Cykelbokslut 2014 och blickar framåt

Transkript

1 Cykelbokslut 2014 och blickar framåt 1

2 Innehållsförteckning Sammanfattande ord sid 3 Inledning sid 4 Projekt Kalmar cykelstads styrgrupp sid 4 Projektets arbetsgrupp sid 4 Projektets ekonomi sid 5 Kommunens budget och mål sid 5 Utveckling av cykeltrafiken i Kalmar sid 9 Vad tycker cyklisterna? sid 11 Genomförda åtgärder och fortsatt arbete 2015 sid 12 Säkra gång- och cykelvägar sid 12 Bra drift- och underhåll av cykelvägar sid 16 Trygghet sid 21 Cykelevent och övrig kommunikation sid 21 Cykelparkering sid 27 Möjlighet till felrapportering sid 30 Turismcykling samt att ta med cykel i kollektivtrafiken sid 31 Cykelvägvisning och cykelkartor sid 33 Fler och bättre cykelvägar sid 35 Samarbete med andra organisationer sid 37 Utveckla det interna arbetet sid 38 Referenser och bilagor sid 38 Bild: Den hösten 2013 ombyggda och utökade cykelparkeringen vid stationen utnyttjas flitigt och behov finns av ännu fler cykelparkeringsplatser framöver. 2

3 Bild: Cykelpoolen på stadshusgården. Dags att ta av dubbdäcken i samband med vårservicen. Bild: Joakim Lantz, en av Kalmars alla flitiga cyklister! Foto: Sofie Backman Sammanfattande ord Året som gått har inneburit att Kalmar har tagit flera viktiga steg mot att bli en bättre cykelkommun och cykelstad. Ca 1,3 km ny cykelväg har byggts och flera nya cykelparkeringar har anlagts. Montering av ett omfattande skyltsystem för cykelvägvisning i Lindsdal pågår just nu. En rad olika cykelevent och cykeltävlingar har genomförts på gator, torg och köpcentrum vilket tillsammans med omfattande mediebevakning troligen ytterligare ökat medvetenheten kring cyklingens fördelar och potential i Kalmar. Med ökad andel cykling kan vi uppnå en bättre folkhälsa, en mer attraktiv och mindre bullrig stad med bättre luft och minskad miljöpåverkan. De nio fasta mätpunkterna som registrerar antalet förbipasserande cyklister visar att cykeltrafiken fortsätter att öka. Vi ser 17 procent ökning av cykeltrafiken i staden från 2012 till 2014 när man jämför kvartal tre för dessa tre år! Vi har flera viktiga utmaningar framför oss. Det handlar bl.a. om att få kollektivtrafiken och gångtrafiken att utvecklas hand i hand med cyklingen. Att kombinera t.ex. cykel och kollektivtrafik är något kalmarborna inte gör i speciellt stor utsträckning idag. Detta kommer nu att stimuleras genom satsningar på bättre cykelparkeringsmöjligheter vid busshållplatser med start i norra delen av staden. Vi behöver också jobba ytterligare med mobility management, d.v.s. att utifrån den infrastruktur och de möjligheter vi har påverka invånarnas attityder och resvanor i en mer hållbar riktning. Vi är involverade i en ansökningsprocess om ett nytt EUprojekt som kommer att fokusera på just detta. Ett fortsatt dilemma vi måste hantera är att vi har hyfsat god tillgång till nyinvesteringspengar men saknar en hel del pengar i rambudgeten för löpande drift- och underhåll, t.ex. omasfaltering. Vi måste också utveckla strategidokumenten kring trafikens utveckling för att göra tydliggöra inriktningen och göra arbetet ännu mer effektivt och mer konsekvent. Annette Andersson Kommundirektör 3

4 Inledning Bokslutet är uppbyggt på samma sätt som cykelboksluten 2011, 2012 och 2013 för enklast möjliga jämförbarhet. Det finns många insatsområden som gått framåt under 2014, en del saker som vi måste jobba vidare med och även många idéer om hur detta bör gå till. Just nu pågår arbetet med att ta fram ett nytt projektdirektiv som kan innebära att projektet vidgas till att omfatta även arbetet med gång- och kollektivtrafik. Därför innehåller detta bokslut inte riktigt lika mycket av konkreta beskrivningar för arbetet framåt som de tidigare. Projektet Kalmar cykelstads styrgrupp Fram till 2014 har styrgrupp för projektet Kalmar Cykelstad bestått av förvaltningscheferna för samhällsbyggnadskontoret och serviceförvaltningen samt chefen för mark- och planeringsenheten på kommunledningskontoret. Under 2014 och framåt utgör istället den nyinrättade planberedningen styrgrupp till detta och många andra projekt. Annette Andersson, kommundirektör fr.o.m. okt 2014 Kenneth Condrup, kommundirektör t.o.m. sep 2014 Björn Strimfors, stadsarkitekt och tidigare projekt- och exploateringsenheten, nu stadsarkitekt och planchef Per-Olof Johansson, plankoordinator Anette Karlsson, utredare och planberedningens sammankallande Benny Wennberg, förvaltningschef för serviceförvaltningen Rebecka Persson, förvaltningschef för samhällsbyggnadskontoret Pär Svanfeldt, exploateringschef fr.o.m. juni 2014 Projektets arbetsgrupp Arbetsgruppen har under 2014 bestått av följande medarbetare: Delprojektledare Josefin Bergquist, trafikplanerare på samhällsbyggnadskontoret Delprojektledare Mikael Kalin: infrastrukturstrateg på kommunledningskontorets projekt- och exploateringsenheten Delprojektledare och kommunikationsansvarig Thomas Eidrup, projektledare på serviceförvaltningen Delprojektledare Sofie Backman, tidigare EU-projektledare på serviceförvaltningen och medverkande i arbetsgruppen under första halvåret tills avslutet av projektet Access by cycling allmänt förkortat ABC-projektet. Därtill har Malin Vikman, projektadministratör på projekt- och exploateringsenheten varit med i arbetsgruppen under större delen av året. Utöver arbetsgruppen är det många andra viktiga personer/kompetenser som är involverade i planering, projektering, projektledning, byggnation och drift- och underhåll inom de tre nämnda förvaltningarna ovan. Detta är i högsta grad ett lagarbete på bredden och över förvaltningsgränserna. 4

5 Projektets ekonomi För 2014 har kommunfullmäktige anslagit extra medel (300 tkr) för beläggningsunderhåll för gång- och cykelvägar. Dessa medel har inneburit en höjd standard på gång- och cykelvägar. Sedan 2011 till halvårsskiftet 2014 fanns EU-projektet Access By Cycling (Från A till B med Cykel), som en del under paraplyprojektet Kalmar Cykelstad. Access By Cycling finansierades med EU-medel och har redovisats separat i den EU-redovisning som gjorts varje halvår. Projektet har pågått till och med juni 2014 och hur medlen fått användas har styrts av projektdokumentationen. Medlen gick främst till marknadsföring av cykelfrågor och beteendefrågor, d.v.s. mobility management. Projektet har också finansierat inköp av cykelbarometern vid Hansabron för ca 160 tkr. Inom projektet har man också genomfört en studieresa till Freiburg och Basel. I kommunens investeringsbudget finns medel avsatta för cykel i två budgetposter; felande länkar och cykelstrategi handlingsplan. Till felande länkar finns anslaget tkr 2014 och där finns också ej förbrukade medel överförda från tidigare år, så totalt har tkr funnits tillgängliga 2014 för detta projekt. Totalt har det använts tkr på byggnation av felande länkar under För cykelstrategi handlingsplan har 800 tkr varit anslaget för 2014 och där finns också ej förbrukade medel överförda från tidigare år, så totalt har tkr funnits tillgängliga 2014 för detta projekt. Totalt har det använts 344 tkr. Investeringen i cykelvägvisningssystemet i Lindsdal var planerad för 2014 men den omfattande beställningen gjordes i januari 2015 så kostnaderna belastar 2015 års budget. Det handlar om totalt ca 150 tkr inklusive monteringsarbetet. Överskjutande medel från KLIMP-perioden var 864 tkr vid årets början och av dessa har 204 tkr förbrukats till vägmarkeringar på gång- och cykelvägar, marknadsföringsinsatser, reparation av luftpumparna, omkostnader för cykelräkningsutrustningen m.m. Resterande medel följer projektet in i Bemanningssituationen på planerings-, projekterings- och produktionssidan gör att tillgängliga budgetposter inte förbrukats, vilket är ett dilemma när behoven av åtgärder samtidigt är stora. Ett annat problem för utvecklingen av cykelstaden Kalmar är att det inte finns någon långsiktig ekonomisk plan när det gäller driftsmedel/rambudget. Detta har också framförts tre år i rad i skrivelser från styrgruppen till budgetberedningen, som innehållit äskanden om utökad rambudget motsvarande den utökade ambitionen i cykelfrågorna. En utökad rambudget är en nödvändighet för att bl.a. de nya investeringarna ska kunna drift- och underhållas på ett rimligt sätt. Denna begäran har inte bifallits varken 2012, 2013 eller 2014, utöver de tillfälliga förstärkningarna av beläggningsunderhållsbudgeten. Kommunens budget och mål Måluppfyllelse 2014 Mål: Andelen resor med cykel och med kollektivtrafik ska öka. Uppföljning: Ingen statistik finns tillgänglig för att kunna följa upp detta specifikt för Den senaste, stora resvaneundersökningen (RVU) presenterades kring årsskiftet med statistik inhämtat genom en enkätundersökning våren Den visade bl.a. följande: 5

6 Bil är det oftast använda färdmedlet bland kommunens invånare. Även cykel är dock flitigt använt mer än hälften av invånarna cyklar åtminstone någon eller några gånger i veckan och närmare 30 % dagligen. Kollektivtrafiken är mindre flitigt utnyttjad, men 34 % kan ändå räknas som regelbundna kollektivresenärer som reser åtminstone någon eller några gånger i månaden. Kvinnornas cykelandel utgör 14% av alla deras resor medan männens cykelandel utgör 12 % (där cykeln är huvudfärdmedlet). Närmare 60 % av alla resor är under 5 km långa, 13 % är 5-10 km och drygt 25 % är resor som är längre än 10 km. Nästan alla kommuninvånare (93 %) har tillgång till en cykel, lägst i singelhushållen. Lägst andel (84%) finns i Norrliden/Berga. Mindre än 1 % av det totala antalet resor är kombinationsresor där man byter från cykel till kollektivtrafik och även resor där man byter från samåkning i bil till kollektivt (t.ex. blir skjutsad till hållplats/station) utgör under 1 %. 60 % av de förvärvsarbetandes resor till arbetet görs med bil och bara 6 % med kollektivtrafik. Totalt 23 % cyklar och 9 % går. Kvinnor har en högre andel korta resor och ett större resande till fritidsärende, för inköp eller för att hämta och lämna barn. Bland boende i Kalmar (18+ år) uppger närmare var tredje att de vill minska sitt bilåkande. Totalt 14 % är bilanvändare som vill minska sitt bilåkande och redan provat att ersätta bilresor med andra alternativ, eller åtminstone har tankar på hur det ska gå till. Ytterligare 15 % uttrycker en viss ambition att minska sitt bilresande, men har inga konkreta planer på hur. Störst andel bilister som har någon form av vilja eller ambition att dra ned på sitt bilåkande finns i Ljungbyholm, Trekanten och Lindsdal. Däremot ser vi nästan inga skillnader mellan könen i detta avseende. Attityder till nuvarande bilanvändning och inställning till att förändra bilåkandet Tabell: Attityder till nuvarande bilanvändning och inställning till att förändra bilåkandet. Figuren visar andelarna av de svarande (kommuninvånare, år) som valt respektive svarsalternativ. (n=4135kommuninv år). 6

7 Indirekt mål: Cykeltrafiken i Kalmar stad ska 2015 ha ökat med 15 procent jämfört med 2012 års siffror. Uppföljning: Cykeltrafiken 2014 har ökat med 17 procent jämfört med 2012 års siffror, under kvartal 3. Mål: Projektet Kalmar cykelstad ska fortsatt placera Kalmar högt i nationell rankning av cykelstäder. Uppföljning: Under 2014 deltog Kalmar i SCB:s medborgarundersökning. Denna visar att kommunen ligger över genomsnittet men inte i det absoluta toppskiktet utifrån medborgarnas nöjdhetsindex. Läs mer på sidan 11. Företaget Trivector genomförde en undersökning för att kunna ranka kommunernas arbete med hållbar trafik SHIFT Den presenterades under Almedalsveckan sommaren Kalmar placerade sig på plats 34 av total 36 städer med mer än invånare i centralorten. Mål för 2015 i kommunens budget I Kalmar kommuns budget för 2015 med planering för står följande att läsa: Miljövänliga transporter I Kalmar ska vi utveckla transportsystem som är långsiktigt hållbara, snabba, miljövänliga och effektiva. Vår satsning på mötesstationer och pendeltåg är en viktig del i detta arbete. Vi ska hitta former för en samexistens mellan trafikslagen där vart och ett fyller sin uppgift på sin plats. Vi ska arbeta för att öka transporter med cykel och kollektivtrafik men i vårt glest befolkade omland kommer bilen även i framtiden att vara ett viktigt transportmedel. Vi ska jobba på bred front för att stimulera bilägare att välja förnyelsebara bränslen. Vi ska bekämpa utsläppen och inte bilarna. Kvarnholmen har i dag nästan parkeringsplatser, när nu stadskärnan förtätas måste antalet parkeringsplatser behållas. Kalmar kommun ska vara en fossilbränslefri kommun I regional samverkan ska vi skapa hållbara transporter och en samhällsplanering som ger god tillgänglighet och minskat transportbehov. Att kollektivtrafiken ökar är en förutsättning för att minska våra fossila koldioxidutsläpp. Cykelkommunen Kalmar Arbetet med att utveckla cykelstaden Kalmar ska fortsätta och uppdraget förlängs nu fram till mars Vi ska fortsatta att mäta cykeltrafiken, skapa fler och säkra cykelvägar inte minst till våra skolor, bygga bort felande länkar, skapa säkra cykelparkeringar, utveckla huvudcykelvägnätet, med mera. Projektet Kalmar cykelstad, som omfattar hela kommunen, ska fortsatt placera Kalmar högt i nationell rankning av cykelstäder. Cykelarbetet ska ses som en del i arbetet med olika trafikslag. Mål 2015 Kalmar kommun ska vara en fossilbränslefri kommun år Cykeltrafiken ska årligen öka. Resandet med kollektivtrafik ska årligen öka. 7

8 Övergripande extern uppföljning I ett PM visas resultatet för Kalmar i rankningen av städers arbete med hållbara transporter, benämnt SHIFT Rankningen gjordes under våren/sommaren 2014 och den totala rankningen presenterades under Almedalsveckan i Visby i juli Kalmar hamnade då på plats 34 i Sverige. Alla städer med över invånare i centralorten deltog, d.v.s. alla som blev inbjudna att delta, totalt 36 städer. För de två specifika cykelparametrarna ligger Kalmar på mediannivån men på de flesta övriga parametrar ligger Kalmar under densamma. Cykelstaden i översiktsplanen Kalmar kommuns översiktsplan, i kombination med målet om fossilbränslefri region 2030 uppgraderar cykelns roll i transportsystemet. Cykel- och gångtrafikanter är tillsammans med kollektivtrafikresenärer de prioriterade trafikantgrupperna. Goda möjligheter för cykling lyfts fram som en nyckelfaktor för ett mer hållbart resande. I tabellen nedan redovisas de åtgärder som beskrivs i översiktsplanen samt hur vi ligger till i arbetet. Genomfört Pågår Ej påbörjat Ställningstagande/åtgärd Status Kommentar Utveckla ett övergripande cykelvägnät mellan Regional cykelstrategi är under framtagande. byarna och större målpunkter. Prioritera cykelvägnät Skäggenäshalvön- Rockneby-Läckeby-Lindsdal. Åtgärdsvalsstudie för väg 592 Rockneby Revsudden pågår. Ny gcväg utmed Lindsdalsvägen. Prioritera cykelvägnät Trekanten-Kalmar stad. Gång- och cykelväg utmed Smedbyvägen är under projektering. Prioritera cykelvägnät Loverslund-Hagby- Vassmolösa-Ljungbyholm. Utveckla Förlösavägen som bygata med förbättringar för oskyddade trafikanter. Arbeta för att cykelhuvudvägnätet får en hög standard, där cyklister och fotgängare har högsta prioritet i korsningspunkter. Felande länk Ljungbyholm Ångloksleden är under utredning. Målningsarbete och korsningsåtgärder genomförda under Utveckla attraktiva stråk för gående och cyklister till och från Skärgårdsparken och längs kusten. Ge Mörevägen i Ljungbyholm ny gestaltning med bl.a. en gång- och cykelväg. Ta fram parkeringsnorm för cyklar och att trygga och attraktiva cykelparkeringar finns nära de större målpunkterna. Genomföra aktiviteter som uppmuntrar till cykling regelbundet Genomfört. En ny parkeringsnorm är under framtagande. Denna inkluderar cykel. Nio event genomförda under

9 Antal cykelpassager Fortsatt uppföljningsarbete Under våren 2015 deltar kommunen i Cykelfrämjandets kommunvelometer. En enkätundersökning som kommer att ge en kompletterande bild av hur kommunen ligger till i just cykelarbetet i förhållande till några tiotals andra kommuner med uttalade cykelambitioner. Utveckling av cykeltrafiken i Kalmar Kalmar fortsätter att mäta cykeltrafiken runt om i staden med de 8 mätstationer som sattes upp 2012, samt med den publika cykelbarometer som kom på plats i juni Dessa mätstationer mäter cykeltrafiken dygnet runt, året runt. En sammanställning av mätdata för 2014 kan ses i diagrammet nedan Sammanställning cykeltrafik Kalmar Norra vägen Norra vägen Kyrkogården Ångloksleden Polishuset Ängöleden Fredriksskansg. Tullbron Södra vägen Hansa bron Diagram: Totalt antal passager per månad och mätstation i Kalmar. Källa: Kalmar kommun. I följande diagram redovisas siffrorna från 2012, 2013 och Jämförbara data finns för radarmätstationerna mellan vecka 17 och 52. Vid en jämförelse mellan 2014 års siffror och 2012 års siffror, med just de aktuella veckorna, har det totala antalet cykelrörelser ökat med 29 procent (i dessa siffror ingår inte trafiken på Hansa bron). Vad gäller trafiken på Hansa bron så ser vi en minskning när vi jämför siffrorna för kvartal 3 mellan åren 2013 och En orsak skulle kunna vara dam-em i fotboll som pågick kvartal med väldigt höga publiksiffror och mycket cykeltrafik. Men ser vi till hela den jäm- 9

10 förbara perioden (veckorna 25-52) så har cykeltrafiken över bron ökat med 1 procent mellan dessa två år Jämförelse av totala antalet cykelpassager, per månad i Kalmar Diagram: Jämförelse av totala antalet cykelpassager för åren Hansabron ingår inte då mätningen påbörjades där först Källa: Kalmar kommun De sista tre vintermånaderna under 2013 och 2014 var betydligt mildare jämfört med samma period 2012, vilket märks i cykelstatistiken. En mer rättvisande bild ges därför om man jämför kvartal 3 (juli-september) år från år enligt följande diagram. Detta eftersom väderförhållandena då är mer likvärdiga. Kvartal två tas inte med eftersom statistik saknas från det kvartalet för startåret Vid jämförelse av statistik från kvartal 3 ser man att cykeltrafiken i Kalmar har ökat med 17 procent mellan år , se diagram 3. Målet har varit att öka med 15 procent från 2012 t.o.m så målet är alltså redan uppnått! Det krävs dock statistik från fler år för att kunna säkerställa trenden Kvartalsjämförelse för cykeltrafik Kalmar %! Diagram: Jämförelse kvartalsvis i Kalmar Kvartal tre (juli-september) är det mest relevanta att jämföra år från år eftersom hur tuff vintern är inte påverkar och då vi denna period har siffror ända från Hansabron ingår inte här då mätningarna där påbörjades först Källa: Kalmar kommun 10

11 Betygsindex Vad tycker cyklisterna? Varje år gör Statistiska Centralbyrån (SCB) en medborgarundersökning där kommuners invånare får uttala sig om hur man upplever kvalitén på den kommunala servicen. Betyget för Kalmar kommun för verksamhetsområdet gång- och cykelvägar har sammantaget minskat något, från 60 till 57 (på en 100-gradig skala) mellan 2012 och 2013 och betyget ligger kvar på 57 även Medelbetyget för samtliga 129 kommuner i undersökningen är 54. Både kvinnor och män ger även 2014 ungefär samma betyg, men däremot varierar bedömningarna över ålder. De yngsta (18 24 år) ger högst betyg (63) liksom 2013 men de som ger lägst betyg har skiftat från gruppen 55 år och uppåt för 2013 till gruppen år för 2014 (53). Övriga åldersgrupper ligger ungefär lika runt 57. Nöjd-Medborgar-Index år (SCB) Diagram: Nöjd-Medborgar-Index (NMI) Kalmar kommun sänker 2014 nöjdhetsindex något på områdena belysning samt underhåll och skötsel. Man bibehåller index för snöröjning, trafiksäkerheten tillgången till gång- och cykelvägar samt ökar något vad gäller trygghet utomhus (ej specifikt på gång- och cykelvägar). 11

12 Nöjd-Medborgar-Index år prioriteringsmatris (SCB) Diagram: Nöjd-Medborgar-Index (NMI) Prioriteringsmatris för Kalmar kommun. Hösten 2014 Gång- och cykelvägar bedöms av SCB vara det insatsområde som tillsammans med miljöarbete kan ge störst effekt om man prioriterar just dessa områden, förutsatt att målet är att få ännu nöjdare kommuninvånare. Genomförda åtgärder och fortsatt arbete 2015 Säkra gång- och cykelvägar För att få en bättre bild av hur många olyckor som sker, var de sker, samt hur allvarliga de är, har samhällsbyggnadskontoret sammanställt den information som ligger i STRADA (Swedish TRaffic Accident Data Aquisition). STRADA är en databas där både Polisen och sjukvården rapporterar skador som skett i trafiken års siffror är missvisande med tanke på problem i polisens rapportering är värre än många år, märk väl att dessa siffror är preliminära då STRADA inte hunnit få in de sista siffrorna för året på grund av fördröjning i rapportering och sekretessordning. 12

13 Cykelolyckor i Kalmar kommun Dödsolyckor Svåra olyckor Lindriga olyckor Tabell: Cykelolyckor i Kalmar kommun Källa: STRADA När man studerar STRADA, ser man var olyckor mellan cyklister och motorfordon sker och då ser man också de vägsträckor som är extra utsatta. Där kan vi se att de allvarligaste olyckorna sker vid fyrvägskorsningar och att cirkulationsplatser leder till många, men lindriga cykelolyckor. Många olyckor sker också vid övergångsställen där bilister och oskyddade trafikanter möts. I konsulten Krister Spolanders rapport Cykel och cykelsäkerhet från april 2014 (finansierad av försäkringsbolaget if och Trafikverket och med Cykelfrämjandet som uppdragsgivare) ligger Kalmar ändå i den gröna kategorin med lägst olyckstal, både när det gäller singelolyckor och när det gäller kollisionsolyckor. Bild: En god vinterväghållning av gång- och cykelbanor och andra stråk som nyttjas frekvent av cyklister är en viktig faktor för säker cykling vintertid. På bilden röjs Norra vägen där den korsar E22:an. 13

14 Tabell: De 51 kommunerna i tre grupper efter antalet skadade i singelolyckor per miljon cykelresor 2011 och Obs, bokstavsordning inom respektive grupp. Antal skadade i singelolyckor per miljoner cykelresor. I den gröna gruppen är antalet skadade i singelolyckor drygt 8 per miljoner cykelresor. Motsvarande i den gula och röda är drygt 20 respektive drygt 43. Tabell: De 51 kommunerna i tre grupper efter antalet skadade i flerpartsolyckor per miljon cykelresor 2011 och Obs, bokstavsordning inom respektive grupp. I den gröna gruppen är antalet skadade i flerpartsolyckor 2,5 per miljoner cykelresor. Motsvarande i den gula och röda är 5,3 respektive 10,8. 14

15 Cykelns procentuella andel av personresorna Tabell: Cykelns procentuella andel av personresorna i de tre grupperna av städer. Här redovisas enbart städer som ligger i samma grupp för både singel- och flerpartsolyckor (M = vägt medelvärde i respektive grupp). De städer som har högst andel cykling har spännande nog de lägsta olyckstalen (gröna gruppen från de gröna tabellerna). Diagrammet ovan redovisar enbart de kommuner som ligger i samma grupp för både singel- som flerpartsolyckor. Krister Spolander skriver i rapporten: I de trafiksäkraste kommunerna är andelen cykelresor sju gånger större än i den sämsta gruppen, en ovanligt stor skillnad för liknande sammanhang. Skillnaden sammanhänger sannolikt med infrastruktur, drift och underhåll i en dynamisk process. Bra cykelinfrastruktur leder till att fler använder cykel. Och ju fler som använder cykel desto mer motiveras kommunen att förbättra cykelinfrastrukturen ytterligare och att hålla en hög standard på drift och underhåll, inklusive vinterväghållning och halkbekämpning. I processens förlängning minskar detta risken för såväl kollisions- som singelolyckor samtidigt som cyklandet ökar. Trafikrådet Trafikrådet skapades 2011 och består av representanter från samhällsbyggnadskontoret, barnoch ungdomsförvaltningen, serviceförvaltningen (TME), kommunledningskontoret (brandkåren), kultur- och fritidsförvaltningen, Polisen i Kalmar samt NTF. Trafikrådet har under året anordnat en frågetävling om trafiksäkerhet och lottat ut en cykel bland de som hade alla rätt. Hastighetsöversyn Under 2011 gjordes en hastighetsöversyn där man tittade över vilka hastigheter vi bör ha i olika typer av bebyggelse. Dokumentet ska anses som vägledande. Under 2014 skyltades bostadsområden inom Lindsdal, Smedby, Rinkabyholm om till 30 kilometer per timme. Beslut 15

16 togs även om att norra delen av Kalmar skall få nya hastigheter i bostadsområden samt på huvudvägnätet. Fortsatt arbete Trafikrådet kommer under 2015 att ta fram en handlingsplan om hur vi skall förbättra beteendet hos trafikanterna under denna mandatperiod. Det kommer att ske omskyltning av hastighetsgränserna, enligt hastighetsöversynen, i norra Kalmar under våren Därefter fortsätter arbetet med att få beslut om hastighetsförändring i södra Kalmar och hastighetsöversyn i kommunens övriga orter. Bra drift- och underhåll av cykelvägar Betyget i SCB:s medborgarundersökning för belysning samt underhåll och skötsel av gångoch cykelvägar minskade en liten aning medan det för vinterväghållning och trafiksäkerhet ligger på samma nivå som Mer om SCB-resultaten i detalj finns att läsa på sid 11. Möjligheten att ekonomiskt särredovisa övriga drift- och underhållsåtgärder för just gång -och cykelvägar har tidigare undersökts, men har visat sig svårt att göra med rimlig arbetsinsats. Bild: Sopning i lövfällningsperioden - oktober

17 Miljoner kronor Vinterväghållning Vintersäsongen spreds saltlake på delar av huvudcykelvägnätet endast på dagskiftet av besparingsskäl. Till vintersäsongen återinfördes (likt ) jourberedskap för personal till saltlakespridaren. För säsongen fortsätter denna beredskap. Det innebär att vid halt väglag kan salt spridas på gång- och cykelvägarna redan innan morgonpendlarna letar sig ut på cykelbanorna. Det ökar säkerheten och komforten för cyklister och gångare men gör även arbetet med halkbekämpningen effektivare då man sprider saltlaken på i princip tomma cykelbanor. Det kan annars vara stora problem att mötas om det är mycket snövallar längs sidorna och cyklisten måste ta sig av banan för att traktorn ska kunna passera. Saltning innebär också mindre grusning. Det grus som läggs ligger kvar länge och blir allt mindre kantigt med mindre risk för punktering. Man använder dock alltid tumlat grus från bergkross. Tumlingen slipar av de vassa kanterna men det blir ändå inte riktigt lika runt som det naturgrus som fick användas tidigare. För att få en uppfattning om vilka år som varit tuffast och mest kostsamma redovisas här totalkostnaderna för vinterväghållningen sedan Tyvärr går det inte att bryta ut vinterväghållningen av gång- och cykelvägar specifikt och tyvärr ser man heller inte hur vintersäsongerna förhåller sig till varandra då årsskiftena skär mitt i. 20,0 18,0 16,0 14,0 Kostnader vinterväghållning 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0, Årskostnad 3,6 4,0 9,1 5,0 3,1 6,1 18,2 11,1 11,2 12,7 Gul linje: medelvärde Röd linje: medelvärde Grön linje: medelvärde Svart linje: budgetvärde för respektive år (budgeten har sedan 2004 varit från ca 3,5 mkr upp till knapp 4 mkr. Höjdes 2013 till 7 mkr 17

18 Sopning Att cykelbanorna hålls fria från grenar, stenar, och inte minst glassplitter är oerhört viktigt för hög komfort och hög trafiksäkerhet. Inköpet av en ny mindre sopmaskin 2013, har effektiviserat arbetet med renhållning av gator, torgytor och cykelbanor i centrala Kalmar. Även cykelbanorna ca en kilometer ut från Kvarnholmen sopas nu med denna maskin. Det har i sin tur medfört att övriga sopmaskiner kunnat användas mer frekvent än tidigare utanför stadskärnan, även på cykelbanorna. Konsekvensen är att frekvensen på sopningsinsatserna ökat betydligt, exempelvis från 2-3 gånger i månaden till 2-3 gånger i veckan i de mest centrala delarna. Dessutom kan felanmälningar rörande glaskross på gång- och cykelvägar hanteras ännu mer skyndsamt än tidigare. Beläggningsarbeten Regelbunden omasfaltering av befintliga gång och cykelvägar är likaså det en nödvändighet för att hålla en hög komfortnivå och god trafiksäkerhet. Livslängden på en beläggning är ca år men med dagens budget på 300 tkr/år (inkl. gångbanor) innebär det en reell omloppstid på 130 år. Dessutom fram tills nu saknats reinvesteringspengar för att åtgärda större skador i cykelvägarnas vägkropp p.g.a. uppträngande rötter, tjälskador etc. Kalmar kommuns budget på 300 tkr för omasfaltering av gång- och cykelvägar samt rena gångbanor fick genom ett politiskt tilläggsbeslut under 2013 en förstärkning på 800 tkr extra och blev då totalt 1,1 mkr. Detta räckte till ca 5 km gång- och cykelväg, vilket är mer än en fördubbling mot 2012, se tabell 1. År 2014 gavs ett extra anslag på 400 tkr varvid budgeten landade på 700 tkr. År 2015 har istället budgeterats 1,1 mkr i reinvesteringspengar i investeringsbudgeten till reparation av cykelbanors vägkroppar före omasfaltering och planen är att den summan ska finnas tillgänglig även under påföljande år. Detta är ett viktigt steg i riktning mot att på sikt komma tillrätta cykelbanornas standard. En stor anledning till att kostnaden per kvadratmeter ökat är att indexökningen på asfaltsbeläggningar stiger kraftigt på grund av bindemedelspriserna (oljan). En annan anledning är att allt fler avsnitt har stora behov av reparation av vägkroppen. Då reinvesteringspengar saknats har detta belastat beläggningsbudgeten och dragit upp kvadratmeterpriset och därmed dragit ned antalet belagda kvadratmeter. Bild: Trottoaren längs Jutegatan blev under slutet av 2014 ombyggd och breddad till gång- och cykelbana. 18

19 Budget (kr) inkl. gångbanor Kostnad (kr) (inga gångbanor belagda) (inga gångbanor belagda) (inga gångbanor belagda) Belagd yta (m2) Kostnad per enhet (kr/m2) Totalt: varav för gångoch cykelbanor och för gångbanor. Totalt: varav för gångoch cykelbana och 910 för gångbanor. Totalt: 114 Gång- och cykelbanor: 106 Gångbanor: 235 Tabell: Budget, kostnader och belagd yta mellan Källa: Kalmar kommun Totalt: Varav för gång- och cykelbanor och för gångbanor. Totalt: 6810 varav 6470 för gång- och cykelvägar och 340 för gångbanor. 300 (+ 1,1 mkr i reinvesteringspengar till reparation av vägkroppar före omasfaltering) Redovisas i cykelbok-slut 2015 Redovisas i cykelbokslut Redovisas i cykelbokslut 2015 Vägmarkeringar Den ordinarie budgeten på 200 tkr för alla typer av vägmarkeringar räcker sällan till annat än det som är allra mest prioriterat ur trafiksäkerhetssynpunkt, d.v.s. stopplinjer samt markeringar för övergångsställen etc. Genom Kalmar Cykelstads tillfälliga pengar kunde en stor uppryckning göras 2013 på sträckor där linjer och symboler på gång- och cykelvägar slitits ut. Dessutom nymålades vissa huvudcykelleder som uppfyller de kriterier för bredder som antogs av samhällsbyggnadsnämnden i juni Under 2014 gjordes kompletterande insatser på huvudcykelvägnätet med sammanlagt 1785 m ny linje, 94 pilar, 47 cykelsymboler och 42 gångsymboler. Detta innebär att merparten av huvudcykelvägnätet nu har vägmarkeringar där bredden är minst 3 m. En sträcka från Skälby och en bit söderut längs Bergabanan håller dock bara 2,5 m trots att den nu har vägmarkeringar och det fungerar inte så bra. Denna sträcka kommer att behöva breddas upp för att fungera tillfredsställande vilket också påpekats i en nyligen genomförd utredning av situationen längs hela Bergabanan. 19

20 Eftersom inte minst snöplogning vintertid innebär slitage, på framför allt de prefabricerade symbolerna som värms på med gasol, behövs dessa underhållas. Den kostnaden bedöms bli tkr/år, vilket saknas i driftbudgeten. Belysning Under året har belysning tillkommit i den norra gång- och cykeltunneln under Ölandsleden, i två gång- och cykeltunnlar i Smedby, längs cykelvägen till idrottsplatsen i Halltorp samt en bit av en gång- & cykelväg till skolan i Halltorp. I statistiken ser vi att belysning är det som felanmäls allra mest när det handlar om cykel, 90 av totalt 339 felanmälningar. Det innebär 27 procent av totalen jämfört med 36 procent år Klotter Underhållsberget av gammalt klotter i bland annat gång- och cykeltunnlar är åtgärdat. Arbetet fortsätter, med en permanent resurs, för att kunna agera snabbt vid nytillkommet klotter. Vid minusgrader kan man dock normalt sett inte sanera porösa ytor som t.ex. betong på grund av risk för frostsprängning. Det finns fortfarande en del klotter kvar på Trafikverkets anläggningar. GC-tunneln i Skälby har åtgärdats men tunnlar vid t.ex. Svinö och Rinkabyholm återstår. En fortsatt dialog måste föras med Trafikverket angående dessa saneringsbehov. Luftpumpar Arbetet med att installera två manuella cykelluftpumpar vid tågstationen genomfördes Efter att de varit i drift i 1,5 år ser vi nu att de fungerar tillfredsställande och tre nya likadana pumpar har just köpts in för installation Länssjukhuset har under 2014 installerat en kompressordriven luftpump vid landstingshuset och en likadan intill akutmottagningen vid länssjukhuset. Detta tillsammans med införskaffandet av några profilerade Pilencyklar till landstingshuset för tjänsteresor är en del i landstingets nysatsning på förebyggande hälsoarbete. Bild: En av de två, nya kompressordrivna pumpar som Landstinget i Kalmar län installerade i Kalmar under Fler pumpar har därtill installerats på andra håll i länet i landstingets regi. 20

21 Fortsatt arbete Eftersom budget för beläggningsarbete inte följer med indexhöjningarna och eftersom det ännu inte finns särskilda reinvesteringspengar kommer underhållsberget att öka i storlek. Enligt revisionsrapport behövs 1,1 miljoner kronor årligen till beläggningsarbeten på gång- och cykelvägar, inkl. gångbanor, för att hålla en acceptabel standard och minska underhållscykeln från 130 till 35 år. En hård vinter med stora skador på vägnätet riskerar dessutom att reducera den knappa budgeten då kapitalförstörelsen blir betydligt större om man inte snabbt åtgärdar vägar och gator framför gång- och cykelvägar. Därför bör man undersöka om inte beläggningsbudgeten kan ökas tillsammans med den nu gjorda satsningen i reinvesteringsbudgeten. Som vi nämnde redan i cykelbokslutet 2011 har vi en haltande driftsbudget. Det är inte bara beläggningsbudgeten som måste höjas, utan även budgeten för vinterväghållning (en till traktor med saltlakespridare skulle behövas) och drift och underhåll av nya investeringar såsom den nya cykelvägvisningen, cykelluftstationerna och alla permanenta cykelräkningsutrustningar. Två nya, manuella cykelpumpar installeras våren 2015 utefter de två viktiga, gena cykelstråken Ångloksleden (i höjd med Hagbynäs) samt Bergabanan (vid nya polishuset). En tredje pump installeras under hösten. Trygghet Se SCB:s medborgarundersökning på sidan 11 i cykelbokslutet där en fråga handlar om upplevd trygghet utomhus. Trygghet utomhus handlar ofta om belysning. Se även avsnittet om säkra gång- och cykelvägar på sidan 12. Fortsatt arbete Samhällsbyggnadskontoret kommer att slutföra belysningsprogrammet under I och med anslaget med 1 miljon årligen för belysning på landsbygden kommer cykelvägar i bland annat Ljungbyholm att förses med belysning. Cykelevent och övrig kommunikation Facebook och Twitter Kommunens Facebook- och Twitterkonto har använts mycket flitigt även under 2014 för att lyfta fram kommunens egna cykelevent, cykelvägsbyggnationer, tipsa om utrustning och dyl, allmänt inspirera till mer cykling etc. Ett av de uppmärksammade inläggen handlade om hur man får cykla på Larmgatan. Inläggen genererar ofta mellan 50 och 100 gillanden och ofta flera kommentarer, vilka alltid besvaras. 21

22 Bild: Det är inte alldeles självklart hur man får cykla på Larmgatan enligt upprepade synpunkter från bilister. Det är tillåtet att cykla även norrut mot bilarnas färdriktning, dock i gångfart eftersom det är en gångfartsgata. Annonsering Marknadsförning av cykling i Kalmar har även detta år skett på Kvarnholmens parkeringsbiljetters baksida. En biokampanj genomförts under maj med en film som togs fram inom ramen för EU-projektet Access by Cycling. Filmen ligger på YouTube och hittas lätt genom att söka på Kalmar Cykelstad. Annonsering har också skett riktat till studenterna på baksidan av Metro Student. Bild: Annonsen på baksidan av Metro student våren 2014 Bild: Gamla P-biljettreklamen (baksidan) 22 Bild: Nya P-biljettreklamen (baksidan)

23 Cykelvent Bikeweekend Den april anordnade Bilkompani Kalmar evenemanget Volkswagen Bikeweekend. Alla cykelentusiaster var välkomna in i bilhallen som bjöd på föreläsningar, provkörningar och en stor cykelutställning. Kalmar cykelstad var givetvis där för att prata cykel och dela ut cykelkartor och vattenflaskor till alla cyklister som hade kommit för att delta i cykelloppet Springbike. Bild: Medverkan vid Volkswagen Bikeweekend. Foto: Malin Vikman 1-årsjubiluem för Hansabron Den 10 maj firade Hansabron 1 år och jubileet uppmärksammades med en rad olika evenemang på området, bland annat ett barnlopp och en BMX-show. Kalmar cykelstad var på plats med evenemangtältet och tävlade ut vattenflaskor till alla barn. Några av vattenflaskorna innehöll även finare priser att hämta ut på Claes Ohlsson. Dagen till ära var det också premiär för Kalmar cykelstads nya cykelkorgsskydd som blev en stor succé. I samband med barnloppet var det många besökare och mycket trevligt cykelprat! Bild: Gott om folk vid firandet av Hansabron! Foto: Malin Vikman Bild: De populära cykelkorgsskydden som delades ut även vid detta event. Foto: Sofie Backman 23

24 Bild: Hansa City bjöd på BMX-uppvisning. Foto: Sofie Backman Vårrelease på Giraffen Den 17 maj var det vårrelease på Giraffen Köpcenter, temat för dagen var Food Fashion and Fitness. Kalmar cykelstad deltog under dagen tillsammans med Trafikrådet och det visade sig vara många som var sugna på att prata cykel. Vi ville visa att det är fullt möjligt att cykla till shoppingen och arrangerade därför en tävling där man skulle packa så många paket som möjligt i vår lastcykel med chans att vinna en cykelväska. Trafikrådet hade en tävling med temat säker cykling och tävlade ut en cykel. Flera butiker hade pimpat skyltfönstren med cyklar för att visa hur man kan lasta deras produkter på cykeln. Under dagen var det även en stor BMX-show med världsmästaren Anders Lindquist. Bild: Reflexer, kartor cykelkorgsskydd delades ut. Flaskorna samt en cykel kunde man tävla om att vinna. 24

25 Bild: ICA Maxi anammade cykeltemat under eventet på Giraffen. Foto: Sofie Backman Event på Kvarnholmen Den 4 juni anordnades ett event mitt på Kvarnholmen. Kalmar cykelstad var på plats i korsningen Norra långgatan/kaggensgatan med eventtält och lådcykel för att dela ut cykelkorgsskydd och den nya cykelkartan. Medverkade gjorde även en av de lokala cykelhandlarna. Kalmar stadsfest Tillsammans med kommunledingskontoret deltog Kalmar Cykelstad under stadsfestens bomässa den 8-9 augusti. Det delades ut cykelkartor, cykelkorgsskydd och reflexer och bidrog till att många besökare stannade till vid kommunens eventtält. Bild: Många Kvarnholmenbesökare tog chansen att snacka cykel en stund. Novischmässan För femte året i rad medverkade Kalmar cykelstad på Novischmässan, Linneuniversitetets välkomstmässa för nya studenter. Europeiska Trafikantveckan För första gången gjordes en stor satsning för att uppmärksamma Europeiska Trafikantveckan i Kalmar. Under tre dagar, september, pågick aktiviteter runt om i staden och Kalmar cykelstad deltog under fredagen och lördagen. På lördagen stängdes Södra långgatan av för biltrafik och fylldes istället med hållbara aktiviteter där cykeltemat var en självklarhet. En mobil cykelverkstad, pakethållarloppis, prova på turf och en utställning av el-cyklar var några av de cykelaktiviteter som bjöds på under lördagen. Kalmar cykelstad var på plats med eventtältet där vi uppmärksammade cykelstölder och tävlade ut godkända bygellås. Det var ett enormt tryck under dagen i vårt eventtält som aldrig tidigare varit så välbesökt. 25

26 Bild: Fair Trade-fika serverades från cykelvagnen. Foto: Marie Jönsson Bild: Kalmar Cykelstads tält var välbesökt under Europeiska Trafikantveckans lördag. Cykelservice för kommunanställda Vid två tillfällen under hösten var det möjligt för kommunanställda att serva sin cykel och göra den redo för vintercykling. På Stadshusgården och Rådhusgården hade Sportson satt upp en mobil cykelverkstad där personalen kunde lämna in cykeln på morgonen och hämta ut den efter lunch, servad och klar. Smidigt och dessutom till halva normalpriset genom att cykelhandlaren erbjöd rabatt! Kommunen bjöd på fairtrade-kaffe, pratade miljö och hållbart resande. Kalmar cykelstad var på plats för att berätta om vad som händer inom projektet. De som nappade på höstserviceerbjudandet hade även chans att vinna ett säkert bygellås. Den som var nyfiken hade också möjlighet att provköra en el-cykel. 26

27 Eventet med mycket lyckat, över 30 cyklar lämnades in på Stadshusgården vilket var betydligt över fröväntan och serviceteamtet fick stanna kvar hela dagen för att hinna serva alla cyklar. Bild: Eva-Lena Larsdotter är en av de kommunanställda som såg till att få vinterdäck satta på sin cykel. Foto: Jan Magnusson (ovan och nedan) Fortsatt arbete Ambitionen bör vara att fortsätta arbeta med påverkansinsatser i en liknande omfattning men detta förutsätter att personella resurser säkras upp för att klara detta. Cykelparkering En omfattande inventering av busshållplatserna har genomförts under 2014 i samverkan mellan kommunen och KLT och ett tiotal hållplatslägen i norra Kalmar har prioriterats för anläggande av 308 nya cykelparkeringsplatser. Det handlar om hållplatser med stort antal på- och 27

28 avstigande och där det helt saknas cykelparkering idag. Detta gynnar kopplingen mellan cykel och buss då det idag är få som använder sig av denna kombination. Dessutom är det fler som fått längre till bussen i och med att linjerna har rätats ut för större turtäthet och snabbare färd. Räkning av parkerade cyklar på Kvarnholmen har genomförts 2014 och jämförts med Räkningarna skedde fredagarna den 27 april 2012 respektive den 25 april 2014 kl (gågatorna och gångfartsgatorna) och kl övriga delen av Kvarnholmen. Endast cyklar parkerade på ytor med allmänt tillträde räknades men alltså inte inne på privata innergårdar etc. Gränsen i väster och norr drogs vid broarna. I söder drogs gränsen efter centralstationen och Baronen. Ölandshamnen är alltså inte inkluderad. En del boende på Kvarnholmen använder felaktigt de allmänna parkeringarna som boendeparkering men vi saknar uppgifter om hur många cyklar det rör sig om. Vädret vid båda cykelräkningarna var typiskt för april med bra förutsättningar för att cykla. Ca grader, ca 5 m/s vind och ganska soligt. Totalt antal parkerade cyklar på Kvarnholmen 2014 var 1118 (875 år 2012) varav 603 (579 år 2012) i det centrala handelsområdet och 515 (296 år 2012) på övriga Kvarnholmen. Detta visar alltså på en påtaglig ökning. Eftersom undersökningen enbart omfattar en jämförelse mellan två dagar finns naturligtvis en viss osäkerhet i resultatet. Bild: 2014 totalt 603 (579 år 2012) parkerade cyklar i det centrala handelsområdet, d.v.s. de röda siffrorna. En ökning med 4procent.. Siffrorna inom parentes gäller räkningen år Utöver detta fanns totalt 9 (16) enstaka cyklar parkerade i östra halvan av Kvarnholmen, utanför ringarna på kartan. En liten minskning ses här i stationsområdet vilket motsägs av situationen under hösten då ställen ofta varit helt fulla. På Kvarnholmen anlades totalt 60 nya platser under nya ställ på Fiskaregatan, 20 st på Olof Palmes gata samt 10 st på Larmgatan. På Larmgatan har samtidigt 30 st platser försvunnit p.g.a. prioritering av uteserveringsytor. Resultatet av det har inneburit att cyklarna åter parkeras oordnat på Larmtorget likt före ombyggnationen av gatan. 28

29 Bild: Kvarnholmens cykelparkeringar - förändringar i antal och på vilka platser En ny cykelparkering har byggts vid den nyinvigda pendeltågstationen i Smedby. Den omfattar cykelparkeringsplatser av samma eller liknande typ av ställ som i den nya delen vid centralstationen och som medger säker parkering med möjlighet att låsa fast ramen. 45 nya cykelparkeringsplatser i enkla cykelställ erbjuds nu i Kalmarsundsparken. Vid det nya ungdomshuset Unik har 40 platser anlagts i en för Kalmar helt ny variant av säkra cykelställ. 29

30 Bild: Den nya cykelparkeringen vid det nyinvigda ungdomshuset Unik. Här testas en för Kalmar ny typ av cykelställ. Fortsatt arbete Bild: När det vankas Stadsfest och andra stora event så tar Kalmarborna gärna cykeln in till Kvarnholmen. Det minskar risken för köbildning och brist på bilparkeringsplatser. Under första kvartalet 2015 anläggs totalt 308 nya cykelparkeringsplatser vid ett tiotal högprioriterade busshållplatser i norra delen av Kalmar. Under 2015 fortsätter byggnationerna med ytterligare 140 st platser på Kvarnholmen. Av dessa är 80 st gamla cykelställ som ersätts och 60 nya tillkommer. Möjlighet till felrapportering Under 2014 tog Kontaktcenter emot 339 unika felanmälningar som var cykelrelaterade var siffran 255. Statistiken nedan bygger på unika felanmälningar. Det finns ett flertal exempel där samma fel har anmälts ett flertal gånger eller där ett fel behöver åtgärdas ett flertal gånger innan problemet är ordentligt åtgärdat, exempelvis belysning. Dessa ryms dock i samma anmälan och räknas som en unik anmälan. 30

31 Felanmälan rör: Antal: Antal i procent Belysning % Asfalt/Beläggning % Siktproblem/Vegetation % Glaskross % Skyltfrågor % Halka/Snöröjning % Övrigt % Sandsopning 17 5 % Klotter 1 0.3% Totalt antal ärenden % *Övrigt innebär enstaka ärenden av olika art. En stor förändring under året är att vi har frångått olika app-lösningar för felanmälningar och istället byggt ihop det till en lösning. Det nya digitala felanmälansformuläret har gjort det lättare att skicka in felanmälningar och utökat möjligheter att på ett lättare sätt exempelvis bifoga bilder, märka ut på karta osv. Vi har märkt en ökning vad gäller felanmälningar som kommer in den vägen. Precis som övrig felanmälan kan man konstatera att anmälningarna är säsongsbetonade, där tidig vår och höst domineras av felanmälda gatubelysningar och sommaren av vegetation och siktproblem samt felanmälningar rörande beläggning. Det kan också konstateras att det i princip i samtliga ärenden finns noterat vilken åtgärd som vidtagits i ärendet samt bekräftelse på att anmälaren fått återkoppling i sitt ärende. Turismcykling samt att ta med cykel i kollektivtrafiken Utvecklingen av kommunen och hela Kalmarsundsregionen till en attraktiv och betydande cykelturismdestination är ett område med stor utvecklingspotential. Kanske finns klara synergier med den pågående satsningen på idrottsturism. Här spelar Destination Kalmar och Turistbyrån en viktig roll och de har nu också ökat sitt engagemang. Detta genom att ta del i arbetet med en regional cykelstrategi samt genom att marknadsföra olika cykelpaket. Du kan ta med cykel med kollektivtrafiken till och från Kalmar. Cykelfärjan mellan Färjestaden och Kalmar är ett säkert kort under den tid på året som trafiken är aktiv. Det funkar också bra om du väljer att åka Öresundståget mellan Köpenhamn och Kalmar, Krösatåget mellan Karlskrona-Emmaboda-Kalmar eller med KLT:s gula regionbussar (ej Blekingetrafikens regionbuss mellan Kalmar och Karlskrona). Man får ta med en cykel per person och tågvärden eller busschauffören avgör om platsen räcker till. Nackdelen än så länge är att man inte kan boka cykelplats i förväg. Man löser en biljett motsvarande skolungdom för cykeln. En kompakt, ihopfällbar cykel kan ihopvikt bäras med som handbagage utan kostnad på alla tåg och bussar, även i stadstrafiken. 31

32 De nya Krösatågen De nya pendeltågen, under namnet Krösatåget, har från den 17 augusti 2014 börjat trafikera sträckan Emmaboda-Kalmar. Nu sker även stopp i Smedby sedan pendeltågstationen invigdes där den 14 december Till stationen har byggt två anslutande gång- och cykelvägar samt en cykelparkering i vardera ände av perrongen. Cyklar får tas med på Krösatågen och de placeras i tågets ena ände i separata cykelställ. Bild: Cykel kan tas med på såväl de nya Krösatågen som på Öresundstågen enligt bilden. Cykelfärjan Tre års provtrafik av färjelinjen mellan Kalmar och Färjestaden i Kalmarsund avslutades Nytt kontrakt tecknades i februari 2014 med trafikstart i april månad. Det är det första av fem nya avtalade år som cykel- och passagerarfärjan m/s Dessi ska trafikera Kalmarsund. Antal resande och medtagna cyklar varierar över åren och över året. En toppnotering av passagerarantal nåddes i juli månad, men på för- och eftersäsong var passagerarantalet något lägre än föregående år, troligtvis beroende på väder och att det inte var några reparationer på bron Andelen som tog med sig cyklar under 2014 utgjorde 34 procent. Det kan konstateras att det är ett stabilt antal pendlare som nyttjat färjan under Biljettsamarbete med KLT inleddes Trafiken drivs av Ressel Rederi AB och får finansiellt stöd av Mörbylånga och Kalmar kommuner samt från Trafikverket. Diagram: Antal passagerare på cykelfärjan Källa: Ressel Rederi AB 32

33 Destination Kalmar har arbetat framgångsrikt med att stötta etableringen av sportevenemang var det fjärde året som JHWC genomförde Kalmar Grand Prix och tävlingen bidrar till att sätta Kalmar på sportcykelkartan. Cykelloppet samlade proffscyklister på en tempoloppsbana runt Kvarnholmen och lockade en stor publik av cykelintresserade. Till 2015 utökas cykelsatsningen på Kalmar Grand Prix Elite med Kalmar Grand Prix Open som är öppen för alla och där man väljer mellan en banlängd på antingen 140 eller 70 km. Bild: Även personalen på färjan Dessi gillar att ta med cykeln ombord! Det största sportevenemanget i Kalmar alla kategorier var Ironman. Kalmars Ironman har gett Kalmar som sportcykelstad ett jättelyft. Man kan i cykelmätningar se en stor ökning cyklister veckorna innan och efter Ironman. Fortsatt arbete Destination Kalmar/Kalmars Turistbyrå och kommunen har tillsammans med privata entreprenörer en betydelsefull roll i utvecklandet av Kalmar som en cykelturismstad. Just nu bedöms dock inte detta arbete kunna prioriteras. Skyltningen till cykelfärjan ska under 2015 sträckas ut längre ifrån färjeläget vid Skeppsbron än vad som är fallet just nu. Cykelvägvisning och cykelkartor Den röd-vita cykelvägvisningen är en ren stadsvägvisning som, när den är fullt utbyggd, kommer att omfatta det som i den antagna översiktsplanen definieras som Kalmar stad, d.v.s. Kalmar, Lindsdal, Smedby och Rinkabyholm. Cykelvägvisningen fas 1 avslutades i juni Det innebär att Kalmar, (innerstaden och Norra staden) fram till tätortsgräns för Lindsdal, Smedby och Rinkabyholm, omfattas av den nya cykelvägvisningen. I fas 2 kommer nu Lindsdal att skyltas under första kvartalet Smedby skyltas preliminärt våren 2016 och därefter följer Rinkabyholm års cykelkarta trycktes i exemplar (jämfört med 6000 exemplar 2012 och 9000 för 2014). Upplagan beräknas räcka även över 2015 som planerat. De tre största tätorterna utanför Kalmar visas nu jämfört med endast Lindsdal Kartan finns även att ladda ner som en PDF-fil på hemsidan 33

34 Bild: Den nya cykelkartan för 2014/2015. Tre nya kartblad med olika cykelutflyktsslingor producerades i samarbete med Destination Kalmar, i första hand för användning vid försäljning av deras cykelpaket. (Därtill finns redan bl.a. skriften om Kalmarsundsleden för längre cykelturer.) Bild: Framsidan av de tre nya foldrarna som visar nya cykelrutter för turister och cykelglada invånare. Fortsatt arbete Cykelkartan planeras ges ut i en uppdaterad och förbättrad version år De rekommenderade sträckningarna i blandtrafik inne i Kalmar och mellan tätorterna utökas eventuellt ytterligare. Cykelkartan ska sättas upp på några strategiska ställen runt om i Kalmar, ev. i särskilda skyltbågar. Cykelvägvisningen fas 2 omfattande Lindsdal är planerad fullt ut, skyltarna beställda och uppsättning sker preliminärt våren

35 Fler och bättre cykelvägar Felande länkar är ett begrepp som myntats om cykelvägar som inte når hela vägen fram eller där de inte är sammankopplade på ett bra sätt. Totalt under 2014 har det byggts ca 1,3 km felande länkar, bekostade både med egna projektmedel och med medel från kontot för felande länkar. Gata Nybyggt 2014 Ombyggt 2014 Jutegatan Banérgatan 375 m 134 m Smålandsgatan 230 m (västra sidan) 30 m (västra sidan) 38 m (Östra sidan) Stallgärdsgatan Lindsdalsvägen Kalmarvägen 160 m 290 m 88 m Totalt 1307 m 38 m Motsvarande nybyggnadssiffror för cykelbana tidigare år är: 2013: 2630 m 2012: 2725 m Därtill har det under 2014 tillkommit cykelfält från korsningen Lindsdalsvägen-Nils Holgerssons väg upp till cirkulationsplatsen vid Mosekrog. Detta i Trafikverkets regi efter dialog mellan Trafikverket och kommunen. Sträckan är ca 1600 m. Utredningen angående cykel på Kvarnholmen och det anslutande huvudcykelnätet blev klar under 2014 och gav ett stort antal åtgärdsförslag som ser till att det centrala cykelnätet blir enkelt, tydligt och säkert. Åtgärderna i denna studie är det viktigaste för Kalmar kommun att satsa på de närmaste åren med hänsyn till den beslutade etableringen av Linnéuniversitetet i Ölandshamnen. Antalet cyklister i stadskärnan kommer öka betydligt och därmed är det viktigt att infrastrukturen för cyklister är enkel, tydlig och säker. Exempel på denna typ av åtgärder som kommer genomföras redan under 2015 är gång- & cykelväg längs med Tullslätten (utanför biblioteket). 35

36 Bild: Den nya cykelbanan längs Lindsdalsvägen börjar i söder vid Kolarevägen där man tidigare leddes ut i blandtrafik på Lindsdalsvägen. Sträckan som byggts är ca 300 m och passerar korsningen med Förlösavägen som fått ett rejält lyft med belyst cykelpassage. Bild: Den nya cykelbanan längs Lindsdalsvägen når upp till gång- och cykeltunneln i höjd med Folkets hus. Fortsatt arbete Arbetet med att komplettera cykelvägnätet fortlöper stadigt och fler nya gång- och cykelvägar kommer byggas under 2015, bland annat Fölehagsvägen, Slöjdaregatan ochtullslätten (förbi biblioteket). 36

37 Samarbete med andra organisationer Kalmar Cykelstad har gått från att låna goda idéer från andra kommuner till att vi fortsätter att låna men samtidigt, sakta men säkert, efterfrågas alltmer att dela med oss av våra egna insatser och erfarenheter. Under 2014 har Kalmar Cykelstad fortsatt samarbetet med NTF, Polisen, cykelentusiaster, cykelsportarrangörer och de lokala cykelhandlarna genom att samarrangera olika event och kampanjer. Genom representanterna i Kalmar Cykelstad finns även ett nära samarbete med Trafikverket och Regionförbundet i olika projekt, till exempel i arbetet med en regional cykelstrategi. Potentialen för dessa lokala samarbeten är stor och bör vårdas. EU-projektet Access by cycling (Från A till B med Cykel) Sedan 2011 har Kalmar kommun samarbetat med internationella partners från Rostock och Gdansk för att främja cyklandet i EU-projektet Access by cycling (Från A till B med Cykel). I Kalmar har man fokuserat på cyklande konsumenter och syftet med projektet var att få fler konsumenter att välja cykeln till affären och handelsområdena Hansa City, Giraffen och Kvarnholmen. Under de första åren gjordes bland annat en målgruppsundersökning och workshops med lokala intressenter för att kartlägga möjligheter och hinder. Projektet avslutades 1 juli Under slutfasen genomfördes bl.a. en extern konsultutredning som analyserade hur de externa handelsområdena Giraffen och Hansa City kan bli mer välkomnande mot cyklister. I maj hölls ett avslutande partnermöte i Rostock. Energikontor Sydost Kalmar Cykelstad har också varit en medaktör i IMM-projektet (Innovative Mobility Management), ett EU-projekt som drivs av Energikontor Sydost. Där är även Hultsfred kommun, Regionförbundet, Linnéuniversitetet, Länstrafiken Kronoberg och Trafikverket med och man tittar på olika typer av mobility management lösningar. Kalmar Cykelstad medverkade i delprojektet som handlade om att försöka öka andelen anställda i Hansaområdet som tar cykeln till jobbet. Projektet genererade tyvärr alltför få testcyklister som ville utöka sitt cyklande till området och därför blev koldioxidvinsten marginell. Fortsatt arbete Kontakten med NTF, Polisen, cykelentusiaster, cykelsportarrangörer och de lokala cykelhandlarna ger möjligheter till både samarbete och samfinansiering av event och är ett bra sätt för Kalmar Cykelstad att sprida information och goodwill vid olika evenemang. Genom ABC-projektet har Kalmar Cykelstad skapat ett kontaktnät med handeln i Kalmar, framför allt med centrumledningen/förvaltningarna för handelsområdena Hansa City och Giraffen. Det är viktigt för utvecklingen av Kalmar som cykelstad att kontakterna med handeln fortlever, då handeln är en viktig intressent. 37

38 Utveckla det interna arbetet Året har präglats av den omorganisation som genomfördes inför 2014 och innebar nya chefer, nya styrgrupper och ett nytt politiskt utskott. Den nybildade planberedningen har varit styrgrupp för Kalmar Cykelstad. Arbetet med kommunens plan för hållbara transporter har tagit fart under Arbetet har främst bedrivits mot styrgruppen (planberedningen) då planen i huvudsak kommit att handla om hur vi ska få bättre struktur i vårt interna arbete samt vad vi ska satsa på för att nå våra övergripande mål. Handlingsplanen förespråkar bland annat att ett övergripande trafikbokslut ska tas fram under nästa år, där även cykelbokslutet kan integreras. I handlingsplanen föreslås också att en trafikledsplan tas fram och att Kalmar cykelstad utvecklas till en arbetsgrupp för hållbart resande, där kopplingen mellan olika färdsätt sätts tydligare i fokus. Arbetsgruppen ska arbeta mer med mobility management och efter trafikverkets fyrstegsprincip. Under hösten har Kalmar kommun deltagit i processen med att jobba fram en ansökan för ett nytt EU-projekt. Projektet är en fortsättning på projektet ABC Multimodal som avlutades i somras. Det nya projektets huvudfokus är multimodalitet och mobility management. Ansökan kommer att bli färdig under 2015 och först i slutet av 2015 ges slutligt besked om projektet kommer att beviljas. Projektet kan möjliggöra en projektanställning för att stärka vårt arbete med just mobility management. Fortsatt arbete 2015 kommer att innebära en del förändringar för Kalmar cykelstad-projektet och ett nytt projektdirektiv tas just nu fram för perioden Referenser och bilagor Detta bokslut kan också läsas på Där finns även en referenslista. Om cykelbokslut 2014 Redaktör och formgivare: Thomas Eidrup Underlag: Malin Vikman, Josefin Bergquist, Mikael Kalin, Thomas Eidrup, Helen Nordin, Anders Håkman, Anders Berg, Yvonne Norman, Maria Engblom, Kristine Reneskog-Olsson och Magnus Gustafsson Fram- och baksidesfoto: Sofie Backman Övriga foton: Thomas Eidrup om inget annat anges vid bilden Utgivning våren 2015, Kalmar kommun 38

39 Bild: Roll-up som togs fram under september 2014 och hittills använts bl.a.under Europeiska trafikantveckan på Stortorget och Södra långgatan. 39

40 Tack för att du cyklar! Förslag och felanmälan Förslag om ny cykelbana, belysning där det idag helt saknas, utbyggd cykelparkering etc. kan antingen lämnas som synpunkt eller medborgarförslag. Webbformulär: (sök på tyck till ) Kommunens kontaktcenter tar emot och vidarebefordrar felanmälningar rörande glaskross, hål i asfaltbeläggningen, trasig belysning och liknande fel. Webbformulär: (sök på tyck till ) Epost: kommun@kalmar.se Telefon: Mer information finns på