Plan mot diskriminering och kränkande behandling med likabehandlingsplan 2017 Frimanskas vuxenutbildning Ansvarig: rektor Lina Walin
Frimanskas Vuxenutbildning LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR FRIMANSKAS VUXENUTBILDNING 2017 Vision För Frimanskas vuxenutbildning gäller Alltid bästa möjliga möte. Frimanskas vuxenutbildning ska vara en arbetsplats där ingen diskrimineras, trakasseras, utsätts för mobbning, rasism, främlingsfientlighet eller sexism. Syfte Syftet med Frimanskas vuxenutbildnings likabehandlingsplan är att främja de studerandes lika rättigheter och att förebygga och förhindra diskriminering och annan kränkande behandling. Mål 2017 I Frimanskas vuxenutbildning accepteras inga former av diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling. Vad all personal och alla studerande skall känna till: 1. Alla i Frimanskas vuxenutbildning skall vara insatta i att ingen form av kränkningar accepteras. 2. Alla i Frimanskas vuxenutbildning skall känna till att det finns en likabehandlingsplan på skolan och vad dess huvudsakliga syfte är. 3. Alla i Frimanskas vuxenutbildning skall veta hur man går till väga när man känner att man blivit utsatt för en kränkning. 4. Alla i Frimanskas vuxenutbildning skall känna till att var och en har ansvar för att ingen blir diskriminerad, trakasserad eller på annat sätt kränkt. Enskilda samtal och kommunikation För att kunna minimera kränkningar är det viktigt i Frimanskas vuxenutbildning att det förekommer en bra kommunikation mellan skolans personal och de studerande. Det är viktigt att vi jobbar för ett öppet och trivsamt arbetsklimat där kränkningar inte accepteras. Utvecklingssamtal/enskilda samtal om mål och studieresultat skall kontinuerligt genomföras med våra studerande. Vid dessa samtal skall även frågan om trivsel tas upp. Förebygga och främja Likabehandlingsplanen gäller även under arbetsplatsförlagd utbildning (APU). APU-ansvarig har uppdraget att informera handledare på APU-platsen om likabehandlingsplanen. 2
All personal i Frimanskas vuxenutbildning skall: uppmärksamma och i samråd med övrig skolpersonal vidta nödvändiga åtgärder för att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och visa respekt för den enskilda studerande och i det vardagliga arbetet ha ett demokratiskt förhållningssätt arbeta aktivt med SAM systematiskt arbetsmiljöarbete genom enskilda samtal med studerande, i klassmöten och på skolkonferenser arbeta med värdegrundsfrågor i det dagliga arbetet och årligen ha värdegrundsfrågor som tema vid minst en arbetsplatsträff arbeta för ökad kunskap och förståelse för olika kulturer, religioner och annan trosuppfattning arbeta förebyggande på skolan mot droger, rasism, våld, mobbning eller annan kränkande behandling Lärarna skall: se till att kontinuerliga diskussioner förs i arbetslaget för att förebygga trakasserier och annan kränkande behandling klargöra för de studerande det svenska samhällets grundläggande värden och diskutera konflikter mellan dessa värden och faktisk verklighet informera nya studerande om Likabehandlingsplanen samt klargöra skolans normer och hur dessa är en grund för arbetet och samvaron i gruppen genom arbetssätt och innehåll förebygga trakasserier och annan kränkande behandling arbeta för ökad kunskap om olika kulturer och motverka rasism genom att t ex blanda olika former av grupper med individer för olika kulturer och med olika trosuppfattningar Rektor skall: ha det övergripande ansvaret för att Likabehandlingsplanen följs se till att Likabehandlingsplanen revideras varje år redovisa utvärderingar av arbete med Likabehandlingsplanen se till att medarbetarna får adekvat kompetensutveckling rörande likabehandlingsfrågor när behov uppstår Upptäcka I klassrummet: i det enskilda utvärderingssamtalet skall det finnas en punkt som berör kränkningar mot den studerande eller mot andra studerande i den dagliga undervisningen skall personal vara observant på de studerandes kommentarer och reaktioner samt upplevelser 3
Utanför klassrummet: samtliga medarbetare skall veta att de är skyldiga att agera eller ingripa då de misstänker eller upptäcker diskriminering, trakasseri eller annan kränkande behandling samtliga studerande skall uppmanas att agera eller ingripa då de misstänker eller upptäcker diskriminering, trakasseri eller annan kränkande behandling Vägar att anmäla diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling Hur blir ärendet känt: den som känner sig kränkt meddelar själv eller genom kamrat rektor eller någon annan medarbetare en annan studerande kan också meddela lärare eller rektor annan person kontaktar skolan anmälan kommer till skolan via annan instans Utreda och åtgärda Arbetsgång: lärare samtalar med de inblandade, vid behov går ärendet vidare till rektor skolledningen informeras om vad som hänt rektor talar enskilt med de inblandade rektor har samtal med alla berörda parter konflikten bör lösas i ett så tidigt skede som möjligt de inblandade bör få tid att lösa konflikten att det kan finnas fler versioner av det inträffade måste beaktas och därför ska skolan vara neutral part alla händelser ska dokumenteras av ansvarig rektor åtgärdsplan ska diarieföras Frågeställningar vid utredning av trakasserier och annan kränkande behandling: När uppstod händelsen? Varför? Yttre omständigheter? Vilka är inblandade? Vad har hänt sett ur bådas perspektiv? Är även andra inblandade? Vill de inblandade lösa situationen? Vad har de inblandade gjort? Vad har lärare gjort? Vad har skolledning gjort? 4
Uppföljning och redovisning: se över de förebyggande åtgärderna följa upp och revidera handlingsplanen årligen redovisa årligen via Frimanskas vuxenutbildnings kvalitetsredovisning Delaktighet och inflytande Framtagande Inför kalenderåret 2017 har Likabehandlingsplanen reviderats i arbetslaget i Frimanskas vuxenutbildning. Revisionen har utgått från de resultat enkäten Trygg skola gett under 2016. Genomförande Under 2016 har alla studerande inom Frimanskas vuxenutbildning fått information om syfte och innehåll i Likabehandlingsplanen och planen mot kränkande behandling. Alla har också beretts möjlighet att diskutera innehållet. Under 2016 har enkäten Trygg skola genomförts med de studerande. Enkäten genomfördes i två omgångar, en omgång under april/maj och en omgång under oktober/november. Enkäten har innehållit frågor rörande trygghet och trivsel, mobbning och främlingsfientlighet. Resultatet har analyserats och ligger till grund för åtgärder under 2017. Resultat Antalet studerande som svarat på enkäten under 2016 har minskat från det första genomförandet under våren till det andra under hösten. I den första enkäten i april/maj månad deltog 222 studerande. I det andra genomförandet i oktober/november deltog 122 studerande. Totalt under året har 344 elever svarat på enkäten. Enkäten, som fylls i digitalt, är öppen under tre veckor. De studerande uppmanas och rekommenderas att svara på enkäten och svaren görs anonymt. Orsaken till minskningen av antalet elever som svarat under hösten kan möjligen bero på att några kurser lades ner vid årsskiftet och möjligen var motivationen att svara låg. Antalet deltagare under svarsveckorna kan ytterligare variera beroende på olika orsaker; antal inskrivna elever i respektive kurs under svarsveckorna, frånvaro som sjukdom, vård av barn eller enskilda angelägenheter. Antalet svar totalt stämmer inte med sammanräkningen av antal svar under vissa punkter. Det kan bero på att den som svarat på enkäten valt att inte svara på vissa påståenden/frågor eller har förbisett punkten. Nedan redovisas det sammanlagda resultatet, med analys, för 2016 och åtgärd för 2017. 5
Resultat, analys och åtgärd Analysen har gjorts utifrån de kommentarer som studerande skrivit i enkäten samt de procenttal som framkommit i resultatet. Svaren är anonyma och inte indelade efter kurs eller ämne. Analysen har utgått från de kommentarer som påtalat brister i verksamheten. Därifrån har åtgärdsplanen utformats. Exempel på kommentarer om trivsel och arbetsmiljö: Det finns många elever i mitt klassrum så jag kan inte arbeta i lugn och ro Vi har många elever i klassrummet Det finns buller av konserterna Ibland förstår jag inte min lärare. Hon är snabb ibland Ibland låter det från korridoren När vi har lektion tillsammans med en annan klass gillar jag inte det för jag hör ingenting och det blir huller om buller Ibland är det för mycket prat Ibland är det tråkigt i skolan Mobbning, kränkning, diskriminering, förekomst av sexuellt nedlåtande ord samt främlingsfientlighet: I procenttalen i svarsformuläret framkommer att 7 % av de som svarat upplever att de blivit mobbade av andra studerande i Frimanskas vuxenutbildning. För de som upplevt att de blivit mobbade av personal är siffran 1,4 %. De som upplevt att det förekommit sexuellt nedlåtande ord motsvarar siffran 3,5 % av svaren. Analys: Olika påståenden i enkäten kan tolkas på olika vis av studerande på grund av bland annat språkförbistring, kroppsspråk, olika kulturer, missförstånd i gruppen mellan studerande. Studerande kanske inte ser sin egen delaktighet i oron i arbetsmiljön. Inget påpekande eller anmälan har gjorts och personalen har ingen kännedom om något fall. Åtgärd: Personalen bör ständigt ha en öppen attityd och blick. Det bör finnas tydliga regler, om t ex sen ankomst, provsituationer osv. Engagera studerande i regler om arbetsmiljön för att de ska bli involverade och känna delaktighet. Vid varje ny kursstart vara tydlig i informationen om regler och förhållningssätt i Frimanskas vuxenutbildning. Vet du vem du kan tala med om du upplevt att du blivit diskriminerad, trakasserad eller kränkt? En relativ hög andel av de studerande som svarat på enkäten känner inte till vem de ska vända sig till. Siffran är 23,2 %. Analys: Den relativa höga siffran visar på att informationen om Likabehandlingsplanen och dess innehåll inte varit tillräcklig och eventuellt inte riktigt tydlig. Information om Likabehandlingsplanen sker vid varje ny kursstart till nya deltagare. Likabehandlingsplanen finns också som fysiskt dokument i klassrummen. En orsak till att man inte vet vem man ska 6
vända sig till kan vara att Likabehandlingsplanen behöver vara mer levande under kurstiden. Det räcker inte med att upplysa och informera vid ett tillfälle. Åtgärd: Informationen om Likabehandlingsplanen behöver vara tydligare och bör förklaras för studerande som inte är säkra på innebörden. Den bör finnas som fysiskt dokument i alla klassrum. Likabehandlingsplanen bör aktualiseras under kursens gång och vid de tillfällena tydligt informera om vem vederbörande ska vända sig till vid upplevd mobbning, kränkning och/eller diskriminering. Diskrimineringslagen Den 1 januari 2009 trädde en ny lag, diskrimineringslagen, i kraft (SFS 2008:567). Lagen ska främja studerandes lika rättigheter, motverka diskriminering på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder eller ålder samt motverka annan kränkande behandling. Verksamheten ska varje år upprätta två planer för likabehandlingsarbetet, en likabehandlingsplan enligt 3 kap. 16 diskrimineringslagen, SFS 208:567 och en plan mot kränkande behandling enligt 6 kap. 18 skollagen, SFS 2010:800. Planerna kan sammanföras till en, så länge innehållet uppfyller lagarnas krav. Definitioner av diskrimineringsgrunder Direkt diskriminering innebär att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan. För att det ska röra sig om diskriminering ska missgynnandet ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Indirekt diskriminering innebär att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som i praktiken missgynnar en studerande av skäl som har samband med en viss diskrimineringsgrund såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat syfte. Med begreppet likabehandling menas att alla studerande ska behandlas så att de har lika rättigheter och möjligheter oavsett av om de omfattas av någon diskrimineringsgrund. Trakasserier (även sexuella trakasserier) innebär ett handlande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Könsöverskridande identitet eller uttryck innebär att någon inte identifierar sig med sin biologiska könstillhörighet som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Etnisk tillhörighet innebär nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Med funktionshinder menas varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. 7
Med sexuell läggning menas homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. Med kränkande behandling menas ett uppträdande som utan att ha samband med någon diskrimineringsgrund kränker en studerandes värdighet Underlag för dokumentation Vem rapporterar händelsen? (namn) När hände det? (datum, tid) Var hände det? (plats) Vilka är inblandade? (namn, personnummer) Beskrivning av händelsen (i kronologisk ordning) - Eventuella konsekvenser Har det förekommit tidigare? Vilka åtgärder vidtogs i så fall då? Vilka åtgärder är vidtagna nu? - Av de inblandade själva? - Av andra? Förslag på åtgärd 8