Elinsborgsskolan 2017-01-31 Sid 1 (16) Verksamhetsberättelse VB 2016 Elinsborgsskolan Elinsborgsskolan
Sid 2 (16) Innehållsförteckning Sammanfattande analys... 3 Uppföljning av Kommunfullmäktiges inriktningsmål... 5 1. Ett Stockholm som håller samman...5 1.1 Alla barn i Stockholm har goda och jämlika uppväxtvillkor...5 1.6 Alla stockholmare har nära till kultur och eget skapande...11 2. Ett klimatsmart Stockholm...12 2.1 Energianvändningen är hållbar...12 3. Ett ekonomiskt hållbart Stockholm...13 3.5 Stockholms stads ekonomi är långsiktigt hållbar...13 4. Ett demokratiskt hållbart Stockholm...13 4.2 Stockholms stad är en bra arbetsgivare med goda arbetsvillkor...13 4.3 Stockholm är en stad som lever upp till mänskliga rättigheter och är fritt från diskriminering...15 Uppföljning av ekonomi och särskilda satsningar... 15 Särskilda satsningar...15 Uppföljning av driftbudget...15 Investeringar...15 Medel för lokaländamål...16 Övrigt...16 Synpunkter och klagomål... 16 Övrigt... 16 Bilagor Bilaga 1: Bokslut 2016 Bilaga 2: Elevhälsoplan ELB 16-17 senaste
Sid 3 (16) Sammanfattande analys Elinsborgsskolan är en F-6 skola, 336 elever, belägen i Tensta. Många elever vill börja hos oss! Skolan har en Förberedelseklass för nyanlända elever samt en särskild undervisningsgrupp, LK, för elever i behov av särskilt stöd. Skolledningen har utifrån resultatdialoger med alla medarbetare fått ett gott underlag för utvärdering och fortsatt arbete. Elever och föräldrar är delaktiga i skolans utvecklingsarbete via Förvaltningsråd, elev- och klassråd. Möten sker kontinuerligt under läsåret. Skolan har 12 st förstelärare som leder pedagogiskt utvecklingsarbete i samverkan med skolledning. Inför LÅ 16/17 prioriteras arbete kring det kollegiala lärandet. Detta sker dels vid gemensamma möten, 4ggr/läsår, och vid pedagogiska möten som leds av förstelärare enl. reviderat uppdrag. Skolledningen har utökats med en administrativ chef. Detta för att möjliggöra ett närmare samarbete och underlätta arbetet för skolans chefer. Skolans styrkor är en hög kompetens bland pedagogisk personal, goda strukturer, nöjda elever. Skolledningen satsar medvetet på att kompetensutveckla personal som inte har behörighet. Det gäller lärare och övriga pedagoger. För närvarande studerar både fritidshemspersonal och blivande lärare för att komplettera sina kunskaper. Det gäller fritidsledarutbildning, barnskötarutbildning, utbildning av obehöriga lärare samt lärarlyft. Biträdande rektor läser magister i Utbildningsledning och skolutveckling. Även individuella kompetensutvecklingar genomförs kring lekens betydelse (högskolenivå). Bokcirklar under våren 2017: 1) Partanen P: Att utveckla elevhälsoarbetet. Deltagare EHT och skolledare 2) Klapp A: Bedömning, betyg och lärande: Förstelärare och skolledning Stor erfarenhet och kunskap kring mottagande av nyanlända bidrar till en mycket god start för eleverna i svensk skola. Lågstadiesatsningen har medfört en resursförstärkning med syfte att stötta FK eleverna som efter en tid placeras i ordinarie klass. Huvudsakligen stöd i SVA. Uppdraget har utvecklats för att effektiviseras och möjliggöra tidiga insatser med riktat SVAstöd. Resursen via Lågstadiesatsningen är placerad i arbetslaget 1-3 för att möjliggöra detta. Läslyftet och Matematiklyftets komptenshöjande insats fortsätter att förankras i resp ämneslärargrupp under läsåret. Fritidshemmet har ett medvetet arbetssätt kring elevernas medinflytande på verksamheten och har en hög kvalitet. Rastverksamheten måste ytterligare ses över för bibehållen hög kvalité. Fritidshemmets personal skriver Aktivitetsplaneringar. Dessa är underlag för att synliggöra elevernas lärande kopplat till Lgr11 och för vidare utveckling och utvärdering av fritidshemsverksamheten. Skolledningen delges kontinuerligt planeringarna och dessa diskuteras på Fritidshemsmöten. Även personlig återkoppling lämnas till författaren av aktivitetsplaneringen. Syftet är att synliggöra fritidshemmets verksamhet samt att öka kvaliteten. Förskoleklassen har 52 elever. I verksamheten ingår samarbete med El Sistema. Förskoleklass och åk 1 arbetar med ASL- metoden och ipads finns tillgängliga. Klassen har samarbete med Eggeby Gård. Även i FSK har vi anställt personal via Lågstadiesatsningen vilket medfört utökad kompetens och personaltäthet. Återkoppling från lärare i åk 1 vittnar om att ASL gett ett mycket positivt resultat. Detta arbete har även delats på kollegialt lärande träff. I år har vi
Sid 4 (16) uppmärksammat att åk 2 är i behov av riktade insatser kring läsförståelse. I planeringen ingår intensivläsning under 2 v i januari. Arbetet leds av förstelärare i samarbete med bitr.rektor. Eleverna kan läsa och skriva på högre nivå än tidigare. Tidiga insatser ger goda resultat och vi ser med spänning fram emot att följa dessa elever till åk 6 för att se effekten av vårt arbetssätt. Elinsborgsskolan strävar efter ökad måluppfyllelse. En inventering av personalresurser och hur dessa används pågår. Skolledningen arbetar målmedvetet kring att elevernas behov ska styra hur resurserna i ett arbetslag ska användas. Det ställer höga krav på flexibilitet och ledning. Skolan får många nyanlända elever och har stor in- och utflyttning vilket påverkar måluppfyllelsen negativt. För att stärka elevernas språkutveckling finns lokalt anställda modersmålslärare i de större språkgrupperna som även ger eleverna studiehandledning. I övriga språk anlitar vi Språkcentrum för att säkerställa modersmålsundervisning och studiehandledning. Språkcentrums nya organisation leder tyvärr till att eleven kan få olika lärare i ML och studiehandledning vilket inte är optimalt för inlärning och kontakt med vårdnadshavare. Förslag på åtgärder: Tydliggöra mål och planering för undervisningen. Eleven måste bli mer medveten kring vad "eleven ska lära sig/kunna" inte vad "eleven ska göra": Pågår Utarbeta en gemensam lektionsstruktur (förstelärarna leder arbetet): Pågår Nya uppdrag till förstelärare har utarbetats för att driva det pedagogiska utvecklingsarbetet framåt. Dessa ska revideras årligen alt. utifrån verksamhetens behov. Gemensamma träffar för all pedagogisk personal kring kollegialt lärande/framgångsrika arbetssätt samt ökat verksamhetskunnande har genomförts under HT 16 och fortlöper även under VT 17. Därefter utvärderas formen inför kommande läsår 17/18. Under pedagogiska konferenser läggs fokus på utveckling av ämnen/språkutvecklande arbetssätt samt kollegialt lärande. Även betyg och bedömning har identifierats som ett utvecklingsområde och bokcirkel genomförs VT-17. Fritidshemmet uppdrag att komplettera grundskolan måste tydliggöras. Ett heldagsperspektiv på lärandet för att ge "en röd tråd" gällande elevens lärande under hela sin skoldag. Diskussioner kring detta genomförs på fritidshemsmöten samt under planeringsdag VT 17. Heldagsperspektivet ska vara synligt i Aktivitetsplaneringarna. Fortsatt arbete kring trygghet och studiero. Viktigt att agera snabbt och samverka med vårdnadshavare. Fadderdagar med schemabrytande verksamhet är en framgångsfaktor för skolan och genomförs 2ggr/ termin. EHT: Den olovliga frånvaron består mest av obeviljade ledigheter för resor där vi fortsätter att tydliggöra för vårdnadshavarna om de regler som gäller. Skolan är restriktiv att bevilja längre ledigheter. Vi har ingen intern skolk/olovlig frånvaro, hemmasittare eller elev med systematisk skolk/olovlig frånvaro. I de fall en elev har en omotiverad frånvaro samarbetar vi systematiskt
Sid 5 (16) med vårdnadshavare och vid behov med socialtjänst. UTBF:s utvärderare har gett oss stöd i vårt fortsatta utvecklingsarbete. Våra åtgärder utgår till stor del från utvärderarnas rapport. Vi kommer att ha vidare samverkan med utvärderarna under VT 17. Elever i behov av särskilt stöd diskuteras i arbetslag och på EHT möten. Skolan har tydliga rutiner hur EHT arbetet är strukturerat. EHT består av skolpsykolog, skolsköterska, skolledare och 2 st specialpedagoger, varav en även är talpedagog. Skolan har en logoped, 60 %, på skolan för att stötta de språksvaga barnen samt genomföra utredningar. Elinsborgsskolan har identifierat att vi även måste planera in tillgång till kurator. Skolan har en Förstelärare med SYV-uppdrag. Specialpedagogerna arbetar både inkluderande och exkluderande med elever i behov av stöd. Även handledning till pedagogisk personal ingå i uppdraget. Skolpsykologen tar även handledaruppdrag och ingår i skolans Trygghetsgrupp. Uppföljning av Kommunfullmäktiges inriktningsmål inriktningsmål: 1. Ett Stockholm som håller samman mål för verksamhetsområdet: 1.1 Alla barn i Stockholm har goda och jämlika uppväxtvillkor Andel elever i årskurs 6 som uppnått målen i alla ämnen 116,2 % 59,5 % 65 % 82% 2016 Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Utbildningsnämnden ska verka för att fler skolor ansöker om att erhålla Skolverkets utmärkelse Skola för hållbar utveckling och att goda exempel på hur skolorna kan arbeta med hållbar utveckling sprids inom staden. 2016-01-01 2016-12-31 Nämndmål: 1.1.1 Alla elever utvecklas och når målen för sin utbildning Grundskola Lärare har höga förväntningar på eleverna, utgår alltid från läroplanens mål och kunskapskrav och arbetar utifrån beprövad erfarenhet eller vetenskaplig grund. Lärarna planerar gemensamt
Sid 6 (16) och eleverna får i förväg veta vilka mål de arbetar mot, hur undervisningen ska genomföras och vilka olika former för redovisning och bedömning som kommer att användas. Återkopplingen till eleverna är en central del i undervisningen. Bedömning i formativt syfte, med avsikten att stärka elevens lärande, används både för att synliggöra och stödja elevernas kunskapsutveckling samt för att kontinuerligt bedöma, utveckla och förbättra undervisningen. Kvalitativa analyser av resultat genomförs på alla nivåer för att utveckla verksamheten. Många nyanlända elever med varierad skolbakgrund leder till att eleverna behöver mer tid för att nå målen. Elever i FK skriver NP endast om det gynnar eleven och tjänar som bedömningsunderlag. Beslut om deltagande på individnivå. Undervisande lärare har arbetat fokuserat kring Språkutvecklande arbetssätt i alla ämnen. Pedagogernas analys är att arbetssättet gynnat eleverna och höjt måluppfyllelsen. Stor vikt i undervisningen på läsförståelsestrategier. Skolan satsar på bibliotekarie/läsutvecklare/förstelärare och samarbetet mellan denna och åk 6 har varit ett framgångsrikt koncept. Höga krav på eleverna, medvetet arbetet kring studiero, tydliga mål/formativ bedömning har varit grundläggande verktyg/metoder för lärarnas arbete i klassen. Matematiklyftet/Läslyftet är insatser som kommer bidra till ökad måluppfyllelse. Många elever i åk 6 var nyanlända vilket påverkar meritvärdet. Meritvärdet har höjts från HT 14 i åk 6. Orsaker till årets åk 6 låga resultat: Stor del av eleverna är i behov av särskilt stöd. Stor in och utflyttning av elever orsakar bristande kontinuitet i undervisningen och grupperna ändras ständigt. Efter deltagande i MA-lyftet ser vi ett mer medvetet arbetssätt kring metoder och innehåll i matematikundervisningen. Kollegialt lärande, Läslyft och Mattelyft bidrar till ökad måluppfyllelse. Skolan har 12 förstelärare med specifika uppdrag kopplade till våra utvecklingsområden. Andel elever som nått kravnivån på det nationella provet i matematik i åk 3 Andel elever som nått kravnivån på det nationella provet i svenska/svenska som andraspråk i åk 3 Andel elever som uppnått kravnivån på det nationella provet i matematik i åk 6 85 % 86 % 83 % 65 % 70 % 2016 79 % 79 % 79 % 73 % 75 % 2016 94 % 92 % 95 % 89 % 90 % 2016
Sid 7 (16) Andel elever som uppnått kravnivån på det nationella provet i svenska/svenska som andraspråk i åk 6 Andel elever som vid höstterminsslut i åk 1 kan läsa bekanta meningar i korta, elevnära texter genom att använda ljudningsstrategi och helordsläsning på ett delvis fungerande sätt Andel legitimerade lärare i grundskolan 91 % 92 % 90 % 92 % 95 % 2016 82 78 % 89 % 80 2016 97 % 97 % 97 % 2016 Skolan har fortfarande ett antal lärare som inte har legitimation. Detta prioriteras med stöd inför avslutande studier, avsatt tid för studier samt lärarlyft. Enhetsmål: Alla elever utvecklas och når målen för sin utbildning. Uppfylls delvis Eleverna ska utveckla sina förmågor så att deras måluppfyllelse inom varje enskilt ämne ökar. Alla elever når inte alla mål för sin utbildning. Verksamheten måste ständigt se över metoder och riktade insatser för varje enskild elev. Varje enskild pedagog behöver utveckla arbetet med att analysera resultaten utifrån tydligt syfte och mål. På fritidshemmet har ett medvetet arbete kring aktivitetsplanering initierats för att säkerställa att verksamheten kompletterar skolan och har ett tydligt syfte och mål. Stadens utvärderare har hjälpt oss att identifiera utvecklingsområden. Skolan behöver utveckla arbetssätt kring vad eleverna lärt sig inte enbart vad de arbetat med/"gjort". Ett mer strukturerat uppdrag för skolans förstelärare har imiterats med syfte att öka kvaliteten på undervisningen. Även forum för kollegialt lärande har påbörjats på skolan. Måluppfyllelsen är mycket god, trots ett socioekonomiskt utsatt område, vilket vi är stolta över men resultaten kan ändå förbättras. En av våra stora utmaningar är IDH resultaten då många elever ej uppnått kraven i simning. Trots stora ansträngningar under såväl skoltid som lov och fritid så har vi svårt att få alla elever godkända i delmomentet simning. Detta är fortfarande ett prioriterat arbetsområde. Nämndmål: 1.1.2 Alla elever har en god lärmiljö
Sid 8 (16) Grundskola Alla i skolan känner sig trygga och kan fokusera på sina arbetsuppgifter. Det finns tydliga och kända rutiner på skolan för hur man ska hantera olika situationer, exempelvis frånvaro och olika former av kränkningar. Medvetenheten om den fysiska miljöns betydelse för en trygg och kunskapsstödjande arbetsmiljö är hög. Skolan har god samverkan med socialtjänst och polis samt andra relevanta aktörer. Andel elever F-klass nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan Andel elever F-klass nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna Andel elever åk 2 nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna. Andel elever åk 2 nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan Andel elever åk 5 nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna Andel elever åk 5 nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan Ogiltig frånvaro i grundskolan 82 % 79 % 85 % 2016 72 % 61 % 75 % 2016 67 % 79 % 82 % 2016 89 % 84 % 85 % 2016 54 % 64 % 67 % 2016 79 % 86 % 87 % 2016 1,51 % 1,78 % 1,37 % 1,1 % 1 % 2016 Enhetsmål: Alla elever har en god lärmiljö. Uppfylls delvis Alla elever ska känna sig trygga och fokusera på sitt skolarbete. Rutiner och systematiskt trygghetsarbete samt elevhälsofrämjande åtgärder ska vara väl kända hos elever och vårdnadshavare. Skolans satsning under kommande läsår kring den fysiska arbetsmiljön ger positivt resultat. Skolan har tydliga rutiner kring arbetet med trygghet och studiero. Vår planerade satsning kring den fysiska inre miljön har avstannat. Detta p.g.a. kommande ombyggnationsprojekt
Sid 9 (16) som framflyttas i takt med att fler brister som kräver omfattande renoveringar uppdagas. Trygghetsgruppen arbetar fokuserat kring elevernas trivsel, trygghet med positivt resultat. Skolans försteläraruppdrag är under revidering. För närvarande har vi en förstelärare med uppdrag kring trygghet. Fadderdagar och övriga gemensamma aktiviteter genomförs och visar gott resultat i verksamheten. Specialpedagogerna bidrar i arbetet mot att hitta en god lärmiljö för eleverna. Skolans särskilda undervisningsgrupper arbetar ständigt för att hitta individuella strategier och lösningar kring det sociala samspelet och att skapa en god lärmiljö som är anpassad efter elevernas behov. Externa besök utanför stadsdelen se även som ett viktigt komplement i lärmiljön. Trygghetsgruppen har utökat sitt antal medlemmar vilket leder till snabbare hantering av ärenden. Elinsborgsskolan följer Stadens snitt resultat enl. brukarenkäten vad gäller frågan kring trygghet/trivsel. FSK redovisar ett försämrat resultat och lågt antal svarande vilket ställer krav på verksamheten att prioritera dessa frågor. fadderverksamhet, värdegrundsarbete och förstelärare med särskilt uppdrag kring trygghet och studiero har gett positivt resultat. Ärenden till Trygghetsgruppen har minskat. Nämndmål: 1.1.3 Alla elever har inflytande över, förståelse för och tar ansvar för sitt eget lärande utifrån sina förutsättningar Grundskola Med ökad ålder ökar elevers delaktighet i planering och uppföljning. Eleverna får genom detta en god kännedom om sin prestationsförmåga i förhållande till målen. Detta leder till att eleverna utvecklar en positiv attityd till lärande och ser sin egen ansträngning som betydelsefull. Arbetet för att eleverna ska förstå progressionen i lärandet synliggörs i lärandemiljön genom exempelvis kontinuerlig feedback från lärarna och andra bedömningsunderlag. Personalen har en hög medvetenhet kring elevinflytande och ger utrymme för eleverna att kunna påverka. Lågt svarsresultat i BRUK, förskoleklassen. Vi ser att grupperna kommit olika långt i sitt arbete. Lärare och fritidsledare arbetar med elevrådet, möte 1ggn/mån.. Skolledning bjuds in vid behov. Skolledningen ser ett behov av att analysera i vilken grad eleverna har möjlighet att påverka undervisningens innehåll, arbetssätt etc. för att höja elevernas delaktighet. Eleverna får tillfälle att styra innehållet på fritidshemmet. Personalen har arbetat med LPP och blivit mer medvetna kring elevinflytande.
Sid 10 (16) Andel elever åk 5 nöjda med - Jag vet vad jag behöver kunna för att nå målen i de olika ämnena Andel vårdnadshavare F-klass nöjda med - Jag och mitt barn vet vad mitt barn behöver för att lära och utvecklas Andel vårdnadshavare fritidshem nöjda med det inflytande mitt barn har över fritidshemmets aktiviteter Andel vårdnadshavare åk 2 nöjda med - Jag och mitt barn vet vad mitt barn behöver för att lära och utvecklas 86 % 75 % 80 % 2016 90 % 67 % 70 % 2016 85 % 84 % 90 % 2016 68 % 79 % 85 % 2016 Enhetsmål: Elinsborgsskolans elever ska ha inflytande över den dagliga verksamheten i skola/omsorg. Skolans elever ska ha förståelse för och ta ansvar för sitt eget lärande utifrån sina förutsättningar. Uppfylls delvis Att eleverna blir uppmärksammade på sin lärprocess samt att eleverna är införstådda med vilka förmågor eleven förväntas uppnå inom respektive ämne. Vårdnadshavarna ska få kunskaper om hur de kan stödja sina barn. Eleverna får redan vid skolstart träna på att förstå vilka mål de arbetar emot. Eleverna ska vara väl medvetna om sitt medinflytande på omsorgstid. IUP är ett levande dokument som följs upp löpande och revideras vid behov. Processen ska bygga på elevdelaktighet. Arbetet pågår kring att tydliggöra mål, syfte och genomförande för att synliggöra lärandet för eleverna. Detta är en del av förstelärarnas uppdrag att vidare utveckla på skolan. elevinflytandet ser olika ut utifrån elevens ålder och mognad men även utifrån lärarens pedagogiska strategi/metod. Ett gemensamt förhållningssätt kring inflytande diskuteras i resp. lärargrupp med syfte att nå en samstämmighet på skolan. Vårdnadshavarna blir väl informerade kring verksamheten i personliga möten och via skriftlig information. Förstelärarna har under året analyserat att den röda tråden i skolarbete (ej FTH) finns tydligt i LGR 11, det centrala innehållet. På fritidshemmet har samlingen stor betydelse för elevinflytandet. Där får eleven tillfälle att
Sid 11 (16) lämna förslag, synpunkter samt välja aktivitet. Verksamhetens fortsatta arbete är att tydliggöra "röd tråd" mellan skola och fritidshem. mål för verksamhetsområdet: 1.6 Alla stockholmare har nära till kultur och eget skapande Nämndmål: Eleverna upplever och deltar i kulturlivet Alla elever får ta del av professionella kulturupplevelser. Kultur, estetiska lärprocesser och eget kreativt skapande är en integrerad del i lärandet. Andel elever i åk 5 nöjda med - Jag är nöjd med de kulturupplevelser som jag får ta del av i skolan (t.ex. författarbesök, teater, konserter och museibesök). 90 % 75 % 80 % 60 % 2016 Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Kulturnämnden, Stockholms Stadsteater AB, utbildningsnämnden samt stadsdelsnämnderna har ett gemensamt ansvar för att alla barn i stadens förskolor och skolor ska komma i kontakt med minst en professionell kulturupplevelse per termin. 2016-01-01 2016-12-31 Enhetsmål: Eleverna upplever och deltar i kulturlivet Uppfylls helt Eleverna får del av kulturupplevelser och omsätter det i praktiken för ett ökat lärande och förståelse för kultur som en viktig del i vardagen. Vi är stolta för att ingå i samarbete med El Sistema. Eleverna har fått uppleva kultur men även ingå och framföra sina nya kunskaper kring musik och dans. El Sistema för åk 1 bidrar till egna musikupplevelser som t.ex. undervisning i fiol. Skapande skola har gett möjlighet till samarbete med Kulturskolan och Framtidskören. Dock
Sid 12 (16) påverkade de minskade anslagen från Skapande skola negativt. Elinsborgsskolan var tvungen att halvera det planerade arbetet kring elevernas deltagande i kulturlivet. Positivt är de riktade medel som var avsedda för de nyanlända eleverna. Skolans musikprofil ger eleverna möjlighet att utvecklas i musik, text och arrangemang samt framförande. För att säkerställa externa kulturupplevelser kommer medel i skolans budget att riktas mot kulturaktiviteter. Generellt behöver våra elever mycket fler kulturupplevelser (språkutvecklande) men Elinborgsskolan erbjuder ett bra utbud utifrån våra ekonomiska förutsättningar. Utvecklingsarbetet pågår ständigt. Skolans förstelärare i MU är drivande i frågan. inriktningsmål: 2. Ett klimatsmart Stockholm mål för verksamhetsområdet: 2.1 Energianvändningen är hållbar Nämndmål: Skolan bidrar till en hållbar livsmiljö Det finns strategier för energihushållning, kosthållning och hållbar utveckling. Detta vävs även in i undervisningen för att synliggöra betydelsen av det personliga ansvaret för vår gemensamma livsmiljö och hälsa. Andel ekologiska livsmedel 26,3 % 23 % 25 % 2016 Enheter som sorterar ut matavfall för biologisk behandling 1 Sorterat 1 Sorterat 1 Sorterar 2016 Skolan strävar mot en hållbar utveckling. Skolmåltidspersonalen tar stort ansvar för sortering av matavfall för biologisk behandling. Enhetsmål: Skolan bidrar till en hållbar livsmiljö Uppfylls helt Skolan deltar i Svinn-projekt. Synliggöra betydelsen av det personliga ansvaret för vår gemensamma livsmiljö och hälsa. Alla elever deltar i projektet "Hållbar utveckling". Åk 6 undervisar sina yngre skolkamrater
Sid 13 (16) kring källsortering och dess påverkan på miljön. Projektet leds av förstelärare. Samtliga klasser har återvinningsstationer och ökar sin kunskap och förståelse kring hur vi bidrar till en hållbar miljö. Arbetet inkluderas i skolans olika ämnen. Svinnprojektet är avslutat och Elinsborgsskolan uppnådde ett bra resultat. Elevprojekt "Hållbar utveckling" fortsätter och drivs av förstelärare. Vi arbetar vidare med återvinning och har stationer för avfall och sortering. Alla klasser samlar bioavfall som lämnas på avsedd plats för att sedan återvinnas. Eggebygård är en viktig samarbetspartner kring hållbar miljö. Vidare utveckling av arbetet kring Hållbar livsmiljö planeras under VT 17 av förstelärare och skolledning. inriktningsmål: 3. Ett ekonomiskt hållbart Stockholm mål för verksamhetsområdet: 3.5 Stockholms stads ekonomi är långsiktigt hållbar Nämndmål: Det ekonomiska resultatet är i balans Nämndens verksamheter håller budget. Goda analyser bidrar till att prognossäkerheten är hög. inriktningsmål: 4. Ett demokratiskt hållbart Stockholm mål för verksamhetsområdet: 4.2 Stockholms stad är en bra arbetsgivare med goda arbetsvillkor Sjukfrånvaro 5,6 % 4,1 % 6,6 % 3,7 % tas fram av nämnde n VB 2016
Sid 14 (16) Hälsoprofilen som genomfördes under 2016 har inte givit önskat resultat, minskad sjukskrivning, i den omfattning som önskades. Skolans korttidsfrånvaro ska kontinuerligt uppmärksammas och följas upp. Ny befattning, administrativ chef, kommer prioritera detta arbete. Verksamheten ska informera i SVG/APT om förstadagsintyg som ett led i arbetet. Verksamheten har större andel kvinnor än män anställda vilket kan förklara högre andel kvinnor. Långtidssjukskrivningsärende avslutades 2016. Endast ett pågående rehabärende dec 2016. Orsakerna till sjukfrånvaro varierar och är svårt att generalisera. Skolan har en välfungerande friskvård med stadig punkt på APT samt organiserad friskvårdstimme i egna lokaler, 1 tim/vecka. Schema kontrolleras för att garantera att all personal har planerat tid för friskvård. Personal erbjuds besök hos företagshälsovård vid behov. Nämndmål: Utbildningsförvaltningen är en attraktiv arbetsgivare för chefer, medarbetare och framtida medarbetare Utbildningsförvaltningens arbete med strategisk kompetensförsörjning säkerställer att alla nivåer gemensamt har den kompetens som är nödvändig för att skapa den bästa skolan för varje elev. Utbildningsförvaltningen attraherar, rekryterar, introducerar och behåller kompetenta och engagerade medarbetare som tar initiativ till och får möjlighet att utveckla sig själva och sitt uppdrag. Lärarna är behöriga och legitimerade, och bidrar tillsammans med övrig personal till skolans utveckling. Arbetsmiljön på utbildningsförvaltningens samtliga arbetsplatser är god. Ett särskilt fokus läggs på frågor kring arbetsbelastning och ledarskap. Enhetsmål: Vi åtar oss att hela tiden verka för en ökning av Aktivt Medskapandeindex Uppfylls delvis Att minst 90 % av medarbetarna uttrycker hög nöjdhetsgrad. Högre svarsfrekvens gällande Medarbetarenkäten. Medarbetarenkäten är flyttad till januari 2017. Efter denna är genomförd kan vi mäta vårt AMI. På APT och medarbetarsamtal framgår att vi har en hög andel av medarbetarna som trivs på arbetsplatsen, har medinflytande och kan påverka sin arbetssituation. Skolan har en handlingsplan som följs utifrån förra årets resultat. Samverkansgruppen är mycket delaktiga och har ett stort förtroende bland all personal.
Sid 15 (16) mål för verksamhetsområdet: 4.3 Stockholm är en stad som lever upp till mänskliga rättigheter och är fritt från diskriminering Nämndmål: I samtliga verksamheter integreras jämställdhets-, mångfalds- och barnrättsperspektiv samt frågor om demokrati och inflytande Utbildningsförvaltningen beaktar jämställdhets-, mångfalds- och barnrättsperspektiv i det ordinarie arbetet på central förvaltning och på skolenheter. Personal på utbildningsförvaltningen har kunskap om genus, antirasism och normkritisk pedagogik. Verksamheten motverkar ojämlika strukturer bland både elever och personal för att alla ska garanteras samma rättigheter och möjligheter. Skolan kartlägger verksamhetens form och innehåll tillsammans med elever och förebygger kränkningar, diskriminering och trakasserier. Eleverna har inflytande i skolans likabehandlingsarbete samt känner till sina rättigheter i enlighet med FN:s barnkonvention. Skolan samverkar utifrån barnets bästa med socialtjänst och andra aktörer. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Skolornas upprättade planer mot diskriminering och kränkande behandling stäms av årligen av central förvaltning. -01-01 2016-12-31 Uppföljning av ekonomi och särskilda satsningar Särskilda satsningar Uppföljning av driftbudget Budget i balans ett mindre underskott som balanseras inom verksamheten. Elinsborgsskolan har under 2016 varit mycket restriktiva med användningen av sina medel. Detta har lett till att driftbudgeten inte har använts i sin helhet. Tack vare detta har skolan lyckats att inte få det underskott man befarat tidigare under året. Även intäkterna har varit högre än väntat då man inom året fick besked om beviljade satsningar, tex lågstadiesatsningen. Investeringar Investeringar enligt plan, Arkivskåp, ipadvagnar, 16 st lärararbetsplatser.
Sid 16 (16) Medel för lokaländamål Övrigt Synpunkter och klagomål Skolan har inte fått in några skriftliga klagomål och synpunkter under året. De klagomål som kommit oss till kännedom har vi bemött och hanterat inom verksamheten. T.ex. klagomål på stängt fritidsverksamhet vid studiedag, terminsstart, som kommunicerades med grundskolechef av vårdnadshavare. Detta var ett missförstånd och vi redde ut detta i samförstånd med brukaren. Vanliga synpunkter vi hanterar gäller ofta modersmålsundervisningen där vi tillsammans med Språkcentrum löser ärendet. De brukare vi möter i vår verksamhet uppsöker oftast skolledning direkt för att lämna synpunkter och ev. klagomål och dessa hanterar vi inom verksamheten. Våra brukare vet om att det finns underlag och rutin i Staden för skriftlig klagomålshantering men väljer att kontakta skolans personal i ett direkt samtal. Övrigt Elevhälsoarbetet: Elevhälsoteamets består av skolpsykolog, rektor, specialpedagoger/talpedagog, skolsköterska samt vid behov logoped. Även ett nära samarbete med PRIMA BUP Järva och socialtjänst. Skolans EHT deltog i stadens gemensamma heldag kring Elevhälsa. Denna dag följs upp med att gemensamt läsa Petri Partanens bok om elevhälsa. Skolan saknar en kurator i det förebyggande arbetet och samarbeten med andra skolor diskuteras för att lösa frågan kring tillgång till kurator. Skolan har ett inkluderande arbetssätt där vi i största möjligaste mån stöttar elever i ordinarie klass för att klara sina studier främst genom personalförstärkande insatser. För att ge elever med behov av mycket särskilda anpassningar har vi en särskild undervisningsgrupp att erbjuda. Eleverna inkluderas utifrån individuella förutsättningar i sin hemklass. Elinsborgsskolan har använt SIP-möten som en metod samt sökt CSI via Mobila teamet där vi fått god handledning av specialpedagog. då skolan har 3 elever som läser utifrån grundsärskolans läroplan har vi haft möjligheten att skicka undervisande-och specialpedagoger på utbildning kring ett inkluderande arbetssätt. Vidare inplanerad utbildning och kompetenshöjning planerad för specialpedagoger i matematik. EHT arbetet är systematiskt. Följs upp varje vecka utifrån väl kända rutiner på skolan. För att säkerställa att alla elever får det stöd de har rätt till har även specialpedagogerna ansvar för uppföljning/klasskonferenser med alla arbetslag. Specialpedagogerna har även en stor del administrativt arbete som kartläggningar, utredningar, åtgärdsprogram och ansökningar av verksamhetsstöd. EHT har ett omfattande samarbete med berörda vårdnadshavare vilket är en förutsättning för att nå framgång i vårt arbete. Skolans EHT-plan skall utvärderas och revideras under VT 17.