Proteinskiftet ur ett Lantmännen perspektiv

Relevanta dokument
Affärsmodeller för framtida bioekonomi, olika utvecklingsspår och strategier

Vilken roll spelar baljväxter i eko- och livsmedelssystem, globalt och i Sverige?

Vi skapar ett livskraftigt lantbruk

Lantmännens arbete med en ekostrategi från jord till bord

Inspel till en svensk livsmedelsstrategi Vilken strategi kräver den internationella scenen av Lantmännen?

Proteinskiftet. Varför händer det? Vad är det vi ser hända? Vad innebär detta för äggbranschen?

Lantmännens Strategi 2020

Hållbar råvaruproduktion från jord till bord

Klimatsmart mat myter och vetenskap. Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet

Lönsamhet och konkurrenskraft från jord till bord med lantbruksföretaget i centrum

Svenska lantbrukares erfarenheter av att odla baljväxter

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

Forskning, innovationer och nya affärer

Frågor och svar om Köttguiden 2016

Christl Kampa-Ohlsson

Lantbrukets och Lantmännens satsningar och möjligheter inom hållbara biodrivmedel. Lantmännen Energi Alarik Sandrup, Näringspolitisk chef

Mat till miljarder. - därför kan du vara stolt över att vara lantbrukare i Sverige

Hållbar mat produktion och konsumtion Landet Lär 11 dec 2018

Idisslarnas klimatpåverkan Stor eller liten? Stefan Wirsenius Chalmers tekniska högskola Elin Röös Sveriges lantbruksuniversitet

Nya växtbaserade livsmedel - goda, hälsosamma och lönsamma att odla och tillverka?

Matens miljöpåverkan bra att veta för dig som arbetar i offentliga kök

Baljväxter till humankonsumtion - Sverige och Europa. AgrD Fredrik Fogelberg, JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik, Uppsala, Sverige

Vi skapar ett livskraftigt lantbruk

Klimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala

Inhemska proteingrödor med fokus på soja

Ekologiskt fotavtryck

Vinnovas projekt inom Klimatsmart protein

MATENS KLIMATPÅVERKAN

Idisslarnas roll i ett hållbart livsmedelssystem

Att äga. Lantmännen 2018

Världen har blivit varmare

Eng Wide. LM 2 verktyget för jordens entreprenörer

Lantmännen ett bondeägt företag

Matens möjligheter. Ålands potential i omvärlden. Lennart Wikström. Lantbrukets Affärer. Mariehamn 1 mars Tejarps Förlag AB 3

Vad är grejen med kött & klimat? Läget och möjligheter. Britta Florén och Ulf Sonesson SP Food and Bioscience

2019 Att äga Lantmännen

Matens klimatpåverkan

Mat, miljö och myterna

Det finns en påtaglig koppling mellan en tydlig strategi, en väl fungerade ledning, stark ägarstyrning och ett bra resultat.

Klimatpåverkan från livsmedel. Material framtaget av Britta Florén, SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik för SLL 2013

Hållbar mat i offentliga kök

Jordbrukets klimatpåverkan och det ekologiska jordbrukets utmaningar

Hållbar köttkonsumtion och hållbar köttproduktion är det samma sak?

FAKTABLAD. Så här får vi maten att räcka till alla!

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel

Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan

Forskning för ökad baljväxtodling i Europa

KLIMATSMARTA MATTIPS

MAT FÖR HÄLSA OCH MILJÖ

Mat och klimat Vilka val har egentligen betydelse? Britta Florén, SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik Göteborg 20 mars 2014

Framtidens hållbara mat hur ska vi välja?

Kriterieworkshop för upphandling av livsmedel. Eva Edin Helena Robling Monica Sihlén

Verksamhetsidé. SLU utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna och människans förvaltning och hållbara nyttjande av dessa.

Vad ska vi äta? Elin Röös

Miljöanpassade måltider i offentlig sektor ett verktyg med miljönytta för många

Vikten av svensk växtförädling och Lantmännens strategi för inlicensiering av sorter

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel

Innovation, forskning och uppdrag. Skara. Offentliga måltider inom RISE. - Värdskap och utvecklingsprojekt

Produktion och konsumtion av kött i Sverige och Västra Götaland med en internationell utblick

"Utveckling av landsbygden och de gröna näringarna i Karlsborgs kommun

Värderingar om den hållbara maten

MAT OCH MILJÖ TEMA: MAT OCH MILJÖ

Bra mat på tallriken utan konflikt med miljömålen. Maria Wivstad EPOK Centrum för ekologisk produktion och konsumtion

Först några siffror som sätter kött i ett sammanhang:

Klimatsmart mat måste alla bli vegetarianer?

Frågor för framtiden och samverkan

Lantmännen Energi. Alarik Sandrup, näringspolitisk chef

En introduktion i Matens miljöpåverkan. Britta Florén, SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik 18 december 2012

Lantmännens strategier för proteinförsörjningen

Varmt välkomna till Nationell verkstad För hållbara livsstilar. I samarbete med: Karlstads kommun Naturvårdsverket Mistra Sustainable Consumption

Svenskmärkning AB

Svenska Foders strategi för proteinförsörjning. Lars Hermansson Foderchef, Svenska Foder AB Tel

EKO : Logiskt eller ologiskt? Martin Eriksson, Macklean Strategiutveckling 11 februari, 2015

Baljväxters sjukdomar - betrakta alla baljväxter som en och samma gröda vid planering av en växtföljd

Vad är ett hållbart jordbruk?

Hur kan jordbruket bidra till att minska klimatpåverkan? Anna Richert, Svenskt Sigill Norrköping, 25 jan 2011

Så upphandlar du klimatsmart Elin Röös Institutionen för energi och teknik Centrum för ekologisk produktion och konsumtion, EPOK SLU, Uppsala

Framtidens foder och växtnäringsförsörjning i ekologisk odling. Georg Carlsson SLU, institutionen för biosystem och teknologi Alnarp

Köttindustrin och hållbar utveckling

Mat & klimat. Louise Dahl Miljöförvaltningen

MATENS KLIMATPÅVERKAN

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND LRF Västra Sverige

Befolkningen ökar, nu 7 miljarder, förhoppningsvis inte mer än 9 om femtio år

Hållbar intensifiering och klimatsmart produktion

Marknad i balans ger svag utveckling i råvarupriserna

Tips och råd från Upphandlingsmyndigheten på hur upphandling kan användas för hållbara inköp

Vad kommer vi att äta i framtiden?

Grogrund SLUs Centrum för förädling av Livsmedelsgrödor. Lena Åsheim Ordförande för Styrgruppen

Frågor och svar om norsk odlad lax.

FAKTABLAD. Ekologiska livsmedel - Maträtt FODER

Klimatsmarta val för hållbara livsstilar

Att äga Lantmännen. Det finns så många skäl att vara medlem!

Inleveransflöde av Spannmål på Lantmännen Lantbruk. Landscape LM-Lantbruk

Forskningsrådet Formas. Formas. Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande

Vårt klot så ömkligt litet. 3. Konsten att odla gurka

En presentation av: Elin Rydström Ekologisk Lantbrukare utanför Stockholm och styrelseledamot i Ekologiska Lantbrukarna i Sverige

TITTA EFTER MÄRKET NÄR DU HANDLAR NÄSTA GÅNG! Svensk ursprungsmärkning för livsmedel, råvaror och växter.

Odling av baljväxter för ett hållbart jordbruk

GÅRDEN I ETT LIVSCYKELPRESPEKTIV

Ett fossilfritt och klimatsmart lantbruk Hur ser det ut? Hur når vi dit?

Transkript:

Proteinskiftet ur ett Lantmännen perspektiv Annelie Moldin, Lantmännen R&D 2017-05-19

Lantmännen agerar på en global marknad, med basen i norra Europa Lantmännen är ett lantbrukskooperativ och norra Europas ledande aktör inom lantbruk, maskin, bioenergi och livsmedel. Vi ägs av 25 000 lantbrukare 10 000 anställda Verksamheter i ett 20-tal länder Omsätter 37 miljarder SEK på årsbasis. Foderförsäljning: 3,6 miljarder/år 2

Genom spannmålens hela värdekedja Fokus på de hela värdekedjor skapar möjlighet till unika värden och affärer för lantbruksföretagen och Lantmännen Lantbruksnära affärer Cerealia Unibake Energi Spannmålshandel Utsäde & frö Insatsvaror Foder Cerealia Unibake Reppe Agroetanol Lantbruksföretaget 3

Satsningar på forskning och innovation Varje år investerar vi ca 250 MSEK inom framförallt spannmålens värdekedja, i både egna och externa forskningsprojekt. Lantmännens Forskningsstiftelse budget på 15 MSEK per år investerar i extern forskning vid universitet, högskolor och institut 110 MSEK investeras årligen i svensk växtförädling Produktivitetsförbättringar genom ökade skördar Fokus på vete och havre Minskad miljöpåverkan Anpassning till klimatförändringarna

Proteinskifte - ett skifte i fler led Hälso- och hållbarhetstrenden driver proteinskiftet HÄLSA: Överdriven köttkonsumtion kan innebära en hälsorisk HÅLLBARHET: Köttproduktion är energikrävande Konsumenternas vill bidra till en bättre värld och ha en attraktiv identitet. Från en proteinkälla till kombination av olika proteinkällor! Röda protein Vita protein Gröna protein Biff, fläsk och lamm Kyckling, fisk, skaldjur, ägg, mjölprodukter och insekter Vegetariska protein, som baljväxter, fröer, alger, proteinrika spannmål etc. 5

Affärsmöjligheter inom proteinskiftet 6 Bättre marginal? Vidareförädla de produkter vi producerar? Använda vegetabiliska proteinkällor på nya sätt? Proteinrika spannmål? Tillväxtpotential i nya eller existerande affärsområden? Kidney-, Svarta, Vitabönor? Sojaböna? Andra baljväxter? Använda fler/nya råvaror? Investera i bättre köttkvalitet! Åkerböna? Klöver? Traditionella foderprodukter till livsmedel? Högkvalitativt & hållbart foder? Lupin? Biprodukter?

Nyheter i hyllan 2016/2017 På Öland 50 odlare av Trädgårdsbönor (Bruna, Vita, Kindey, Svarta, Borlotti och Ying yang 45 odlare av Gula ärtor och Gråärtor Vi odlar baljväxter på 1300 hektar (3000 fotbollsplaner) Vi producerar 3200 ton bönor och ärtor 35% är nya sorters bönor dvs inte bruna 1 kg torra bönor blir ca 2,5 kg ätbar vara och fler är på gång.

Alla kommer inte sluta äta rött kött! Det finns en möjlighet att öka värdet på kött Konsumtionen av rött kött har troligen haft sin topp och kommer sannolikt minska. Kraven som vi har på det kött vi väljer att äta kommer troligtvis att öka, både gällande djurvälfärd, klimatoch miljöfrågor, hälsa, men också gällande kvalitet. Användandet av antibiotika inom lantbruket Denna omställning mot ökad efterfrågan på kött av hög kvalitet ger stora möjligheter till den svenska köttproduktionen. I jämförelse med de flesta andra länder har den svenska köttproduktionen: ett lågt klimatavtryck Hög kontroll på sjukdomar mycket god djurvälfärd lägst antibiotikaanvändning i EU 8

Världens köttkonsumption 130-1% 120 110 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 0% 2005-2013 2005-2013 Sweden USA 0% +3% 2005-2013 2005-2013 EU China +2% 2005-2013 2005-2013 Africa Note: Figures in kg/capita/year Source: FAO,2017 9

Foder har en potential att spela en betydande och hållbar roll 1 LCA: Produktion av1 kg kyckling genererar 1,7 kg CO2-ekvivalenter 0,8 0,6 0,4 0,2 kg CO2-ekv/kg kycklingkött 0 Källa: Tynelius, examensarbete 2008 10

Proteinskiftet är en möjlighet! Fler svenskodlade bönor och andra baljväxter Spannmål med högt proteininnehåll Högkvalitativt & hållbart foder Traditionella foderprodukter till livsmedel Växtförädling för inhemska proteinrika grödor Det bidrar till jordbrukets möjlighet att minska sin klimatpåverkan Nya sorter för ökad sortiment och effektivare odlingsmöjligheter Diversifiering Kvävefixering

Tack!