STADEN JAKOBSTAD BUDGET 2014 OCH EKONOMIPLAN 2014-2016

STADEN JAKOBSTAD BUDGET 2014 OCH EKONOMIPLAN 2014-2016 Godkänd i stadsfullmäktige 9.12.2013 0

INNEHÅLL INLEDNING... 2 ANSLAG PÅ NÄMNDNIVÅ... 9 RESULTATRÄKNING... 10 FINANSIERINGSKALKYL... 12 STADSFULLMÄKTIGE, STADSSTYRELSEN, KONCERNFÖRVALTNING... 19 STADSSTYRELSEN... 20 CENTRALVALNÄMNDEN... 35 REVISIONSNÄMNDEN... 36 SOCIAL OCH HÄLSOVÅRD (Stadens andel)... 38 MELLERSTA ÖSTERBOTTENS OCH JAKOBSTADSOMRÅDETS RÄDDNINGSVERK... 40 BILDNINGSTJÄNSTER... 42 BILDNINGSNÄMNDEN... 43 TEKNISKA TJÄNSTER... 82 MILJÖ- OCH BYGGNADSNÄMNDEN... 83 TEKNISKA NÄMNDEN... 90 SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSTJÄNSTER... 112 SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSNÄMNDEN... 113 AVFALLSNÄMNDEN... 162 AFFÄRSVERK... 166 DIREKTION FÖR AFFÄRSVERKET JAKOBSTADS VATTEN... 167 DIREKTIONEN FÖR JAKOBSTADS HAMN... 176 DIREKTIONEN FÖR JAKOBSTADS ENERGIVERK... 183 INVESTERINGAR... 190 1

INLEDNING Stadsfullmäktige godkänner före utgången av året en budget för staden Jakobstad för följande kalenderår. Enligt kommunallagens 65 godkänns ekonomiplanen i samband med budgeten. Ekonomiplanen omfattar tre eller flere år (planeperiod). Budgetåret är planeperiodens första år. I budgeten och ekonomiplanen fastställer stadsfullmäktige målen för staden Jakobstads verksamhet och ekonomi. Enligt den ändring av kommunallagens 65 mom 2, som trädde i kraft den 1.1.2001, skall beslut fattas - i budgeten och ekonomiplan eller vid godkännandet av dem om åtgärder genom vilka underskott i föregående års balansräkning (över/underskott från tidigare år) och underskott som beräknas uppkomma det år budgeten görs upp kan täckas under planeperioden. (skyldighet att täcka underskott). Fullmäktiges roll - som folkvald församling och högsta beslutande organ - vid uppställandet av målen för verksamheten kan inte nog betonas. Fullmäktige anvisar resurser för uppnåendet av målen för hela planeperioden. Budgetens, ekonomiplanens och bokslutets struktur utformas så att de till alla delar är jämförbara. EKONOMISK BAKGRUND Den allmänna ekonomiska utvecklingen I de senaste prognoserna över den totalekonomiska utvecklingen presenteras något olika scenarier över utsikterna för den finländska samhällsekonomin under de närmaste åren. Vid sidan av den ekonomiska omvärldsutvecklingen påverkas vår samhällsekonomiska utveckling av hur Finlands finanspolitiska åtgärder lyckas och hur den ekonomiska krisen hanteras. Finansministeriet uppskattar att totalproduktionens årliga tillväxt blir negativ, -0,5 % för 2013 och +1,2 % för 2014. Vi står inför en situation av långsam tillväxt, vilket återspeglar sig i den kommunala ekonomin i form av en anspråkslösare skatteinkomstökning än tidigare. Enligt Finansministeriet uppskattas konsumentprisindex år 2013 stiga på årsnivå med i genomsnitt 1,8 procent. Höjningen av momsen med en procentenhet i Finland är en del av de skattepolitiska åtgärderna, och bidrar till en höjning av konsumentpriserna 2013 med cirka 0,6 0,7 procentenheter på årsnivå. Konsumentpriserna beräknas stiga med 2,0 procent år 2014 och inflationen väntas också bli kring 2,0 procent. År 2011 sjönk den genomsnittliga arbetslöshetsgraden med en halv procentenhet jämfört med nivån året innan. Enligt statistikcentralen var arbetslöshetsgraden 7,7 procent 2012 och år 2013 beräknas arbetslöshetsgraden uppgå till i genomsnitt 8,3 procent. I slutet av september 2013 fanns 285,000 arbetslösa arbetssökanden vid arbets- och näringsbyråerna. Antalet långtidsarbetslösa väntas kvarstå på en hög nivå. Efterfrågan på arbetskraft kommer inte att öka om totalproduktionens tillväxt hålls inom finansministeriets relativt anspråkslösa tillväxtsiffror. Finansministeriet uppskattar den genomsnittliga arbetslöshetsgraden 2014 till 8,3 procent. Kommunernas ekonomiska läge Finansministeriet har i sin översikt i september uppskattat att löntagarnas allmänna förtjänstnivåindex stiger med 2,1 procent 2013. Denna höst uppnådde kommunsektorn ett förhandlingsresultat om de kommunala kollektivavtalen för 2014-2017. Det så kallade ramavtalet träder i kraft i början av mars 2014. Avtalet är i kraft 33 månader och avtalsperioden löper ut 31.01.2017. Under den första perioden 2014 2015 höjs kommunsektorns löner 1.7.2014, och kostnadseffekten är i genomsnitt 0,8 % för hela 2

kommunsektorn. Den första perioden andra avtalsenliga förhöjning är 0,4 % och genomförs för hela kommunsektorn 1.7.2015 förutom för läkaravtalet. Kommunsektorns arbetsmarknadsparter förhandlar om den andra periodens avtalsförhöjning och dess fördelning senast 30.6.2015. Kommunsektorns kostnadsnivå steg 2012 med 3,2 procent mätt med prisindex för basservicen. I år förutspås kostnadsnivån mätt med prisindex för basservicen stiga med 2,3 procent. År 2014 beräknas kostnadsnivåökningen avta ytterligare, uppskattningsvis blir ökningen 2,1 procent. Det ekonomiska läget i Jakobstad Staden Jakobstads ekonomiska läge är fortfarande utmanande, men ökningen av skuldsättningen avtar i och med budget- och ekonomiplanen 2014-2016 och under förutsättning av normala år för affärsverken. För att på sikt få driftskostnaderna på en rimlig nivå har följande målsättningar slagits fast för budget- och ekonomiplaneperioden 2014-2016. Målsättningar o o Det ackumulerade överskottet i balansen skall vara positivt under hela planeperioden 2014-2016 Det strategiska underskottet, d.v.s. den del av investeringarna som finansieras genom lån, skall reduceras kraftigt. o I budget- och ekonomiplaneförslaget har en minskning av kostnaderna med 2,0 milj. euro intagits för 2015 och en minskning med 4,0 milj. euro år 2016. o Regeringens aviserade kommunstrukturreform betyder att också Jakobstad skall delta i en utredning om den framtida kommunstrukturen. Vad gäller social- och hälsovården är det centralt att nejdens kostnade för social- och hälsovården hålls på en nivå som högst motsvarar landets medelnivå. Social- och hälsovårdsnämnden har vid behandlingen av social- och hälsovårdsverkets strategi beslutat att det behövs strukturella förändringar inom verksamhetsformerna för att få kontroll på kostnadsökningen. Satsningar görs på förebyggande och rehabiliterande insatser samt på samarbete över sektorgränserna. Strategin för att få till stånd strategisk anpassning av stadens ekonomi fortgår, genom bl.a. följande åtgärder: o o effektivisering av de interna stödtjänsterna genom att dimensioneringar revideras och uppdateras effektivering av arbetsprocesserna vid den kommunaltekniska avdelningen o en systematisk och opartisk analys av kostnadseffektiviteten för alla serviceproduktionsformer görs under 2014 varefter den totalekonomiskt effektivaste produktionsformen för service väljs o en intern arbetsmarknad skapas och arbetsgivaren uppmuntrar, bl.a. genom ett belöningssystem de anställda till omskolning t.ex. via läroavtal 3

o o o Utnyttjandet av den naturliga avgången intensifieras så att åtminstone 30 årsverken årligen reduceras genom naturliga avgångar Under år 2014 fortgår ett systematiskt kvalitets- och ledarskapsarbete inom samtliga förvaltningsgrenar. Beslutet om väsentlig begränsning av övertiden är fortsättningsvis i kraft och följs systematiskt upp. Sysselsättning (källa: Närings- trafik och miljöcentralen) I slutet av år 2012 låg arbetslösheten i Jakobstad på 9,1 %. Under årets lopp 2013 har antalet arbetslösa varit något högre än 2012, men i september låg arbetslösheten i Jakobstad på 9,0 %. I regionen låg arbetslösheten i september på 5,8 % och i hela landet på 10,9 %. Totala antalet arbetslösa i Jakobstad låg i september 2013 på 804 st, och av dem var 124 st. under 25 år och 245 st långtidsarbetslösa. Staden ser allvarligt på den strukturella arbetslösheten och följer med förändringen i konjunkturbilden - och strävar för egen del att sysselsätta på ett sådant sätt att de långtidsarbetslösa behåller rätten till förtjänstbunden dagpenning. Som ett uttryck för denna vilja har i budgeten reserverats dryga 0,9 milj. euro brutto för sysselsättande åtgärder. Dessutom är staden beredd att under år 2014 återkomma till anslagen ifall det visar sig finnas behov p.g.a. försämrade sysselsättningsläge. Stadens självförsörjningsgrad gällande arbetsplatser är 132,7 % vilket är bland de högsta i landet. Befolkningsutvecklingen Befolkningen i Jakobstadsregionen uppgick till 49 783 personer vid årsskiftet 2012/2013, vilket är en ökning med +118 personer under år 2012. Befolkningsförändringen i Jakobstad var positiv med en ökning med 56 personer. Staden Jakobstads befolkning per den 31.12.2012 uppgick, till 19 679 personer. Enligt preliminära uppgifter fram till augusti 2013 uppgår befolkning i Jakobstad till 19617 personer. Staden Jakobstad hade under år 2012 ett födelseunderskott på -5 personer, samt även ett underskott på -131 personer inom inrikesflyttningen. Däremot var det internationella inflyttningsnettot positivt under år 2012 med + 204 personer. Flyttningsrörelsen inom en ekonomisk region beror på många faktorer, varav livskvalitetsaspekten är en av de främsta, medan flyttningen mellan regioner till stor del är beroende av tillgången på utbildningsmöjligheter och på arbetsplatser. Därför är stadens satsning på närings- och utbildningspolitik främst i samarbete med regionens övriga kommuner av största vikt för att hävda sig i konkurrensen mellan regionerna. Samtidigt bör staden kunna erbjuda en kvalitativt högtstående kommunal service, där en av spjutspetsarna utgörs av en framsynt bostads- och tomtpolitik, för att hävda sig i konkurrensen inom regionen. Staden har en positiv utveckling vad gäller internationell flyttning, vilket även i fortsättningen bör bejakas. BUDGET- OCH EKONOMIPLAN 2014-2016 Skatteintäkter 4

Stadens skatteintäkter utgörs av kommunens inkomstskatt, en andel av intäkterna från samfundsskatten och fastighetsskatten. För skatteåret 2014 sker det flera förändringar i grunderna för beskattningen av förvärvsinkomster som omfattas av kommunalbeskattningen. Den största enskilda förändringen som gäller förvärvsinkomster, och därmed också kommunernas skatteinkomster, har att göra med ändringarna i beskattningen av vinstutdelning. Enligt regeringens beslut sänks samfundsskattesatsen från nuvarande 24,5 procent till 20 procent från början av 2014. Dessutom kommer under åren 2014 och 2015 andra mindre förändringar som påverkar utfallet av samfundsskatten. Ändringarna minskar på märkbart på helhetsutfallet. För kommunernas del kompenseras ändringarna genom att höja på kommunernas skatteandel i motsvarande grad. Genom att revidera värderingsgrunderna för fastigheter stärker man kommunernas egna bas för beskattningen Budget- och ekonomiplaneförslaget bygger på att skattesatsen vid kommunalbeskattningen hålls oförändrad, 21,25 % år 2014. 1000 euro BS 2009 BS 2010 BS 2011 BS 2012 Prognos 2013 BU 2014 EP 2015 EP 2016 Kommunalskatt 56 067 57 298 59 672 60 890 66 164 67 000 68 520 70 800 Samfundsskatt 4 166 4 145 4 651 3 629 4 565 4 950 5 100 4 220 Fastighetsskatt 3 450 4 173 4 232 4 935 4 990 5 380 5 380 5 380 Totalt 63 683 65 615 68 555 69 454 75 719 77 330 79 000 80 400 Statsandelar Statsbidragen till kommunerna består av kalkylerade statsandelar som inte är öronmärkta och statsunderstöd som beviljas för specifika ändamål och som täcker en viss del av de verkliga kostnaderna för en verksamhet. Enligt statens budgetproposition minskar statsandelsprocenten för kommunal basservice från 30,96 till 29,53 procent år 2014. Förändringen på 1,43 procentenheter beror främst på det beslut som fattades vid budgetmanglingen. Enligt beslutet ska statsandelarna år 2014 skäras ner med 362 miljoner euro utöver de nedskärningar som redan tidigare beslutats i regeringsprogrammet. Ändringar i kommunernas uppgifter och skyldigheter höjer stasandelsprocenten med 0,04 procentenheter. Utöver de stora nedskärningarna i anslagen för kommunal basservice görs nedskärningar också i de statsandelar som administreras av undervisnings- och kulturministeriet i enlighet med de nedskärningar som avtalats i regeringsprogrammet och rambesluten. Statsbidragen för den kommunala basservicen har indexjusterats med 2,4 % medan statsandelen för undervisnings- och kulturverksamhet inte indexjusteras år 2014. 1000 euro BS 2009 BS 2010 BS 2011 BS 2012 Prognos BU 2014 EP 2015 EP 2016 5

Statsandelar 32 314 33 518 35 687 37 574 37 861 37 682 37 000 36850 2013 Verksamhetens intäkter och kostnader Verksamhetsintäkterna (exklusive affärsverken) ökar år 2014 med 1,0 % jämfört med budgeten 2013. Verksamhetskostnaderna (exklusive affärsverken) ökar år 2014 med 1,0 %. Antaganden för budget 2014 och ekonomiplan 2015-2016 Budgeten för år 2014 bygger på följande antaganden: ökning Personalkostnader 0,7 % Köp av tjänster 2,0 % * Social och hälsovård (stadens andel) 2,0 % Material 3,0 % Intern hyra 3,0 % Försäljningsintäkter 1,5 % Efter att kostnader justerats enligt ovanstående fastställs ett effektiveringskrav som uppgår till 2,7 milj. euro. Centralen för interna stödtjänster skall effektivera sin verksamhet till en summa som uppgår till 1,5 % av enhetspriserna (2013). o o Skatteintäkterna har prognostiserats enligt kommunförbundets prognoser Statsandelarna baseras på Kommunförbundets prognos för 2014 och baseras på enbart på en uppskattning för åren 2015 och 2016 o Räntekostnaderna har uppskattats utgående från en medelränta på 2,25 % år 2014 och 2,5 % år 2015 och 3 % år 2016. o För år 2015 har intagits ett sparmål på 2,0 milj. euro och 4,0 milj. euro för år 2016. Stadens kostnader för social- och hälsovård samt specialsjukvårdstjänster finns upptaget under Social- och hälsovård (Stadens andel). Här ingår anslag för den social- och hälsovård som staden köper internt av social och hälsovårdsnämnden samt den service som köps via Vasa sjukvårdsdistrikt. Kostnaderna för köp av tjänster från social- och hälsovårdsverket ökar med 0,5 milj.euro (1,0 %) jämfört med budgeten 2013 enligt social- och hälsovårdsnämndens förslag. Tjänster köpta via Vasa sjukvårdsdistrikt ökar med 0,8 milj. euro (5,4 %) jämfört med budgeten 2013. Den prehospitala vården administreras fr.o.m. 1.1. 2013 av Vasa sjukvårdsdistrikt som köper tjänsterna av Mellersta Österbottens och Jakobstadsområdets räddningsverk. Bildningsnämndens nettokostnader ökar med ca 0,3 milj. euro jämfört med budgeten 2013. Tekniska nämndens budget balanseras med en post om 0,44 M, som kommer att specificeras under budgetåret. Arbetet med att förverkliga köksstrategin fortsätter. Det pågående strategiarbetet som innehåller en genomgång av produktionssätten och dimensioneringarna kommer att inverka på Centralen för interna stödtjänsters verksamhet. 6

Social- och hälsovårdsnämnden: I enlighet med Lagen om en kommun- och servicesstrukturreform (169/2007) godkände fullmäktige i Jakobstad, Larsmo, Nykarleby och Pedersöre den 18 maj 2009 ett samarbetsavtal vilket innebär att kommunerna bildar ett samarbetsområde för att sköta social- och hälsovården från den 1 januari 2010. Social- och hälsovårdsnämndens budget ingår i stadens budget som en separat del vars nettoresultat är noll genom att alla kostnader fördelas på de olika samarbetskommunerna. Affärsverken Affärsverkets budget och ekonomiplan en separat del av kommunens budget. Förslaget till budget och ekonomiplan bereds av direktionen. Beredningen utgår från de mål för verksamheten och ekonomin som fullmäktige eller samkommunsstämman godkänt för affärsverket. Målen ska i regel finnas i den gällande ekonomiplanen. Fullmäktiges måluppställning kan gälla affärsverkets ställning, verksamhetens omfattning och verksamhetsförutsättningarna (bl.a. investeringarna) eller servicens kvalitet, prissättningsprinciper eller avkastningskrav på kapitalet. Att affärsverkets budget utgör en separat del innebär att det inte tas in anslag och beräknade inkomster för affärsverkets driftsekonomi och investeringar i kommunens budget. Bindande poster för affärsverket i kommunens budget är de poster som definieras särskilt i lagen (87 e 3 mom.). Sådana poster är ersättning för kapital som kommunen placerat, kommunens understöd eller verksamhetsbidrag till det kommunala affärsverket, kommunens kapitalplacering i affärsverket och affärsverkets återbetalning av kapital till kommunen. Utöver dessa poster kan fullmäktige eller också bestämma att andra poster är bindande. Rambeslutet som styr kommunstyrelsens budgetberedning kan bara gälla de ovan nämnda posterna. I det föreliggande budgetförslaget ligger avkastningskravet på Jakobstads Energiverk och Jakobstads Hamn på 12 % på grundkapitalet. För Jakobstads Vattens del är avkastningskravet 5 % på grundkaital Målsättningarna för affärsverken framgår av deras budgetförslag. Resultaträkningen exklusive affärsverken visar ett underskott på 3,0 milj. euro och inklusive affärsverken ett underskott på 0,7 milj. euro år 2014. Investeringar Målsättningen vid budgetarbetet var att det strategiska underskottet, d.v.s. den del av investeringarna som finansieras med lån reduceras kraftigt. I budgetförslaget uppgår nettoinvesteringarna till 13,4 milj. euro år 2014. Avskrivningarna uppgår år 2014 till 10,5 milj. euro. Stadens egna nettoinvesteringar uppgår till 5,9 milj. euro (avskrivningarna 6,3 milj. euro). Affärsverkens investeringar uppgår till totalt 7,0 milj. euro år 2014. För social- och 7

hälsovårdsnämnden har ett investeringsanslag på 0,5 milj. euro reserverats. Under år 2015 uppgår stadens totala nettoinvesteringar till 13,4 milj. euro och år 2016 till 13,4 milj. euro. Skuldbördan kommer att stiga från att i bokslutet år 2012 legat på 109 milj. euro eller 5.539 euro/inv. till 124 milj. euro eller 6.323 euro/inv. år 2016. 1000 euro BS 2008 BS 2009 BS 2010 BS 2011 BS 2012 BU 2013 BU 2014 EP 2015 EP 2016 Årsbidrag 6 242 3 756 11 100 7 751 5 171 10 215 9 810 11133 11286 Avskrivningar 6 600 6 885 9 309 9 107 9 330 10 190 10 540 10 949 11345 Nettoinvesteringar 14 618 12 515 9 085 18 811 12 772 16 931 13439 13433 13422 Skuldbörda/inv 3 816 4 347 4 633 5 154 5 539 5 909 6 098 6 218 6323 8

ANSLAG PÅ NÄMNDNIVÅ 9

RESULTATRÄKNING 10

11

FINANSIERINGSKALKYL 12

JAKOBSTAD EN LIVSKRAFTIG OCH VÄLMÅENDE STAD Staden Jakobstads strategi STADEN JAKOBSTADS VERKSAMHETSIDÉ Jakobstad är en livskraftig centralort i en välmående region, en tvåspråkig stad vid havet, som erbjuder invånarna delaktighet, trygghet och livskvalitet och som skapar ekonomiska förutsättningar för en god service och ett trivsamt boende i en stimulerande urban miljö. På detta sätt fortsätter vi att garantera invånarna välfärd och gör det på ett sätt som är väl rotat i Jakobstadsbons identitet, som betonar våra värden tro, hopp och kärlek. Staden Jakobstads vision för år 2020 JAKOBSTAD 2020 EIVSKRAFTIG OCH VÄLMÅENDE STAD JAKOBSTAD är den attraktiva industri och trädgårdsstaden vid havet med högklassig service för alla åldersgrupper och på både svenska och finska är den dynamiska och företagarvänliga staden i Österbotten är barnens och ungdomens framtidsstad är den livskraftiga motorn i en välmående region med ett utvecklat regionalt, nationellt och internationellt nätverkssamarbete 13

Strategiska mål Staden Jakobstads vision för år 2020 konkretiseras i följande strategiska mål: 1. Jakobstad har landets bästa service 2. Jakobstadsbornas levnadsförhållanden är trivsamma och trygga 3. Jakobstad har en stark ställning som mångsidig skol, kultur och idrottsstad 4. Jakobstad är en bra uppväxtmiljö för barn och unga 5. Jakobstads ekonomi är i balans 6. Jakobstad är en modern och attraktiv arbetsgivare, som har en motiverad och kunnig personal. 7. I Jakobstad har företagen goda verksamhetsförutsättningar. Utgående från de här målen kan man noggrannare beskriva Jakobstad år 2020: 1. Jakobstad har landets bästa service Jakobstadsborna får all den service de behöver. Servicen ges snabbt och effektivt. Servicen är av god kvalitet och serviceproduktionen är kostnadseffektiv. Staden producerar sin service i enlighet med servicestrategin. I servicestrategin bestäms på vilket sätt servicen ska produceras, servicenätet och målen för kvaliteten. Då man gör en nationell jämförelse av utbudet på service och hur nöjda invånarna är med den kommunala servicen, visar det sig att Jakobstad hör till den bästa fjärdedelen i landet. I serviceproduktionen betonas jämlikheten mellan språkgrupperna. 2. Jakobstadsbornas levnadsförhållanden är trivsamma och trygga Utvecklandet och byggandet av staden Jakobstad är en process under vilken stadsbornas gemenskap skapas och växelverkan mellan människorna förverkligas. Varje stadsbo har sin egen givna roll i processen och han/ hon har rätt och skyldighet att påverka sina levnadsförhållanden både som individ och som en del av gemenskapen. Trivsam innebär förutom estetiskt tilltalande framförallt en ständig upplevelse av delaktighet/ tillhörighet/ hemkänsla. Då kollektivet förstärks och integreringsprocessen fortgår, växer känslan av gemensamt ansvar hos Jakobstadsborna. Staden Jakobstad skapar aktivt mötesplatser för stadens svensk och finskspråkiga befolkning. Staden Jakobstad vill främja invandrarnas integrering i staden. Stadsmiljön är en viktig del av Jakobstadsbornas identitet. De offentliga rummen och trafikmiljön är gemensam egendom och deras kvalitet, snygghet och ändamålsenlighet ökar tryggheten. 14

3. Jakobstad har en stark ställning som mångsidig skol, kultur och idrottsstad Utbildningen i Jakobstad är på alla nivåer av hög kvalitet och personlighetsutvecklande. Utbildningen ger studerandena de färdigheter och förutsättningar som behövs i vardagen, för fortsatta studier och i en snabbt föränderlig värld. Detta förverkligas genom ett flexibelt utbildningsutbud, genom att dra nytta av tvåspråkigheten och det rika kulturutbudet i den urbana miljön och i ett intimt samarbete med nejdens näringsliv och genom utnyttjande av internationella kontakter. Utbildningsmöjligheterna för de finskspråkiga ungdomarna ägnas speciell uppmärksamhet. Det finns ett rikt utbud på kultur och idrott för alla åldersgrupper i Jakobstad. Kulturutbudet återspeglar stadens långa kulturella traditioner och tvåspråkigheten. Ett gott samarbete med föreningarna har utvecklats och det har inneburit ett ökat utbud på kultur och idrott, speciellt för barn och ungdom. 4. Jakobstad är en bra uppväxtmiljö för barn och unga En trygg uppväxtmiljö ger goda förutsättningar för barn och unga att växa upp till lyckliga och ansvarsmedvetna vuxna. Jakobstad erbjuder denna trygghet i en småstadsmiljö, i välfungerande daghem och skolor. En utvärdering av trygghet och andra välfärdsfaktorer visar att Jakobstad hör till de bästa i landet. 5. Jakobstads ekonomi är i balans En balanserad ekonomi innebär att staden i ett längre perspektiv kan finansiera sin verksamhet och sina investeringar med egna medel. En balanserad ekonomi är förutsättningen för att de övriga strategiska målen skall kunna uppnås. Utgifterna för verksamheten skall motsvara inkomsterna (skatter). Serviceproduktionen är kostnadseffektiv. Stadens skattebas har breddats, eftersom stadens dragningskraft förbättrats tack vare inflyttning och företagsetableringar. För att kunna hålla ekonomin i balans bör vi kunna reagera snabbt då de största inkomstkällorna förändras (skatter, statsbidrag). För detta ändamål har utarbetats verksamhetsmodeller som gör att verksamheten kan skötas även om anslagen snabbt minskar. 15

6. Jakobstad är en modern och attraktiv arbetsgivare som har en motiverad och kunnig personal. I staden Jakobstad bedrivs en personalpolitik som ökar personalens trivsel. Stadens personal vill och kan arbeta effektivt för att uppnå de uppställda målen. Stadens personal är kunnig och den känner delaktighet. Personalens välbefinnande och de positiva signalerna utåt har gett Jakobstad ett rykte som en bra arbetsgivare, vilket har betydelse vid rekrytering av ny personal. Arbetsplatsen känns trygg och det finns utrymme för spontanitet och kreativitet i det dagliga arbetet. Atmosfären på arbetsplatserna är positiv och uppmuntrande och den ökar arbetsmotivationen. Typiskt för stadens arbetsplatser är att man visar respekt, är rättvis och uppskattar den enskilda människan. En fungerande arbetsplatsdemokrati är en självklarhet. 7. I Jakobstad har företagen goda verksamhetsförutsättningar Ab Jakobstadsregionens Utvecklingsbolag Concordia handhar i huvudsak kommunernas näringslivspolitik. Undantag utgör ärenden som berör endast en kommun t.ex. verksamhetsutrymmen, tomtpolitik och direkt företagsstöd. Utbildningsutbudet har breddats så att det bättre motsvarar näringslivets behov. Samarbetet mellan företag och skolor är fruktbart. Samarbetet mellan yrkeshögskoleutbildningen och universiteten är viktigt. Båt, plast och livsmedelsindustrin är tillsammans med skogsindustrin ekonomiområdets spjutspetsar. Jakobstad stöder även aktivt små och medelstora företag och bidrar till att utveckla dessa. STADEN JAKOBSTADS KRITISKA FRAMGÅNGSFAKTORER Kritiska framgångsfaktorer definition De kritiska framgångsfaktorerna är härledda ur visionen och verksamhetsidén. Det är sådana områden där succé eller misslyckande har en avgörande betydelse för organisationens framgång i ett längre perspektiv. De kritiska framgångsfaktorerna bör vara strategiskt viktiga, men också sådana att organisationen genom egna åtgärder kan påverka dem. De kritiska framgångsfaktorerna ger svar på frågan, i vilka avseenden bör staden absolut lyckas för att utvecklingen skall leda till förverkligande av visionen. Fyra olika infallsvinklar har lett till definitionen av framgångsfaktorerna: kunden och kommuninvånaren, personalen, ordnande av service och produktionssätten samt resurser och ekonomi. Innehållet i de olika infallsvinklarna kan definieras på följande sätt: Kunden och kommuninvånaren (Effekt, medborgarnas och de politiska beslutsfattarnas synvinkel) Kundens och kommuninvånarens synvinkel innebär de resultat man åstadkommer som främjar stadens grundläggande syften/ mål. Att staden producerar som tjänster och samhälleligt 16

inflytande dessa prestationer förväntar sig a) stadsborna som röstare, skattebetalare och kunder och b) näringslivet och samfunden som nära allierade samarbetspartner. Personalen (arbetsgemenskapens och personalens synvinkel) Förnyelse innebär att staden och dess personal har förmåga att lösgöra sig från det gamla och invanda och handla på ett nytt sätt, så att staden kan uppnå den eftersträvade effekten med de resurser som står till buds. Ordnande av service och produktionssätten (Processer och strukturer, organisationens prestationsförmåga och funktionsduglighet) En processaspekt innebär att den interna prestationsförmågan, effektiviteten och aktiviteten beaktas. Vilka är de processer, organisationer, synergieffekter och arrangemang som ger den största effektiviteten? Resurser och ekonomi (resursanvändningens och ekonomins synvinkel) Med resurser avses de möjligheter som garanterar den prestationsförmåga och effektivitet som möjliggör att de strategiska målen uppnås. Hur skall resurserna anskaffas, riktas och användas för att förbättra effektiviteten? 17

18

STADSFULLMÄKTIGE, STADSSTYRELSEN, KONCERNFÖRVALTNING Stadsdirektör Mikael Jakobsson Koncernförvaltning - ekonomi - personal - administration - juridik 19

STADSSTYRELSEN Stadssekreterare: Niklas Talling VERKSAMHETSOMRÅDE: Stadskansliet VERKSAMHETSIDÉ Stadskansliets verksamhetsidé går ut på att erbjuda stadens medborgare, förvaltningar, politiska organ, media och företag en kvalitativ service. Med kvalitativ service avses en service som är pålitlig, snabb, kostnadseffektiv, tvåspråkig och kundvänlig. Till stadskansliets kärnverksamhet hör kanslifunktionen, dvs. ärendehantering, berednings-, sekreterar-, och verkställighetsuppgifter som berör stadsfullmäktige och stadstyrelsens samt till vissa delar även dagvårds- och utbildningsverkets och centralen för tekniska tjänsters politiska organ. Utöver denna allmänna kanslifuktion erbjuder stadskansliet stadens övriga förvaltningar tjänster inom juridik, upphandlingar, dataskydd, översättning och tolkning, telefoni och tryckning. Stadskansliet ansvarar även för stadens kollektivtrafik (Vippare). Utöver kanslifunktionen och ovan nämnda specialisttjänster bistår stadskansliet stadsdirektören i koordineringen av stadens ledning och förvaltning samt deltar i utvecklingen av förvaltningen, den externa kommunikationen och efter behov i övriga interna och externa projekt. Till stadskansliet hör även de separata enheterna Turistbyrån samt ekonomi- och skuldrådgivning, socialombudsmannen. För dessa enheter redogörs separat i budgeten. FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN Det ekonomiska läget i staden innebär att alla verksamheter inklusive stadskansliet bör se över tjänsteutbudet och serviceproduktionen med syfte att minska kostnaderna. Stadens servicestrategi och ägarstrategi som färdigställs under 2014 kommer troligtvis att påverka stadskansliets verksamheter. Till en modern verksamhetsmiljö hör även ett papperslöst mötesförfarande något som stadskansliet strävar efter att förverkliga under 2014. Allmänpolitiska diskussioner mellan stadens tjänstemän och stadsstyrelsen kommer även att prioriteras under 2014. 20

MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE KUNDEN OCH KOMMUNINVÅNAREN Tillgång och kvalitet på service Målsättning/Mätare Ambitionsnivå 2014 min - real - max Pålitlig, snabb och kvalitativ Inkomna ärenden registreras ärendehantering med optimerat och vidarebefordras på den 1:a flöde i processen. dagen, bereds och förs till politisk behandling inom min - 2 veckor real - 1 mån max - 2 mån Sätt att förverkliga Ansvarig Genomgång och analys av processerna för ärendehantering och beredning. Mätning av genomloppstiden för ärenden, dvs. tiden från att ärenden registreras till att kunden får ta del av beslutet. Stadssekreteraren 21

NYCKELTAL Prestationer Bokslut Bokslut Budget Budget EP EP EP -10-11 -12-13 -14-15 -16 Årsverken 17,4 19,5 19.5 21.5 19 18 17 Ekonomi- och skuldrådgivare, socialombudsman: VERKSAMHETSOMRÅDE: Aila Kronqvist Ekonomi- och skuldrådgivning samt socialombudsmannaverksamhet VERKSAMHETSIDÉ Ekonomi- och skuldrådgivning är en lagstadgad service, som är avgiftsfri för klienterna. För den allmänna ledningen och övervakningen av ekonomi- och skuldrådgivningen svarar Konkurrens- och konsumentverket. Staden Jakobstad sköter om att den här servicen ordnas inom ett område som omfattar förutom Jakobstad även Pedersöre, Nykarleby, Larsmo och Kronoby. Syftet är att ge privatpersoner information och råd om ekonomisk planering och skötseln av skulder. Rådgivaren hjälper klienten att kartlägga helhetssituationen och olika möjligheter att lösa skuldproblemen. Rådgivaren kan hjälpa till med att utarbeta frivilliga betalningsprogram och förslag till förlikning med borgenärerna samt att ansöka om borgen för ett skuldsaneringslån från Garanti-Stiftelsen. Den mest omfattande delen av arbetet går ut på att bistå klienter i processen med att ansöka om skuldsanering i tingsrätten. I den här processen ingår en kartläggning av skulderna samt uppgörande av en ansökan om skuldsanering och ett förslag till betalningsprogram. Socialombudsmannaverksamheten baserar sig på lagen om klientens ställning och rättigheter inom socialvården. Lagen förpliktar kommunerna att utse en socialombudsman, som ger klienten råd i frågor som gäller tillämpningen av klientlagen. Staden Jakobstad sörjer för ordnandet av socialombudsmannaverksamheten inom ett område som omfattar förutom Jakobstad även Pedersöre, Nykarleby och Larsmo. Till socialombudsmannens uppgifter hör att vid behov bistå klienten vid framställande av anmärkningar och ansökan om ändring. Dessutom ska socialombudsmannen följa med hur klienternas rättigheter och ställning förverkligas i praktiken och årligen avge en rapport om det här till stadsstyrelsen. Socialombudsmannen är en opartisk person som arbetar för att trygga klienternas intressen. Uppdraget är till sin karaktär rådgivande; socialombudsmannen fattar inte beslut och beviljar inte förmåner. 22