Bilaga till Verksamhetsplan 2016 2018 Nämndernas budgetförslag verksamhetsplan verksamhetsplan verksamhetsplan verksamhetsplan verksamhetsplan verksamhetsplan verksamhetsplan verksamhetsplan verksamhetsplan verksamhetsplan verksamhetsplan verksamhetsplan verksamhetsplan verksamhetsplan
Innehållsförteckning Innehållsförteckning Sid 1 Styrelsens/nämndernas budgetförslag Kommunfullmäktige 2 Revision 3 Kommunstyrelsen - gemensamt/central pott 4 - Kommunledningskontoret, Strategiskt Stöd 10 - Räddningstjänst 22 Barn- och utbildningsnämnden 26 Fastighets- och servicenämnden 39 Kultur- och fritidsnämnden 50 Miljö- och tillsynsnämnden 59 Samhällsbyggnadsnämnden 64 Socialnämnden 78 Överförmyndarnämnden 99 2 Ekonomiskt sammandrag Driftbudget ramökning redovisade behov 106 Driftbudget drift pga investeringar äskande 108 Investeringsbudget - totalt per styrelse/nämnd 110 Investeringsbudget - sammandrag per objekt 112 3 Nyckeltal övergripande nivå 119 1
Kommunfullmäktige 1 Styrelsens/nämndernas budgetförslag Kommunfullmäktige Kommunfullmäktiges verksamhetsplan och budgetförslag Vision Alla boende i Piteå, utflyttade och mentala Pitebor upplever att det är hit man kommer när man kommer hem. Kommunfullmäktige: Under 2015 påbörjas arbetet med en översiktsplan som kommer att fortskrida in i början av 2016, och man kommer troligen att anta denna under våren. Som tidigare år kommer en gemensam dag för bolagsstämmorna i de kommunala bolagen att genomföras och Fullmäktige inbjuds att närvara. Kostnaden (cirka 150 tkr) föreslås som tidigare år finansieras av bolagen (intäkt 150 tkr). Valnämnden: Inga val kommer att genomföras under 2016 men däremot ska en utbildningsdag för nämnden genomföras. Nuläge Det nya ljud- och voteringssystemet är under upphandling och kommer att installeras under 2015. 8. Ekonomi Drift och investeringar Utfall Budget Budget Plan Plan 2016-2018, tkr 2014 2015 2016 2017 2018 Driftbudget Intäkter 1 379 150,0 150 150 150 Kostnader 5 384 3 241,0 2 841 2 841 2 841 Netto 4 005 3 091,0 2 691 2 691 2 691 Varav Kommunfullmäktige 2 440 3 019,0 2 619 2 619 2 619 Valnämnd 1 565 72,0 72 72 72 Investeringar Inkomster Utgifter 11,9 1 032,0 Netto 11,9 1 032,0 0 Driftbudget ingår ovan Engångsanslag utbildning KF 400 2
Revision Revision Revisionens verksamhetsplan och budgetförslag Revisionens uppgift är att för fullmäktiges räkning granska att styrelse och nämnder bedriver verksamheten på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt, om räkenskaperna är rättvisande och om den kontroll som görs inom kommunstyrelsen och nämnderna är tillräcklig. I sin roll som lekmannarevisorer granskas även verksamheten i de kommunägda företagen. Syftet med all granskning är att den ska utgöra ett underlag för revisorernas uttalande i revisionsberättelse. 8. Ekonomi Drift och investeringar Utfall Budget Budget Plan Plan 2016-2018, tkr 2014 2015 2016 2017 2018 Driftbudget Intäkter 155 155 155 155 Kostnader 1 151 1 563 1 493 1 493 1 493 Netto 1 151 1 408 1 338 1 338 1 338 Varav Kostnader revision kommunen 1 408 1 338 1 338 1 338 Kostnader lekmannarevision bolag 155 155 155 155 Intäkter lekmannarevision bolag -155-155 -155-155 Revisionen är ett fullmäktigeorgan och därför bereds revisionens budget i särskild ordning av Kommunfullmäktiges presidium. 3
Kommunstyrelsen gemensamt Kommunstyrelsen Gemensamt Styrelsens verksamhetsplan och budgetförslag 1. Måluppfyllelse strategiska områden 2010 2014 Måluppfyllelse för strategiska områden 2014 2013 2012 2011 2010 Barn och unga 3 3 3 3 2 Utbildning, arbete och näringsliv 3 3 3 3 3 Demokrati och öppenhet 3 3 3 3 3 Livsmiljö 3 3 3 3 3 Personal 3 3 3 3 3 Ekonomi 4 4 4 4 4 2. Mål och nyckeltal Prioriterade mål 2016 Kommunövergripande (alla) Piteå ska år 2020 ha 43 000 invånare Kommunstyrelsens planerade åtgärder: Se avsnitt 4 Prioriteringar utifrån mål samt konsekvenser för måluppfyllelse. Piteå präglas av en samhällsgemenskap med mångfald som grund (Integrationsprogram) Kommunstyrelsens planerade åtgärder: Se avsnitt 4 Prioriteringar utifrån mål samt konsekvenser för måluppfyllelse. Piteå ska erbjuda attraktiva och varierande boendemiljöer Kommunstyrelsens planerade åtgärder: Se avsnitt 4 Prioriteringar utifrån mål samt konsekvenser för måluppfyllelse. Kommunstyrelsen övriga prioriterade mål 2016: Öka deltagandet i Unga tycker och Unga granskar Goda förutsättningar att starta nya samt driva och utveckla befintliga företag (Tillväxtprogram) För att säkra välfärden och stärka attraktionskraften i regionen ska Piteå utveckla samverkan lokalt, regionalt och internationellt (Tillväxtprogram) Pitebor barn, vuxna samt företag har goda kunskaper inom brand, skydd och säkerhet Piteås landsbygd har en positiv utveckling vad avser invånare, service och arbetstillfällen Piteå ska aktivt verka för att Norrbotniabanan byggs (Tillväxtprogram) Minska tobaks- och alkoholanvändandet bland medborgarna. Ingen ska använda narkotika/doping Minska antalet olyckor/bränder samt dess konsekvenser Skapa intresse bland unga för yrken inom de kommunala verksamheterna Budgetramen ska hållas genom effektiv hushållning med disponibla resurser På det strategiska planet är kommunledningskontorets arbete inriktat mot de långsiktiga strategier som Kommunfullmäktige fastställt i Riktlinjerna för arbetet med Budget 2016 och Verksamhetsplan 2016-2018 samt redan pågående utvecklingsarbeten Externt riktade Dialog med närsamhället Mångfald grunden i social hållbarhet Strategi för inflyttning Varumärket Piteå Näringslivsutveckling 4
Kommunstyrelsen gemensamt Internt riktade Innovation och verksamhetsutveckling Samverkan Attraktiv arbetsgivare E-strategi Strategiskt stöd kommer att fortsätta utvecklingsarbetet inom - Samverkan med andra kommuner - Kommunens centrala ekonomistyrning och förvaltning - Olika övergripande uppdrag där kvalitativa ekonomiska analyser, utredningar och upphandlingar utgör viktiga förutsättningar för kommunens måluppfyllelse. En allt högre kvalitet och intern kontroll är viktiga byggstenar för detta. - Arbeta för bättre affärer inom kommunkoncernen - Personalavdelningen har utmaningar med pensionsavgångar och att säkerställa resurser för kompetensöverföring under planperioden. - Digitalisering. Samarbete inom E-nämnden, IT-Norrbotten Kommunstyrelsen har inte några övriga prioriterade mål. Styrelsens samtliga mål samt nyckeltal för styrelsemål per strategiskt område Barn och unga vår framtid Kommunövergripande mål: Barn och unga ges förutsättningar till inflytande i frågor som berör dem (Barnkonventionen) Barn och unga har en trygg och utvecklande uppväxt och använder inte alkohol eller andra droger (Barnkonventionen) Nämndsmål: Kommunstyrelsen Öka deltagandet i Unga tycker och Unga granskar Indikatorer/nyckeltal för att följa nämndsmålen Målvärde Syfte Antal unga som deltagit i Unga i Piteå (varav tycker, Öka årligen Demokratiutveckling granskar, frågar) Utbildning, arbete och näringsliv är grunden för all välfärd Kommunövergripande mål: Piteå ska år 2020 ha 43 000 invånare Piteå har nolltolerans för ungdomsarbetslöshet Piteå ska erbjuda goda förutsättningar för ett livslångt lärande Piteå ska vara en attraktiv ort för näringsliv och företagande (Tillväxtprogram) Nämndsmål: Kommunstyrelsen Goda förutsättningar att starta nya samt driva och utveckla befintliga företag (Tillväxtprogram) (Ks, Mbn) För att säkra välfärden och stärka attraktionskraften i regionen ska Piteå utveckla samverkan lokalt, regionalt och internationellt (Tillväxtprogram) Pitebor - barn, vuxna samt företag har goda kunskaper inom brand, skydd och säkerhet Indikatorer/nyckeltal för att följa nämndsmålen Målvärde Syfte Antal gästnätter, fördelat på vinter och sommar samt Utveckling över tid nationella och internationella gäster Antal deltagande i nyföretagaraktiviteter (varav unga Utveckling över tid företagare under 30 år) Antal nya företag -Varav produktions- och tjänsteföretag Öka med 300 per år, varav hälften drivs av kvinnor Utveckling över tid 5
Kommunstyrelsen gemensamt Antal pågående samverkansprojekt med annan kommun Varumärkesundersökning Sponsringsinsatser redovisas i text (flyttat från övergripande) Antal personer utbildade inom området skydd och säkerhet Andel av åk 7 och gymnasiet åk 1 som undervisats i brandkunskap. 1200/år Mål 100% Öka samverkan Följa Sponsringspolicy Pitebor och företag har goda kunskaper inom området skydd och säkerhet Öka barn och ungas kunskaper om risker inom brand och säkerhet samt skapa intresse bland unga för yrken inom räddningstjänsten Demokrati och öppenhet Kommunövergripande mål: Piteborna ska känna att det är meningsfullt att engagera sig och att de kan påverka kommunens utveckling(tillgänglighetskonvention) I Piteå utgör kulturen en viktig drivkraft för demokrati, tillväxt och samhällsutveckling Piteå präglas av en samhällsgemenskap med mångfald som grund (Integrationsprogram) Service och bemötande utformas jämställt i kommunens alla verksamheter Livsmiljö Kommunövergripande mål: Piteå ska vara tryggt och tillgängligt för alla (Tillgänglighetskonvention) Piteå ska erbjuda attraktiva och varierande boendemiljöer Piteå ska utveckla bra infrastruktur och goda kommunikationer Piteå ska erbjuda goda förutsättningar för miljövänliga och hälsosamma val i vardagen (Klimat och energiplan, Folkhälsa) Samhällsbyggnad ska utgå från social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet Nämndsmål: Kommunstyrelsen Piteås landsbygd har en positiv utveckling vad avser invånare, service och arbetstillfällen Piteå ska aktivt verka för att Norrbotniabanan byggs (Tillväxtprogram) Minska tobaks- och alkoholanvändandet bland medborgarna. Ingen ska använda narkotika/doping Minska antalet olyckor/bränder samt dess konsekvenser Indikatorer/nyckeltal för att följa nämndsmålen Målvärde Syfte Åtkomst till kommunens webbsida uttryckt i procent Tillgänglighet (flyttat från övergripande) Servicegrad på extern kundtjänsttelefon Tillgänglighet (flyttat från övergripande) Andel och antal invånare utanför stadsbygd med mer Levande landsbygd än 10 km till närmsta butik Andel av befolkning skrivna utanför Piteå tätort Levande landsbygd Antal bränder per år Jämförelse över tid samt med riket Antal bostadsbränder per 1000 invånare och år Jämförelse över tid samt med riket Antal IVPA (i väntan på ambulans) i Markbygden Jämförelse över tid Personal Kommunövergripande mål: Piteå Kommun och de kommunala bolagen ska arbeta aktivt för att vara en attraktiv arbetsgivare och skapa hälsofrämjande arbetsplatser Heltid är en rättighet och grunden för anställning i Piteå Kommun och de kommunala bolagen, deltid är en möjlighet utifrån verksamhetens behov Piteå Kommun och de kommunala bolagen ska vara en jämställd arbetsplats där kvinnor och mäns kompetens, resurser och erfarenheter tas tillvara 6
Kommunstyrelsen gemensamt Nämndsmål: Kommunstyrelsen Skapa intresse bland unga för yrken inom de kommunala verksamheterna (Alla) Indikatorer/nyckeltal för att följa nämndsmålen Målvärde Syfte Antal sökande per utlyst tjänst och förvaltning Kartlägga svårrekryterade yrken Antal brandmanna- och ingenjörselever. Skapa intresse bland unga för yrken inom räddningstjänsten. Kompetensförsörjning Minst två riktade insatser/år till kvinnor för att skapa intresse för räddningstjänstens yrken. Skapa intresse bland kvinnor för yrken inom räddningstjänsten. Kompetensförsörjning Ekonomi Kommunövergripande mål: Piteå Kommun och de kommunala bolagens finansiella ställning ska vara långsiktigt hållbar Piteå Kommunföretag AB ska klara de kommunala bolagens ekonomiska åtaganden inom ramen för koncernen Piteå Kommunföretag AB Nämndsmål: Kommunstyrelsen Budgetramen ska hållas genom effektiv hushållning med disponibla resurser (Alla) Indikatorer/nyckeltal för att följa nämndsmålen Målvärde Syfte Resultatet Minst 0 kr i Budgetföljsamhet årsresultat Kostnad för konsumentverksamhet Resursfördelning, jämförelse andra kommuner Kostnad för näringslivsbefrämjande åtgärder Resursfördelning, jämförelse andra kommuner Nettokostnad kr per kommuninvånare för räddningstjänst Resursfördelning i jämförelse med liknande kommuner 8. Ekonomi Tabellen nedan omfattar kommunstyrelsens centrala pott. Drift och investeringar Utfall Budget Budget Plan Plan 2016-2018, tkr 2014 2015 2016 2017 2018 Driftbudget Intäkter Kostnader 4 090 9 202 9 849 9 849 Netto 4 090 9 202 9 849 9 849 Investeringar Inkomster Utgifter 77 211 10 000 Netto 0 77 211 10 000 0 0 Driftbudget ingår ovan Dansinstitution 2 000 4 000 4 000 4 000 Omställning trygghetsboende 200 200 200 200 Kulturmötesplats tjänst 500 500 500 500 7
Kommunstyrelsen gemensamt Drift (tkr) 2015 2016 2017 2018 Central pott till KS förfogande: Dansinstitution i VEP 2014-2016 2 000 4 000 4 000 4 000 Omställning trygghetsboende, driftkostnadsökning 200 200 200 200 Kulturmötesplats, samordnande tjänst 500 500 500 500 Enligt riktlinjer och VEP 2015-2017: Medel till dansinstitution kvarstår i kommunens centrala pott med 2 000 tkr år 2015 och 4 000 tkr/år från år 2016. Anslag till driftkostnadsökning för omställning trygghetsboende avsätts i KS centrala pott med 200 tkr/år (uttagsskatt, moms, fastighetsskatt). Anslag till kostnader för kulturmötesplats, samordnande tjänst avsätts i KS centrala pott med 500 tkr/år. Investeringar (tkr, löpande pris) 2015 2016 2017 2018 Central pott till KS förfogande: Allmän investeringsfond till KS förfogande (5 mkr Norrrbotniabanan, 0,6 mkr allmänt) 5 600 Infrastruktur travbana Norra Pitholm 10 500 Elektrifiering industrispår Haraholmen 9 400 Övrigt i central pott: Investeringsreserv hos KS centralt 9 136 Nybyggnad Äldreboende 3 500 Inre farledsprojekt 9 600 Byacentrum 225 Komplettering vid konstgräsplan 1 000 Lindbäckstadion 5 000 Bondökanalen/exploatering villaområden 3 000 Förstudie nytt ridhus 250 Från 2015: Fåröbron 5 000 10 000 Kulturtorg kvarteret Stadvapnet 3 000 Nytt gruppboende Stöd och omsorg 7 000 Investering i säkra trafiklösningar skoltrafik 3 000 Industritomt Haraholmen 2 000 Totalt 77 211 10 000 Kapitalkostnader (avskr, int rta) för investeringar 2014 892 2 823 2 765 för investeringar 2015 498 1 679 2 384 Central pott hos KS under 2014 för investeringar: Följande projekt återstår i centrala potten, investeringsreserv på totalt 51 711 tkr. Från år 2007: 2007-2013 Exploatering för nytt villabostadsområde, Bondöprojektet en del i skärgårdssatsningen 8 736 tkr Från år 2010: Proj nybyggnad äldreboende Från år 2011: Inre farledsprojekt 3 500 tkr 9 600 tkr Från år 2013: Byacentrum upprustning 225 tkr 22 061 tkr 8
Kommunstyrelsen gemensamt Från år 2014: 2007-2015 Komplettering konstgräsplan 1 000 tkr Lindbäcksstadion 5 000 tkr Bondökanalen/exploatering villaområden 3 000 tkr Förstudie nytt ridhus 250 tkr KS central reserv utökning 400 tkr Totalt år 2014 9 650 tkr Från år 2015: Fåröbron 5 000 tkr Kulturtorg kvarteret Stadvapnet 3 000 tkr Nytt gruppboende Stöd och omsorg 7 000 tkr Investering i säkra trafiklösningar skoltrafik 3 000 tkr Industritomt Haraholmen 2 000 tkr Totalt år 2015 20 000 tkr 51 711 tkr Dessutom ingår Allmän investeringsfond med 5 600 tkr, infrastruktur travbana Norra Pitholm med 10 500 tkr samt elektrifiering industrispår Haraholmen med 9 400 tkr. Totalt 77 211 tkr. Enligt VEP 2015-2017: Investeringsanslag för säkra trafiklösningar för skoltrafik läggs in i KS centrala pott med 3 000 tkr år 2015. Uppdrag att prioritera objekt/åtgärder. Bidrag till Fåröbron finns inlagd i Länstransportplan 2014-2025 med finansiering år 2016 på maximalt 5 mkr (25 % av beräknad totalkostnad på 20 mkr). Resterande finansiering förutsätts ske av Fåröns vägsamfällighet samt Piteå kommun. I VEP 2015-2017 fanns i plan för år 2016 10 000 tkr. Uppdrag att se över innehåll i och struktur för kommunstyrelsens centrala pott finns inlagd under Kommunstyrelsen, kommunledningskontoret, strategiskt stöd. 9
Kommunstyrelsen Kommunledningskontoret, Strategiskt stöd Kommunstyrelsen Kommunledningskontoret, Strategiskt stöd Styrelsens verksamhetsplan och budgetförslag 1. Måluppfyllelse strategiska områden 2010 2014 Presenteras separat i dokument för Kommunstyrelsen, Gemensamt central pott. 2. Mål och nyckeltal Presenteras separat i dokument för Kommunstyrelsen, Gemensamt central pott. 3. Nuläge Presenteras separat i detta dokument för Kommunledningskontoret respektive Strategiskt stöd. 4. Prioriteringar utifrån mål samt konsekvenser för måluppfyllelse Presenteras separat i detta dokument för Kommunledningskontoret respektive Strategiskt stöd. 5. Återredovisning av beslutade uppdrag Presenteras separat i detta dokument för Kommunledningskontoret respektive Strategiskt stöd. 6. Taxor Förvaltningarna har inga taxor som tas ut av extern part. 7. Investeringar Investeringar 2016-2018 (tkr) Underlag Prio Budget 2016 Plan 2017 Plan 2018 Kommunstyrelsen KlK StS, totalt 15 916 9 400 8 000 Reinvestering av persondatorer inklusive 2:1 1 8 000 8 800 3 200 elevdatorer gymnasiet, enligt tidigare KF-beslut Vep 2015-2017 Omflyttning/borttag av investering av 2:1 1-4 100-4 000 elevdatorer till separat investering Komplettering reinvestering persondatorer pga 2:1 1 6 400-400 uppskjutna reinvesteringsbehov Investering elevdatorer1:1 gymnasiet 2:2 1 4 100 4 000 3 800 Reinvestering teknisk infrastruktur 2:3 2 500 500 500 Investering ny redundant serverhall stadshuset 2:4 2 516 Datortillbehör pga garantitids utgång efter 3 år 2:5 3 500 500 500 Upphandling av ekonomisystem samt personaloch lönesystem 2:6 4? Prioriterade mål Piteå ska år 2020 ha 43 000 invånare Piteå präglas av en samhällsgemenskap med mångfald som grund Piteå ska erbjuda attraktiva och varierande boendemiljöer Övriga övergripande mål Investering Samtliga investeringar och reinvesteringar enligt ovan får direkt eller indirekt genomslag i samtliga nämnders och bolags förutsättningar till resultat och måluppfyllelse. 10
Kommunstyrelsen Kommunledningskontoret, Strategiskt stöd Ökade driftkostnader 2016-2018 (tkr) Underlag Prio Budget 2016 Plan 2017 Plan 2018 Kommunstyrelsen KlK StS, totalt 150 Omvandling av tilldelade engångsmedel från 150 VEP 2015-2017 till löpande driftkostnader för likviditets- och koncernredovisningssystem* Engångsmedel för upphandling av ekonomi - 2:6?? samt personal- och lönesystem *I VEP 2015-2017 finns budgeterat för dessa ökade driftkostnader (programlicenser) för IT-stöd för likviditetssystem och koncernredovisningssystem med 300 tkr 2015 och 150 tkr för 2016-2017. 8. Ekonomi Drift och investeringar Utfall Budget Budget Plan Plan 2016-2018, tkr 2014 2015 2016 2017 2018 Driftbudget Intäkter 12 525 8 053 8 053 8 053 8 053 Kostnader 158 402 172 267,0 167 362 167 936 167 786 Netto 145 877 164 214,0 159 309 159 883 159 733 varav tillväxtpol reserv/eumedel 22 348 22 348 22 348 22 348 Investeringar Inkomster 21 826,4 Utgifter 75 328,9-15 951,0 15 916 9 400 8 000 Netto 53 502,5-15 951,0 15 916 9 400 8 000 Kapitalkostnader (avskr, int rta) 2 966 6 237 8 625 Ökade driftkostnader 150 Bilagor: 1. Priskompensation. Elektroniska bilagor: 2:1 Reinvestering av persondatorer inkl omflyttning/borttag av elevdatorer samt kompletteringar 2:2 Reinvestering av elevdatorer (ett till ett) Gymnasiet 2:3 Reinvestering teknisk infrastruktur 2:4 Investering ny redundant serverhall stadshuset 2:5 Datortillbehör pga garantitids utgång efter tre år 2:6 Upphandling av ekonomi- samt personal- och lönesystem 11
Kommunstyrelsen Kommunledningskontoret, Strategiskt stöd Bilaga 1 Nämnd: Kommunstyrelsen, kommunstyrelsens förvaltningar Priskompensation år 2016 Avtal med indexklausul Avtalsområde Avtalstid Leverantör Ramavtalets omfattning inom driften år 2015 (tkr) Index Prognostiserad Prisutveckling år 2016 (%) Prognostiserad kostnadsutveckling år 2016 (tkr) Kommentarer (ange beräkningsgrund) Kommunledningskontoret Hyra 2017 Nevatco AB 6 411 KPI 1,6% 103 Acusticum 5 Hyra 2017 Kommunen -1 605 KPI 1,6% -26 Nyttjanderätt LTU Acusticum 5 Hyra 2016 PNF 5 012 KPI 1,6% 80 Ljudteknikutb, snickargatan Hyra 2021 PNF 1 544 KPI 1,6% 25 Solander SP Hyra AB Furunäsets 175 1,6% 3 Hyra Näringslivsenheten fastigheter Hyra Fastighets AB RAWI 231 1,6% 4 Hyra Turistbyrån Licenser Platina Licenser Hypergene 211 Arbetskostnadsindex IT konsultindex (sept-sept) 3,0% 6 Genvägen Licenser Hypergene - aviserad för 2016 81 Arbetskostnadsindex IT konsultindex (sept-sept) 81 Genvägen 12
Kommunstyrelsen Kommunledningskontoret, Strategiskt stöd Bilaga 1 Avtalsområde Avtalstid Leverantör Ramavtalets omfattning inom driften år 2015 (tkr) Index Prognostiserad Prisutveckling år 2016 (%) Prognostiserad kostnadsutveckling år 2016 (tkr) Kommentarer (ange beräkningsgrund) Strategiskt Stöd Hyra löpande 12 mån NLL 263 KPI 1,6% 4 Fackets lokaler Hyra löpande 6 mån PNF 878 KPI 1,6% 14 IT på Snickargatan Avtal Aditro 932 SNI AKI J 1,9% 18 Ekonomisystem Avtal Aditro 110 KPI 1,6% 2 Aditro Offentliga jobb Avtal Aditro 1 048 KPI 1,6% 17 Aditro Personec P Avtal Posten 82 KPI 1,6% 1 E-arkiv Avtal WinLAS, Sysarb, Tidomat, Aditro Försäkringar SKF AB 777 2015-års Medlemsavgift SKL Årlig avgift SKL 1 011 2015-års Melemsavgift Årlig avgift Kommunförb Norrb 1 279 2015-års Elkostnader ITavdelningen Stadsnätet PiteEnergi 2 023 Aviserad prisökning genomförd 90 KPI 1,6% 1 Div system: Integrationer, sjuklön SCB, Lashantering, Mia, Tidomat 5,9% 46 Ansvarsförsäkring ökning 1,0% 10 Svenska Kommunförbundet ökning 2,8% 36 Kommunförbudet Norrbotten ökning PiteEnergi via Pnf 145 0,0% 0 Ingen förändring aviserad Totalt (tkr) 20 698 Prisökning 580 0,0% 155 Prisökningarna avslutades 2015- ej fullt kompenserad 13
Kommunstyrelsen Kommunledningskontoret, Strategiskt stöd Kommunstyrelsen Kommunledningskontoret Styrelsens sammanfattade verksamhetsplan och budgetförslag Kommunledningskontoret 3. Nuläge Ekonomiskt bedöms att kommunledningskontoret klarar verksamheten inom givna budgetramar 2015 och att det gäller även för 2016. Det innebär hård belastning för kommunledningskontoret att leva upp till de mål och ambitioner som finns och inte minst på de ökade krav som ställs på kommunen från både allmänhet och stat, men också utifrån den målmedvetna fokuseringen på Kommunfullmäktiges tre prioriterade mål. Utmaningen med litet och vasst kommunledningskontor är att organisationen är liten och specialiserad, vilket gör att sårbarheten är stor. Kritiska områden är bristen på rörliga medel samt hård belastning på planbudgeten. Bedömningen är att det kommer att krävas prioriteringar och omprioriteringar för att arbetet med de långsiktiga strategierna ska kunna genomföras på ett framgångsrikt sätt. Uppdraget Kommunledningskontoret arbetar med att uppfattas som litet och vasst. För att möta upp mot detta organiseras verksamheten i fyra enheter; administrativa enheten, informationsenheten, näringslivsenheten och strategiska enheten. Utöver dessa ligger den övergripande styrningen av det helägda kommunala bolaget Piteå Science Park på Kommunledningskontoret. Utöver det ordinarie arbetet med att utveckla verksamheterna inriktas förvaltningens strategiska arbete mot de långsiktiga strategier för hög måluppfyllelse avseende de tre prioriterade målen som Kommunfullmäktige fastställt i Riktlinjerna för arbetet med Budget 2016 och Verksamhetsplan 2016-2018. Dialog med närsamhället Mångfald Strategi för inflyttning Varumärket Piteå Innovation Samverkan Attraktiv arbetsgivare Näringslivsutveckling 4. Prioriteringar utifrån mål samt konsekvenser för måluppfyllelse Inledning De långsiktiga strategierna, som beskrevs i den allmänna beskrivningen ovan, har stor inverkan för att uppnå hög måluppfyllelse för de tre prioriterade målen. Nedan följer en redovisning av hur arbetet inom de olika strategierna kommer att bedrivas under den kommande planperioden: Inflyttningsstrategi Översiktsplanens antagande möjliggör en ökad planframförhållning. Ett ökat bostadsbyggande skapar förutsättningar för det sociala boendet och för en minskad segregation. Fortsatt översiktsplanering, speciellt vad gäller serviceorter och utredningsområden för byggande i Piteå stad skapar tillsammans med proaktivt arbete med privata och offentliga bostadsbolag. För att stärka Piteå som studentort har LTU och Piteå kommun påbörjat diskussioner med de olika studentorganisationerna i Piteå. En medskapande process med Piteås studenter planeras för 2016. En förtätning av all eftergymnasial utbildning på universitetsområdet skulle stärka servicegraden för studenterna och skapa en ökad kritisk massa. Analyser för en sådan omlokalisering pågår och utfallet av dessa avgör vilka aktiviteter som genomförs under 2016. Kommunen har under de senaste tre åren haft ca 1500 inflyttare till kommunen. Det är en ökning med ca 10 procent sedan perioden 2007-2009. För att minska risken för segregation och för att öka förutsättningarna för 14
Kommunstyrelsen Kommunledningskontoret, Strategiskt stöd att nya pitebor ska välja att stanna kvar i kommunen är det viktigt med ett gott bemötande och en tydligare bild över vilka valmöjligheter som finns i Piteå för medborgarnas fritid. Av ovanstående anledning utreds möjligheterna för att införa en inflyttningslots i Piteå kommun. Näringslivsutveckling Under 2014 har en handlingsplan arbetats fram inom de olika huvudområdena entreprenörskap och nyföretagande, stärka förutsättningarna för de befintliga företagen att utvecklas och att öka inlokaliseringen av nya företag till kommunen. Kommunen har i jämförelse med vår närregion goda reella resultat för näringslivsarbetet. Däremot har regionen, inklusive Piteå, låga resultat i jämförelse med riket. Under 2016 behöver uppfattningen om Piteås näringslivsklimat höjas. En handlingsplan för detta har utarbetats under 2014 och innefattar utbildningsinslag samt en ökad dialog med näringslivet. En ökad rörlighet på arbetsmarknaden märks också av bland företagare. Andelen ägarbyten förväntas öka under nästkommande år. Piteå kommun ska under 2016 stärka sin rådgivning kring ägarväxling för att möta den ökade efterfrågan. Utvecklingen av tjänstenäringen är för svag i regionen. Det är också den näringen som är underrepresenterad i kommunens näringslivsklimat. Kunskapen om tjänstenäringens behov för att växa och utvecklas behöver stärkas i kommunen. Ett sådant arbete är inlett under 2015 och ska stärkas under 2016. Inlokaliseringsarbetet kommer att stärkas genom att iordningsställa industritomter, arbeta aktivt med att minska ner Norrbotniakorridoren, arbeta för att öka elnätets kapacitet i Piteå och att påbörja ett uppsökande säljarbete mot riktade marknader och företag. På investeringssidan är satsningar på universitetsområdet prioriterade. För kommunkoncernens del handlar det primärt om infrastruktur och företagslokaler. Uppdrag behöver lämnas till PnF att påbörja införsäljning av nya företagslokaler för att kunna påbörja byggnation under våren 2016. Innovation och verksamhetsutveckling På grund av de ökade krav som medborgarna förväntas ha samt för att möta de hårdnande ekonomiska förutsättningarna, krävs en ökad innovationstakt i kommunens verksamheter. En sådan uppnås genom en tillåtande kultur och en stimulerande struktur för nytänkande. Kulturen baseras i Piteå på vår medarbetar- och ledarskapspolicy (våga, låga och förmåga) som ska genomsyra all verksamhet. Mångfald Piteå kommuns definition har en ansats för ett samhälle där alla människor har sina rättigheter och möjligheter oavsett kön, utbildnings- och inkomstnivå, social status, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck, ålder och funktions-nedsättning. En bred definition innebär att arbete för delaktighet, jämställdhet, integration och tillgänglighet fortsätter och inkluderas i begreppet mångfald. Mångfald ska ses som en förutsättning och möjlighet för tillväxt. I en allt mer orolig och krigshärjad omvärld kommer Sveriges flyktingmottagning att öka, något som med stor sannolikhet kommer att innebära att staten ställer allt tydligare krav på alla kommuner att öppna för olika former av flyktingmottagande. Piteå har behov av ökad invandring, vilket ställer krav på en strategi som är proaktiv i meningen att motverka segregation och kommunikationsbrister mellan medborgare och nyinflyttade samt att planera för boenden i miljöer som stödjer detta och där det finns infrastruktur i form av samhällsservice. Dialog med närsamhället Forskare intresserar sig allt mer för behov av tillit som grund för ett samhälle som kan nå social hållbarhet. På kommunal nivå vill invånarna vara med och påverka, dels i frågor som rör dem personligen (service och tjänster) och dels i de frågor som rör lokalsamhället (demokrati). Kommunerna äger ett stort ansvar för att stärka demokratin från grunden, inte bara vid de allmänna valen, utan kanske framförallt mellan valen. Kommunens roll handlar om att utveckla systematiken för dialog med närsamhället för att nå så hög delaktighet från piteborna i ett antal utvecklings- och beslutsprocesser. Kommunstyrelsen fastställer de områden där dialog ska genomföras. 15
Kommunstyrelsen Kommunledningskontoret, Strategiskt stöd Varumärket Piteå I den globaliserade och allt mer individualiserade världen och till följd av generationsväxling och kompetensförsörjningsproblematik, är konkurrensen om invånare, arbetskraft och företag mycket hård. För att kunna nå befolkningsmålet är ett starkt varumärke av stor vikt. Varumärkesarbetet ställer krav på en sammanhållen strategi vad gäller innehåll, varumärkesbärare, kommunikationskanaler mm. I varumärkesstrategin bör hänsyn tas till hur Piteå ska agera i varumärkesfrågan när det gäller samverkan med andra kommuner och gemensamma varumärken som exempelvis Swedish Lapland, The Node Pole och Luleåregionen. Samverkan I de politiskt fastställda styrdokumenten för Piteå kommuns samverkan lyfts vikten av den sammanvägda nyttan i samverkan med andra, istället för den enskilt bästa lösningen. Samverkan med andra kommuner kommer att innebära minskade kostnader, ökade möjligheter att attrahera kompetent arbetskraft, minskad sårbarhet och möjlighet att säkerställa kvalité i verksamheterna. De verksamheter som främst berörs är de som ligger längre bort från mötet med medborgaren. Under 2015 kommer samverkan med Älvsbyn att fördjupas ytterligare, 4-kantssamverkan kommer att fokusera på upphandlingsverksamheten. Vidare kommer konkreta samtal att inledas med Skellefteå under 2015. Attraktiv arbetsgivare Med anledning av en ökad rörlighet bland de sysselsatta samt en stor generationsväxling i hela samhället arbetar Piteå kommun med att utveckla sitt arbete som attraktiv arbetsgivare, bland annat genom att arbeta med rekrytering på kort och lång sikt, utveckla anställningsvillkor, arbetsmiljö och det lönestrategiska arbetet. Detaljer framgår under Strategiskt Stöds budgetframställan. E-policy och e-strategi Kommunfullmäktige har i februari 2012 beslutat att Piteå kommun ska vara med i utvecklingen av e- förvaltning i och med antagandet av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) framtagna strategi Strategi för esamhället. I strategin betonas vikten av en ökad kommunal samverkan kring utvecklingen av e-förvaltning. Kommunfullmäktige har därför också beslutat i juni 2013 att Piteå kommun ska ingå i den gemensamma e- nämnden för Norrbotten med syftet att bidra till en snabbare och billigare utveckling av e-förvaltning samtidigt som kompetensförsörjningen säkras inom området. Erfarenheter från andra kommuner som kommit långt i arbetet med e-förvaltning visar på betydelsen av en tydlig policy och handlingsplan för realisering. Utveckling av e-förvaltning ska leda till att Piteå kommun ger medborgare, företag och föreningar enklare tillgång till kommunal information och tjänster e-tjänster att Piteå kommun utvecklar medborgare, företag och föreningars möjlighet att delta i demokratiska processer samt möjligheter till interaktion med kommunen e-demokrati att kommunens interna förvaltning ökar kvaliteten i de tjänster som erbjuds. Denna del utgör också till stor del en naturlig förutsättning för att kunna uppnå de andra två effektmålen. Kommunfullmäktige behöver anta en e-policy för att uttrycka den politiska viljan utifrån aspekter såsom demokrati, insyn, delaktighet, kvalitet, tillgänglighet eller effektivitet. 16
Kommunstyrelsen Kommunledningskontoret, Strategiskt stöd 5. Återredovisning av beslutade uppdrag Uppdrag Status Beslutad Kommentar/Slutsats Stärka kommunens elnät Pågår Kommunledningskontoret arbetar tillsammans med Pite Energi för att stärka kommunens elnät. I nuläget utgör elkapaciteten en mycket tydlig flaskhals för Piteås möjligheter att utveckla både det befintliga näringslivet, men framförallt i inlokalisering av nya företag. Speciellt tydligt blir problemet när det gäller etablering av elintensiv verksamhet som datacenter. Diskussioner förs med Vattenfall om möjligheterna att öka tillgänglig kraft med 50-100 MWh och att Vattenfall skickar in koncessionsansökan till Elinspektionen(EI). Detta är särskilt viktigt i och med att EI har handläggningstider på mellan 24-36 månader. Den kritiska frågeställningen är huruvida Piteå kommun ska göra en beställning för att påbörja handläggningsprocessen och vilken ekonomisk risk kommunen är beredd att ta. Risken ligger i att det inte finns någon slutkund när installation om x MWh är klar Minska Norrbotniabanans sträckning Pågår En annan flaskhals för Piteås utveckling är den breda sträckning som Norrbotniabanan har i Trafikverkets järnvägsutredning. Samhällsbyggnadsförvaltningen arbetar för att minska ner korridoren, framförallt genom att det ska kunna startas en Järnvägsplan för delar av centrala Piteå 17
Kommunstyrelsen Kommunledningskontoret, Strategiskt stöd Kommunstyrelsen Strategiskt stöd Styrelsens sammanfattade verksamhetsplan och budgetförslag Strategiskt stöd 3. Nuläge Inledning En tydlig strategi inom personalområdet har hittills medfört att Piteå kommun kan anses uppfattas som en attraktiv arbetsgivare. Det strategiska och operativa stöd som ges av IT-avdelningen håller en fortsatt hög kvalitet med en hög tillgänglighet till nödvändiga IT-system. Ekonomiavdelningen står för en hög kvalitet i ekonomiprocesserna. Samarbetet med förvaltningar, bolag och andra kommuner pågår. Det ekonomiska resultatet 2014 för Strategiskt stöd var -647 tkr. Personalbudgeten har följts överlag inom hela förvaltningen och dessutom lämnat överskott på grund av vakanta tjänster medan kommunövergripande uppdrag sammantaget uppvisar ett fortsatt överskridande av budget. Överskridandet är en konsekvens av nämndernas arbete med måluppfyllelse genom sina uppdrag, ökat behov av kompetensförsörjning och därmed nyttjande av gemensamma resurser som Strategiskt stöd tillhandahåller. Strategiskt stöd har ständigt omprioriterat för att bidra till en ökad måluppfyllelse genom kostnadsminskningar motsvarande 0,5% av driftramen och ökade intäkter för att skapa utrymme för att möta förändrade behov i nämnderna men effekterna är inte tillräckliga på grund av mängden och komplexiteten i det förvaltande uppdraget och tillkommande uppdrag. Från sommaren 2015 bedöms samtliga tjänster vara tillsatta inom förvaltningen vilket innebär att personalkostnaderna sett över helåret inte längre genererar överskott samtidigt som de strukturella obalanserna i kommunövergripande uppdrag bedöms fortsätta. Sammantaget går vi in i 2015 med strukturella underskott motsvarande 1,9 mkr, se Kompetensförsörjning nedan. Kompetensförsörjning Den centralisering och konsolideringsarbete som genomförts under 2014 inom personal- och löneområdet har varit positivt och verksamheten har därför kunnat möta en stor del av nämndernas behov under året. Tydligare strategier och verktyg för att möta ett ökat tryck kan nu bättre tillhandahållas om än detta inte bedöms tillräckligt. Samtidigt har planer för samverkan med Älvsbyns kommun intensifierats och en konsekvensbeskrivning av en gemensam lönefunktion presenteras för kommunstyrelsen under våren. Det finns en strukturell obalans i budgeten avseende attraktiv arbetsgivare och kompetensförsörjning. Rekryteringskostnaderna ökar och är nu 1 mkr högre än budget. Orsakerna framgår i personalbokslutet. Andra ökade kostnader relaterade till kompetensförsörjningen är systemstöd där kostnaden nu är 0,5 mkr högre än budget samt personalens ökade användning av friskvårdsbidrag med ett underskott på ytterligare 0,4 mkr. Ekonomiprocesserna Arbetssituationen bland ekonomerna är och har varit mycket ansträngd under en lång tid och är inte hållbar. Inom ekonomiavdelningen har vakanta tjänster och nedsättningar i syselsättningsgrad sammantaget inneburit en engångseffekt med lägre personalkostnader än budgeterat under 2014. Under våren 2015 sker rekryteringar för att hantera generationsväxlingar vid årsskiftet. Det berör områden som kommunens budgetprocess, ekonomisk uppföljning och årsredovisning. Politiska uppdrag är utförda och avrapporteras under våren. Upphandlingar till förvaltningar och bolag Samtliga verksamheter i kommunen behöver varor- och tjänster för att utföra sina uppdrag. Investeringar krävs för att bidra till de tre övergripande målen. Antalet upphandlingar och rådgivande konsultation som ekonomi- och inköpsavdelningen utför har ökat markant. I dag är upphandlarnas arbetsbelastning mycket hög och verksamheten ställs ofta i svåra prioriteringssituationer där nämnder och bolags behov ställs mot varandra. Antalet genomförda upphandlingar har gått från 75 st 2012 till 103 st 2014. Avtalsvärdet har under samma period gått från 288 mkr till 840 mkr. 18
Kommunstyrelsen Kommunledningskontoret, Strategiskt stöd 4. Prioriteringar utifrån mål samt konsekvenser för måluppfyllelse Genom att vara experter inom personal, IT, ekonomi och inköp, bidrar Strategiskt stöd till att kommunstyrelse, samtliga nämnder, förvaltningar och kommunala bolag når sina mål. Det innebär att insatser från Strategiskt stöd direkt får en påverkan på deras förutsättningar för måluppfyllelse. God ekonomisk hushållning Piteå kommuns samtliga nämnder och bolag bedöms ha en god ekonomisk hushållning. Eftersom en god ekonomisk hushållning även ska ses ur ett kommunkoncernperspektiv finns det fortfarande utmaningar att axla. Ett sådant exempel är hur man bedömer konsekvenser av insatser och aktiviteter, satsningar och besparingar i centrala stödfunktioner. Det vill säga, hur sådana konsekvenser direkt eller indirekt får genomslag i nämndernas och bolagens resultat och måluppfyllelse. Kompetensförsörjning För att klara de övergripande målen avseende området personal krävs en fortsatt prioritering av resurser för att säkerställa att de kommunövergripande målen kan uppnås och antagen personalstrategi kan genomföras. Då rekryteringsarbetet tar allt större del av personalspecialisternas arbetstid minskar möjligheterna till att vara ett stöd i övriga personalfrågor för förvaltningarna. Därför är det nödvändigt att se över arbetsorganisationen och överväga att i större omfattning än idag nyttja externa konsulter vid rekrytering samtidigt som personalavdelningen bör ha rörliga medel till förfogande för riktade insatser inom ramen för attraktiv arbetsgivare. Den digitala utvecklingen Piteå kommuns omvärldsanalys pekar på vikten av ett tydligt förhållningssätt till den digitala utvecklingen i samhället i stort men även för Piteå kommun som organisation och uppdraget via e-nämnden i Norrbotten. Se Kommunledningskontorets prioriteringar tidigare i dokumentet under avsnitt 4. I avvaktan på ett mer utvecklat internprissättningssystem för all IT-verksamhet behöver nuvarande tillämpning avseende överföring av driftmedel mellan nämnder och IT-verksamheten ses över i samverkan med berörda nämnder. Det finns även en problematik i nuvarande finansieringssystem när nämnder utökar antalet persondatorer via egna investeringsmedel samtidigt som reinvesteringsansvaret åligger IT-avdelningen efter avskrivningstiden. En genomgång av detta system krävs. Se även avsnitt 7 Investeringar. Utskriftsfunktionen för nämnderna är ett område som kommer att föreslås övertas av IT-avdelningen från nämnderna under 2016. Med en omfördelning av ansvaret följer som konsekvens även överföringen av driftmedel. Detta hanteras som ett särskilt ärende under året. Ny serverhall i Stadshuset utgör en del av den standardförbättring som genomförs som ett led utifrån den kommunala krishanteringen. Den gamla serverhallen är utdömd av myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Ombyggnationen berättigar till ett statligt bidrag på 50% varvid endast drygt 500 tkr behöver investeras för detta. Driftkostnaderna ökar med 80 tkr per år. Ekonomiprocesserna För att klara målen om ett Piteå i tillväxt krävs en tydlig prioritering av resurser för att säkerställa att de kommunövergripande målen kan uppnås, här med fokus på området ekonomi. God ekonomistyrning förutsätter kompetens och kunnande om kommunens ekonomi och uppdrag. Ekonomiavdelningen påverkas i hög grad av övriga förvaltningars generationsväxling och personalomsättning då utbildningsinsatser och stöd till bl. a. förvaltningsekonomer ökar i omfattning för att behålla en god kvalitet i den ekonomiska redovisningen. En stor utmaning för avdelningen är hur komma tillrätta med den långvarigt höga arbetsbelastningen. Det påverkar förmågan att vara en attraktiv arbetsgivare och förmågan att förvalta de ekonomiska medlen på optimalt sätt i verksamheterna. Det är väsentligt att tillhandahålla adekvata IT-stöd för att ge bästa förutsättningarna för ekonomistyrningen. Investeringsmedel för likviditets- respektive koncernredovisningssystem är beviljade detta år, men driftkostnadskonsekvenserna är tidsbegränsade till i tre år. Här krävs långsiktiga förutsättningar för bättre kvalitet i likviditetsplanering, som i sin tur möjliggör tryggare beslut rörande stora investeringar samt att koncernredovisningen utförs enligt lagkraven. Vissa utredningsuppdrag har stått tillbaka till följd av mycket hög arbetsbelastning. Utredningsarbetet utförs såväl av interna som externa kompetenser där erfarenheter och praxis tillgodogörs på bästa sätt. Utmaningen för att kunna prioritera viktiga utredningar och utvecklingsarbeten framöver är att ekonomiavdelningen kommer tillrätta med obalansen i resurserna. 2016 ska en implementering av ny budgetmodell för måltids- 19
Kommunstyrelsen Kommunledningskontoret, Strategiskt stöd service realiseras tillsammans med fastighets- och servicenämnden, barn och utbildningsnämnden och socialnämnden. Upphandlingar till förvaltningar och bolag För att öka möjligheterna till goda avtal gällande såväl kvalitet på utförandet som ett lägre pris visar erfarenheterna att följande är av största vikt: att inköpskompetens kommer in tidigt i processen hos berörd nämnd eller bolag att en marknadsanalys genomförs inom aktuellt område att befintliga avtal följs upp där utfallet och dess efterlevnad värderas På grund av den höga arbetsbelastning som finns på inköpsenheten idag sker varken någon marknadsundersökning eller uppföljning av tecknade avtal och utförda leveranser av inköpsenheten. Tidigare gjordes uppföljning av avtals- och leverantörstrohet som presenterades i årsbokslut eftersom att erfarenheter visar på upp till 40 procent högre pris när inte avtal följs. Uppföljningen upphörde 2012 på grund av resursbrist och brister i systemstöd samtidigt som fokus legat på att genomföra upphandlingar på uppdrag. I dag är volymen för planerade och oplanerade upphandlingar av sådan omfattning att det uppstår väntetid för oplanerade upphandlingar vilka i många fall är investeringar. Nämndernas och bolagens verksamhet påverkas direkt med ökade kostnader eller försämrade förutsättningar för en god måluppfyllelse som följd. Bedömningen är att upphandlingsprocessen idag blivit en flaskhals för kommunens verksamhet och för kommunens expansion, vilken delas av berörda förvaltningar och PIKAB. Det handlar främst om en resursfråga men även hur upphandlings- och inköpsprocessen fungerar inom inköpsenheten och i förvaltningarna gällande ansvar och befogenheter. Genom en omfördelning av resurser mellan beställare av tjänster (nämnderna och bolagen) och utföraren (ekonomi- och inköpsavdelningen) skulle med all sannolikhet en effektivare hushållning av kommunens totala resurser kunna uppnås samtidigt som upphandlings- och inköpsrutinerna bör ses över av extern konsult. 5. Återredovisning av beslutade uppdrag Uppdrag Status Beslutad Kommentar/Slutsats Ta fram en oberoende analys Pågår Uppdrag i Beredning genomförd. avseende gymnasiets elevbyggen VEP 2014- Utarbeta kostnadsfördelning/ internprissättningssystem som är konkurrensneutralt jämfört med bidrag till fristående skolor och förskolor Köp/säljsystem inom ITverksamheten Fördelning av spareffekter när verksamheter säger upp lokaler Utarbeta strategi för personalförsörjning Åtgärder för kompetensförsörjning Analysera nyckeltalet om timanställda och föreslå åtgärder och/eller förändringar Införa sociala kriterier vid upphandlingar Pågår Pågår Pågår Pågår Pågår Klar Klar 2016 Åtgärd från ÅR 2011 Åtgärd från ÅR 2011 Åtgärd från ÅR 2011 Åtgärd från ÅR 2012 Åtgärd från delår aug 2013 Uppdrag från KF 20130218 Rapporten är färdigställd och överlämnad från KPMG. Återrapporteras under våren 2015. Kräver en benchmarking följt av ett förslag till fortsatt uppdrag. Visst beroende finns till uppdragen angående internprissättningssystem ovan. Kartläggning av problem gjord. Slutsatser ska sammanställas och föreslag på åtgärder tas fram. En personalstrategi utformas. Presenteras våren 2015 för KSapu Ingår i ovanstående personalstrategi. Rapport framtagen, förslag till beslut finns från KSapu 150309. Infört i ny inköpspolicy antagen av kommunfullmäktige juni 2014 samt i riktlinjer antagna av kommunstyrelsen aug 2014. 20
Kommunstyrelsen Kommunledningskontoret, Strategiskt stöd Införa djurskyddskrav vid livsmedelsupphandlingar Jämställdhetsintegrera minst en verksamhet per förvaltning under 2014 Klar Pågår Uppdrag från KF 20130218 Åtgärd från ÅR 2013 Infört i ny inköpspolicy antagen av kommunfullmäktige juni 2014 samt i riktlinjer antagna av kommunstyrelsen aug 2014. Arbetet påbörjat i december inom ITavdelningen/Kundservice 21
Kommunstyrelsen Räddningstjänst Kommunstyrelsen Räddningstjänst Styrelsens verksamhetsplan och budgetförslag 1. Måluppfyllelse strategiska områden 2010-2014 Måluppfyllelse för strategiska områden 2014 2013 2012 2011 2010 Barn och unga 4 4 3 3 3 Utbildning, arbete och näringsliv 4 4 4 4 4 Demokrati och öppenhet 3 3 3 3 3 Livsmiljö 3 3 3 3 3 Personal 4 4 4 4 4 Ekonomi 4 4 4 4 4 2. Mål och nyckeltal Prioriterade mål 2016 Kommunövergripande Piteå ska år 2020 ha 43 000 invånare Kommunstyrelsens verksamhetsinriktning är: att stärka människors egen förmåga att förhindra olyckor och agera vid olyckor att agera vid en olycka om den egna förmågan inte räcker till och hjälpa de drabbade med en effektiv räddningsinsats att tillsammans med andra kunna hantera extraordinära händelser och katastrofer och se till att människor får det stöd och den hjälp som då behövs Ett led i att uppnå ovanstående är att utbilda och informera skolelever, allmänhet och anställda samt underlätta för näringsidkare genom rådgivning, information och tillsyn. Vid olyckor hindra och begränsa skador på människor, miljö och egendom. Sammantaget bidrar detta till en trygg, uthållig och säker kommun att leva och verka i. Piteå präglas av en samhällsgemenskap med mångfald som grund (Integrationsprogram) En handlingsplan för jämställdhetsintegrering med aktiviteter tre år framåt för att främja jämställdhet och mångfald antogs av ansvarig nämnden under våren 2013. En ny/reviderad handlingsplan ska tas fram under 2015 för perioden 2016-2018. Under 2015 genomförs projektet Säkerhet för ett mångkulturellt Piteå. Projektet handlar kortfattat om att öka kunskaper om skydd och säkerhet samt skapa en bra boendeoch livsmiljö för nyanlända Pitebor. Ambitionen är att projektet ska permanentas. Piteå ska erbjuda attraktiva och varierande boendemiljöer Ett led i att uppnå attraktiva boendemiljöer är att skapa trygghet och säkerhet. Detta genom att informera och utbilda fastighetsägare och allmänhet samt kontroll av brandskyddet genom tillsyn. Vid olyckor/bränder snabbt och effektivt hindra och begränsa skador på människor, miljö och egendom. En riktad satsning för boende i glesbyggd kommer att genomföras under perioden 2016 2018. Satsningen innebär att stärka den enskildes förmåga att förebygga och hantera olyckor/bränder. Övriga prioriteringar för 2016 Piteå ska vara en attraktiv ort för näringsliv och företagande Piteå ska vara tryggt och tillgängligt för alla Nämndsmål Pitebor - barn, vuxna samt företag har goda kunskaper inom brand, skydd och säkerhet Minska antalet olyckor/bränder samt dess konsekvenser Skapa intresse bland unga för yrken inom de kommunala verksamheterna 22
Kommunstyrelsen Räddningstjänst Budgetramen ska hållas genom effektiv hushållning med disponibla resurser Mål och nyckeltal redovisas under Kommunstyrelsen gemensamt. 3. Nuläge Kommunstyrelsen svarar för räddningstjänst och övriga uppgifter enligt lagen om skydd mot olyckor som åligger kommunen: exempelvis tillsyn, rengöring och brandskyddskontroll av eldstäder, samordning, stöd till den enskilde och olycksundersökning. Kommunstyrelsen svarar även för tillståndsgivning och tillsyn enligt lagen om brandfarliga och explosiva varor. Räddningstjänstens resultat för perioden visar överskott på 58,2 tkr. För helåret prognostiseras i princip ett nollresultat (-6,5 tkr), av detta står avskrivningar och internränta för ett underskott på 141 tkr. Operativ verksamhet: Antalet larm ligger på liknande nivå som i fjol dvs. drygt 140 larm vilket kan anses normalt. För perioden är dock antalet trafikolyckor något fler, 23 jämfört med 15 i fjol. Ett flertal kompetensutbildningar kommer att genomföras under 2015. Detta med anledning nyanställningar pga pensioneringar. Arbetet med Friska brandmän fortgår enligt plan, dvs att personal ska i möjligaste mån inte utsättas för skadliga ämnen/partiklar under och efter insats. Förebyggande verksamhet: Antalet tillstånd enligt Lag om brandfarliga och explosiva varor (LBE), tillsynsbesök enligt Lag om skydd mot olyckor (LSO) och Lag om brandfarliga och explosiva varor (LBE) samt skriftliga yttranden till olika myndigheter ligger på normal nivå. Efterfrågan från den enskilde (företag, föreningar, kommunala verksamheter mm) på råd/information och utbildning har däremot under våren varit svag. Totalt har 19 kurser genomförts med 266 deltagare. Målsättning på årsbasis är 1200 deltagare, vilket kan bli svårt att uppnå. Under 2015 genomförs projektet Säkerhet för ett mångkulturellt Piteå. Projektet handlar kortfattat om att öka kunskaper om skydd och säkerhet samt skapa en bra boende- och livsmiljö för nyanlända Pitebor. Ambitionen är att projektet ska permanentas. Utifrån styrande dokument som lagstiftning, handlingsprogram, riktlinjer och instruktioner uppfyller räddningstjänsten fastställda mål. 4. Prioriteringar utifrån mål samt konsekvenser för måluppfyllelse Prioriteringar, satsningar, förändringar och inriktningar som görs för att nå målen beskrivs ovan under punkterna 2 och 3. Inga särskilda konsekvenser för att bedriva verksamheteten inom befintliga ekonomiska ramar ses eftersom inga större förändringar under 2016 är planerade. Räddningstjänsten arbetar med ständiga små förbättringar. För att kunna påbörja reinvesteringar av brand- och räddningsfordon under planperioden behöver investeringsramen för 2016 utökas från 1 800 tkr till 1 900 tkr (pga neddragning av ramen med 800 tkr 2015). För 2017 återställs resterande 700 tkr samt en tidigareläggning av ram från 2018 på 400, totalt 2 900 tkr. För 2018 blir således ramen 1 400 tkr. För att kunna bedriva en väl fungerande och effektiv verksamhet måste investeringsramen ligga kvar på 1 800 tkr så att föreslagna investeringar/reinvesteringar kan genomföras. 5. Återredovisning av beslutade uppdrag Beslutade uppdrag är klarredovisade i tidigare årsredovisningar. 6. Taxor Räddningsnämndens har sju stycken taxor: Externa tjänster och uthyrningar, tillstånd, tillsyn, rengöring (sotning), brandskyddskontroll och automatiska brandlarm. Taxorna ses över och indexregleras årligen enligt tidigare kommunfullmäktigebeslut. Se även bilaga. 23