerar antalet förbipasserande cyklister har grovt indikerat att cyklingen ökat sedan mätstarten 2012 men för år 2016 indikeras att den tycks backa ca en procent. Det är en tendens man kan se också i andra städer. Resonemang om möjliga orsaker förs på sidan 5. Att cyklingen ska öka, med alla de positiva effekter som det för mig sig på folkhälsan, samhällsekonomin, miljön, bullersituationen, med mera, är alltså ingen självklarhet och inget självspelande piano. Det krävs kraftfullt, långsiktigt och strategiskt arbete med såväl fortsatt utveckling av cykelinfrastrukturen som att jobba med mobility management-åtgärder. Kalmar kommun har flera viktiga utmaningar framför sig. Kalmar kommun jobbar i ett förstudieprojekt med Växjö kommun och Linnéuniversitetet för att förbättra förutsättningarna för cykling till städernas respektive universitetsområden. Här ligger en stor utmaning då Kalmar kommuns centrala huvudcykelstråk är underdimensionerade redan idag men inte minst med tanke på den trafikökning som sker med riktade cykelströmmar mot Ölandskajen och Linnéuniversitetet där. Kalmar måste få kollektivtrafiken och gångtrafiken att fortsätta utvecklas hand i hand. Ett fortsatt dilemma kommunen måste hantera är att det finns hyfsat god tillgång till nyinvesteringspengar, men att det saknas en hel del pengar i rambudgeten för löpande drift. Kalmar kommun måste också utveckla strategidokumenten kring trafikens utveckling för att tydliggöra inriktningen samt göra arbetet ännu mer effektivt och mer konsekvent i riktning mot en hållbar utveckling. Annette Andersson Kommundirektör 4

Inledning Det finns många insatsområden som gått framåt under 2016 och det finns en hel del saker som kommunen måste jobba vidare med. Eftersom det förbereds för ett mer övergripande, samlande trafikbokslut, kan detta cykelbokslut bli det sista bokslutet i denna tappning. Ekonomi För 2016 budgeterades 33,4 mkr för investeringar i cykelinfrastrukturen, i första hand gång- och cykelvägsprojekt. Av dessa 33,4 mkr har cirka 26,2 mkr investerats vilket innebär att 78 procent nyttjades (2015 investerades 15 mkr). Här ingår också de pengar som kommunfullmäktige anslog extra för reinvestering i gång- och cykelvägar. Dessa extramedel har inneburit en höjd standard på befintliga gång- och cykelvägar. För 2017 ser bemanningssituationen på planerings-, projekterings- och produktionssidan problematisk ut vilket kan komma att inverka på investeringstakten. Kvarvarande driftsmedel från tidigare externt finansierat cykelprojekt (258 tkr) har bland annat använts till marknadsföringsinsatser och driftskostnader för cykelräkningsutrustningen, luftpumpar, med mera. Ett problem är att det inte finns någon långsiktig ekonomisk plan när det gäller driftsmedel/rambudget. Detta har också framförts i upprepade äskanden om utökad rambudget motsvarande ambitionen i cykelfrågorna. En utökad rambudget är en nödvändighet för att bland annat de nya investeringarna ska kunna drivas och underhållas på ett rimligt sätt. Däremot har det alltså getts tillfälliga förstärkningar av investeringsbudgeten rörande re-investeringar i gång- och cykelvägnätet vilket är mycket positivt. Ur budget för 2017 med planering för 2018-2019 För att få en så kostnadseffektiv verksamhet som möjligt, sker ibland vissa omprioriteringar av det som planeras under en kommande treårsperiod. Detta beroende på att det ibland finns behov av att passa på att lyfta in åtgärder i gång- och cykelvägnätet i samband med andra åtgärder som till exempel vid utbyte av vatten- och avloppsledningar eller ombyggnad av intilliggande väg. Det går tyvärr inte alltid att planera för dessa typer av arbeten flera år i förväg utan det gäller att ta vara på samordningsmöjligheter när de uppkommer. En annan anledning till omprioritering kan vara att olycksstatistiken påskyndar insatser på en viss plats eller att bristande personella resurser gör att vissa åtgärder måste skjutas framåt. Investeringsbudget för cykelinfrastruktur under 2017-2019 landar på totalt 51,3 mkr (jämfört med 65,1 mkr 2016-2018). Exempel på planerade investeringar denna period är: Ny gång- och cykelväg på södra sidan av Esplanaden (norra sidan redan klar) Ny gång- och cykelväg förbi Lindsdals centrum Ny gång- och cykelväg förbi Röda Ugglan (Norra vägen) Ny gång- och cykelväg längs Skeppsbrogatan En velomobil på besök i centrala Kalmar, på väg ut mot Varvsholmen nedcabbad. Den cyklas ute på gatorna i blandtrafik om man vill nyttja hastighetspotentialen på runt 40-50 km/h utan eldrift och utan att man behöver anstränga sig jättemycket. 5

Kommunens budget och mål Måluppfyllelse 2016 Mål: Cykeltrafiken ska årligen öka. (Resandet med kollektivtrafik ska årligen öka.) Uppföljning: Cyklingen i Kalmar stad indikeras ha minskat med cirka en procent under 2016 efter flera år med positiva siffror. Detta trots att befolkningen samtidigt ökat med en dryg procent. Totalt för alla nio mätare för kvartal 3: Ökningen sammantaget för de tre åren 2013-2015 är +7,8 procent. Minskningen 2016 indikeras till -0,5 procent. Totalt för alla nio mätare för hela året: Ökningen sammantaget för de tre åren 2014-2016 är +6,0 procent. Minskningen 2016 indikeras till -1,5 procent. Mätningarna är inte exakta utan ger grova indikationer på utvecklingen. Förra året baserades ökningssiffran +26 procent på statistik från de först uppsatta åtta mätarna (maj 2012) för kvartal tre. I år vägs även den nionde mätaren in, mätaren vid Hansabron som tillkom i juni 2013 och som nu har tillräckligt lång serie för att vara riktigt intressant. Därför blir utgångsåret 2013 när Kalmar kommun redovisar jämförelse för kvartal tre och 2014 när helårsstatistiken redovisas. Avstannad ökning eller till och med minskning av cyklingen ses även i andra städer runt om i landet, till exempel i cykelstaden Lund. Det kan finnas många förklaringar till trendbrotten. Vädervariationer kan spela in, där augusti 2016 var betydligt kallare än 2015. En annan förklaring skulle kunna vara konjunkturen. Under en högkonjunktur, som nu, kan biltrafiken öka. Resvaneundersökningar visar att cyklingen minskat generellt i hela landet, även fast Kalmar kommun under några år kunnat visa positiva siffror, och att unga i allt högre grad väljer bort cykel för kollektivtrafik. 6

Trafikutvecklingen i Kalmar i korthet Utifrån den indikerande statistik Kalmar kommun har att tillgå kan man säga följande: Kollektivtrafiken i kommunen ökar fortfarande stadigt och mycket utifrån påstigandestatistik. 2016: +7 procent för stadstrafiken, + 12 procent för landsbygdstrafiken och +14 procent för skolskjutstrafiken. Cykeltrafikens ökning i Kalmar tycks plana ut till ett resultat precis under nollan under 2016 utifrån 9 indikerande mätpunkter. Biltrafiken vid de 18 indikerande årliga mätpunkter i Kalmar kommun har under några år legat still men tycks öka en aning 2016. Gångtrafiken mäts inte. Invånarantalet i Kalmar kommun ökade med en dryg procent 2016. Det innebär att alla trafikslagen måste öka en dryg procent om fördelningen mellan dem ska vara oförändrad. Det som är väldigt intressant i dessa sammanhang är ju den relativa andelen av de olika färdsätten och detta mäts med resvaneundersökningar och inte med trafikmätningar. Dessa är dock stora, dyra och görs med glesa intervall i samverkan med hela regionen. Se mer om cykelstatistiken i avsnittet Utveckling av cykeltrafiken i Kalmar på sidan 9. Ett viktigt gång och cykelstråk mot Lindöskolan är nu färdigbyggt. Lindölundsgatan, Magistratsgatan och Lindövägen. Inriktning och mål för 2017 rörande transporter i kommunens budget Ett grönare Kalmar Kommunens miljöbokslut för 2015 visade på att Kalmar är en av Sveriges grönaste städer. Kalmar kommun har under flera år tagit stora steg för ett bättre klimat- och miljöarbete. Kalmar ska fortsatt ligga i framkant och vårt arbete ska präglas av konkreta insatser som ger effekt både på kort och på lång sikt. Kommunen tar ansvaret och visar vägen i miljöarbetet med utgångspunkt från de nationella miljökvalitetsmålen. Miljövänliga transporter De transportsystem i Kalmar kommun som är långsiktigt hållbara, snabba, miljövänliga samt effektiva, ska utvecklas. Vår satsning på mötesstationer och pendeltåg är en viktig del i detta arbete. Kalmar kommun ska hitta former för en samexistens mellan trafikslagen där var och ett fyller sin uppgift. Kalmar kommun ska arbeta för att öka transporter med cykel- och kollektivtrafik men i vårt glesbefolkade omland kommer bilen även i framtiden att vara ett viktigt transportmedel. Kalmar kommun ska jobba på bred front för att stimulera bilägare att välja förnyelsebara bränslen. Kommunen ska bekämpa utsläppen och inte bilarna. Kvarnholmen har cirka 2 800 parkeringsplatser. När stadskärnan förtätas är det viktigt att antalet parkeringsplatser behålls i eller i anslutning till centrum. Kalmar kommun ska vara en fossilbränslefri kommun 2030. I regional samverkan ska Kalmar skapa hållbara transporter och en samhällsplanering som ger god tillgänglighet och minskat transportbehov. Att 7

kollektivtrafiken ökar är en förutsättning för att minska de fossila koldioxidutsläppen. Alla samhällsbetalda person- och godsresor ska vara klimatneutrala till år 2020. Kalmar kommun utvecklar den nyligen uppstartade samlastningscentralen och fortsätter att effektivisera varutransporterna. Kalmar kommun ska välja bästa miljöbränsle för de egna transporterna. Det ska tas fram en tydlig övergripande plan för kommunens framtida transportsystem, en plan som innehåller ett helhetsperspektiv på olika typer av transporter. Cykelkommunen Kalmar (Det understrukna är tillkommande formuleringar jämfört med texten i förra årets budget, jämförelsen görs endast för just detta stycke om cykelkommunen) Arbetet med att utveckla cykelkommunen Kalmar genom projektet Kalmar Cykelstad har förlängs till och med 2018. Cykelbokslutet för 2015 visar att cykeltrafiken ökar i kommunen och att Kalmar hela tiden blir en ännu bättre kommun att välja ett miljövänligt alternativ som cykel. Kalmar kommun ska fortsatta att mäta cykeltrafiken, skapa fler och säkra cykelvägar inte minst till Kalmar kommuns skolor, bygga bort felande länkar, skapa säkra cykelparkeringar och utveckla huvudcykelvägnätet. Kommunen ska fortsätta knyta ihop cykling med kollektivtrafiken och aktivt påverka resvanor i mer hållbar riktning. Cykel kan bli ett alternativ för allt fler resor. En speciell utmaning är att skapa ett väl fungerande cykelnät för trafiken till det nya Linneuniversitetet i hamnen. Det allt mer omfattande cykelvägnätet kräver också mer underhåll och driftkostnader för att kunna fungera på ett bra sätt. Arbetet med Kalmar Cykelstad, som omfattar hela kommunen, ska fortsatt placera Kalmar högt i nationell rankning av cykelstäder. Cykelarbetet ska ses som en del i arbetet med olika trafikslag. Biogas och el Biogas och el har stor betydelse som drivmedel för hållbara transporter. Kalmar satsar på fler el- och biogasbilar i kommunens fordonspark. Stadsbussarna drivs med biogas och den gjorda upphandlingen av kollektivtrafik innebär en fossilbränslefri kollektivtrafik där biogas är ett av de viktigaste drivmedlen. Det ger också grunden för en ökad produktion av biogas som i sin tur också ger stora möjligheter för miljön och de gröna näringarna. Kommunen ska arbeta för att skapa flera laddstationer för elbilar och tankningsställen för biogasbilar. Minst fem nya laddstationer för elbilar inom den kommunala verksamheten ska tillskapas. Kalmar kommuns hälftenägda bolag Kalmar Energi är aktiva i samverkan kring infrastrukturen kopplad till elbilar. Elbilspooler och en infrastruktur anpassad för laddning är konkreta områden och viktiga delar i samhällsansvaret. Att forma övergripande planer för stadsplanering och hitta enkla betalningsformer kommer naturligt när elbilar går från test till mer standardiserade lösningar. Kommunstyrelsen ska göra en översyn av hur kraven på klimatsmart resande tillämpas för kommunens egna resor och vilka konsekvenser det får i kvinno- respektive mansdominerade verksamheter. Vägar och cykelvägar Det finns ett stort behov av att rusta upp kommunens vägar och cykelvägar och under de senaste åren har en stor satsning skett på vägarna och cykelvägarna i Kalmar kommun. Denna satsning fortsätter bland annat på landsbygdens vägar (enskilda vägar). Mål 2017 Kalmar kommun ska vara en fossilbränslefri kommun år 2030. Cykeltrafiken ska årligen öka. Resandet med kollektivtrafik ska årligen öka. År 2020 ska alla kommunala samhällsbetalda personresor och godstransporter vara klimatneutrala. 8

Övergripande extern uppföljning SHIFT 2016 Trivector genomförde för tredje året en kommunranking av svenska städers arbete med hållbara transporter, benämnt SHIFT 2016. Totalt 39 städer deltog i undersökningen. Kalmar tappade fyra placeringar i 2016 års undersökning och hamnar på plats 28 av 39. Föregående år hamnade Kalmar på plats 24 av 36 deltagande kommuner. Kommunen tappar bland annat poäng på avsaknad av politiskt antagna strategier för gods- och persontransporter. Mer fokus på mobility management skulle också stärka Kalmars position. Cykelstaden i översiktsplanen och kommunens verksamhetsplan Kalmar kommuns översiktsplan och kommunens mål om fossilbränslefri region 2030 uppgraderar cykelns roll i transportsystemet. Cykel- och gångtrafikanter är tillsammans med kollektivtrafikresenärer de prioriterade trafikantgrupperna. Goda möjligheter för cykling lyfts fram som en nyckelfaktor för ett mer hållbart resande. Arbetet med cykelsatsningen fortgår och ska fortsatt placera Kalmar högt i nationell ranking av cykelstäder. I arbetet ingår bl.a. att bygga bort felande länkar, skapa säkra cykelparkeringar, mäta och följa upp cykeltrafiken och knyta ihop cykling med kollektivtrafiken. I tabellen nedan redovisas de åtgärder som beskrivs i översiktsplanen samt hur Kalmar kommun ligger till i arbetet. Genomfört Pågår Ej påbörjat Prioritera cykelvägnät Skäggenäshalvön- Rockneby-Läckeby-Lindsdal. Ställningstagande/åtgärd Status Kommentar Utveckla ett övergripande cykelvägnät mellan Regional cykelstrategi antogs 2015 (Regionförbundet i Kalmar län). Inget gjort byarna och större målpunkter. under 2016 utöver det som beskrivs nedan. Åtgärdsvalsstudie för väg 592 Rockneby Revsudden framtagen sedan tidigare. Diskussioner förs fortfarande med Trafikverket rörande finansiering av förbättringsinsatser längs denna statliga vägsträcka men ännu är inget beslut fattat. Kalmarvägen är utredd. Prioritera cykelvägnät Trekanten-Kalmar stad. Smedbyvägen har hösten 2016 byggts om till bymiljöväg med endast ett körfält i mitten och gång- och cykelfält i röd asfalt på ömse sidor. Belysning har installerats mellan Smedby och Törneby. Prioritera cykelvägnät Loverslund-Hagby- Vassmolösa-Ljungbyholm. Utveckla Förlösavägen som bygata med förbättringar för oskyddade trafikanter. Arbeta för att cykelhuvudvägnätet får en hög standard, där cyklister och fotgängare har högsta prioritet i korsningspunkter. Utveckla attraktiva stråk för gående och cyklister till och från Skärgårdsparken och längs kusten. Ge Mörevägen i Ljungbyholm ny gestaltning med bl.a. en gång- och cykelväg. Ny belyst gång-/cykelväg mellan Mörevägen (Ljungbyholm) och Ångloksleden byggd 2015. Ingen åtgärd 2016. Ingen åtgärd 2016. Preliminär handlingsplan och prioriteringslista framtagen för åtgärder vid genomgående cykelvägar i korsningspunkter. Satsningar i Berga Strandpark och Kalmarsundsparken inklusive Lillviken/Långviken. Inga åtgärder 2016. Genomfört. 9

Ta fram parkeringsnorm för cyklar och att trygga och attraktiva cykelparkeringar finns nära de större målpunkterna. Genomföra aktiviteter som uppmuntrar till cykling regelbundet En ny parkeringsnorm som inkluderar cykel är beslutad. Cykelparkeringar med möjlighet att låsa fast ramen har uppförts vid större busshållplatser under 2015-2016 och större delen av kvarvarande, gamla cykelställ vid stationen har bytts ut under 2016. 6 kampanjer/event har genomförts under 2016 (15 2015) Kunskapsnavet har under året investerat i en elassisterad lastcykel av eventmodell. Utveckling av cykeltrafiken i Kalmar Kalmar fortsätter att mäta cykeltrafiken runt om i staden med de 8 mätstationer som sattes upp 2012, samt med den publika cykelbarometer som kom på plats i juni 2013. Dessa mätstationer mäter antalet cykelpassager dygnet runt, året runt. Detta kan följas i realtid på www.kalmar.se/cykel under fliken cykelräkning. Cyklingen i Kalmar stad indikeras ha minskat med cirka en procent under 2016 efter flera år med positiva siffror. Detta trots att befolkningen samtidigt ökat med en dryg procent. Totalt för alla nio mätare för kvartal 3: Ökningen sammantaget för de tre åren 2013-2015 är +7,8procent. Minskningen 2016 indikeras till -0,5procent. Totalt för alla nio mätare för hela året: Ökningen sammantaget för de tre åren 2014-2016 är +6,0procent. Minskningen 2016 indikeras till -1,5procent. Mätningarna är inte exakta utan ger grova indikationer på utvecklingen. Förra året baserades ökningssiffran +26 procent på statistik från de först uppsatta åtta mätarna (maj 2012) för kvartal tre. I år väger Kalmar kommun in även den nionde mätaren vid Hansabron som tillkom i juni 2013 och som nu har tillräckligt lång serie för att vara riktigt intressant. Därför blir utgångsåret 2013 när kommunen redovisar jämförelse för kvartal tre och 2014 när helårsstatistiken redovisas. Avstannad ökning eller t.o.m. minskning av cyklingen ses även i andra städer runt om i landet, t.ex. i cykelstaden Lund. Det kan finnas många förklaringar till trendbrotten. Vädervariationer kan spela in där augusti 2016 var betydligt kallare än 2015. En annan förklaring skulle kunna vara konjunkturen. Under en högkonjunktur, som nu, kan biltrafiken öka. Resvaneundersökningar visar att cyklingen minskat generellt i hela landet, även fast Kalmar under några år kunnat visa positiva siffror, och att unga i allt högre grad väljer bort cykel för kollektivtrafik. Kollektivtrafiken ökar i Kalmar sedan flera år och för 2016 tycks biltrafiken öka en aning efter att ha legat still i flera år. 10

Trafikutvecklingen sammanfattat i korthet Utifrån den indikerande statistik Kalmar kommun har att tillgå kan man säga följande: Kollektivtrafiken i kommunen ökar fortfarande stadigt och mycket utifrån påstigandestatistik. 2016: +7 procent för stadstrafiken, + 12 procent för landsbygdstrafiken och +14 procent för skolskjutstrafiken. Cykeltrafikens ökning i staden tycks plana ut till ett resultat precis under nollan under 2016 utifrån 9 indikerande mätpunkter. Biltrafiken vid de 18 indikerande årliga mätpunkterna i staden har under några år legat still men tycks öka en aning 2016. Gångtrafiken mäts inte. Invånarantalet i kommunen ökade med en dryg procent 2016. Det innebär att alla trafikslagen måste öka en dryg procent om fördelningen mellan dem ska vara oförändrad. Det som är väldigt intressant i dessa sammanhang är ju den relativa andelen av de olika färdsätten och detta mäts med resvaneundersökningar och inte med trafikmätningar. Dessa är dock stora, dyra och görs med glesa intervall i samverkan med hela regionen. Den senaste gjordes 2012 och ingen ny är planerad. Utblick Avstannad ökning eller t.o.m. minskning av cyklingen ses även i andra städer runt om i landet, t.ex. i cykelstaden Lund. Det kan finnas många förklaringar till trendbrotten. En är konjunkturen. Under högkonjunktur brukar biltrafiken öka. Dessutom visar resvaneundersökningar att cyklingen generellt minskar i hela landet. Unga väljer också i allt högre grad bort cykel för kollektivtrafik. http://www.sydsvenskan.se/2017-02- 04/biltrafiken-okar-och-cyklingen-minskar-i-lund Svenskarna cyklar i genomsnitt 5,3 miljoner kilometer per dag, vilket är en nedgång med 16 procent sedan mitten av 1990-talet. Denna markanta nedgång skedde i alla de tre studerade kommuntyperna, i alla åldrar, reseärenden och för båda könen. Räknat i antal cykelresor har cyklandet minskat ännu mer: från 2,8 miljoner till 1,9 miljoner cykelresor per dag ( 34 procent). Samtidigt har befolkningen ökat med 8 procent. Räknat per invånare har alltså antalet cykelresor minskat med hela 38 procent. 11

Sedan millennieskiftet kan dock skönjas en viss återhämtning av cyklandet i storstäder och större städer med deras förortskommuner. Återhämtningen drivs främst av befolkningsutvecklingen, men även av att alla resor blir längre i genomsnitt. Utanför de större städerna, där det tidigare gjordes flest cykelresor, har däremot antalet cykelresor nästan halverats. Nu är det i större städer med förortskommuner som det görs flest cykelresor 44 procent av antalet cykelresor i landet. Utvecklingen har delvis att göra med utflyttning och stigande genomsnitts-ålder utanför de större städerna, samt motsvarande inflyttning till storstäder och större städer. Barns och unga vuxnas cyklande har minskat med över 40 procent under perioden, mätt i färdlängd per invånare. Det visar sig också genom att skolresorna på cykel blivit 48 procent färre. Det kan finnas anledning att begrunda detta ur ett folkhälsoperspektiv, eftersom resvanor grundläggs tidigt. Ur Trafikanalys rapport Cyklandets utveckling i Sverige 1995-2014 http://www.trafa.se/globalassets/rapporter/rapport-2015_14-cyklandets-utveckling-i-sverige-1995-2014.pdf Ökad cykling i Världen men minskad cykling i Sverige under 2015 Under 2015 ökade cyklandet i Världen med 3 procent jämfört med året innan. Detta visar sammanställd statistik från 1 490 cykelräkningsstationer över hela Världen. Totalt räknades mer än 218 miljoner cykelpassager under 2015. Utvecklingen visar att cykelanvändandet fortsätter att öka över hela världen. Störst ökning uppvisade Spanien (+8procent) samt Schweiz och Kanada (+6procent). I Sverige minskade cyklandet med -1procent. Detta visar sammanställd statistik från 87 cykelräkningsstationer över hela Sverige. Totalt räknades mer än 37 miljoner cykelpassager i Sverige under 2015. Från Amparo Solutions sammanställning redovisad på deras hemsida: http://www.amparosolutions.se/news/oekad-cykling-i-vaerldenmen-minskad-cykling-i-sverige-under-2015 2000000 Helårsjämförelse för cykeltrafik. Kalmar 2014-2016 totalt för alla nio fasta mätstationer -1,5 % 2015-2016 1500000 1000000 500000 0 2014 2015 2016 Diagram: Helårsjämförelse 2014-2016. Källa: Kalmar kommun Cykeltrafiken i staden ökade med sex procent från 2014 till 2015 men minskade sedan med -1,5 procent från 2015 till 2016. Detta utifrån samtliga nio fasta mätstationer. Skillnaden mellan 2014-2016 är en sammantagen ökning med +4 procent. 12

600000 500000 400000 300000 200000 100000 0 Kvartalsjämförelse för cykeltrafik Kalmar 2013-2016 totalt för alla nio fasta mätstationer 1 2 3 4 Diagram: Kvartalsjämförelse. Källa: Kalmar kommun -0,5 % 2015-2016 2013 2014 2015 2016 Jämförelse sker vanligtvis i kvartal tre för att slippa vintervariationerna och för att det då finns värden ända från 2013 för de nio fasta mätarna. Skillnaden mellan 2016 och 2015 är +/- 0 procent. Det ska tilläggas att Kalmar kommuns befolkning ökar årligen med en dryg procent så för att bara behålla samma cykelandel av resorna måste cyklingen öka lika mycket. I diagrammet kan man också se att under 2016 ökade cyklingen under sommarhalvåret men minskade under vinterhalvåret. Kvartalsjämförelse för cykeltrafik Kalmar 2012-2016 De åtta första radarmätarna exkl den nionde mätaren vid Hansabron som installerades ett år senare -4 % 2015-2016 +20 % 2012-2016 600000 400000 200000 0 1 2 3 4 Diagram: Jämförelseperioden kvartal 3 med Hansabron borträknad. Källa: Kalmar kommun Används statistik enbart från de åtta radarmätarna som installerades redan 2012 så visar kvartal 3-4 procent 2016 jämfört med 2015. Det är denna graf Kalmar kommun refererade till förra året när kommunen redovisade en ökning av cyklingen med 26procent från 2012-2015. 2012 2013 2014 2015 2016 13

Jämförelse av totala antalet cykelpassager, per månad i Kalmar 2013-2016 totalt 250000 200000 150000 100000 50000 0 2013 2014 2015 2016 Totalt antal passagerare per månad vid Kalmar kommuns nio fasta mätpunkter. Källa: Kalmar kommun. Man kan grovt säga att Kalmar kommuns invånare cyklar hälften så mycket när det är som kallast som när det är som varmast. Augusti är favoritmånaden framför alla när det gäller cykling. 50000 Sammanställning cykeltrafik per mätpunkt 2016 Norra vägen Antal cykelpassager 45000 40000 35000 30000 25000 20000 15000 10000 Norra vägen Kyrkogården Ångloksleden Polishuset Ängöleden Fredriksskansg. Tullbron 5000 0 Södra vägen Hansabron Diagram: Alla nio mätpunkter redovisade var för sig men i samma diagram. Källa: Kalmar kommun. 14

Cykeltrafik till Kvarnholmen 2013-2016 (tre mätpunkter) 600000 500000-0,4 % 2015-2016 400000 300000 200000 100000 0 2013 2014 2015 2016 Diagram: Cyklingen in mot Kvarnholmen 2013-2016. Summan av cykeltrafiken i mätpunkterna Tullbron, Fredriksskansgatan och Ängöleden. Dock enbart ena sidan av vägen och utan infarten via Sveaplan samt via Järnvägsgatan. Källa: Kalmar kommun. 200000 150000 100000 50000 0 Hansabron helårsstatistik 2014-2016 2014 2015 2016 +3% 2015-2016 Diagram: Cyklingen över Hansabron började mätas i juni 2013. Från och med 2014 finns det helårsstatistik. Diagrammet ovan visar inte den exakta bilden men är en bra indikator. Tullbrons mätare fångar bara cykeltrafiken på ena sidan av bron, det saknas mätare vid Sveaplan och mätaren vid Ängöleden sitter i höjd med Hotell Svanen och påverkas av rörelser till och från målpunkterna Ängö och Varvsholmen. För 2016 syns alltså ett svagt trendbrott nedåt jämfört med de tre föregående åren. Pendlingscykling 2013-2016 (helårsstatistik) 120000 100000 80000 60000 40000 Norra vägen vid E22 mot Lindsdal Ångloksleden vid Hagbynäs 20000 0 2013 2014 2015 2016 Diagram: Cyklingen till och från Lindsdal och Rinkabyholm/Ljungbyholm summerade. Källa: Kalmar kommun. 15

Under 2016 fortsatte cyklingen att växa på Ångloksleden till/från Rinkabyholm och Ljungbyholm och passerade pendlingscyklingen till Lindsdal som istället minskade kraftigt. Det råder oklarhet kring vad detta resultat beror på. Den klart mest trafikerade vägen är Bergabanan vid Polishuset. Det kan dock vara så att ett ännu högre värde hade uppmätts på Norra vägen om den mätpunkten varit längre in mot centrum och inte i höjd med Norra kyrkogården. Därtill ska man tänka på att Norra vägen har cykelbana på två sidor men mätaren fångar bara trafikflödet på den östra. Vad tycker cyklisterna? Varje år gör Statistiska Centralbyrån (SCB) en medborgarundersökning där kommuninvånare får uttala sig om hur man upplever kvaliteten på den kommunala servicen. Totalbetyget för Kalmar kommun för verksamhetsområdet gång- och cykelvägar ligger på 60 år 2016 vilket är samma som för år 2015. Medelbetyget är 55 för samtliga 136 kommuner i undersökningen år 2016. Skalan är från 0-100. Både kvinnor och män ger liksom tidigare samma eller ungefär samma betyg, men däremot varierar bedömningarna med åldern. Kategorin 45-54 år ger högst betyg (67) medan kategorin 55-64 år ger lägst betyg (52). År 2015 gav 45-54 åringarna istället lägst betyg (56) medan 25-34 åringarna samt 75-84 åringarna gav högst betyg (66 respektive 64). Det är svårt att avgöra vad dessa variationer mellan åren och mellan olika ålderskategorier beror på. Nöjd-Medborgar-Index år 2010-2016 (SCB) Betygsindex 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Diagram: Nöjd-Medborgar-Index (NMI)2010-2016. Kalmar kommun höjer 2016 nöjdhetsindex något på området trafiksäkerhet men sänker en liten aning på belysning. Sänker lite mer på trygghet utomhus på kvällar och nätter. Underhåll och skötsel, snöröjning och tillgång till gång- och cykelvägar ligger på samma nivå medan trygghet utomhus sjunker påtagligt (rör ej specifikt just bara gång- och cykelvägar). Nöjd-Medborgar-Index år 2016 - prioriteringsmatris (SCB) 16

Diagram: Nöjd-Medborgar-Index (NMI) Prioriteringsmatris för Kalmar kommun. Hösten 2015 Gång- och cykelvägar ligger på ungefär samma ställe i diagrammet som året innan och längre åt vänster än jämför t med 2014, det vill säga en lägre prioritering bland olika åtgärdsområden för att ge största möjliga effekt på invånarnas nöjdhet. Genomförda åtgärder och fortsatt arbete 2016 Säkra gång- och cykelvägar För att få en bättre bild av hur många olyckor som sker, var de sker, samt hur allvarliga de är, studeras de olyckor som ligger i databasen för trafikolyckor STRADA (Swedish Traffic Accident Data Acquisition). Både Polisen och sjukvården rapporterar in vägtrafikolyckor med personskador. Transportstyrelsens avgränsning är att olycka ska ha inträffat i trafik på väg, vari det deltagit minst ett fordon i rörelse och som medfört personskada. Osäkerhet i statistiken Förutsättningarna för att olycksdata verkligen ska rapporteras in som den ska har varierat över åren och därför ska man mer titta på långsiktiga trender snarare än på skillnaden mellan två enstaka år. Olyckor 2016 Rapporteringen i STRADA för 2016 är i skrivande stund inte helt klar, så siffrorna är ännu preliminära. Totalt skedde i Kalmar kommun 67 cykelolyckor 2016. Noll dödliga olyckor, två allvarliga olyckor, 26 måttliga, 38 lindriga olyckor och en med osäker eller okänd svårighetsgrad. Merparten av olyckorna skedde på kommunala vägar. Singelolyckor är klart vanligast (42 ), därefter cykel/moped i kollision med motorfordon (16, dock endast en allvarlig och resten lindriga olyckor), cykel i kollision med annan cyklist (7 ) och sist cykel i kollision med fotgängare (1 ). Det ger totalt 67 olyckor med cykel inblandat. De flesta olyckor sker mitt på gång- och cykelbana (24 ) eller mitt på gatusträcka (23 ). Sedan följer korsningar (8). Singelolyckorna beror bland annat på ishalka eller halka på rullgrus. Sådana olyckor kan till betydande del förebyggas genom bra drift och ett bra underhåll. Det finns ett stort mörketal av lindriga olyckor då inte alla uppsöker sjukhus för vård efter att de cyklat omkull etc. Vid en jämförelse av det totala antalet olyckor per år för 2007-2015 (se diagram) har 2015 och 2007 lägst antal rapporterade olyckor. Det lägre antalet olyckor under 2015 beror alltså på akutsjukhusens bortfall av registrerade olyckor och statistiken är mycket osäker på grund av detta. Under 2013 och 2014 är Polisens olycksstatistik missgivande på grund av ett stort bortfall av inrapportering. Siffrorna i diagrammet ska därför tolkas med försiktighet. För 2016 ska inrapporteringen dock ha fungerat relativt väl. 17

Karta: Hämtad ur STRADA 18

Karta: Hämtad ur STRADA Karta: Hämtad ur STRADA 19

Cykelolyckor i Kalmar kommun 2007-2016 140 120 100 80 60 40 20 0 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Lindriga olyckor Måttliga olyckor Allvarliga olyckor Dödsolyckor 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Dödsolyckor 0 0 0 1 1 0 0 0 0 0 Allvarliga olyckor 2 1 2 0 1 0 5 8 3 2 Måttliga olyckor 11 16 32 19 26 23 23 48 25 26 Lindriga olyckor 31 47 60 61 65 83 48 77 46 38 Osäker eller okänd svårighetsgrad 0 0 0 2 5 0 2 0 1 Ej personskadeolyckor 2 3 1 1 2 0 0 0 Totalt antal cykelolyckor 46 67 95 82 97 111 76 135 74 67 Kalmar kommun fortsätter att ha jämförelsevis lågt antal cykelolyckor. Värt att notera är att under tio års tid har Kalmar kommun haft sammanlagt två dödsolyckor. Cykling är alltså inte något som kostar ett stort antal liv utan snarare räddar liv och ökar livskvalitet. Detta genom att fysisk aktivitet minskar risken för bl.a. tjocktarmscancer, hjärt- kärlsjukdom, diabetes II, benskörhet och högt blodtryck (Andersen et al 2000, Rutter 2006 källa Trafikverket). Resonemanget förutsätter att cykelinfrastrukturen håller en vettig nivå och det gör den i Kalmar även om det fortfarande finns mycket att åtgärda. Se jämförelsen med andra kommuners olycksstatistik (Cykelbokslut 2014 sid 13-15) där Kalmar placerar sig i den bästa kategorin. Trafikrådet Trafikrådets verksamhet har legat på sparlåga under 2016 och trafikplanerings- och trafiksäkerhetsarbetet framåt är just nu under omdaning i samband med överflyttning av trafikfunktioner till samhällsbyggnadskontoret där de blir mer samlade. Hastighetsöversyn Under 2011 gjordes så kallade hastighetsöversyner där man utifrån olika parametrar såg över vilka hastigheter som bör finnas i olika typer av bebyggelse. Nya hastighetsgränser som infördes var 40 km/h och 60 km/h. Det övergripande målet med hastighetsöversynerna är att rädda liv och hastigheten är avgörande för trafiksäkerheten. Under 2014 skyltades bostadsområden inom Lindsdal, Smedby och Rinkabyholm om till 30 km/h. Även beslut om hastigheter i norra Kalmar tätort togs och omskyltningen påbörjades. Beslut om hastigheter i södra Kalmar tätort togs under 2015 och projekteringen av omskyltningen utfördes. Under 2015 arbetades ett förslag till hastighetsplan för Rockneby fram. Under 2016 påbörjades planering och projektering för Läckeby, Ljungbyholm, Trekanten, dessa områden inklusive Rockneby ska under 2017 behandlas politiskt och remissas till berörda. 20

Bra drift- och underhåll av cykelvägar Betyget i SCB:s medborgarundersökning för Kalmar kommun höjs något 2016 på området trafiksäkerhet men sänks en liten aning på belysning. Sänker lite mer på trygghet utomhus på kvällar och nätter. Underhåll och skötsel, snöröjning och tillgång till gång- och cykelvägar ligger på samma nivå, en nivå som ligger en bit över genomsnittet för alla undersökta kommuner. Mer om SCB-resultaten i detalj finns att läsa på sid 15. Möjligheten att ekonomiskt särredovisa övriga drift- och underhållsåtgärder för just gång -och cykelvägar har tidigare undersökts, men har visat sig svårt att göra med rimlig arbetsinsats. Vinterväghållning Sedan vintersäsongen 2012-2013 sprids flytande saltlake för att erhålla svart väg på delar av huvudcykelvägnätet. Vid mindre snöfall kan då plogning undvikas och därmed behovet av att grusa. Kommunen har en skyldighet att halkbekämpa och plogning innebär ökad halkrisk. I arbetet med att salta gång- och cykelvägar har Kalmar kommun kunnat minska på grusningen och i det också minskat på marginalen inför att halkrisk uppstår. Kommunen grusar senare och påbörjar sopning tidigare på våren men med risk att det kan uppstå besvär med halka. Att öka risken för halka är något som ska göras med försiktighet. Saltning innebär också mindre grusning. Det grus som läggs ligger kvar länge och blir allt mindre kantigt med mindre risk för punktering. Kalmar kommun använder dock alltid trumlat grus från bergkross. Det kan dock förekomma att privata fastighetsägare använder kantigare material. Trumlingen slipar av de vassa kanterna men det blir ändå inte riktigt lika runt som det naturgrus som fick användas tidigare, innan rullstensåsarna skyddades från exploatering. Grusning är enda alternativet vid temperaturer i vägbanan under cirka 5-6 minusgrader. Samma sak vid frosthalka och återfrysning vid olika väderlägen. Därför kommer problem med cykelpunkteringar att fortsätta skapa irritation hos en del invånare men allt eftersom fler och fler väljer punkteringsskyddade däck så minskar problematiken då dessa gör stor skillnad. Vinterväghållning är kostsamt och det behövs en balans kring maskin- och redskapsutnyttjande samt bemanning för vinterberedskap utifrån målbeskrivning. Införande av salt på vissa gång- och cykelvägar är en ökad kostnad och i början spreds salt endast på vardagskiftet av besparingsskäl. Numera är denna åtgärd införlivad i 24-timmarsberedskapen. Det innebär att vid halt väglag kan salt spridas redan innan morgonpendlarna letar sig ut på cykelbanorna. Det ökar säkerheten och komforten för cyklister och gångare men gör även arbetet med halkbekämpningen effektivare då man sprider saltlaken på i princip tomma cykelbanor. Det kan annars vara stora problem att mötas om det är mycket snövallar längs sidorna och cyklisten måste ta sig av banan för att traktorn ska kunna passera. Den saltlakespridare kommunen började använda var en traktordragen vagn som var svår att komma fram med och det gick långsammare. Den gav dock framgångar med att hålla vägen svart så därför har nu nästa steg tagits. Inför 2016 anskaffades en traktorhängd, avancerad saltspridare som kan programeras för olika bredder av vägar, mängd salt, med mera. Den nya kompakta lösningen gör att kommunens väghållare enklare och snabbare kan halkbekämpa gång- och cykelvägar. Inför anskaffandet av en traktorhängd saltspridare var saltsopning ett alternativ men valdes bort utifrån de avväganden som beskrivits ovan. 21

Nyanskaffad traktorhängd saltspridare för gång- och cykelvägar. Ökad framkomlighet och snabbare åtgärd. Traktordragen sopmaskin gör effektivt rent cykelbanor från grus på våren och från bland annat glassplitter under hela barmarkssäsongen. Beläggningsarbeten Alla gång- och cykelvägar är inventerade och Kalmar kommun har fortsatt framåt en förstärkt budget för förbättringsåtgärder. För 2017 planeras fortsatta upprustningsåtgärder av gång- och cykelvägnätet om än inte i samma omfattning som under 2016. Regelbunden omasfaltering av befintliga gång och cykelvägar är en nödvändighet för att hålla en hög komfortnivå, god trafiksäkerhet men också för att undvika tjälskador på vägkroppen som man annars kan få om man inte åtgärdar i tid. Livslängden på en beläggning är cirka 20-35 år men med tidigare budget på 300 tkr/år (inkl. gångbanor) innebar det en reell omloppstid på 130 år. För 2015 har dock reinvesteringspengar på 1,1 mkr budgeterats och för 2016 2,6 mkr. Detta för att också kunna åtgärda större skador i cykelvägarnas vägkropp p.g.a. uppträngande rötter, tjälskador etc. Det innebär att betydligt mer cykelbana repareras och nybeläggas, vilket innebär ett viktigt steg i riktning mot att på sikt komma tillrätta cykelbanornas standard. Kalmar kommun kunde 2015 summera till cirka 3,7 km åtåtgärdad gång- och cykelväg, vilket är 50 procent mer, jämfört med 2014, se tabell 1. 2016 har kommunen åtgärdat hela 7,1 km vilket är en fyrdubbling jämfört med åren 2010-2012. Allt fler avsnitt har ökade behov av reparation av vägkroppen i samband med asfalteringen. Detta gör att kvadratmeter priset stiger per bearbetad kvadratmeter. 22

Budget (kr) inkl. gångbanor 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 300 000 300 000 300 000 1 100 000 700 000 Totalt: Totalt: 1100 000 kr i reinvesteringspengar 2600 000 kr i reinvesterings pengar 400 085 (inga gångbanor belagda) 383 179 (inga gångbanor belagda) 509 573 (inga gångbanor belagda) 1 748 569 749 921 Kostnad (kr) Belagd yta (m2) 8165 6179 5521 varav 1 534 505 för gångoch cykelbanor och 214 064 för gångbanor. Varav 678 446 för gångoch cykelbanor och71 475 för gångbanor. Totalt: 15 382 Totalt: varav 14 472 för gång- och cykelbana och 910 för gångbanor. 6810 varav 6470 för gång- och cykelvägar och 340 för gångbanor. 1119000 2 855 000 10 168 23 544 Kostnad per enhet (kr/m2) Totalt: 114 49 62 92 Gång- och cykelbanor: 105 110 121 106 Gångbanor: 235 Vägmarkeringar 2016 nymålades några kompletterande sträckor huvudcykelled, inne i Kalmar, som uppfyller de kriterier för bredder som antogs av samhällsbyggnadsnämnden i juni 2013. Det gäller exempelvis stråket ut till Varvsholmen. Eftersom inte minst snöplogning vintertid innebär slitage, på framför allt de prefabricerade symbolerna som värms på med gasol, behövs dessa underhållas. Den kostnaden bedöms bli 40-50 tkr/år. 23

Här vid gång- och cykeltunneln under Gröndalsvägen har kommunen satsat på extra stor tydlighet med tanke på nedförsbacke, skymd kurva, blandning av gångare och cyklister och korsande trafik från tre håll. Kalmar kommuns första övergångsställe över en cykelbana. Denna nivå av tydlighet närmar sig nivån man finner i Nederländerna där man därtill oftast separerar gångtrafikanterna med en kantsten och höjdskillnad istället för med en linje vilket kräver mer resurser vid vinterväghållning. Belysning Under 2016 tog Kalmar kommuns kontaktcenter emot 235 unika felanmälningar som getts etiketten cykel. 80 av dessa handlade om belysningen vilket ger en andel på 34 procent av totalen jämfört med 24 procent år 2015, 27 procent år 2014 och 36 procent år 2013. En hel del av belysningsinfrastrukturen är föråldrad och i behov av upprustning vilket nu också sker successivt. Projekteringen pågår nu för att belysa de tiotalet gång och cykeltunnlar som ännu saknar belysning. Bild: Ny belysning längs Ståthållaregatan under 2016 och som bättre lyser upp även cykelbanan. 24

Nu är belysningen igång på gång-och cykelvägen mellan Smedby och Törneby. Även den nybyggda sträckan ner till Trafikverkets arbetsområde mot väg25 lyser. Nu är den nya belysningen på gång- och cykelvägen utmed Lorensbergsleden samt framför Unik i drift. I november färdigställdes projektet med ny belysning från Kalmar Sportcenter till sjukhuset och där det samtidigt sattes separat belysning för gång- och cykelvägen på sträckan utmed Ståthållaregatan. Sedan årsskiftet är den förstärkta övergångsbelysningen tänd i korsningen Fölehagsvägen- Flygplatsvägen (ingen bild på det.) Klotter Underhållsberget av gammalt klotter i bland annat gång- och cykeltunnlar är åtgärdat. Arbetet fortsätter, med en permanent resurs, för att kunna agera snabbt vid nytillkommet klotter. Vid minusgrader kan man dock normalt sett inte sanera porösa ytor som t.ex. betong på grund av risk för frostsprängning. Luftpumpar Ytterligare åtta manuella luftpumpar av samma modell som finns vid stationen har installerats under året på följande platser: Hagbynäs (utefter Ångloksleden) Vid nya polishuset (utefter Bergabanan) Skogsråets busshållplats (utefter Norra vägen) Funkabo fritidsgård. 25

Lindsdals fritidsgård Ljungbyholm centrum Smedby centrum Rinkabyholm centrum Utöver dessa finns ytterligare två likadana pumpar vid stationen samt fyra vid några av KIFABs fastigheter (Sportcentrum, Röda Ugglan, Kalmar Nyckel och Varvsholmen/Sykes). Det har tyvärr varit en hel del driftsstörningar på dessa pumpar som Kalmar kommun fortfarande jobbar tillsammans med leverantören för att koma tillrätta med. Pumparnas hela innanmäten byttes ut av leverantören i december. Utvärdering pågår. Kommunen erbjuder även cykelluft vid Stortorget, Falkenbergsskolan samt Kalmarsundsskolan. Där är det kompressorer som står innanför en vägg och med luftslang ut genom ett hål. Därtill erbjuder cykelhandlare, mackar och Landstinget luft på en rad platser. Samtliga pumpar visas i den nya cykelkartan i KALMAR-appen. Inga nya luftpumpar är just nu planerade för 2017 utan arbetet fokuseras på att få de existerande pumparna att fungera med färre driftstörningar. Trygghet Se om SCB:s medborgarundersökning på sidan 15 där en fråga handlar om upplevd trygghet utomhus. Trygghet utomhus handlar ofta om belysning. Se även avsnittet om säkra gång- och cykelvägar på sidan 13. Under året har belysning längs gång- och cykelvägar tillkommit exempelvis är belysningen nu igång på den nya gång-och cykelvägen mellan Smedby och Törneby. Mobility management Från april till november har mobility management-insatser genomförts enligt listan som följer. Det är totalt 6 (15 2015) på hela året. Minskningen beror på mindre bemanning under 2016. I viss mån kompenserades det genom en större satsning på marknadsföringen av cykellysekampanjen 2016. Event/kampanjer 9 april Medverkan med monter och bemanning på Hallå Hälsa-marknad på Guldfågeln arena. 16 april Medverkan med monter och bemanning på Skälby Vårmarknad. 1 sep-31 okt Hälsopendlingskampanj riktad till kommunanställda. Okt Cykellysekampanj syns du inte, finns du inte. Se särskilt stycke längre fram. 29 okt Medverkan med monter och bemanning på Friskis & Svettis Temadag Cykel. Nov Cykelhandlare bjöds in för att erbjuda cykelservice till kommunanställda under arbetstid. Genomfördes på Stadshusgården och hos socialförvaltningen (alla förvaltningar/bolag var inbjudna). 26

Hallå Hälsa-mässan på Guldfågeln Arena den 9 april De populära cykelkorgsöverdragen som delats ut till alla deltagare i trafikutbildande tipstävlingar i samband med event. De har även använts i samband med några gerilla-aktioner på Kvarnholmen. Bredvid syns ett profilerat reflexband som också är väldigt populärt att få i samband med event. Sociala medier Kommunens Facebook- och Twitterkonto har använts flitigt även under 2016 för att lyfta fram kommunens egna cykelevent, cykelvägsbyggnationer, tipsa om utrustning, inspirera till mer cykling, med mera. Exempel på Facebookinlägg. 27

Annonsering Marknadsförning av cykling i Kalmar har även detta år skett på Kvarnholmens parkeringsbiljetters baksida med texten BIKE TO SHOP BIKE TO WORK samt kommunvapnet och I bike KLR - bilden. Därtill en stor satsning på marknadsföring kring cykellysekampanjen. Exempel på annonseringen under cykellysekampanjen, här i form av webb-annons där dessa två bilder växlade. Cykellysekampanjen Informationsinsatser gjordes via olika plattformar för att nå ut till så många berörda som möjligt. På stadsbussarna annonserades i form av ett rullande bildspel om kampanjen under cirka en månad. På kommunens Facebook-sida och Instagram publicerades ett marknadsfört inlägg om kampanjen som i skrivande stund har nått ut till 20 683 personer, varav 448 har klickat på länken (6 december 2016). Därtill har kampanjen annonserats i tidningarna KalmarPosten och Nöjesnytt samt på internet hos 24Kalmar. Lokaltidningen Barometern gjorde ett reportage som publicerades den 21 oktober och även 24Kalmar har skrivit om kampanjen. Annonsering på bio sker under januari och februari 2017. För att mäta den långsiktiga effekten av cykellysekampanjerna jämförs räkningarna som utförts innan kampanjerna startat. Fram till och med 2013 noterades en förbättrad användningsfrekvens men de två senaste åren har den positiva trenden brutits. Nu ligger resultatet mer konstant sett år från år. Ungefär hälften av alla cyklister har både fram och baklyse som fungerar. Det som samtliga eftermätningar dock visar är en förbättrad användningsfrekvens direkt efter det att kampanjen genomförts jämfört med innan, varför kampanjen bör fortsätta arrangeras i någon form även kommande år. Kalmar kommun och Polisen i Kalmar jobbar för att alla cyklister ska använda lysen vid färd i mörker så kampanjens upplägg bör ses över för att kunna ta tydligare kliv framåt. Linda Almljung-Törngren håller i 2016 års modell av cykellysen som delades ut i samband med cykellysekampanjen. 28

Cykellyseanvändning 2011-2013 och 2015-2016 Cykellyseanvändning 2011-2013 och 2015-2016 100 80 60 40 20 0 21 35 48 48 46 Före kampanjen 100 80 60 40 20 0 62 53 56 61 55 Efter kampanjen 2011 2012 2013 2015 2016 2011 2012 2013 2015 2016 Cykellysekampanjen tillsammans med Polisen genomfördes hösten 2016 för femte gången. Cykelvägvisning och cykelkartor Den röd-vita vägvisningen är en omfattande stadsvägvisning för cykel som, när den är fullt utbyggd, kommer att omfatta det som i den antagna översiktsplanen definieras som Kalmar stad, det vill säga Kalmar, Lindsdal, Smedby och Rinkabyholm. Hösten 2016 skyltades Smedby i fas 3. Projekteringen av fas 4 omfattande Rinkabyholm är påbörjad. Cykelvägvisningen kan också ses som marknadsföring - ett sätt att ständigt lyfta fram cyklingen som resalternativ genom att den är proper, syns överallt och dessutom gör det enklare att ta sig fram och därtill veta hur långt man har till sitt mål. Cykelvägvisning nu även i Smedby sedan november 2016. 29

I slutet av året publicerades cykelkartan i KALMAR-appen efter ett utvecklingsarbete under hösten. I appen syns tydligt huvudcykelstråk (tjockare linje), lokala cykelstråk (smalare linje) samt rekommenderade stråk i blandtrafik (streckad linje). Där kan man även välja att se pumpar, serviceverkstäder samt cykeluthyrningsställen. Skärmdump från KALMAR-appen som numera också innehållerkommunens cykelkarta. Där kan man även välja att se pumpar, serviceverkstäder samt cykeluthyrningsställen. Den vanliga cykelkartan uppdaterades och nytrycktes under 2016. Kartan finns även att ladda ner som en pdf på hemsidan kalmar.se/cykel. En särskild variant gjordes i samarbete med kultur- och fritidsförvaltningen som beskrev deras sommaraktiviteter under namnet Summer Camp. Denna karta trycktes i 4 500 exemplar och spreds till barn- och ungdomar via skolorna inför sommarlovet. Tre nya kartblad med olika cykelutflyktsslingor producerades 2014 i samarbete med Destination Kalmar, i första hand för användning vid försäljning av deras cykelpaket (därtill finns redan bland annat skriften om Kalmarsundsleden för längre cykelturer). Under 2015 uppdaterades en av dessa kartor och kartan med den kortaste rundturen har utgått. Kvar finns nu en karta med en rund slinga norrut och en karta med en rund slinga söderut. 30

Den uppdaterade cykelkartan för 2016/2017. Alla cykelkartor 2010-2016 De båda varianterna av cykelutflyktskartor har uppdaterats under 2016. Sker i samverkan mellan Kalmar kommun och Destination Kalmar AB. Cykling till och från jobbet för kommunanställda Hälsopendlingskampanjen anordnades för andra året under 2016. Kalmar Cykelstad i samverkan med miljöstrategerna, friskvårdssamordnaren, Aktivt liv och energirådgivaren. 268 personer deltog år 2015 och 218 personer år 2016. Priserna var finare 2016 och kampanjperioden en månad längre för att öka chansen till varaktig förändring av resvanorna. Cykelservice för kommunanställda Vid ett tillfälle under hösten var det möjligt för kommunanställda kring stadshusgården respektive på socialförvaltningen att på egen bekostnad låta serva sin cykel medan man jobbade. Detta genom samarbete med Sportson som än så länge är den enda cykelhandlaren i Kalmar/Färjestaden som erbjuder mobil cykelverkstad. På sikt finns förhoppningen om att fler cykelhandlare erbjuder denna nya tjänst till såväl 31

kommunen, företag och organisationer då det kan ge cyklingen ökad status och att resor till och från jobbet sker med trafiksäkrare cyklar. Cykling i tjänsten för de kommunanställda Totalt har bland annat nära 400 specialröda tjänstecyklar av märket Pilen samt några tiotal elcyklar köpts in till de kommunala förvaltningarna under den gångna 6-årsperioden. Cyklarna används väldigt flitigt inom t.ex. hemtjänsten och i olika cykelpooler till exempel på stadshusgården. I kommunens Policy för möten och resor står att Gå eller cykla om möjligt och om avståndet är kortare än tre kilometer. Välj med fördel cykel/elcykel även vid längre sträckor och kombinera gärna med buss eller tåg. Prioriteringsmatris ur kommunens Policy för möten och resor. Trappan anger i vilken ordning resval bör prioriteras utifrån dess miljöpåverkan. Sociala, tidsmässiga eller ekonomiska skäl kan dock påverka. 250 200 150 100 50 maj sep 0 2014 2015 2016 Grafen visar antalet bokningar av socialförvaltningens 13 bokningsbara tjänstecyklar. Användning av tjänstecyklarna har ökat kraftigt efter flytten till Fabriksgatan sommaren 2014. Den påtagliga ökningen har fortsatt även 2015 och 2016 som synes liksom antalet cyklar som numera är 13 stycken (8 stycken 2015). Om man därtill räknar in vaktmästarens numera frekventa bokningar för postturer så skulle totalsiffran landa på 251 bokningar för september 2015. 32

Socialförvaltningens Adam Hjort-Ström använder numera cykel till en hel del av postrundorna och tycker det funkar perfekt. Cykelparkering En omfattande inventering av busshållplatserna genomfördess under 2014 i samverkan mellan kommunen och KLT. Ett tiotal hållplatser, med läge A och B, i norra Kalmar har försetts med cirka 300 nya cykelparkeringsplatser under 2015 och ytterligare drygt 200 under 2016 vid ytterligare ett tiotal hållplatser (oftast med både läge A och B). Dessa hållplatser ligger i Kalmar, Ljungbyholm, Lindsdal och Smedby. Ny cykelparkering vid hållplats Berga centrum och vid hållplats Funkabo (överfullt just denna morgon). Hållplatserna är valda med tanke på att de har ett stort antal på- och avstigande samt att det finns ett behov av cykelställ. På många platser har det helt saknats cykelställ. Utnyttjandet varierar från glest till välutnyttjat så här långt för de olika hållplatserna. Det är fler som fått längre till bussen i och med att linjerna har rätats ut för större turtäthet och snabbare färd. Att skapa fler cykelparkeringsplatser gynnar kombinationsresandet cykel och buss. En cykelparkering har byggts vid den nyinvigda pendeltågstationen i Trekanten. Den omfattar 62 cykelparkeringsplatser med samma typ av ställ som vid centralstationen och pendeltågstationen i Smedby. Ställ som medger säker cykelparkering med möjlighet att låsa fast ramen. På Kvarnholmen anlades i stort sett inga nya cykelparkeringar. Cykelställen på Södra långgatan är försenade och sattes upp i februari 2017 se kartan ovan. Därefter kan det eventuellt tillkomma ytterligare cykelställ enligt kartbilden. Däremot byttes den långa raden av ställ ut vid centralstationen under 2016 med ett litet tillägg av nya platser närmast stationshuset. Det handlar om ca 100 platser som nu har bytts till en liknande variant av cykelställ som redan finns i området. Den gör att cyklar inte kan välta på varandra, är 33

yteffektivt och gör det lättare att låsa fast cykelramen i stället. Återstår gör den del som ligger närmast utmed Olof Palmes gata. Under 2017 beräknas ett 70-tal nya cykelställsplatser kunna tillkomma i de centrala delarna av Kvarnholmen. Cykelparkering som rustats upp vid centralstationen. 34

Kvarnholmens cykelparkeringar - förändringar i antal och på vilka platser. 35

Möjlighet till felrapportering Under 2016 så har Kalmar kommun mottagit totalt 235 felanmälningar med etiketten Cykel (256 år 2015, 339 år 2014 och 255 år 2013). Av dessa så utgör 34 procent felanmälningar gällande belysning på cykelvägar. Här ser man en tydlig ökning från andelen 24 procent 2015. Dessa felanmälningar kommer in med ett ganska jämt flöde, dock mest på vår/höst och vinter. När det gäller siktproblem/vegetation så är det 17 procent av de totala felanmälningarna som hamnar under detta segment. Här finns allt från skymd sikt till träd och buskar som skymmer sikten vid cykelvägar. Nedan ser ni en sammanställning när det gäller totala antal anmälningar i de olika segmenten. Kategori Antal (2015 inom parentes) Trend Procent Belysning 80 (61) Ökning 34 procent Siktproblem/vegetation 39 (51) Minskning 17 procent Skyltfrågor 17 (33) Minskning 7 procent Asfalt/beläggning 32 (30) Stabilt 14 procent Krossat glas 18 (25) Minskning 8 procent Övrigt/städning 25 (24) Stabilt 10 procent Sandsopning 11 (18) Minskning 5 procent Vinterväghållning 10 (12) Stabilt 4 procent Klotter 3 (2) Stabilt 1 procent Totalt 235 100 procent Tabell: Kontaktcenters sammanställning av alla felanmälningar med etiketten cykel. Turismcykling, cykeltävlingar samt möjligheter att ta med cykel i kollektivtrafiken Utvecklingen av kommunen och hela Kalmarsundsregionen till en attraktiv och betydande cykelturismdestination är ett område med utvecklingspotential. Kanske finns klara synergier med den pågående satsningen på idrottsturism där Destination Kalmar har en stödjande roll. Du kan ta med cykel med kollektivtrafiken till och från Kalmar. Cykelfärjan mellan Färjestaden och Kalmar är ett säkert kort under den tid på året som trafiken är aktiv. Det funkar också bra om du väljer att åka Öresundståget mellan Köpenhamn och Kalmar, Krösatåget mellan Karlskrona-Emmaboda-Trekanten- Smedby-Kalmar eller med KLT:s gula regionbussar. (Däremot kan cykel ännu inte tas med på Kust till kusttåget till Göteborg, på Kustpilen till Linköping eller på Blekingetrafikens regionbuss mellan Kalmar och Karlskrona.) Man får ta med en cykel per person och tågvärden eller busschauffören avgör om platsen räcker till. Nackdelen än så länge är att man inte kan boka cykelplats i förväg. Man löser en biljett motsvarande skolungdom för cykeln. En kompakt, hopfällbar cykel kan hopvikt bäras med som handbagage utan kostnad på alla tåg och bussar, även i stadstrafiken. Destination Kalmar fått flertalet indikationer från besökare att det är besvärligt med cykel på buss då regionbussarna då de inte ta mer än två cyklar, så tillgängligheten är ganska liten. Detta är en utmaning för Öland i sin utveckling framåt att locka stora volymer cyklister, även de vill ha med egen cykel men utan egen bil. Internationellt finns flera leder på fastlandet med start i södra och västar Sverige som man vill sätta ihop med möjligheten att från vår sida ta sig över till ön. 36

De två varianterna av cykelutflyktskartor norrut respektive söderut uppdaterades och nytrycktes våren 2016. Det skedde åter i samarbete mellan projektet Kalmar Cykelstad och Destination Kalmar. I framtiden kan en digitalisering med interaktiva funktioner bli aktuellt. Krösatågen stannar nu även i Trekanten De nya pendeltågen, under namnet Krösatåget, har från december 2015 börjat stanna även i Trekanten vid dess nybyggda pendeltågstation. Cykelparkeringar anlades där i januari 2016 (29 platser på norra sidan och 33 på södra). Cyklar får tas med på Krösatågen och de placeras i tågets ena ände i ett cykelställ som rymmer tre cyklar. I nödfall kan ytterligare ett par cyklar placeras i tågets andra ände men det handlar alltså inte om några stora volymer. Cykel kan även tas med på Öresundstågen till Köpenhamn/Helsingör och på KLT:s gula regionbussar. Däremot inte på Kustpilentåget till Linköping, Kust till kust-tåget till Göteborg eller på Kustbussen till Karlskrona. Cykelfärjan Cykelfärjan Dessi trafikerar Kalmar och Färjestaden sedan 2011. Nuvarande avtal löper över fem år från 2014. Antal resande och medtagna cyklar varierar över åren och över året. En toppnotering av passagerarantal nåddes 2013 men under 2014, 2015 och även 2016 försämrades statistiken ytterligare något. Detta trots nya satsningar på marknadsföring. Andelen som tog med sig cyklar under 2016 utgjorde 36 procent, 2015 utgjorde de 35 procent och 2014 34 procent. Biljettsamarbete med KLT inleddes 2014. Trafiken drivs av Ressel Rederi AB och får finansiellt stöd av Mörbylånga kommun, Kalmar kommun samt Trafikverket. 45000 40000 35000 30000 25000 20000 15000 Passagerare Cyklar 10000 5000 0 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Statistik summerat årsvis för färjan Dessi. Källa: Ressel Rederi AB 20000 15000 10000 5000 0 april maj juni juli augusti september Passagerarstatistik månad för månad för färjan Dessi. Källa: Ressel Rederi AB 2011 2012 2013 2014 2015 37

De cykelvägvisade stråken till cykelfärjan har under 2016 förlängts upp till Svinövägen och ut till Norra vägen via Sylvanderparken. Sporttävlingar Destination Kalmar har arbetat framgångsrikt med att stötta etableringen av sportevenemang. 2016 var det sjätte året som JHWC genomförde Kalmar Grand Prix och tävlingen bidrar till att sätta Kalmar på sportcykelkartan. Cykelloppet samlade proffscyklister på en tempoloppsbana runt Kvarnholmen och lockade en stor publik av cykelintresserade. Det största sportevenemanget i Kalmar alla kategorier var Ironman som 2016 genomfördes för femte gången. Det är landets enda Ironmantävling på fulldistans. Även Ironman har bidragit stort till Kalmar som sportcykelstad. Även Kalmar MiniTri har säkert en viktig del i detta. Fler och bättre cykelvägar Totalt under 2016 har det byggts cirka 4500 m cykelbanor (inklusive ombyggnation av väg till bymiljöväg), bekostade både med i budgeten riktade projektmedel och med medel från kontot felande länkar. Det kan konstateras att det i år byggts mer cykelbana, inklusive bymiljöväg, än något annat av de fem senaste åren. Om man inte räknar in den lite speciella bymiljövägen, utan bara ser till separerad gång- och cykelbana, så landar siffran på 3400 m och det är likväl en rekordsiffra. Satsningar sker både inom och utanför staden. Ett exempel på stor satsning utanför staden den viktiga, gena kopplingen mellan Smedby och Rinkabyholm där den sista etappen med ny bro över väg 125 är Trafikverkets ansvar och färdigställs under 2017. Arbetet med att komplettera cykelvägnätet fortlöper stadigt och fler nya gång- och cykelvägar kommer byggas under 2017, exempelvis södra sidan av Esplanaden (se mer under ekonomiavsnittet). Gata Nybyggt 2016 Esplanaden norra sidan Lindövägen/Magistratsgatan/ Lindölundsgatan Svensknabbevägen Arenavägen Smedby-Rinkabyholm Smedbyvägen ombyggnation till bymiljöväg (2 minus 1-väg) Berga gården Ljusstaden, Lech Walesas gata Totalt 370 m 780 m 540 m 350 m 950 m 1 100 m 130 m 280 m 4 500 m 38

Motsvarande nybyggnadssiffror för cykelbana tidigare år är: 2015: 1 405 m 2014: 1 307 m 2013: 2 630 m 2012: 2 725 m Nybyggd gång- och cykelväg längs Esplanadens norra sida. Esplanadenprojektet är efterlängtat och fick försenad byggstart dels på grund av att byggnationen skulle synkroniseras med Kalmar Vattens omläggning av vatten och avloppsrör och dels p.g.a. att budgeterade medel inte visade sig räcka när miljöfarlig tjärasfalt påträffades vid provborrningar under projekteringen. Vid årsskiftet hade gång- och cykelbanan längs den norra sidan färdigställts och södra sidan byggs under första halvåret 2017. Lindövägen, Magistratsgatan och Lindölundsgatan är ett område med mycket skoltrafik både till Lindöskolan och till Kalmar Nyckel. Här finns nu en nybyggd bred, fin gång- och cykelbana. Detta höjer statusen rejält för gång- och cykeltrafiken i detta område. Första steget togs redan förra året med byggnation av gång- och cykelbana utmed Jutegatan. 39

Den genare kopplingen mellan Rinkabyholm och Smedby är nu byggd. Återstår gör Trafikverkets arbete med ny bro över E22/väg 25 och anslutningen till denna nybyggda cykelbana. Trafikverkets arbete i januari 2017 med byggnation av en ny gång- och cykelbro över E22/väg 25. Denna ansluter till en nybyggd gång-och cykelväg upp mot Smedby som gör kopplingen mellan Rinkabyholm och Smedby betydligt genare än tidigare. Bymiljöväg längs del av Smedbyvägen, s.k. 2 minus 1-väg. Det är den första i Kalmar kommun och den färdigställdes under hösten. Här fanns inte utrymme och möjlighet att anlägga en ordentlig gång- och cykelbana. Därför valdes denna för landet ännu ovanliga lösning och som på denna plats bedömdes lämplig. Satsningen verkar hittills ha fallit väl ut. 40

Breddning förbi busshållplats Röda Grind. Detta är något som successivt kommer att ske på en rad ställen där väderskydden inkräktar på gång- och cykelvägen. Justering av gång- och cykelbanan vid busshållplats Malmen (vid Norrgård) är ett av de ställen som kommer att prioriteras 2017. Flytt av väderskydd och belysningsstolpe så att gång- och cykelbanan istället kan passera bakom detsamma. Det ger färre konflikter mellan av- och påstigande bussresenärer och cyklister. Arbetet skedde i samband med byte till de nya svarta väderskydden. Foto: Gisela Hedqvist Arbetet med att bredda upp gång- och cykelbanorna i Dryaden på ömse sidor om Olof Palmes gata påbörjades under 2016. Där kommer även ny belysning att installeras. Denna insats kommer bland annat att underlätta för den framtida ökade cykeltrafiken till och från Linnéuniversitetet. Ytterligare kapacitetshöjande insatser kommer att behövas på sträckan fram till Skeppsbrogatan. 41

Referenser Detta bokslut kan också läsas på kalmar.se/cykel Troligen Kalmar kommuns och kanske regionens längsta cykelekipage. Elassisterad lastcykel med vagn med extra lång dragarm. Vagnen klarar laster på upp till 80 kg och kan till exempel lasta ett hopfällt 3x3 m eventtält. 42

Cykelbokslut 2016 Redaktör och skribent: Thomas Eidrup Text- och sifferunderlag: Mikael Kalin, Stina Hansson, Stefan Larsson, Helen Nordin, Tomas Lexinger, Håkan Olofsson, Jimmy Gummesson, Thomas Eidrup med flera från Kalmar kommun. Stefan Johnson från Destination Kalmar AB. Fredrik Robbertte från Ressel Rederi AB Layout omslag: Karin Holmåker Foto: Thomas Eidrup förutom fram- och baksida och där annat anges Utgivning i februari 2017 Kontaktpersoner för projektet Kalmar Cykelstad under 2017 Thomas Eidrup, projektledare, samhällsbyggnadskontoret, thomas.eidrup@kalmar.se, 0480-45 04 66 kalmar.se/cykel Felanmälan Kommunens kontaktcenter tar emot och vidarebefordrar felanmälan rörande glaskross, hål i asfaltbeläggningen, trasig belysning och liknande. E-post: kommun@kalmar.se Webbformulär: kalmar.se/fel Telefon: 0480-45 00 00

Mer information finns på www.kalmar.se/cykel 4