Verksamhetsberättelse VB 2014 för Karlbergs förskolor

Relevanta dokument
Kvalitetsgaranti - Karlbergs förskolor

Karlbergs förskolor K V A L I T E T S G A R A N T I

Nytorgets förskolor. stockholm.se

Karlbergs förskolor K V A L I T E T S G A R A N T I. Ing re ss

Karlbergs förskolor Verksamhetsberättelse VB 2013

Vasaparkens förskolor

S K V A L I T E T S G A R A N T I

Systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014 Granbacka förskoleenhet Solna stad

VITSIPPANS LOKALA ARBETSPLAN

Odenplans förskolor K V A L I T E T S G A R A N T I

Mitt i City förskolor

Förskolan Sjöstjärnan

Arbetsmarknadsenheten Verksamhetsberättelse VB 2013

Bilaga 1. Förskoleenheternas resultatredovisning i sammandrag. a. Normer och värden Utvärdering av likabehandlingsplan/plan kränkande behandling

Kvalitetsredovisning. Strukturella förutsättningar och organisation. Underlag, källor och kvalitetsarbetets genomförande

Blackebergs förskolor

Mitt i City förskolor

Johannes förskolor K V A L I T E T S G A R A N T I

Vasaparkens förskolor

Kvalitetsgaranti - Johannes förskolor

Mitt i City förskolor

Sabbatsbergs Förskolor

Sabbatsbergs förskolor

Vasaparkens förskolor

Systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014 Bergshamra förskoleenhet Solna stad

Styrkort för Tallholma, Märstadal och Söderbrinkens förskolor 2011.

AB Familjebostäder Övergripande rapport

Vi har en dröm... En folder om arbetsglädje och yrkesstolthet i Pitholms förskoleområde

Verksamhetsplan Lugnetskolans förskola

Medarbetarenkät 2012 ett verktyg för att utveckla verksamheten

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

Arbetsplan 2016/2017 för förskolorna:

Lokal arbetsplan. Furulunds förskolor HT 2011 VT 2012

KVALITETSRAPPORT LÄSÅRET

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret

Styrkort för Sätuna förskolor, 2011

Verksamhetsplan för Ringarens förskola

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

Kvalitetsrapport 2015/2016 Förskolan St: Jörgen

Äppelvikens förskolor

Förskolan Eken K V A L I T E T S G A R A N T I

Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna:

Förskolan Sjöstjärnan

Kvalitetsgaranti - Örby förskolor

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Kritan 2013

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx),

Personalpolitiskt program

Verksamhetsplan Förskolan 2017

Kvalitetsgaranti - Äppelvikens förskolor

Förskolan Rödkulla K V A L I T E T S G A R A N T I

VERKSAMHETSPLAN NORDINGRÅ FÖRSKOLA

Verksamhetsidé för Solkattens förskola

Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Storken 2012

Förskolan Smedby Verksamhetsbeskrivning

LOKAL ARBETSPLAN 2014

Arbetsplan för Norrby förskolor 2017/2018

för Rens förskolor Bollnäs kommun

KVALITETSUTMÄRKELSEN Karlbergs förskolor NORRMALMS STADSDELSNÄMND KARLBERGS FÖRSKOLOR

Vi erbjuder en förskoleverksamhet som lägger grunden för barnets livslånga lärande

Lärande och utveckling genom trygghet, glädje, lust och engagemang

Policy för personalpolitik i Flens kommun - tillsammans är vi Flens kommun

SJÄLVSKATTNING. ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet

Utvecklingsplan Ryrsjöns förskola. Ht 18-Vt 19

Verksamhetsplan avdelning Ekorren HT 2011

Utvecklingsplan Gossagårdens förskola. Ht 2017 och Vt 2018

Senast ändrat

K V A L I T E T S G A R A N T I. Karlbergs förskolor. Förskolan Gjutare Förskolan Sagolandet Karlbergs förskola - Förskolan Tempeltrappan

Verksamhetsplan 2014

Verksamhetsberättelse 2010 Gärdets förskolor

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Lokal arbetsplan 2013/2014. Rensbackens förskola

Arbetsplan - Eriksbergsgårdens förskola

Socialpsykiatriska utförarenheten. Verksamhetsberättelse VB Förslag till beslut

Skolförvaltningen Sörgårdens förskola MÅLBILD. Mölndal (reviderad augusti -16)

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

LOKAL ARBETSPLAN 2013/14

Verksamhetsplan 2015 för Karlbergs förskolor

Johannes förskolor. Ingress

Förskolan Vågavilja K V A L I T E T S G A R A N T I

VI ERBJUDER EN ROLIG, STIMULERANDE OCH LÄRORIK VERKSAMHET DÄR VI SÄTTER BARNET I FOKUS.

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Junibacken

Handlingsplan för fritidsgårdsverksamheten i Västerås år

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Sörgården

Mål, genomförande, måluppfyllelse och bedömning

Förskolan Smedby. Plan för aktiva åtgärder mot diskriminering och kränkande behandling. Pia Ihse

Personalpolitiskt program

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Örtagården 2014

Nytorpshöjds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Samhälle, samverkan & övergång

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2012

Attraktiv Förskola - En del av det systematiska kvalitetsarbete i Norra Hisingen

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Förskolan Matrisen K V A L I T E T S G A R A N T I. E n k r e a t i v s t a rt på det livslånga lärandet

Kvalitetsredovisning Läsåret

Handlingsplan för. Valbo förskoleenhet. Förskola Markheden. Avdelning solen 2013/2014

Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning

Förskoleområde Trångsund 2016

Utvecklingsplan Ryrsjöns förskola. Ht -17/Vt -18

LOKAL ARBETSPLAN 2014

Transkript:

Karlbergs förskolor Tjänsteutlåtande Dnr: Sid 1 (26) Handläggare Telefon: Till Karlbergs förskolor Verksamhetsberättelse VB 2014 för Karlbergs förskolor Förslag till beslut Karlbergs förskolor

Sid 2 (26) Innehållsförteckning Sammanfattande analys... 3 Enhetens uppföljning av Kommunfullmäktiges inriktningsmål... 5 1. Stockholm är en attraktiv, trygg, tillgänglig och växande stad för boende, företagande och besök...5 1.2 Invånare i Stockholm är självförsörjande...5 1.3 Stockholms livsmiljö är hållbar...5 1.6 Stockholmarna är nöjda med kultur- och idrottsmöjligheterna i Stockholm...7 1.7 Stockholm upplevs som en trygg, säker och ren stad...9 2. Kvalitet och valfrihet utvecklas och förbättras...10 2.1 Stockholmarna upplever att de erbjuds valfrihet och mångfald...10 2.2 Barn och elever inhämtar och utvecklar kunskaper och värden...11 2.3 Stockholmarna upplever att de får god service och omsorg...13 2.4 Stockholms stad är en attraktiv arbetsgivare med spännande och utmanande arbeten...14 3. Stadens verksamheter är kostnadseffektiva...18 3.1 Budgeten är i balans...18 3.2 Alla verksamheter staden finansierar ska vara effektiva...19 Synpunkter och klagomål... 20 Övrigt... 21

Sid 3 (26) Sammanfattande analys Karlbergs förskolor har under året haft god kontroll på verksamheten och dess åtaganden och uppnår därmed samtliga åtaganden för 2014. I mars månad delades förskoleundersökningen ut till Karlbergs förskolors föräldrar. Svarsfrekvensen 2014, var något lägre 74% i jämförelse med 2013 77,5%, vilket motsvarar en sänkning med 3,5%. Staden och Norrmalms förskoleområde har 72% respektive 76%. Dock når vi ett något högre NFI 89 i jämförelse med stadens och Norrmalms övriga kommunala förskolor, 83 NFI respektive 85 NFI. Resultatet pekar på att föräldrarna är nöjda med verksamheten. 2014 års resultat är dock något lägre i jämförelse med 2013 (90 NFI), vi sänker oss med en enhet. Bland enhetens förskolor utmärker sig förskolan Blåklinten, som i samband med omorganisationen bland Norrmalms förskolor i årsskiftet 2013/2014 kom att tillhöra Karlbergs förskolor. Blåklinten höjer sitt NFI 2014 med hela 18 enheter, från 70 NFI 2013 till 88 NFI 2014. De andra fyra förskolorna sänker sina resultat med en till sex enheter enligt följande: Blåklinten höjer sitt NFI från 70 (2013) till 88 (2014) Gjutaren sänker sitt NFI från 88 (2013) till 87 (2014) Tempeltrappan sänker sitt NFI från 90 (2013) till 86 (2014) Norrbacken sänker sitt NFI från 93 (2013 till 91 (2014) Sagolandet sänker sitt NFI från 96 (2013) till 90 (2014) Under hösten gick stadens medarbetarenkät ut till alla som arbetar i Stockholms stads verksamhet. På Karlbergs förskolor svarade 85 % av medarbetarna på enkäten och vi nådde ett aktivt medarbetar index (AMI) på 84. Resultatet är högre i jämförelse med stadsdelens 81 AMI men lägre än enhetens resultat 2013 som var 89 AMI. Vår analys är att medarbetarnas och ledningens engagemang kring att både utveckla verksamheten och att hålla i och förstärka fungerande strukturer har fortsatt betydelse för enhetens relativt jämna höga resultat. En annan faktor som sannolikt också påverkat resultatet är att organisationens struktur bär en tydlig idé kring att involvera barn, föräldrar och pedagoger i meningsfulla sammanhang där grundinställningen är att vi lär av varandra, samt att organisationens medarbetare tillsammans bär ett förhållningssätt där vi genom våra handlingar verkar för att vi är en välkomnande förskoleenhet. Vår analys är också att dessa gemensamma strukturer har bidragit till att Blåklinten höjt sitt resultat. Faktorer som vi tror påverkat resultatet i en något negativ riktning är att vi under året har haft igång två processer med omfattande gårdsrenoveringar på grund av utbytta takbjälklager på Norrbacken och Gjutarens förskolor, samt att Tempeltrappans förskola har planerat för en ombyggnad och utökning av gårdsyta på gården på Norrbackagatan men där processen har blivit uppskjutet. Ytterligare påverkansfaktorer kan vara att vi inför höstterminsstart förlorat kompetens i form av att erfarna pedagoger, som arbetat länge inom Karlbergs förskolors verksamhet, valt att anta nya utmaningar. Likt förra sommaren valde flera blivande förskoleklassfamiljer att avsluta sina platser hos oss vilket bidrog till något minskade intäkter under sommaren. I augusti månad hade vi fullt antal barn inskrivna på tre av våra förskolor och på de två andra har vi successivt, under hösten, arbetat med att ta in nya barn. De minskade intäkterna har vi dels balanserat med att vänta med att anställa en pedagog tills det att vi tagit in nya barn och dels genom att en pedagog

Sid 4 (26) successivt kommit tillbaka från en sjukskrivningsperiod. Karlbergs förskolor består av ca 71 medarbetare (inklusive ledning). Personalomsättningen har under de senaste åren varit förhållandevis låg, ca.12% 2013. Siffran stiger dock under 2014 till ca.17%. Under vårterminen har förskollärartätheten legat på ca 50%. Under hösten påverkas siffrorna av att några pedagoger valt att ta nya steg i sina yrkeskarriärer och att två förskollärare gått i pension. Rekrytering av nya förskollärare har dragit ut på tiden och vid årsskiftet hade vi fortfarande två vakanta förskollärartjänster. I slutet av hösten gick vår halvtids administratör i pension och i samband med avgången utökade vi ledningen med ytterligare en halv tjänst samtidigt som vi gjorde ett byte av förskolechef. Under hösten arbetade biträdande chef som tillförordnande chef i väntan på att ny chef skulle tillträda i december. Med hjälp av organisationens tydliga strukturer har vi arbetar med att, på olika vis, verka för att alla medarbetare ska trivas och finna organisationen meningsbärande. Under året har förskolorna Norrbacken och Gjutarens gårdar genomgått renoveringar i samband med byten av takbjälklager. Förskolan Tempeltrappan har planerat för ett renoverings- och utbyggnadsarbete för gården på Norrbackagatan, dock har arbetet blivit uppskjutet till våren 2015. På förskolan Sagolandet och Blåklinten har vi inte haft några direkta lokalarbeten igång. I vårt centrala kök och matsal på Tempeltrappans förskolor har vi under hösten varit berörda av två vattenläckor från en ovanliggande lägenhet. Vattenläckorna har i båda fallen resulterat i efterföljande sanering av kökslokalerna och ett leveransstopp. Med anledning av det förtydligade uppdraget i läroplanen för förskollärarna gällande uppföljning, utvärdering och utveckling har vi sedan januari 2013 praktiserat ett separat förskollärarmöte som äger rum en gång per månad. Syftet med mötet är att knyta den pedagogiska dokumentationen tätare samman med vårt arbete med den reviderade läroplanens förtydligande kring uppföljning, utvärdering och utveckling i förskolan. Vårt lean-arbetet har fortgått i form av att vi fortsätter vårt utvecklingsarbete med att praktisera förbättringstavlor i samband med förskolornas veckomöten och ledningsgruppens möte. Med anledning av att vi hösten 2012 vann Stockholms stads Kvalitetsutmärkelse har vi deltagit i en rad olika sammanhang där vi fått berätta om vår verksamhet och dess utvecklings- och kvalitetsarbete. Under 2014 har vi bland annat tagit emot studiebesök från Norge och Tyskland. Att vi får vara med i dessa sammanhang och prata om vår verksamhet gör att vi får ännu mer kontroll på vad vi gör och vad vi kan förbättra. I samband med studiebesöken har vi fortsatt utveckla vår idé kring att presentationen av verksamhetsiden följs av att några medarbetare deltar och berätta om verksamheten med hjälp av pedagogisk dokumentation. Vi tänker att det är viktigt att medarbetarna på olika vis finns med i sammanhang utanför förskolan. Detta ger oss input och ny kunskap som vi kan överföra i vår verksamhet. Vi har sedan en tid tillbaka deltagande i följande externa sammanhang: pedagogiska teoretiska rum ( ett samarbete mellan Stockholms universitet och pedagoger från Norrmalm, Skarpnäck och Kungsholmens stadsdelsförvaltningar) magisterutbildning erfarenhetsbaserad förskollärarutbildning Norrmalms pedagogiska nätverk

Sid 5 (26) ABC-utbildning IKT utbildning på medioteket utbildning kring skapande verksamhet med Karin Furness (ateljérista i Skarpnäck) föreläsning med Gunilla Dahlberg Under våren har vi arbetat med att informera våra föräldrar om förskolan ramtider, det vill säga den maxtid en förskola måste hållas öppet om det finns behov. Vi har också, i samband med höstens förskoleråd bjudit in våra föräldrar till en informations träff kring våra ABC föräldraträffar. Enhetens uppföljning av Kommunfullmäktiges inriktningsmål KF:s inriktningsmål: 1. Stockholm är en attraktiv, trygg, tillgänglig och växande stad för boende, företagande och besök KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.2 Invånare i Stockholm är självförsörjande Indikator utfall utfall VB 2013 Årsmål KF:s årsmål Period Antal praktikplatser som kan tillhandahållas för de aspiranter som Jobbtorg Stockholm kan matcha 33 st 27 st 40 st 1600 st VB 2014 KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.3 Stockholms livsmiljö är hållbar Indikator utfall utfall VB 2013 Årsmål KF:s årsmål Period Andel ekologiska livsmedel i stadens egna verksamheter 35,14 % 20 % VB 2014 Nämndmål: 1.3.1. Nämndens verksamheter är miljösmarta och bidrar till en hållbar livsmiljö Den negativa miljöpåverkan från de egna verksamheterna har minskat. Stadsmiljön utvecklas på ett hållbart sätt.

Sid 6 (26) Åtagande: Karlbergs förskolor är en verksamhet där hållbar utveckling är i fokus. Uppfylls helt Andelen ekologiska livsmedel ska uppgå till minst 22 % av de totala inköpen. Vi ska arbeta för att bli en giftfri förskola. Vi ska vid alla inköp väga in miljöaspekten. Alla arbetsgrupper ska i sin pedagogiska verksamhet öka utbudet av återvinningsmaterial. Varje barn ska få utveckla sitt intresse för naturens kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra. Hållbar utveckling ska vara utgångspunkt för arbetet. Alla medarbetare känner till vision 2030 och har kunskap om hur arbetet i vardagen påverkar barnens framtid. Analys I 2014 års förskoleundersökning bedömmer 86% av föräldrarna att vi lever upp till påståendet: "Mitt barn uppmuntras i att utveckla sin förståelse för naturvetenskapliga fenomen". Vid utvärderingen av Självvärdering av stadens indikator gällande naturvetenskap gav pedagogerna följande bedömning: 3.5 att jämföra med 2013 då bedömningen var 3.55. I förskolornas utvärderingar lyfter pedagogerna fram att barnen använder återvinningsmaterial som lekmaterial på avdelningen, i skapande och i bygg- och konstruktionslek. De ger också exempel på barnens lärande och utveckling i förhållande till hållbar utveckling i form av att barnen reflekterar kring hållbarhet och naturens kretslopp, att de värnar om levande organismer och odlingar och att de deltar i att källsortera mat och använt material samt att detta också väcker nya frågor hos barnen som "Var tar det vägen?", "Vad gör vi med det?" och "Vad blir det av det?". I arbetsgruppernas dokumentationer i it-verktyget DUP (dokumentation och uppföljning av det pedagogiska året) och i den uppsatta dokumentationen på förskolorna syns spår av ett rikt utbud av återvinningsmaterial i de pedagogiska miljöerna. Samt ett flertal exempel på att barnen får delta i sammanhang där de ges tillfällen att reflektera kring naturens kretslopp och vad ett förhållningssätt kring hållbar utveckling kan innebära i förhållande till hur människor, natur och samhälle står i samspel med varandra. Det som pedagogerna anger som utvecklingsområden är: o se över våra rutiner för en giftfri förskola och skaffa oss mer kunskap kring ämnet o använda mer varierat återvinningsmaterial i verksamheten o arbeta mer med barnen kring kretsloppstänkande

Sid 7 (26) KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.6 Stockholmarna är nöjda med kultur- och idrottsmöjligheterna i Stockholm Nämndmål: 1.6.1. Brukarna är nöjda med kulturaktiviteterna och invånarna uppmuntras till fysisk aktivitet Barn, ungdomar och äldre är nöjda med utbudet av aktiviteter. Aktiviteterna upplevs som meningsfulla och stimulerande. Indikator utfall utfall VB 2013 Årsmål KF:s årsmål Period Andel föräldrar som är nöjda med barnens möjligheter till eget kulturskapande och kulturupplevelser. 75 % 72,01 % 85 % 2014 Åtagande: Barnen på Karlbergs förskolor ska få möjlighet att utveckla sin fysiska aktivitet i relation till läroplanens områden. Uppfylls helt Barnen ska ges möjlighet till fysisk aktivitet. Arbetsgrupperna ska med hjälp av pedagogisk dokumentation lyfta fram och synliggöra barns fysiska aktivitet. Fler än 83% av föräldrarna ska i förskoleundersökningen vara nöjda under påståendet: Mitt barn uppmuntras till fysiska aktiviteter Barnen erbjuds någon form av organiserad fysisk aktivitet under veckan. Analys I 2014 års förskoleundersökning bedömer 78% av föräldrarna att vi lever upp till påståendet: Mitt barn uppmuntras till fysiska aktiviteter. Analys: I förskolornas utvärderingar lyfter pedagogerna fram att barnen, i samspel med fysiska utmaningar (exempelvis klättra, hoppa, röra sig till musik, dramatisera och vara i fysisk interaktion med stadens urbana miljöer) har utvecklat sin grov- och finmotorik, sin balans och styrka och att detta samtidigt har utvecklat barnens självkänsla, gett dem en ökad kroppsmedvetenhet och en känsla av att våga mera. I arbetsgruppernas dokumentationer i it-verktyget DUP (dokumentation och uppföljning av det pedagogiska året) och i den uppsatta dokumentationen på förskolorna syns många spår av att arbetsgrupperna arbetar med att utmana barnen i fysiska aktiviteter.

Sid 8 (26) Åtagande: Barnen på Karlbergs förskolor ska, ur olika perspektiv, få erfara begreppet kultur. Uppfylls helt Barnen ska i sin vardag på förskolan ha varit med om att få möta begreppet kultur genom stadens kulturbegrepp "för med och av" barn. Vi ska i veckobrevet till föräldrar med kontinuitet synliggöra hur vi arbetar med kultur för med och av barn. Barnen ska vara delaktiga i sin egen och andras kulturer. Vi ska ha samtal med familjerna kring barnens flerspråkighet och kulturella identitet. Vårt mångkulturella samhälle ska vara synligt på våra förskolor och i den pedagogiska dokumentationen. Analys I 2014 års förskoleundersökning bedömer 71% av föräldrarna att vi lever upp till påståendet "Jag är nöjd med hur förskolan ger mitt barn möjlighet att ta del av stadens kulturutbud (tex. Bibliotek, teater, konserter, museer). Vid utvärderingen av Självvärdering av stadens indikator gällande skapande verksamhet och olika uttrycksformer gav pedagogerna följande bedömning: 3.6 att jämföra med 2013 då bedömningen var 3.63. I förskolornas utvärderingar när pedagogerna bedömer sig själva i förhållande till åtagandet anser 50% att de uppfyller det helt och 50% att de uppfyller det delvis. I förskolornas utvärderingar lyfter pedagogerna fram exempel på hur de i arbetet tillsammans med barnen möter och praktiserar begreppet kultur för, med och av barn och vad det kan vara/innebära i praktisk handling. De sätter också fokus på hur de på olika vis arbetat med att lyft fram barnens olika språk/kulturella identiteter som en tillgång och kompetens i gruppen (med hjälp av ord/olika språk, litteratur, dans, mat, drama, musik, sång, olika sorters boende, konst mm). De menar också att arbetet har gjort de flerspråkiga barnen stolta och medvetna om sin kompetens och att det hos barnen i allmänhet skapats nyfikna samtal som berört varandras olikheter, språkkompetenser, kulturer, olika erfarenheter. Pedagogerna lyfter också att när de synliggör barnens olika erfarenheter/olikheter blir barnen stolta, trygga och vill gärna dela med sig. i allmänhet har detta också skapat en nyfikenhet hos barnen kring språk begreppet. I arbetsgruppernas dokumentationer i it-verktyget DUP (dokumentation och uppföljning av det pedagogiska året) och i den uppsatta dokumentationen på förskolorna syns spår av det mångkulturella samhälle som speglas i de barngupper vi har på Karlbergs förskolor. Där finns också dokumentationer från hur barnen står i tät interaktion med stadens kulturutbud i form av bibliotek, museer, kulturhistoriska platser, teaterbesök, parker statyer mm. Det som pedagogerna anger som utvecklingsområden är: Göra vårt mångkulturella samhälle synligt på förskolan och i våra dokumentationer.

Sid 9 (26) Mer systematisk reflektion kring dokumentation. Vi behöver synliggöra det vi redan gör. Ge varandra fler exempel på hur vi kan utforska kultur med de yngre barnen - ett och tvååringar. KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.7 Stockholm upplevs som en trygg, säker och ren stad Nämndmål: 1.7.3. Personer som utsatts för våld i nära relationer får stöd Personer utsatta för våld i nära relationer erbjuds ett samordnat individuellt utformat stöd för att förändra sin situation. Medarbetare inom samtliga verksamhetsområden har kunskap för att upptäcka om någon är utsatt och vet vilket stöd som kan erbjudas. Åtagande: Alla medarbetare på Karlbergs förskolor har kunskap om att möta barn som utsatts för relationsvåld. Uppfylls helt Alla medarbetare vet hur arbetsgången ser ut när vi samarbetar med socialtjänsten. Föräldrar upplever att de känner tillit i sin relation till förskolans medarbetare. Analys Förutom att delta i socialtjänstens återkommande föreläsningar har vi till ett av höstens pedagogmötet bjudit in Josefin Grände som arbetar med frågor kring mäns våld mot kvinnor, våld i nära relationer, våldtäkt, genus och sexualitet inom olika myndigheter och i frivilliga organisationer. I 2014 års förskoleundersökning bedömer 87% av föräldrarna att de är nöjda under påståendet "Personalen är lyhörd för mitt barns önskemål och behov." och 81% är nöjda under påståendet "Jag upplever att förskolan i sin helhet är trygg och säker."

Sid 10 (26) KF:s inriktningsmål: 2. Kvalitet och valfrihet utvecklas och förbättras KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.1 Stockholmarna upplever att de erbjuds valfrihet och mångfald Nämndmål: 2.1.1. Invånarna på Norrmalm har kunskap om de olika valmöjligheter som erbjuds. Invånarna på Norrmalm har kunskap om olika valmöjligheter och gör välgrundade val. Åtagande: Karlbergs förskolor åtar sig att ge både nya och gamla familjer information om verksamheten. Uppfylls helt Vi ska erbjuda kontinuerliga visningar på våra förskolor. Nya familjer ska få ett bra välkomnande och en god introduktion till våra förskolor. Föräldrarna upplever att de är delaktiga och har inflytande i förskolans verksamhet. Föräldrarna upplever att de är insatta i förskolans åtaganden och arbetssätt. Analys I 2014 års förskoleundersökning bedömer 95% av föräldrarna att vi lever upp till påståendet: "Jag har fått information om förskolans mål och arbetssätt." I förskolornas utvärderingar när pedagogerna bedömer sig själva i förhållande till åtagandet anser 100 % att de uppfyller det helt. I förskolornas utvärderingar lyfter pedagogerna fram exempel på hur de: i den dagliga kontakten fokuserar på att föräldrarna ska känna väl bemötta vid lämning och hämtning, att de i samtalet fokuserar på den pedagogiska verksamheten som skett under dagen och att de försöker inkludera barnen i berättandet om dagen. skriver veckobrev (innehållande information om nästa vecka samt berättelse och foton över vad som hänt under den gångna veckan) de arbetar efter Karlbergs förskolors års struktur kring föräldrasamverkan där vi erbjuder oss att vara i dialog med familjerna en gång i månaden i form av exempelvis förskoleråd, föräldramöten, utvecklingssamtal, föräldrafika, uppföljningssamtal efter inskolning, fixardag, föräldrafika, luciafirande och sommarfest. i samband med inskolningar har informationsmöte med föräldrar visningar för intresserade nya familjer som söker förskola varje månad föräldrarna tar del av pedagogisk dokumentation och reflekterar kring denna på våra

Sid 11 (26) föräldramöten på föräldramöten med hjälp av pedagogisk dokumentation berättar om hur de arbetar med våra åtaganden samt tar hjälp av föräldrarna att reflektera kring sommaruppgiftsoch projektarbete. på anslagstavlor hänger upp Vp, Kvalitetsgaranti, Läroplan och arbetslagsdeklaration. KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.2 Barn och elever inhämtar och utvecklar kunskaper och värden Indikator utfall utfall VB 2013 Årsmål KF:s årsmål Period Andel enheter som genomför systematiskt barnsäkerhetsarbete Antal barn per grupp 12,9 barn/avd. 100 % 100 % 100 % tas fram av nämnden 11,5 barn/avd. 2014 14 16 2014 Nämndmål: 2.2.1. De pedagogiska miljöerna på förskolan stödjer barns lärande och utveckling. Den pedagogiska miljön är tydligt organiserad, stimulerande, tilltalande och tillgänglig för alla barn. Det pedagogiska materialet stimulerar barnens lärande och utveckling. Materialet är tillgängligt och tilltalande. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse En inventering av förskolornas tillagningskök genomförs. 2014-01-01 2014-12-31 Verksamheten har system för att följa upp sina resultat i förhållande till läroplanens mål. 2014-01-01 2014-12-31 Åtagande: Barnen på Karlbergs förskolor får möjlighet till utveckling och lärande i pedagogiskt stimulerande miljöer. Uppfylls helt Karlbergs förskolor ska erbjuda medvetna, tydligt organiserade, stimulerande, tillgängliga och estetiskt tilltalande pedagogiska miljöer. Förskolan ger barnen förutsättningar att få syn på sitt eget och kamraternas lärande. Barnen erfar delaktighet och inflytande genom att kunna göra egna val i verksamheten. Dokumentationen ska visa hur barnen använder och prövar sin språkliga och kommunikativa förmåga. Användandet av matematiska begrepp synliggörs i den pedagogiska dokumentationen.

Sid 12 (26) Dokumentationen visar hur barnen får möjlighet till lärande om miljöfrågor och naturvetenskapliga begrepp. Dokumentationen visar barns estetiska läroprocesser. Analys I 2014 års förskoleundersökning bedömer 87% av föräldrarna att vi lever upp till påståendet "Den pedagogiska miljön uppmuntrar till utveckling och lärande". I förskolornas utvärderingar när pedagogerna bedömer sig själva i förhållande till åtagandet anser 66,7% att de uppfyller det helt och 33,3% delvis. Vid utvärderingen av Självvärdering av stadens indikator gällande pedagogisk miljö och material gör pedagogerna följande bedömning: 3.5 att jämföra med 2013 då bedömningen var 3.63. matematik gör pedagogerna följande bedömning: 3.1 att jämföra med 2013 då bedömningen var 3.64. språkliga och kommunikativa utveckling gör pedagogerna följande bedömning: 3.4 att jämföra med 2013 då bedömningen var 3.95. naturvetenskap gör pedagogerna följande bedömning: 3.5 att jämföra med 2013 då bedömningen var 3.55. I förskolornas utvärderingar lyfter pedagogerna fram exempel på hur barnen får möjlighet till utveckling och lärande: Barnen använder och prövar nya begrepp ihop med projekten, i samspel med kompisar och pedagoger har utökat sitt ordförråd i förhållande till projektområdet praktiserar nya ord, begrepp (stopp, turordning) och nya sätt att tänka i sitt samspel använder och prövar miljöns förutsättningar (ljus och skugga med hjälp av projektorn, bygga högt mm) har varit delaktiga i att utforma den pedagogiska miljön kan beskriva sitt lärande under reflektionspassen utifrån material hämtat från Dupen. berättar att de lärt sig av varandra i arbete med Supen: Jag tittade på min kompis. har utvecklat sitt ritande: Teckningsutvecklingen är stor (- blir synligt i barnens ritreflektioner). har fått pröva olika sätt att välja och få känna att de har inflytande över sin verksamhet (- arbete med valprocesser) I arbetsgruppernas dokumentationer i it-verktyget DUP (dokumentation och uppföljning av det pedagogiska året) och i den uppsatta dokumentationen på förskolorna visar en rad exempel på barns estetiska läroprocesser och hur barnen på Karlbergs förskolor får använda och pröva sin språkliga och kommunikativa förmåga. Där finns också exempel kring hur förskolan ger barnen förutsättningar att få syn på sitt eget och kamraternas lärande, hur barnen använder sig av matematiska begrepp och hur de får möjlighet till lärande om miljöfrågor och naturvetenskapliga begrepp. En analys av den samlade bilden av arbetsgruppernas arbete i itverktyget DUP visar att många av arbetsgrupperna är på god väg att, med hjälp av den

Sid 13 (26) pedagogiska dokumentationen, arbeta sig fram till att erbjuda medvetna, tydligt organiserade, stimulerande, tillgängliga och estetiskt tilltalande pedagogiska miljöer där barnen får möjlighet till inflytande och kan påverka de val som görs kring verksamheten och hur den ska utformas vidare. Pedagogerna beskriver också i sin utvärdering att de med hjälp av Dupens material kan peka på en progression i barnens lärande som blir användbart i utvecklingssamtal och andra reflektionsforum. Det som pedagogerna anger som utvecklingsområden är: Vi ska tydligare lyfta fram och systematisera hur vi arbetar med läroplanen, våra åtaganden, de 100 språken. Arbeta mer systematiskt med pedagogisk dokumentation. Tydliggöra barnens läroprocesser i den pedagogiska dokumentationen. Mer specifikt dokumentera den pedagogiska miljön och den/t utforskande/ lek som pågår där för att utveckla den pedagogiska miljön. Bibehålla och utveckla strukturer för reflektion med barnen. Sätta ord på det vi gör i våra dokumentationer. Använda oss av rubrikerna i indikatorn för att påminna oss om vad vi ska fokusera på. Mer kunskap kring hur vi kan få in mer naturvetenskap i vardagen. KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.3 Stockholmarna upplever att de får god service och omsorg Nämndmål: 2.3.1. Barn och ungdomar har goda uppväxtvillkor Barn och ungdomar som farit illa och/eller befunnit sig i riskzonen har skäliga levnadsförhållanden och utvecklas gynnsamt. Ungdomars tobak, alkohol och cannabisanvändning har minskat. Relationen mellan föräldrar och barn har förstärkts genom att de deltagit i föräldrastödsprogram. Ungdomar får feriearbete och erbjuds fritidsaktiviteter. Åtagande: Karlbergs förskolor är en välkomnande förskoleverksamhet som skapar delaktighet och inflytande för familjerna. Uppfylls helt Arbetsgrupperna följer Karlbergs förskolors års struktur kring föräldrasamverkan. Föräldrarna upplever att de är välkomna att ställa frågor och framföra synpunkter på verksamheten. Föräldrarna är delaktiga i uppföljning och utvärdering av verksamheten. Föräldrarna ska ges möjlighet att delta i ABC utbildning.

Sid 14 (26) Analys I 2014 års förskoleundersökning bedömer 87% av föräldrarna att de är nöjda under påståendet: "Jag känner mig välkommen att ställa frågor och framföra synpunkter på verksamheten" och "Jag har möjlighet till delaktighet och inflytande i verksamheten" 91%. När pedagogerna bedömer sig själva i förhållande till åtagandet anser 94,4 % att de uppfyller det helt och 5,6% att de uppfyller det delvis. I förskolornas utvärderingar lyfter pedagogerna fram exempel på hur de skapar delaktighet och inflytande för familjerna genom att eftersträva att i den dagliga kontakten ha ett välkomnande förhållningssätt och vara lyhörda för familjernas frågor. De beskriver hur de använder inskolningsperioden som grund för att skapa en god föräldrakontakt, hur de skriver veckobrev i syfte att skapa delaktighet och inflytande för familjerna de arbetar efter Karlbergs förskolors föräldrasamverkansår som syftar till att bjuda in till medverkan i förskoleråd, föräldramöten, visningar, utvecklingssamtal, föräldrafika, uppföljningssamtal, veckobrev, reflektion mm. Föräldrarna i sin tur ställer kontinuerliga frågor och framför synpunkter på verksamheten såväl i den dagliga kontakten, som i mail, i utvecklingssamtal, på förskoleråd och på föräldramöten. Föräldrarna har också varit delaktiga i uppföljning och utvärdering av verksamheten genom att reflektera kring adressernas Likabehandlingsplan och arbetsgruppernas projektarbeten presenterade i veckobrev och på vårens föräldramöten. Under vårterminen erbjöd vi också en ABC utbildning. KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.4 Stockholms stad är en attraktiv arbetsgivare med spännande och utmanande arbeten Indikator utfall utfall VB 2013 Årsmål KF:s årsmål Period Antal ungdomar som fått sommarjobb i stadens regi Andel medarbetare på deltid som erbjuds heltid Chefer och ledare ställer tydliga krav på sina medarbetare 0 st 19 st 0 st 5100 2014 9,09 % 9,09 % 100 % 100 % 2014 78 % 78 % 80 % 2014 Analys Det finns tyvärr inga resultat på denna fråga. Medarbetare vet vad som förväntas av dem i deras arbete. 97 % 97 % 97 % 92 % 2014 Sjukfrånvaro 7,6 % 6,3 % 4,9 % 4,4 % VB 2014

Sid 15 (26) Nämndmål: 2.4.1. Ledarskapet är aktivt och kommunikativt Förvaltningens chefer har genom tydlig kommunikation och delaktighet skapat förståelse och engagemang hos alla medarbetare kring verksamhetens uppdrag och mål. Det aktiva och kommunikativa ledarskapet skapar arbetsglädje, engagemang, ständiga verksamhetsförbättringar, goda resultat och hög måluppfyllelse. Åtagande: Ledningsgruppens ska kommunicera aktivt, trovärdigt och inbjuda till delaktighet Uppfylls helt Ledningen ska ha förmedlat stadens mål och budskap Karlbergs förskolors pedagogiska idé, åtaganden, ramar och förväntningar ska vara kommunicerade med alla nya medarbetare. Ledningen ska följa upp och återkoppla med hjälp av DUP.en och det pedagogiska året. Analys När pedagogerna bedömer hur vida ledningsgruppens arbete utvecklar Karlbergs förskolor anser 61,1% att de uppfyller det helt och 38,9% delvis. Ledarskap innebär att ansvara för att verksamheten uppnår förväntade mål och resultat. Det ledarskap som utövas i staden ger ramarna för och skapar trygghet och tydlighet kring uppdrag och mål. Ledarskapet utövas genom dialog som gör medarbetare medvetna om sin potential och sina utvecklingsmöjligheter. Ledarskapet ska stötta medarbetarens egen förmåga till problemlösning, ansvarstagande och utveckling. I 2014 års medarbetarenkät når vi ett ledarskapsindex på 81. I medarbetarenkäten under rubrik ledarskap har medarbetarna gjort följande bedömningar under påståendena: Min chef och jag för en dialog om mål och resultatkrav så att jag förstår hur jag kan bidra. 78% nöjda Jag kan få tag i min chef om jag behöver det. 62% nöjda Min chef ger mig stöd i prioriteringar mellan arbetsuppgifter, när jag behöver det. 64% nöjda Min chef följer upp att det vi bestämt blir gjort. 70% Min chef ställer tydliga krav på mig. 87% Jag får veta av min chef om jag inte skulle göra ett bra arbete.83% Jag tycker att min chef och jag har meningsfulla medarbetarsamtal. 80% Min chef ger mig återkoppling på min arbetsinsats.78% Min chef är tydlig med vilket ansvar och vilka befogenheter jag har.82% När min chef pratar om Vision 2030 förstår jag hur jag kan bidra till ett Stockholm i världsklass. 79% Min chef bemöter mig med respekt.87%

Sid 16 (26) Min chef skapar delaktighet på möten. 89% Jag har förtroende för min närmaste chef. 87% Utvecklingsområden Att fortlöpande, och på olika vis, följa upp och göra återkopplingar med hjälp av materialet i arbetsgruppernas DUP och det pedagogiska året. Nämndmål: 2.4.2. Medarbetarskapet är utvecklingsinriktat och delaktigt Medarbetarna är engagerade och tar ansvar för att både utföra och utveckla sitt arbete och ser sitt bidrag till verksamhetens resultat och måluppfyllelse. Delaktighet och reflektion över det egna bemötandet på arbetsplatsen och i mötet med medborgarna skapar arbetsglädje och engagemang. Indikator utfall utfall VB 2013 Årsmål KF:s årsmål Period Andelen medarbetare som väl känner till stadens Vision 2030. Medarbetare bidrar med nya idéer till verksamhetsutveckling. Motivationsindex: sammanfattande index som består av medarbetarenkätsfrågorna: Jag ser fram emot att gå till arbetet. Mitt arbete känns meningsfullt. Jag lär nytt och utvecklas i mitt dagliga arbete. 61 % 61 % 61 % 2014 86 % 86 % 86 % 2014 83 % 83 % 2014 Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Alla enheter ska på APT behandla Jämställdhets- och mångfaldsplanens rutin förebygga och hantera kränkande särbehandling och sexuella trakasserier Samtliga medarbetare ges möjlighet att arbeta med resultatet av medarbetarenkäten Samtliga medarbetare ska ha en individuell utvecklingsplan som uppdateras 2014-01-01 2014-12-31 2014-01-01 2014-12-31 2014-01-01 2014-12-31 Åtagande: Alla medarbetare på Karlbergs förskolor ska med kunskap, glädje och gemenskap bidra till att utveckla det pedagogiska uppdraget. Uppfylls helt Vi ska arbeta för en hög frisknärvaro. Sjukfrånvaron ska inte överstiga 4.9%.

Sid 17 (26) Det finns ett tydligt ledarskap på alla nivåer (ledning, förskollärare) Kommunikationen är positiv inom organisationen, men även ut mot barn och föräldrar. Medarbetarna ska ta ansvar för att vi når uppställda mål och åtaganden. Genom ömsesidigt ansvarstagande (både ledning och medarbetare) och delaktighet ska både ledning och medarbetare tillsammans arbeta för att sänka upplevelsen av hög arbetsbelastning. Karlbergs förskolors aktivt medskapande index ska vara högre än index för Norrmalms stadsdels förvaltnings. Analys Ett aktivt medarbetarskap innebär att varje individ tar ett eget ansvar för sina arbetsuppgifter, för att utveckla verksamheten och skapa ett bra arbetsklimat på arbetsplatsen. Det aktiva medarbetarskapet sätter fokus på medarbetarna och deras engagemang som en för verksamheten central resurs och en av de viktigaste förutsättningarna för en organisations förmåga att nå goda resultat. I 2014 års medarbetarenkät når vi ett aktivt medskapande index (AMI) på 84. Ledningen har under vårterminen reviderat handlingsplanen i syfte att sänka sjukfrånvaron. I den reviderade planen förtydligas ansvaret för olika aktiviteter. I december 2014 visar Karlbergs sjukfrånvarosiffror (rullande 12 månader) på 8,75% sjukfrånvaro. Under 2014 har vi fortsatt arbeta med en gemensam och förtydligad struktur för förskollärarmötena. Syftet är att förtydliga hur förskollärarnas ansvar, med hjälp av arbetsverktyget pedagogisk dokumentation och arbetslagens delaktighet, ska knytas tätare samman med uppdraget kring uppföljning, utvärdering, utveckling och medarbetarnas känsla av arbetsbelastning i organisationen. När pedagogerna bedömer hur vida: förskollärarmötenas arbete utvecklar Karlbergs förskolor anser 44,4% att de uppfyller det helt och 50% delvis samt 5,6% inte alls. reflektionsgruppernas arbete utvecklar Karlbergs förskolor anser 66,7% att de uppfyller det helt och 33.3% delvis. samverkansgruppen arbete utvecklar Karlbergs förskolor anser 55,6% att de uppfyller det helt och 38.9% delvis. utvecklingsgrupp familjs arbete utvecklar Karlbergs förskolor anser 83,3% att de uppfyller det helt och 16.7% delvis. utvecklingsgrupp interkulturalitets arbete utvecklar Karlbergs förskolor anser 77,8% att de uppfyller det helt och 22.2% delvis. utvecklingsgrupp pedagogiska miljöers arbete utvecklar Karlbergs förskolor anser 82,2% att de uppfyller det helt och 27.% delvis. utvecklingsgrupp genus arbete utvecklar Karlbergs förskolor anser 77,8% att de uppfyller det helt och 22.2% delvis. utvecklingsgrupp pedagogiks arbete utvecklar Karlbergs förskolor anser 83,3% att de uppfyller det helt och 16.7% delvis.

Sid 18 (26) 3. Stadens verksamheter är kostnadseffektiva 3.1 Budgeten är i balans Nämndmål: 3.1.1. Nämndens verksamheter ryms inom fastställd budget Invånarna får mesta möjliga verksamhet för varje skattekrona. Åtagande: Karlbergs förskolor ska bedriva en förskoleverksamhet inom givna ekonomiska ramar. Uppfylls helt Vi ska ha ett resultat i balans. Vi ska ha god kontroll över budgeten med hjälp av budgetmöten och tertialuppföljningar. Vi ska ha bra rutiner för att månadsvis erbjuda familjer förskoleplats. Vi ska ha en säker prognos. Vi ska ha en säker prognos för sommarens intäkter. Uppföljning av driftbudget Uppföljning av driftbudget Att bokslutet blev så mycket högre än prognostiserat utfall beror på följande: Vi hade lägre personalkostnader än vi prognostiserat för. Det berodde bla på att vi hade två vakanta förskollärartjänster under delar av hösten, samt en vakant barnskötartjänst. Vi hade också tre medarbetare som gick i pension och ersattes med yngre pedagoger med lägre lönekostnader, samt att vi hade en vakant förskolechefs tjänst mellan september och december. Under delar av hösten hade vi också något fler barn inskrivna än vi hade prognostiserat för. Tkr Budget 2014 Prognos T2 Avvikelse Kostnader Personalkostnader 28 546 29 578-1 032 Lokaler 160 157 3 Entreprenader 700 749-49 Övrigt 5 070 3 971 1 099 Totalt 34 476 34 455 21

Sid 19 (26) Tkr Budget 2014 Prognos T2 Avvikelse Intäkter Externa intäkter 900 1 072 172 Förvaltningsinterna intäkter 33 576 34 356 780 Totalt 34 476 35 428 952 Resultat 0 972 972 Föregående års resultat 3 217 3 217 Disposition ur res fond -291 Totalt resultat 3 899 Resultatöverföring till år 2015 3 899 Investeringar Medel för lokaländamål Övrigt KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.2 Alla verksamheter staden finansierar ska vara effektiva Nämndmål: 3.2.1. Alla verksamheter som nämnden finansierar är effektiva. Nämndens verksamheter kännetecknas av hög kvalitet, effektivitet och arbetsglädje. Beställarkompetensen är hög. Alla verksamheter bedrivs på ett effektivt sätt i enlighet med ingångna avtal. En kultur skapas där ständiga förbättringar är en del av arbetet. Befintliga resurser används optimalt och följs upp systematiskt. Samarbetet mellan olika nämnder bidrar till ökad effektivitet i verksamheterna. Indikator utfall utfall VB 2013 Årsmål KF:s årsmål Period På alla enheter arbetar vi löpande med att förbättra rutinerna. 86 % 2014

Sid 20 (26) Åtagande: Karlbergs förskolor ska använda tilldelade resurser på ett effektivt och ansvarsfullt sätt. Uppfylls helt Medarbetarnas scheman (och planeringstid) ska vara prioriterade utifrån barnens vistelsetider och de arbetspass som är planerade i strukturen. Köket ska producera rätt antal portioner. Vi ska använda våra resurser inom enheten på ett mer kreativt, effektivt och kvalitativt vis. Ledningsgruppen ska ha god kontroll på antal inskrivna barn/månad med utgångspunkt från det planerade barnantalet. Synpunkter och klagomål Karlbergs förskolor arbetar på olika vis för att involvera föräldrarna i verksamheten. Detta för att öka föräldrarnas upplevelse av begriplighet gällande verksamheten och att bjudas in att delta i meningsfulla sammanhang. Tanken är också att vi snabbt ska komma tillrätta med eventuella synpunkter om verksamheten. Nedan beskriver vi några strukturer som gynnar dessa sammanhang mellan föräldrar, pedagoger och ledning. Vår mötesstruktur "Karlbergs förskolors årscykel ur ett föräldrasamverkansperspektiv" där vi bjuder in föräldrarna att vara i dialog med oss en gång per månad samt den dagliga kommunikationen, hjälper oss att snabbt fånga upp olika idéer, dilemman och synpunkter från föräldrarna. Vi är angelägna om att skapa ett klimat där vi inte hamnar i motsättning med varandra (föräldrar mot pedagoger). Inkomna synpunkter följer vi upp i brev, möten, enskilda samtal, i syfte att snabbt rätta till fel och brister. Sedan ett antal år tillbaka skriver respektive förskola varannan vecka ett informationsbrev som skickas till våra familjer. Brevet innehåller pedagogisk dokumentation som berättar i vilka sammanhang barnet/barnen befunnit sig i och ge formation om kommande händelser med mera. Följande synpunkter har vi nåtts av från föräldrarna: för stora barngrupper. på förskolan Norrbacken har en av hyresgästerna reagerat på pedagogernas arbete på gården morgontid. Vilket handlar om att det är högljutt på gården på morgonen. hyresgäst reagerat på gråtande barn i samband med inskolning på förskolan Sagolandet. dålig lukt på förskolan Tempeltrappan (vi har haft problem med att fläktarna inte fungerar vilket har lett till att lukt från fettavskiljaren sprids i lokalerna). dålig lukt från sopor i lokalen på Tempeltrappan. Soplukten beror på att det varit stopp i sopnedkastet (det har skett vid flera tillfällen). en förälder har haft frågor kring att inte tillsvidareanställda pedagoger har arbetat på öppnings och stängningsscheman. en anmälan till skolverket angående bristande rutiner, öppettider och stöld av kläder.

Sid 21 (26) Övrigt Anmälan avslogs. Ledarskap och medarbetarskap Förskolechef leder verksamheten i nära samarbete med biträdande förskolechef/pedagogista, biträdande förskolechef/administratör och förskolornas arbetsplatsledare. Det är ledningsgruppens agerande som gör ledningsidén tydlig i organisationen. Förskolechefens, biträdande förskolechef/pedagogistas och biträdande förskolechef/administratörs ambition är att tillsammans med ledningsgruppen leda Karlbergs förskolor på ett förtroendegivande och förtroendeskapande vis. Det är förskolechef, biträdande förskolechef och biträdande förskolechef/administratör tillsammans med ledningsgruppen som ska verka för att medarbetarna görs delaktiga och känner ansvar för förskolans uppdrag och organisation. Vi har därför arbetat fram en gemensam ledningsidé som lyder: Vi i ledningsgruppen vill stödja en organisation där alla medarbetare och barn skall finna sig väl tillrätta och vilja utvecklas tillsammans. Vi vill agera med förtroende och arbeta för att stödja samsynen mellan förskolorna där inställningen är en gemensam enhet, som bygger på en kollektiv pedagogisk idé där vi upptäcker och lär tillsammans. Förskolechef, biträdande förskolechef/pedagogista och biträdande förskolechef/administratör, förste kock och arbetsplatsledare träffas varannan tisdag för ledningsgruppsmöte. Ledningsgruppsmötet inleds med ett stående tavelmöte (ett Leanverktyg för ständiga förbättringar). Tavelmötets struktur bygger på det pedagogiska ledningsåret, kalendariet, åtagandena, ekonomisk månadsuppföljning (där antal inskrivna barn är av väsentlighet) och arbetsplatsledarnas frågor från förskolans egna veckomöten/tavlemöten. I mötets andra del fördjupas aktuella frågor utifrån ledningsgruppens årscykel, förskolornas frågor eller strategiska frågor. Kommunikation är viktig i en organisation. I kommunikation med varandra skapar vi en social verklighet innehållande kunskap, identitet, relationer och betydelse. I kommunikationen med varandra kan vår förståelse och kunskap för olika saker förändras. På Karlbergs förskolor har vi därför sedan en tid tillbaka inrättat olika mötesformer (utvecklingsgrupper, reflektionsmöten, pedagogmöten, Apt n, ledningsgruppsmöte, köksmöte etc) där vi tillsammans träffas för att reflektera och ha en dialog om verksamhetens innehåll och åtaganden. Våra mötesstrukturer är en medveten ledarhandling för att främja och uppmuntra medarbetarna till delaktighet och ett aktivt medarbetarskap och på så vis göra verksamheten meningsskapande. De olika mötena är ett stöd för ledningen för att implementera nya tankar och uppdrag i förhållande till enhetens eget sammanhang. Mötena ska också bidra till att enheten på ett effektivt sätt kan möta förändringar. Under 2014 har ledningsgruppen haft tre heldagsmöten (21 januari, 10 juni samt den 20 augusti). På dessa möten berördes frågor såsom: Utveckling och uppföljning av våra tavelmötesstrukturer; Strategier kring Karlbergs förskolors mötesformer; Karlbergs förskolor är en växande organisation - vad ställer det för krav på ledningen?; Analys av medarbetarenkätens resultat i syfte att effektivisera och ge kvalitet åt våra möten (Planering och reflektionstid, organisations och mötesstruktur - Apt, frp, pedagogmöte och reflektionsmöte); Enhetens gemensamma sommaruppgift; Uppdatering av sjukfrånvarorutiner; Föreslagna förändringar i DUP:en; Analys av resultatet i

Sid 22 (26) förskoleundersökningen; Uppföljning av arbetet med effektivare möten och ett stärkt medarbetarskap. Karlbergsförskolors ledningsgrupp deltog den 16.e oktober i ett pedagogiskt forum tillsammans med Norrmalms andra förskolors ledningsgrupper. Ämnet var: Pedagogisk dokumentation och utforskande arbete i matematik och naturvetenskap med Anna Palmer. Medarbetarnas engagemang är viktigt för organisationen. Ledningsgruppen menar att det förstärks genom att medarbetarna: känner att det de gör är meningsskapande att vi ser olikhet som tillgång och ett sätt att lära av varandra (där vi tar vara på vars och ens kompetenser) känner sig behövda Ledningsgruppen har beslutat att agerandet till varandra ska präglas av intresse och nyfikenhet. Agerandet ska handla om att backa upp varandra snarare än att hänga ut varandra. En medveten ledningsstrategi är att ledningens och arbetsplatsledarnas sätt att agera med varandra och medarbetarna ska vara modell för hur övrig kommunikation i organisationen praktiseras. Genom ett förtroendefullt och stödjande ledarskap ska vi både i de personliga mötena och möten i grupp kommunicera och förmedla hur vår verksamhetsidé och åtaganden ligger till grund för verksamheten och utvecklar den. Genom dialog och delaktighet ska medarbetarna ges förutsättningar att bidra till våra mål och åtaganden och verksamhetsutveckling. Vår organisation ska i sin struktur stödja och ge utrymme för dialog med hjälp av dessa olika mötesforum. Under våren har varje APT startar som en variant av tavlemöte fast i en power point modell. Alla medarbetare har tilldelats ett särskilt ansvar för ett eller flera områden. Vi gör en snabb avstämning av de olika ansvarsområdena och ser över ev förbättringar. Därefter redovisas föregående månads frisk och sjuk-närvaro ihop med antal närvarande barn. Vi har kunnat konstatera att det är få dagar som vi har alla barn närvarande på förskolan. Under hösten har ansvarsområdena praktiserats ihop med förskolornas veckomöten, utformade kring en tavelmötesstruktur. Ovan beskrivna idéer och handlingar har haft betydelse för Karlbergs förskolors utveckling ur ett medarbetarperspektiv vilket resultatet i 2014 års medarbetarenkät vittnar om. Karlbergs förskolors resultat 2014 är en sänkning i förhållande till 2013 års resultat. Dock uppnår vi ett högre AMI i förhållande till Norrmalms sammanlagda AMI och stadens. (AMI står för ett Aktivt medskapandeindex och mäts i tre delindex; Motivation, Ledarskap och Styrning) Karlbergs förskolor uppnår 2014 ett AMI på 84 (Att jämföra med Karlbergs förskolors AMI 2013 (89) och alla Norrmalms verksamheter som 2014 når 81 och staden 79). Karlbergs förskolors motivationsindex är: 83 (att jämföra med Karlbergs förskolors motivationsindex 2013 som var 89). Karlbergs förskolors ledarskapsindex är: 81 (att jämföra med Karlbergs förskolors ledarskapsindex 2013 som var 88). Karlbergs förskolors styrningsindex som är: 89 (att jämföra med Karlbergs förskolors styrningsindex 2013 som var 89). För att ytterligare förstärka och tydliggöra medarbetarskapet kommer medarbetaråtagandet att förändras något i 2015 års Vp. År 2014 var åtagandet: "Alla medarbetare på Karlbergs

Sid 23 (26) förskolor ska med kunskap, glädje och gemenskap bidra till att utveckla det pedagogiska uppdraget." och år 2015 har det förtydligas på följande vis: Alla medarbetare ska vara aktiva och delaktiga i en meningsbärande organisation. Uppföljning rehabilitering och sjukfrånvaro. På Karlbergs förskolor arbetar vi aktivt för att sänka sjukfrånvaron. Vårt mål är att sjukfrånvaron inte ska överstiga 4.9%. Vi arbetar för en hög frisknärvaro i form av att det finns ett tydligt ledarskap på alla nivåer i organisationen (ledning och förskollärare). Vår kommunikation är positiv både inom organisationen som utåt till barn och familjer. Organisationens struktur är tänkt att verka för att både ledning och medarbetare ska kunna vara delaktiga och ömsesidigt ansvarstagande i arbetet med att tillsammans sänka upplevelsen av hög arbetsbelastning. Under 2014 har ledningen reviderat handlingsplanen för att sänka sjukfrånvaron. I planen förtydligas ansvaret för olika aktiviteter. Sedan ett par år tillbaka har vi också tydliga rutiner för uppföljning av sjukfrånvaron. Uppföljningen sker dels månadsvis i samband med att ap-ledarna månadsvis går igenom närvaron, i individuella samtal och i medarbetarsamtal. I de individuella samtalen diskuteras orsaker till frånvaron, hur arbetet ska ske i syfte att förebygga sjukfrånvaro samt medarbetarens eget initiativ till friskvård. Under våren och hösten har vi uppdaterat våra skriftliga rutiner med tydligare frågeställningar som syftar till att underlätta sjukfrånvarosamtalet och tydligare involvera medarbetaren i arbetet. Planen innehåller punkter såsom: Bakgrund (till sjukfrånvaron) Nuläge (sammanställning av mätningar såsom sjukfrånvaro enligt LISA etc) Målbild (hur ser drömläget ut? på vilket sätt vill vi öka frisknärvaron) Grundorsak till frånvaron (vilka hinder finns?) Möjliga lösningar (saker som kan bidra till ökad frisknärvaro) Plan (aktiviteter, rutiner som kan bidra till ökad frisknärvaro gärna med ansvariga och deadlines) Resultat (vid vilka datum följer vi upp planen) I juli visar Karlbergs frånvarosiffror rullande 12 månader på 8.17% sjukfrånvaro. Vårt mål är att inte överstiga 4.9%. Karlbergs förskolors frånvaro redovisas på antal dagar ser ut enligt följande: dag 1-14 = 2.59% (korttidsfrånvaro) och dag 15-365=5.58% (långtidsfrånvaro). Av den långtidsfrånvaron vi har är det flera som åter är i arbete på deltid samtidigt som det är medarbetare som slutat under året och som påverkat siffrorna. Ofrivillig deltid till heltid Enheten har för närvarande en medarbetare, fast vikarie, som inte kunnat erbjudas heltidsarbete. Vi erbjuder medarbetaren fyllnadstid när behov finns. Hur vi säkerhetställer god arbetsmiljö Våra möten så som Apt, samverkan, pedagogmöte och veckomöte är instrument för att säkerhetsställa god arbetsmiljö. Därtill tillkommer att vi följer upp arbetsmiljöronder och resultat i medarbetarenkät och arbetar med förbättringsområden.

Sid 24 (26) Arbetsplatsträffar, pedagogmöten och veckomöten. Sedan hösten 2010 arbetar vi med en organisationsstruktur där vi har apt/var förskola för sig. Syftet är att få till mer kommunikation mellan förskolechef och medarbetare samt att sätta ett tydligt fokus på förskolans egna frågor, det aktiva medarbetarskapet och strategier för frisknärvaro i förhållande till ett meningsfullt pedagogiskt arbete. För att lägga fokus på verksamhetens pedagogiska frågor har vi också månadsvisa gemensamma pedagogmöten där samtliga pedagoger deltar. Mötena utgår från det pedagogiska året. Varje vecka håller arbetsplatsledaren i ett veckomöte på sin adress. Mötesstrukturen grundar sig på en tavelmötesform, likt ledningsgruppens, där ett förbättringstänk står i fokus (Lean). Mötet bygger även på att förskolan arbetar med att organisera sig utifrån information given i veckobrevet från ledningen. Samverkansgruppen Karlbergs förskolor samverkansgrupp träffas med kontinuitet en gång per månad. Mötena är förlagda med hänsyn till apt möten. Samverkansgruppens arbete utgår från det centrala avtalet FAS 05 förnyelse, arbetsmiljö och samverkan. I det arbetet tydliggörs ansvaret för sjukfrånvarouppföljning. Syftet är att tillsammans arbeta aktivt för att stödja en utveckling där en väl fungerande verksamhet går hand i hand med ett långsiktigt hållbart arbetsliv. Vår verksamhet ska både fungera bra och erbjuda våra familjer en bra och pedagogisk verksamhet som att den ska utgöra en god arbetsmiljö för alla medarbetare i alla skeden i livet. Grundtanken är att Karlbergs förskolors verksamhet ska bygga på delaktighet och inflytande både för både pedagoger och familjer. Kompetensutveckling Samtliga medarbetare har en kompetensutvecklingsplan. Den utarbetas tillsammans med medarbetaren under det årliga medarbetarsamtalet i grupp. Planen anpassas till enhetens gemensamt identifierade behov av verksamhetsutveckling och är kopplad till enhetens ekonomiska förutsättningar. Följande utbildningssatsningar har genomförts under 2014: Tre medarbetare samt förskolechef och biträdande förskolechef/pedagogista har deltagit i ett samarbeta med forskare på Stockholms universitet där de i arbetet undersökt didaktik kring naturvetenskap, matematik och hållbar utveckling i förhållande till en Reggio Emilia inspirerad praktik och vedertagna kunskapsteorier. En medarbetare har under våren gått magisterexamen i didaktik på Stockholms universitet (omfattande 60 högskolepoäng på avancerad nivå). Nio medarbetare deltar i introduktions-, fortsättnings- naturvetenskapligt- och fördjupningsnätverket som ingår bland Norrmalms interna nätverk. I nätverken utmanas pedagogerna att med pedagogisk dokumentation som grund lära mer om Reggio Emilia inspiration i förhållande till vedertagna kunskapsteorier och förskolans läroplan. Fyra medarbetare deltar i ett sammanhang i regi av Medioteket där digitalt lärande (Ipad) står i fokus. Som vanligt arbetar vi också vidare med vår egen interna kompetensutveckling i form av att vi i fredagsreflektionen och i visningar på apt och på pedagogmöten bjuder in varandra till gemensam reflektion kring vårt pågående pedagogiska arbete. Sedan fyra terminer tillbaka deltar även en forskare från Stockholms universitet i detta sammanhang.