Välkommen till en föreläsning om barndom och socialisation inkludering och exludering i förskola och skola

Välkommen till en föreläsning om barndom och socialisation inkludering och exludering i förskola och skola

Innehåll: Barn och barndom som begrepp Barndomshistoria Socialisation Barn som sociala aktörer i sociala praktiker Inkludering och exkludering i förskola och skola

Barn och barndom vad innebär det? Barn i juridisk och ekonomisk mening 0-17år Alla barn har lika rättigheter och samma värde Barnets bästa ska beaktas i alla beslut som rör barn Inte bara barns överlevnad utan även dess utveckling ska säkerställas Barns åsikter ska komma fram och visas respekt (FN:S Barnkonvention)

Barn är ingen enhetlig kategori i samhället Barns situation är och har alltid varit beroende av vilken social kategori de tillhör

Barn är ingen enhetlig kategori i samhället Barns situation är och har alltid varit beroende av vilken social kategori de tillhör Rik fattig Flicka pojke Olika etniska grupper Sociala och kulturella förhållanden är därför viktiga att ta hänsyn till när man talar om barn och barndom

Tre olika förhållningssätt vid studier av bardomens historia (Heywood, 2005)

Tre olika förhållningssätt vid studier av bardomens historia (Heywood, 2005) - Barn och barndom är en social konstruktion Barns omognad är ett biologiskt fenomen, men sättet vilket man uppfattar denna omognad och gör den begriplig är ett kulturellt fenomen (James och Prout)

Tre olika förhållningssätt vid studier av bardomens historia (Heywood, 2005) - Barn och barndom är en social konstruktion Barns omognad är ett biologiskt fenomen, men sättet vilket man uppfattar denna omognad och gör den begriplig är ett kulturellt fenomen (James och Prout) - Barn och barndom kan inte förstås utan att ta hänsyn till olika sociala faktorer Klass, kön, etnicitet Barn kan inte ses som en enhetlig kategori

Tre olika förhållningssätt vid studier av bardomens historia (Heywood, 2005) - Barn och barndom är en social konstruktion Barns omognad är ett biologiskt fenomen, men sättet vilket man uppfattar denna omognad och gör den begriplig är ett kulturellt fenomen (James och Prout) - Barn och barndom kan inte förstås utan att ta hänsyn till olika sociala faktorer Klass, kön, etnicitet Barn kan inte ses som en enhetlig kategori - Barn är inga passiva varelser som bara formas av sin omgivning Barn bidrar även med att forma sin omgivning Betonar istället samspelet mellan barn och vuxna

Teorier om barndomens födelse P. Aries förgrundsgestalt 1962 Barndomens historia Barndomen upptäcktes först under renässansen (åldersaspekt) Före detta ansågs barn vara små vuxna Kritik mot Aries snävt material och endast religiösa teman från konsten

Teman i barndomens historia Ondska oskuldsfullhet - Arvssynden - Barn som i grunden goda

Teman i barndomens historia Ondska oskuldsfullhet - Arvssynden - Barn som i grunden goda Arv miljö - Ståndsläran uppfostran kan bara ta fram barnets rätta jag - Upplysningen och tabula rasa

Teman i barndomens historia Ondska oskuldsfullhet - Arvssynden - Barn som i grunden goda Arv miljö - Ståndsläran uppfostran kan bara ta fram barnets rätta jag - Upplysningen och tabula rasa Beroende oberoende - Barnen som en del av familjen som produktionsenhet

Teman i barndomens historia Ondska oskuldsfullhet - Arvssynden - Barn som i grunden goda Arv miljö - Ståndsläran uppfostran kan bara ta fram barnets rätta jag - Upplysningen och tabula rasa Beroende oberoende - Barnen som en del av familjen som produktionsenhet Ålder och kön - Mannen som norm även bland barn

Barnets århundrade (1900-talet) Ellen Key (1849-1926)

Barnets århundrade (1900-talet) Ellen Key (1849-1926) Alva Myrdal (1930-40-tal) Barnmedicin och forskning kring barnmedicin (1950-tal) Utvecklingsspykologi (1950-60-tal) S.k. moderna teorier

Barndomen in i 2000-talet Postmoderna teorier om barn och barns lärande och utveckling Utvecklingspsykologi vs postmodern teoribildning? Barndom i ett framtidsperspektiv?

Sociologi handlar om att se sammanhang i samhället, vad människor gör i interaktion med andra.

Sociologi handlar om att se sammanhang i samhället, vad människor gör i interaktion med andra. handlar om människors värderingar och vad människor önskar göra

Människors sociala positioner beskriver vilken ställning en människa har. Denna position ger i sig olika möjligheter att handla, olika makt samt olika motiv.

Människors sociala positioner beskriver vilken ställning en människa har. Denna position ger i sig olika möjligheter att handla, olika makt samt olika motiv. förklarar oftast vad en människa gör, och mycket lite om personens inneboende karaktäristiska egenskaper.

Människors sociala positioner beskriver vilken ställning en människa har. Denna position ger i sig olika möjligheter att handla, olika makt samt olika motiv. förklarar oftast vad en människa gör, och mycket lite om personens inneboende karaktäristiska egenskaper. är föränderliga och några exempel på detta är svensk medborgare, lärare, mor, ordförande i förening etc.

Socialisation betyder att man blir och görs social

Socialisation betyder att man blir och görs social Klassisk socialisationsteori primär socialisation och sekundär socialisation

Socialisation betyder att man blir och görs social Klassisk socialisationsteori primär socialisation och sekundär socialisation Dubbel socialisation (Dencik, 1989)

Barns sociala samvaro i förskolan Ytterhus (2003) s. 17 Olika samvaroformer Renodla kategorier av social samvaro Se bild schematisk bild

Barns liv i förskolan utifrån ett sociokulturellt perspektiv (jfr Markström i Halldén, 2007) Barn som sociala aktörer Socialisation ses som en interaktionell och pågående process där barn är medskapare av sitt eget liv och den kultur de växer upp i. Kamratgruppens betydelse uppmärksammas och tilldelas en stor roll i barns liv

Barndomssociologi 1. Barns relationer och kulturer studeras på dess egna villkor 2. Barn ses som aktörer och delaktiga i sitt sociala liv 1. Barndomen är inte universell 2. Barndom som socialt, kulturellt och historiskt formad och konstituerad

Kritik av utvecklingspsykologi Individfokus Barns utveckling som linjär Naturgiven Mentalism Universell

Kritik av barnsyn BECOMING i fokus snarare än BEING Barn ses som ofärdiga vuxna Barn ses som annorlunda Barn ses som närmast onda Barn medikaliseras Barn marginaliseras och synliggörs

Förändrad barnsyn Being i fokus snarare än becoming Skapar förutsättningar för att studera barns deltagande i vardagliga aktiviteter Hur barndomen formas i olika sociala, kulturella och historiska sammanhang

Barns aktörskap Barn är delaktiga i att forma sitt sociala liv Barn är kompetenta att handla, reflektera över och fatta beslut om saker som berör dem Barn omformar (approprierar) vuxenvärldens begränsningar i samspel med vuxna och andra barn

Bliding (2004) Studiens huvudfokus: Att syliggöra och problematisera en del av den komplexitet som barns arbete med att ordna sin sociala tillvaro omfattar - Genom att fokusera barns dagliga samspel och hur de arbetar med relationer med varandra och därmed organiserar sin sociala tillvaro i skolan

Barn(s) perspektiv - Perspektiv som verkar i barns intresse och söker förklara barns verklighet utifrån barnets eget perspektiv Sociokulturellt perspektiv - Perspektiv på lärande som menar att alla människor lär sig hela tiden i alla sociala sammanhang, med tonvikten på vad snarare än om man lär sig

Barn(s) perspektiv - I sin studie förhåller sig Bliding till både ett barnperspektiv och barns perspektiv - Båda perspektiven har det gemensamt att de kopplas till ett anspråk på att verka i barns intresse och säga något om barns livssituationer - Men det finns också skillnader

Barnperspektiv - Tar sin utgångspunkt i barns behov av rättigheter - Handlar om att se till konsekvenser av t. ex. politiska beslut och vuxnas handlande för barn och deras uppväxt

Barns perspektiv - Handlar i högre utsträckning om att försöka förstå och synliggöra barns perspektiv - Med barns perspektiv avses barnens erfarenheter, omvärldsuppfattning och meningsskapande - En ambition att det som visar sig för barnen även ska visa sig för forskaren - Det empiriska materialet behöver innefatta barn - Förutsättningen är att man hänger med barnen

Barn som sociala aktörer - Barn är själva aktiva i konstruktionen av sina egna liv - Barn är inte passiva offer för sociala strukturer - Det handlars snarare om att synliggöra barnens aktörskap i relation till den institutionella ordningen

Skolan som social arena - Fokus på hur barn ordnar den sociala tillvaron i skolan - Relationsarbete doing relations Ett ständigt arbete med att etablera, förankra, upprätthålla och bryta upp relationer i försök att skapa samhörighet och gemenskap med andra - För att få fatt i detta fokuseras på barns ständigt pågående interaktion i olika kamratgrupper

Relationsprojekt I det mer övergripande relationsarbetet som pågår i skolan har barnen också mer specifika sociala projekt där man jobbar med relationer i särskilda grupperingar - Detta sker med specifika inriktningar och målsättningar - Det handlar om att: Etablera förankra och upprätthålla relationer med vissa Bryta upp och avsluta relationer med vissa Utesluta och markera avstånd till vissa

Relationsprojekt (forts.) - Projekt handlar om att de är ständigt pågående och utgör en väsentlig del av skolvardagen - Pågår under och raster OCH lektioner, parallellt med och integrerat i olika aktiviteter - Det som sker i skolan påverkar det som sker utanför skolan och vice versa

Kamratgruppsinteraktion och kamratkulturer Kamratgruppen kan förstås som en viktig socialisationsagent Corsaro (1997; 2003) - Tolkande reproduktion - Tillgång till och försvarande av interaktionsutrymme

Mediering Begreppet förklarar samverkan mellan människor och de kulturella redskap som människor använder för att förstå och agera i omvärlden - Människor står inte i direkt, omedelbar och otolkad kontakt med omvärlden - Tvärtom hanterar vi den med hjälp av olika fysiska och intellektuella redskap som utgör integrerade delar av våra sociala praktiker

Kulturella redskap Fysiska redskap - Exempelvis gungor på förskolegården (Ivarsson, 2001) - Materiella ting, kläder som används för att skapa likhet och uttrycka gemenskap och tillhörighet Språket - Ett redskap som människor använder för att beskriva, förklara, förstå och tänka kring omvärlden - De språkliga redskapen får mening genom interaktion med andra människor

Redskap i barns relationsarbete Språkliga redskap - Deltagarkategorier Bästis och kompis är benämningar som används av barnen i relationsprojekt för att visa upp gemenskap och definiera olika relationer Artefakter (materiella redskap) - Bästishjärta, bästisavtal Fysiska ting som används för att bekräfta och visa upp relationsförhållanden

Mobbning Begreppet: den generella föreställningen om mobbning är djupt rotad i psykologin - Beskrivs ofta i termer av aggression och med intentionen att skada någon annan - Utgår från tanken om specifika roller (mobbare/offer/bystanders, stödjare etc) - Förklaras ofta i termer av grupptryck

Inkludering och exkludering - Inne- och uteslutande handlingar - Utstötning (passiv och aktiv) - Social isolation