VU 94S-2 3 Grundvärden 73(108) 3.4 Gående och cyklister

Relevanta dokument
4 Grundvärden för gående och cyklister

1 Grundvärden för trafikmiljön

VV publikation 2002:

3 Dimensionerande trafikanter och trafiksituationer

PM Stora höjdskillnader för cyklister hjälpande åtgärder

4 Separering av gång- och cykeltrafik

Riktlinjer för utformning av vägar och gator

SJÖSTADSHÖJDEN. Gata

3 Grundvärden för förare och passagerare

10.5 SEKTION Utrymmesbehov

Sammanfattning: Hållbar Tillgänglig Cykling

Cykelvett. Cykla lagligt och säkert Tips och råd

Kvinnor och mäns inställning till gatu- och vägutformning. Merritt Polk Göteborgs universitet

12 Lutningar Längslutning

Litteraturstudie Tillgängliga råd och riktlinjer för planering av cykeltrafik i Sverige. Sweco Infrastructure AB

Förslag till utformning av cykelöverfart

Vägar och gators utformning

18.13 KORSNINGAR. VU 94S-2 18 Mötesfri landsväg och motortrafikled 37 (59) Korsningar

Plankorsningar. Vägteknisk utformning. BVS Giltigt från Giltigt till Antal bilagor Tills vidare 0

Övergångsställen och cykelöverfarter

Nya fordon, beteenden och trafikregler i närmiljön. Niclas Nilsson, utredare Transportstyrelsen

Svensk författningssamling

Övningar Arbete, Energi, Effekt och vridmoment

Notera att illustrationerna i denna broschyr är förenklade.

Cykelpassager och cykelöverfarter

14 Utmärkning av fartdämpande åtgärder

Lathund för utformning av gång- och cykelvägar i Gällivare

Oskyddade Trafikanter

Innehåll. Utemiljö och mobilitet dagens möjligheter, morgondagens utmaningar. Svensk Policy

Cykelutredningens förslag Ökad och säkrare cykling - en översyn av regler ur ett cykelperspektiv (SOU 2012:70)

pm01s Trafikförslag för detaljplanearbete Dunkavlemyren, Skärhamn.

Trafikkunskap David Lundgren

Nykvarns Kommun. Gång- och cykelplan. Stockholm SCANDIACONSULT SVERIGE AB Mark. Antagen av Kommunfullmäktige 20 mars

Vilken väg väljer pendlingscyklisten? Erik Stigell Dr i Idrott GIH

Regionala systemanalyser

reglera trafiken med hjälp av vägmärken, vägmarkering m.m. utan att bygga om.

År 2020 Fler rör sig i staden

LINJEFÖRING 5 Sikt. 5 Sikt

Framkomlighet på gatorna runt Stuvsta J

Cykel nöjdhetsmätning

Regelverk som påverkar gående

Årshjulet. Årshjulet finns med som ett stöd och ersätter: Seniorernas Trafikkalender.

Remissyttrande på promemorian Cykelregler

När du ska korsa en gata

ot2 Tillgänglighet för barn, äldre och funktionshindrade Ett samhälle för alla

Moped klass II Kunskapsprov

Introduktion till Biomekanik, Dynamik - kinetik VT 2006

Transportstyrelsens föreskrifter om cyklar, hästfordon och sparkstöttingar;

Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om körprov för taxiförarlegitimation; (konsoliderad elektronisk utgåva)

Remissyttrande: Cykelutredningens förslag Ökad och säkrare cykling (SOU 2012:70)

En modell för säker cykling

Så skapar vi en attraktiv cykelstad

Transportstyrelsens föreskrifter om förarprov, behörighet B; (konsoliderad elektronisk utgåva)

FOTGÄNGARNAS FÖRENING; FOT

Att cykla på enskilda vägar är tillåtet. Markägare får inte sätta upp skyltar som förbjuder cykling.

13 Stigningsfält och omkörningsfält

Cykelpassager och Cykelöverfarter

1. Cykeln som motion och fordon

Cykelplanering i Göteborg Cyklisters riskbeteende. Henrik Petzäll Trafikkontoret

Gång- och cykelbana längs Ältabergsvägen. Genomförandebeslut


Tillgänglig utemiljö

Ny förbindelse Kvarnholmen- Nacka Centrum

BILAGA 2 Infrastruktur, övergripande cykelvägnät, detaljutformning

Beslut om remissyttrande avseende promemorian Cykelregler

Gruppcykling. Cykla i klunga vs gruppcykling Två i bredd när väg och trafik tillåter

6 Rampers linjeföring

Transportstyrelsens föreskrifter om förarprov, behörighet A1, A2 och A;

Besvara frågorna genom att sätta ett kryss i lämplig ruta. Kom ihåg att det alltid frågas efter, vad Du anser eller hur Du brukar göra!

Kundundersökning Cykel

Särskilda krav på fordon

Shared space tredje generationen. Från separering till blandtrafik Attraktiva stadsrum för alla. Roger Johansson SWECO Infrastructure.

Väg 1710 och berörda korsningar mellan Barkåkra och Pomona

7 Anvisningsmärken. 7.1 Allmänt. 7.2 Kommentarer till vissa anvisningsmärken

Tvärfallet begränsas av glidningsrisker vid halt väglag, av sidkrafternas storlek och av risker vid passager av brytpunkter, t ex vid omkörning.

VU 94S-2 7 Korsningar 109 (200) 7.7 Detaljutformning

Trafikförslag för detaljplanearbete Dunkavlemyren, Skärhamn.

Vägen utformas efter värderbara trafikeffekter

Naturskyddsföreningen i Faluns remissvar på förslag till Cykelplan för Falu Kommun

VÄLKOMMEN PÅ FRUKOSTSEMINARIUM: Elcykling vad betyder det för din kommun eller organisation?

Besvara frågorna genom att sätta ett kryss i lämplig ruta. Kom ihåg att det alltid frågas efter, vad du anser eller hur du brukar göra!

Cykelbokslut.

Det här gäller vid ett obevakat övergångsställe

Höga hastigheter på gång /cykelbana genom V Skurholmen

SIFOs Telefonbuss 2012

Planens syfte. Trafiksäkerhet. Planerade åtgärder. Bymiljöväg. Cykelpassage

PM Väg- och bullerutredning för bussgata vid Nösnäs

Säkrare cykling Gemensam strategi år Version 1.0. Johan Lindberg Trafikverket

VU 94S-2 6 Linjeföring 83 (120) 6.7 Breddökning

3 Val av trafikplatstyper

Bilaga 1 Infrastruktur

Policy för gång- och cykeltrafik i Lunds kommun

Trafiksäkerhet för seniorer

Säkerhetsavstånd i bilköer Rätt hastighet (och rätt förare) räddar liv!

Cykelplan för Tyresö kommun

Bilaga 2 Beräkningsförutsättningar

Korsningsutredning Färjestadsskolan Karlstads kommun

Besvara frågorna genom att sätta ett kryss i lämplig ruta. Kom ihåg att det alltid frågas efter, vad Du anser eller hur Du brukar göra!

GÅNG- OCH CYKELPLAN LINDESBERGS KOMMUN

Ansökan om riksfärdtjänst

Transkript:

VU 94S-2 3 Grundvärden 73(108) 3.4 GRUNDVÄRDEN FÖR GÅENDE OCH CYKLISTER Gåendes, cyklisters och rullstolsburnas utrymmesbehov, prestationsförmåga och beteende används för att dimensionera, utforma och utrusta gång- och cykelvägnätets länkar och korsningar. 3.4.1 Utrymmesbehov Cyklisters, mopedisters, rullstolsburnas m fl utrymmesbehov varierar med fordonets storlek och med förarens förmåga i olika avseenden. De gåendes utrymmesbehov bestäms av deras egen och eventuella hjälpmedels storlek. Till hjälpmedel hänförs t ex barnvagn, rollator och ledsagare. GC-trafikanternas storlek - längd, bredd och höjd - och prestanda - gånghastighet mm - är grundvärden i VU 94 för att dimensionera bredder på banor, GC-överfarter och vägar samt höjd i vägportar och tunnlar mm. För cyklister används i VU 94 följande mått, se figur 3.4.1-1. FIGUR 3.4.1-1 Utrymmesbehov för cykel. Kommentar: Andra typer av förflyttningshjälpmedel, som är tillåtna på gång- och cykelvägar och -banor har utvecklats och börjat komma i bruk. Exempel är trehjuliga mopeder både för person- och godstransporter, cykelkärror samt gocart o dyl som används av rörelsehindrade barn, m fl. Vissa typer är bredare än ovan givna mått. Hänsyn till detta bör tas när måtten används för dimensionering av banbredder, särskilt vid bestämmande av minimibredd. VV publikation 2002:113 2002-11

74 (108) 3 Grundvärden VU 94S-2 För gående och rullstolar används i VU 94 mått enligt figur 3.4.1-2 och tabell 3.4.1-1. Gående omfattar även personer med barnvagn eller rullstol samt personer med ledsagare eller ledarhund. Deras utrymmesbehov varierar med ålder och typ av "hjälpmedel". FIGUR 3.4.1-2 Utrymmesbehov för gående. TABELL 3.4.1-1 Utrymmesbehov för gående. Längd Bredd Gående --- 0,70 Med barnvagn 1,70 0,70 Med Ledsagare/ledarhund --- 1,20 Rullstol 1,10 0,90 Kommentar: Mer detaljerade rekommendationer om utrymmesbehov för personer med funktionshinder ges i Bygg ikapp handikapp - utdrag och kommentarer till Nybyggnadsregler från Boverket. 3.4.2 Totalkraften och trafikanters prestationsförmåga Totalkraften är summan av de krafter som påverkar gående och cyklister i rörelse. Totalkraften kan delas in i driv/bromskraft, sidokraft och vertikalkraft. Totalkraften begränsas dels av friktionen mellan sko eller hjul och beläggning dels av komfortkrav och prestanda för gående och cyklister. 2002-11 VV publikation 2002:113

VU 94S-2 3 Grundvärden 75(108) FIGUR 3.4.2-1 Kraftpåverkan på cyklist. 3.4.2.1 Cyklisters retardation Körsättet och trafiksituationen inverkar på hur cyklister retarderar. Retardation är grundvärden i VU 94 för att dimensionera cyklisters bromssträckor, se tabell 3.4.2.1-1. TABELL 3.4.2.1-1 Cyklisters retardation. Standard Retardation (m/s 2 ) Anm. God 0-2,0 Mjuk bromsning Mindre god 2,0-3,0 Relativt hård bromsning, kräver sandad vinterväg. Låg >3,0 Hård bromsning, ej möjlig vid vinterväglag. VV publikation 2002:113 2002-11

76 (108) 3 Grundvärden VU 94S-2 3.4.2.2 Lutningar Trafikanters förmåga att gå och cykla uppför backar varierar med ålder, kön och hälsa samt eventuella funktionshinder. Prestationsförmågan är grundvärden i VU 94 för att dimensionera lutningar på GC-banor och -vägar. Exempel på prestationsmått angivet som färdhastighet vid cykling vid olika nivåskillnader och lutningar (män och kvinnor, 20-60 års ålder) visas i figur 3.4.2.2-1. Figuren visar olika åldersgruppers förmåga att hålla en viss hastighet - 5, 10 respektive 15 km/h - i uppförsbackar med olika lutning och total höjdskillnad. FIGUR 3.4.2.2-1 Prestationsförmåga för olika ålderskategorier och kön vid cykling vid olika lutningar och nivåskillnader. Som grundvärde för att beskriva lutningars standard för cyklister har valts äldre cyklisters förmåga att hålla en viss hastighet. Gränsvärdet för låg standard, 5 km/h, motsvarar normal gånghastighet för en gående utan funktionshinder. Låg Mindre god God 5 10 15 20 (km/h) FIGUR 3.4.2.2-2 Lutningsstandard på cykelförbindelse. Grundvärden för att beskriva lutningars standard för gående väljs enligt figur 3.4.2.2-3. 2002-11 VV publikation 2002:113

VU 94S-2 3 Grundvärden 77(108) FIGUR 3.4.2.2-3 Grundvärden för beskrivning av lutningars standard för gående. TABELL 3.4.2.2-1 Standardnivå för lutning på GC-banor och - vägar. Standard Konsekvens God flertalet klarar lutningen utan större problem. Mindre god frisk gående kan behöva göra en kraftig ansträngning för att köra barnvagn rörelsehindrad gående kan behöva stanna och vila rullstolsburna med nedsatt armstyrka kan behöva hjälp för att klara lutningen. Låg kan medföra krav på hjälpmedel, t ex ledstänger. Kommentar: Ytterligare rekommendationer om lutningar ges i Bygg ikapp handikapp - utdrag och kommentarer till Nybyggnadsregler från Boverket. 3.4.2.3 Cyklisters hastighet Cyklisters hastighet är grundvärden i VU 94 för att dimensionera stoppsikt, sikttrianglar i korsningar samt linjeföringselement. För övergripande förbindelser används 30 km/h och för lokala 20 km/h. VV publikation 2002:113 2002-11

78 (108) 3 Grundvärden VU 94S-2 3.4.2.4 Gåendes hastighet Gåendes hastighet är grundvärden i VU 94 för att dimensionera siktsträckor samt gröntid och utrymningstider i signalreglerade övergångsställen, se tabell 3.4.2.4-1. TABELL 3.4.2.4-1 Gåendes hastighet för tidsdimensionering i signalreglerade övergångsställen. Standard Hastighet (m/s) God < 1,0 Mindre god 1,0-1,4 Låg > 1,4 3.4.3 Reaktionstid Reaktionstid är den tid som åtgår för att fatta beslut och börja beslutad handling. Reaktionstiden varierar med trafikantens prestationsförmåga och trafiksituationen. Reaktionstiden för cyklister är ett grundvärde i VU 94 för att bestämma siktsträckor, se tabell 3.4.3-1. TABELL 3.4.3-1 Cyklisters reaktionstid. Beslut Standard Reaktionstid (s) Stanna/kör i korsning God Mindre god Låg 2,0 eller mer 1,5-2,0 Mindre än 1,5 2002-11 VV publikation 2002:113

VU 94S-2 3 Grundvärden 79(108) 3.4.4 Ögonhöjd Ögonhöjd varierar med individens längd samt färdsätt; gående, rullstolsburen eller cyklande. I det sistnämnda fallet inverkar också cykelns storlek och styrets form. Ögonhöjd är ett grundvärde i VU 94 för att bestämma sikt i korsningar och på sträcka. Som grundvärde för både gående och cyklister används följande ögonhöjder, se tabell 3.4.4-1. TABELL 3.4.4-1 Ögonhöjd för gående och cyklister. Standard Ögonhöjd (m) Exempel God 1,0 stående barn i 6-årsåldern Mindre god 1,2 vuxen man i rullstol Låg 1,5 3.4.5 Räckvidd Räckvidden hos en person varierar med kroppsstorlek och rörelseförmåga. Räckvidden för rullstolsburna, cyklister m fl är grundvärden i VU 94 för t ex placering av tryckknapp vid signalreglerade GC-överfarter. Som grundvärde används följande mått i sid- och höjdled, tabell 3.4.5-1. TABELL 3.4.5-1 Räckvidd för placering av tryckknappar mm. Standard Mått i sidled från bankant Mått i höjdled från mark God < 0,3 m 0,8-1,0 m Mindre god 0,3-0,5 m 0,7-0,8 m, 1,0-1,2 m Låg > 0,5 m < 0,7 m > 1,2 m VV publikation 2002:113 2002-11

80 (108) 3 Grundvärden VU 94S-2 2002-11 VV publikation 2002:113