Befolkningsprognos Fö r Kumla kömmun 2016 Vision Program Policy Regler Handlingsplan Riktlinjer Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen Nämnd
Beslutande: Kommunstyrelsen Datum och paragraf: 2016-11-16, 163 Dokumentansvarig: Utredningsstrateg Revideras: under 2017
En befolkningsprognos är ett värdefullt verktyg som visar hur befolkningen kan utvecklas utifrån vissa antaganden, och vet på sätt och vis inget som vi själva inte vet. Prognoserna förutspår inte framtiden och kan därför inte sägas vara rätt eller fel, men utifrån vad vi vet och tror idag kan modellen hjälpa oss att trovärdigt beräkna olika tänkbara utfall. De kan flagga för kommande förändringar i befolkningens sammansättning och visa långsiktiga, stabila trender, men träffar sällan rätt i detalj. De stora förändringarna i befolkningen slår dock oftast igenom oavsett hur vi spekulerar, om än olika kraftigt. En prognos säger lika mycket om åren som passerat som om åren som ligger framför oss, eftersom de antaganden vi matar in i modellen till stor del bygger på ett snitt av hur de senaste åren presterat i olika sammanhang; t.ex. vad gäller födslar, mödrarnas ålder vid födseln, dödsrisker, inflyttning, nybyggnation och utflyttning. De visar var vår nutid ser ut att vara på väg. I tider av tillväxt ser prognoserna därför bättre ut, men eftersom modellen - eller vi själva, för den delen - inte kan beräkna framtida lågkonjunkturer eller fabriksnedläggningar kan bilden snabbt framstå som felaktig och/eller förändras från ett år till ett annat. Det är inget fel i prognosen om ett utfall inte blir som visat eller om prognoserna ser helt annorlunda ut bara några år senare, tanken är snarare att de ska vara kvicka på fötterna och reagera på förändringar i nutiden så att vi ser konsekvenserna som kan komma längre fram om utvecklingen fortsätter på samma sätt. Prognoserna ska inbjuda till analys och eftertanke och bör ses tillsammans, eftersom ingen av dem sannolikt är helt rätt även om sanningen kan finnas någonstans mitt emellan dem. Prognoserna för 2016-2025 består av fem olika varianter, som alla har sina respektive poänger. Den enskilt tyngsta förändringsparametern, och därför det som skiljer mest mellan varianterna, är inflyttningen. Startbefolkningen är som den är med stora ålderskategorier som rör sig stadigt genom åren, och det är svårt att påverka i vilken utsträckning människor skaffar barn eller avlider. Utflyttningen är till skillnad från inflyttningen starkt beroende av hur befolkningen redan ser ut vid ett givet tillfälle, och det lämnar inflyttningen som den egenskap i beräkningen som kan förändras starkast och snabbast. Samma sak gäller för övrigt för verkligheten som för prognosmodellen. Grundprognosen A baseras uteslutande på snitt från de senaste åren, och utförs på exakt samma sätt med uppdaterade siffror varje år. Den visar inget om vad vi tror om framtiden, utan är mer neutral. Det kan verka provocerande att inte ta med händelser vi tror - eller tror att vi vet - ska hända, men eftersom inget någonsin är helt säkert är det bra att ha en neutral prognos i botten. Det är även här prognosjämförelser från år till år kan göras, eftersom alla de andra har ett större mått av spekulation, inte nödvändigtvis bygger på exakt samma justerade
antaganden varje år och därför inte blir lika säkra att jämföra med sina föregångare. Prognos B räknar med en något större genomsnittlig nybyggnation än de senaste årens snitt, som dock ligger under de högsta enskilda nivåerna vi sett sedan år 2000, och förutom det även att två större byggprojekt på sammanlagt 500 lägenheter blir inflyttningsklara 2019-2022. Den representerar en försiktigt optimistisk syn på Kumlas utveckling som resulterar i en snabbare befolkningstillväxt. Prognos C har en tydligt större genomsnittlig nybyggnation, grovt räknat på en nivå mellan de moderna toppnoteringarna från 2008 och 2015. Till detta läggs samma stora projekt som nämndes ovan. Den representerar en tydligt optimistisk syn och något av en ny nivå för byggandet i Kumla. Prognos D utgår från grundprognos A och visar vad som händer om den genomsnittliga inflyttningen minskar med ungefär 5-6%, vilket motsvarar t.ex. resultatet av en halvering av nybyggandet från dagens snittnivå eller att det bara flyttar in hälften så många från utlandet som det gjort sista åren. Det är inte en dramatisk förändring i sig, så sent som 2003, 2007, 2009, 2011 och 2013 hade Kumla liknande siffror på inflyttningen, men det får konsekvenser om trenden går nedåt igen och håller i sig. Prognos E är en målprognos, och visar vilken utveckling som krävs år för år för att kommunen ska nå sitt mål på 25000 invånare år 2025. För att inte räkna med ett orealistiskt hopp direkt upp till den genomsnittliga årliga ökningen som behövs (ca. 385 personer) så utgår ökningen från en nivå liknande den nuvarande nivån och blir större allt eftersom.
Befolkningsprognos 2016-2025 25 000 24 500 24 000 23 500 23 000 22 500 22 000 21 500 21 000 E Målkurva På ett övergripande plan ser det säkert ut att Kumla kommer att fortsätta växa stadigt fram till 2025, frågan är bara hur mycket. Mellan de troligaste utfallen A och B (ljusblå respektive röd-orange linje) skiljer det ca. 1000 personer, från +1500 till +2500, och genom att se på deras respektive kurvor ser vi att det är de två stora projekten på tillsammans 500 lägenheter som gör den stora skillnaden. Det är ett sådant markant tillskott till den ordinarie nivån på nybyggnationen att det skiftar hela befolkningskurvan uppåt. När byggandet mot slutet av perioden beräknas återgå till mer normala nivåer planar kurvan ut igen. Intressant nog visar prognos C, det grå strecket, att det inte gör någon större skillnad att förändra grundnivån på nybyggnationen ytterligare till de klart högre nivåerna. Ökningen kommer snabbare och överträffar t.o.m. målkurvan E fram till 2022, men det blir till år 2025 en ökad folkmängd på endast 400 personer jämfört med prognos B snarare än de 1200 extra som behövs för att nå målet. Detta beror på att de två stora projekten då är färdiginflyttade och att det till största delen är ett ökat antal lägenheter som tagits med i beräkningen av grundnivån, och de genererar i snitt klart lägre inflyttning än villor/småhus. Sedan genererar ökad inflyttning med Kumlas normala profil även ökad utflyttning, på grund av att de grupper som huvudsakligen flyttar in sannolikt även är samma grupper som generellt har högst risk att flytta ut. Ett stort tillskott i grupp X år 1 ger större underlag för utflyttning år 2 och framåt, och om de följande åren har lägre inflyttning kan nettosiffran snabbt bli sämre.
Detta dämpar över tid värdet av tillskottet från en temporär ökning, och underligt nog är det t.o.m. barnafödandet som håller uppe den ökning vi ser mot slutet av perioden i prognos C trots att den har högst inflyttning. Det visar på värdet av att försöka vara en så attraktiv plats för sina befintliga invånare som möjligt, så att utflyttningen hålls mer i schack. Men för att helt undvika det trendbrottet och hålla kurvorna B och C i linje med målnivån måste den årliga inflyttningen hållas uppe genom minst lika stora extraordinära byggprojekt under perioden 2022-2025, endast en hög grundnivå av mindre projekt räcker helt enkelt inte. I ett mer negativt scenario D så inträffar inte de två stora lägenhetsprojekten och det genomsnittliga byggandet minskar något. I det läget växer Kumla med ca. 1000 personer till 2025. En övergripande slutsats om totalprognoserna är att utvecklingen ser positiv ut, och att 25 000 invånare år 2025 är möjligt att nå men inte med dagens tillväxttakt. Kumla kommer inte dit av bara farten, det krävs mäktiga och smarta insatser och ett så väl högre som jämnare byggande av bostäder för att nå dit från där vi står idag. Om vi övergår till att fundera på hur befolkningens sammansättning, till skillnad från dess totala storlek, kan förändras, så är det lämpligt att kika på olika praktiska åldersklasser och att starta med de minsta. Här redovisas inte målprognosen tillsammans med de andra fyra. 2 700 2 500 2 300 2 100 1 900 1 700 Prognos 0-6 1 500
De små barnen förändras tämligen mycket av hur inflyttningen ser ut, vilket lär bero på att många av dem är inflyttare. Det kan snabbt bli stora volymskillnader på de små barnen om inflyttningen ökar eller minskar i några år. Människor tenderar nämligen att flytta till större bostäder strax efter att första barnet är fött, vilket kan generera inflyttning av små barn från t.ex. Örebro. De två mest optimistiska prognoserna B och C blir här nästan identiska trots en markant skillnad på byggandet av flerbostadshus, vilket visar på att det är den gemensamma nivån på villabebyggelse som driver utvecklingen i den här åldersklassen. 3 200 3 000 2 800 2 600 2 400 2 200 Prognos 7-15 2 000 I grundskoleåldrarna ser ökningen ut att strax mattas av och nivån på inflyttningen kommer heller inte att hinna spela in lika mycket i den här åldersklassen, eftersom de barn som flyttar in generellt är mindre än så här och bara delvis hinner fylla sju under perioden fram till 2025. Grundskolan ser ut att gå en tämligen stadig ökning till mötes.
Prognos 16-18 1 000 950 900 850 800 750 700 650 600 Gymnasieungdomarna ser ut att vara på väg mot en liten puckel 2018, och minskar sedan fram till 2022 då en kraftig relativ ökning ser ut att starta. Det sammanfaller väl med att barnafödandet tog fart igen från och med 2007. Här ser vi återigen liten skillnad mellan de olika prognoserna. Prognos 19-39 6 200 6 000 5 800 5 600 5 400 5 200 5 000 4 800 4 600
Åldrarna 19-39 är de spännande åren när människor så väl flyttar som skaffar barn, vilket gör dem kritiska för befolkningsprognoserna. Här slår de olika nivåerna på nybyggnation och inflyttning därmed igenom kraftigt. Värt att notera är att de stora barnkullarna födda 1989-1995 börjar lämna den här åldersklassen mot slutet av prognosen, och att många av periodens tidigare inflyttare gör samma sak. Det är de här åldrarna utvecklingen balanserar på. Prognos 40-64 7 100 7 000 6 900 6 800 6 700 6 600 6 500 6 400 6 300 I medelåldern ser vi för första gången utfall med tydligt olika riktning beroende på scenario, eftersom de sista barnen från efterkrigstidens rekordgeneration går över till pensionärslivet och de antingen ersätts av inflyttare som snart fyller 40 eller inte gör det. Det här är på flera sätt intressant för skatteintäkterna och den s.k. försörjningsbördan, eftersom människor som är lite äldre generellt har högre inkomster och det även är en stor grupp relativt sett.
Prognos 65-79 3 450 3 400 3 350 3 300 3 250 3 200 3 150 3 100 3 050 3 000 De lite yngre pensionärerna kommer att uppvisa en dramatisk kurva under perioden, men skillnaderna i faktiska tal är förhållandevis små. Puckeln beror på att den årliga tillförseln av nyfyllda 65-åringar, som fram till 2020 ständigt ersätter mindre kullar som fyller 80 och lämnar spannet, börjar tunnas ut vid 2020. Prognos 80+ 1 600 1 400 1 200 1 000 800 600 400 200 0
Vi avslutar det här avsnittet med en prognos som är så säker en prognos någonsin kan bli, där alla fyra varianter visar exakt samma ökning. De som är över 80 kommer inte att påverkas av någon förändring i inflyttning eller liknande. Tidigare nämndes försörjningsbördan, och den här kurvan är andra sidan av det resonemanget. De äldsta står för en stor del av kostnaderna för vård, och kommer att ha en mycket kraftig ökning under perioden. 57 56 55 54 53 52 51 Andel i % 19-64 50 2015 A B Hög C Mycket hög Huvudprognos nybyggnation nybygg. D Låg inflyttning E 25 000 Undersöker vi hur många som är i arbetsför ålder 19-64, alltså hur stor andel som potentiellt kan vara ute i arbetslivet och generera skatteintäkter, ser vi att samtliga varianter år 2025 har en minskning från dagens nivå. Till och med om Kumla når sitt mål på 25 000 invånare finns alltså risken att relativt färre ska försörja relativt fler, vilket sätter ökad press på den offentliga ekonomin.