3 Förutsättningar 3.1 Markanvändning 3.2 Vägsystemet samt dess trafik och transporter 3.3 Miljö 3.4 Hälsa 3.5 Geotekniska och andra byggnadstekniska förutsättningar 3.1 Markanvändning Kommunala planer Befolkning och bebyggelse Näringsliv Transportsystem (vägsystemet under 3.2) Kommunala planer strukturanalys De strukturbildande elementen har inneburit att en långsmal stadsbygd längs älven vuxit fram. Efter det att först älven sedan järnvägen mist sin roll som bärande infrastrukturer har framför allt staden Skellefteå växt från älven. Samtidigt har det skett en utglesning av bebyggelsen. Detta har varit möjligt tack vare bilen som främsta transportme-del. -stråket genom Skellefteå är ett tydligt uttryck för den utvecklingen där bl a handels-etableringar i utkanterna växt och växer fram. Strategi för fortsatt utveckling. 1. Genom förtätningar och kompletteringar i anslutning till redan byggda delar av stadsbygden. Även omvandling av områden där tidigare markanvändning upphört eller där gällande eller pågående planering pekar på ny inriktning. I steg 1 ingår också vissa ännu ej ianspråktagna förslag i detaljplaner och fördjupningar. 2. Smärre utbyggnader av stadsdelar där det bedöms attraktivt och hållbart. 3. Inledning av större utbyggnad i vald eller valda utbyggnadsriktningar. Skellefteå kommun har påbörjat arbetat med en fördjupning av översiktsplanen för Skelleftedalen. Bland annat pågår framtagande av program. Som en inledning till översiktsplanearbetet har kommunen också inlett en studie benämnd strukturstudier. Strukturstudierna utgår från målet att det fram till år 2025 skall ges plats för 3 000 lägenheter i planområdet Skelleftedalen. Denna förändring/utveckling av stadsbygden ske på sådant sätt att en attraktiv och hållbar stadsstruktur kan utvecklas. I Strukturstudierna prövas fyra olika scenarier: 1. Fortsatt utveckling med övervägande gles bebyggelse där bilen är det dominerande färdmedlet 2. En utveckling till en relativt tät bandstad där kollektivtrafiken dominerar resandet Scenario 1 Utvecklingen mot en allt mer spridd bebyggelse, med stora obebyggda ytor kring leder och mellan områden, fortsätter. Flera möjliga utbyggnadsriktningar används och villabyggandet dominerar utanför centrum. Den glesa bebyggelsestrukturen gör att biltrafik dominerar resandet. Scenario 2 Den befintliga bandstadsstrukturen bibehålls och förstärks genom ett byggande så nära älven, befintlig infrastruktur i öst-västlig riktning och det centrala bebyggelsestråket som möjligt. Som utbyggnadsriktning väljs i första hand det som stärker bandstadsstrukturen. Scenariot strävar mot en ökad andel kollektivtrafik. Förstudie Skellefteå Vägtransportsystemet inom Skelleftedalen 3. En utveckling där respektive ort utvecklas allsidigt men inte mer än att gång och cykel kan utgöra det dominerande transportsättet 4. En ökad inriktning på staden Skellefteå Scenario 3 Befintliga orter längs Skelleftedalen utvecklas så att gång- och cykelresor lokalt, kan bli de dominerande transportsätten. Det innebär en ganska grovmaskig pärlbandsstruktur. Scenariot strävar mot en balans mellan bostäder, arbetsplatser och service i varje ort för att minska behovet av längre arbetsresor. Gång och cykel ska kunna bli det dominerande transportmedlet. Varje ort i pärlbandet fortsätter att utveckla sin särart och identitet. Scenario 4 Den fortsatta utbyggnaden av bostäder, arbetsplatser m m koncentreras till Skellefteå stad. Bergsbyn, Ursviken och ges en lugnare utveckling i takt med efterfrågan på bostäder och tomter för verksamheter. Så som efterfrågan på bostäder ser ut idag ser sceneriet en utveckling med småhus i stans ytterkanter och lägenheter i mycket centrala lägen, detta i en större utsträckning än i scenario 1. Beroende på hur långt ut bebyggelsen tillåts (jfr scena-rio 1) finns utrymme för ett mycket stort antal lägenheter. 13
Förstudie Skellefteå Vägtransportsystemet inom Skelleftedalen Befolkning och bebyggelse Skellefteå kommun har cirka 72 000 invånare, varav cirka 35 000 bor i Skellefteå stad. Cirka 46 000 bor inom förstudieområdet Skelleftedalen och antalet arbetstillfällen är cirka 21 300. De stadsdelar som har fler än 500 boende eller arbetstillfällen är följande:större Haparanda Befolkning Arbetstillfällen Anderstorp 4 390 1 470 Bergsbyn 1 890 150 Centrum 2 330 4 700 Degerbyn 1 960 500 Hedensbyn 590 1 800 Medle 630 90 Morö backe/solbacken 4 300 800 Moröhöjden 1 220 70 Morön 2 170 320 Norrböle 5 100 3 610 Prästbordet 1 570 700 Sjungande dalen 1 820 400 3 120 1 740 Sunnanå 2 730 160 Sörböle 1 920 1 770 Ursviken 4 060 730 Älvsbacka 2 070 1 550 Bodö 95 DEGERBYN S K E L L E F T E Å CENTRUM Skellefteälven BERGSBYN Övriga större tätorter inom kommunen är: Byske 1 700 invånare Boliden 1 500 Bureå 2 400 Lövånger 750 Kåge/Ersmark 3 700 ANTAL SYSELSATTA 1 000 2 000 väg 364 i ny sträckning URSVIKEN SKELLEFTEHAMN ANTAL BOENDE Sundsvall 0 500 1 000 m 14
Förstudie Skellefteå Vägtransportsystemet inom Skelleftedalen Näringsliv De större företagen inom Skellefteå kommun är: Boliden AB 1 200 anställda Skellefteå Kraft AB 390 TietoEnator 320 Alimak AB 260 Samhall 250 Martinssons Trä AB 250 Skega Seals AB 250 Metso Minerals AB 220 Hydrato AB 220 Nedanstående figurer visar större godsgenererande verksamheter respektive godsflöden till och från Skellefteå kommun. Godsflöden till och från Skellefteå kommun (Källa : Banverkets Förstudie Norrbotniabanan) Större godsgenererande verksamheter i Skellefteåregionen (Källa : Banverkets Förstudie Norrbotniabanan) 15
Förstudie Skellefteå Vägtransportsystemet inom Skelleftedalen Sevesoanläggningar Verksamheter som hanterar större mängder av farliga ämnen omfattas av den så kallade sevesolagstiftningen. Syftet med lagstiftningen är att åtgärder skall genomföras för att förebygga och begränsa skador av allvarliga kemikalieolyckor. Det finns två olika kravnivåer i lagstiftningen vilka bygger på vilka mängder av särskilda ämnen som hanteras. Den högre kravnivån medför större krav på åtgärder. Anläggningarna redovisas nedan då de utgör viktiga start- eller målpunkter för transporter av farligt gods. Företag Verksamhetsinriktning Varför Sevesoföretag? Boliden Mineral AB Rönnskärsverken (Skellefteå kommun) Air Liquide Gas AB (Skellefteå kommun) Boliden Mineral AB Bolidens anrikningsverk (guldlakverket) Boliden (Skellefteå kommun) Hydrauto Medium Cylinders Skellefteå AB (Skellefteå kommun) Almer Oil Company Smältverk med huvudprodukterna koppar, bly och zink. Som biprodukter framställs bl. a. guld, silver, selen, nickelsulfat och zinkklinker samt slagg (järnsand), svavelsyra och flytande svaveldioxid. Produktion av syrgas till Rönnskärsverken Anrikning och framställning av guld Tillverkning av mobilhydraulik inkl hårdförkromning av komponenter Lagring och distribution av petroleumprodukter Hanterar stora mängder flytande svaveldioxid gasol ammoniak klor, m m Lastar om natriumcyanid från tåg till lastbil (för vidare transport till Bolidens guldlakverk). Framställer stora volymer flytande syre. Hanterar stora mängder natriumcyanid natriumdikromat svaveldioxid gasol Hanterar kromsyra i produktionen Troligen tillkommande på högre kravnivån Planerar att lagra stora mängder petroleumprodukter. För närvarande diskuteras en fördubbling av produktionen i Aitikgruvan, vilket i princip kommer att medföra en fördubbling av ovanstående mängder. Vidare planeras en järnvägsanslutning från Malmbanan till Aitik. Boliden AB planerar för att exportera gråberg när spåranslutningen är klar, vilket kommer att öka godsmängderna ytterligare. Regeringen har givit Banverket i uppdrag att utreda förutsättningarna för en ny järnväg på sträckan Umeå Luleå Haparanda. För närvarande pågår arbetet med att upprätta en järnvägsutredning för sträckan Robertsfors Skellefteå Ostvik. I järnvägsutredningen ingår att planera för en godsterminal. Det är väsentligt att denna terminal ligger nära det övergripande vägnätet och får en god anslutning till detta. Lokaliseringen av godsterminalen och dess vägtrafikförsörjning kräver därför en god samordning mellan Vägverkets respektive Banverkets planeringsprocesser. Andra viktiga frågor att behandla i denna samordnade planeringsprocess är utformningarna av framtida korsningspunkter mellan väg och järnväg. Sevesoanläggningar i Skellefteåregionen enligt Länsstyrelsen i Västerbottens län Transportsystem Sjöfart Järnväg Flyg De anläggningar som utgör riksintresse redovisas på nästa sida. Flyg Flygplatsen ligger cirka 15 km sydost om Skellefteå centrum (se även kapitel 2.2 Tidigare utredningar). Trafiken utgörs av en linje till Stockholm samt chartertrafik. Antalet resenärer uppgår till cirka 250 000 per år. Sjöfart I Skellefteå hamn finns containerterminal och goda lagringsmöjligheter. De dominerande godsslagen utgörs av bulkgods, sågade trävaror och sågtimmer, smältmaterial, produkter till och från Rönnskärsverken. Totalt omfattar verksamheten cirka 1.9 miljoner ton per år. Järnväg Idag finns järnväg mellan /Rönnskärsverken och Bastuträsk på Stambanan. Betydande mängder gods transporteras på banan. Det är större mängderna kan nämnas: - 240 000 ton/år kopparslig från Aitik till Rönnskärsverken - 150 000 ton/år koppar till Helsingborg och Finspång Utredningskorridorer i Järnvägsutredningen (JU 120 oktober 2007). 16
Förstudie Skellefteå Vägtransportsystemet inom Skelleftedalen 3.2 Vägsystemet dess trafik och transporter Vägsystemet Säkerhet Kollektivtrafik Gång- och cykeltrafik Väg 860 Haparanda Vägsystemet Vägsystemet inom Skellefteå karakteriseras av att det i nord- sydlig riktning över älven bara finns en funktionellt sett fullgod vägförbindelse, :an. Övriga förbindelser Parkbron och Lejonströmsbron har såväl begränsad bärighet som begränsad framkomlighet. Väg 855 Bodö 95 DEGERBYN S K E L L E F T E Å På södra sidan om älven är Skråmträskvägen/Anderstorpsvägen (väg 814/väg 829) den viktigaste förbindelsen i öst- västlig riktning. Norr om älven har Järnvägsleden (väg 95/) den viktigaste funktionen i det övergripande systemet. Riksintressen (avser samtliga transportsystem) Följande anläggningar utgör riksintresse för kommunikationer enligt MB 3:6: Vägar samt vägarna 95,,364, 774 och 827 Flyg Skellefteå flygplats Sjöfart Järnväg Skellefteå hamn Skellefteåbanan inkl rangerbangård och Norrbotniabanan (nytt beslut 206 12 20) Väg 816 Skellefteälven Väg 814 Väg 364 Burträskvägen Sundsvall Väg 829 TUVAN 0 500 1 000 m Allmänna vägar. 17
Förstudie Skellefteå Vägtransportsystemet inom Skelleftedalen Söder om Skellefteå på delen Yttervik Tjärn (cirka 2.5 km söder om Skellefte älv) är :an omlagd i ny sträckning. Den nya sträckningen är cirka 13 km lång med sektionen 2+1 körfält med mitträcke. Mellan den nybyggda delen och korsningen med Skråmträskvägen är vägen tvåfältig med bredden 13 meter. På den centrala delen mellan Skråmträskvägen och Torsgatan/ Klockarbergsvägen har fyra körfält. Korsningarna med Strandgatan och Kanalgatan är signalreglerade. På delen mellan Torsgatan och anslutningen av Östra Leden finns det två körfält för trafiken mot norr. Vid infarten norrifrån ligger Solbackens industri- och handelsområde, som är anslutet till :an med en trafikplats. Från och med trafikplatsen norrut är :an nyligen ombyggd (öppnades för trafik hösten 2005) och har numera motorvägstandard. da Ha pa r an Bilden är tagen mot norr i korsningen mellan :an och Boviksvägen. Som framgår av bilden har det relativt nyligen satts upp plank för skydd mot buller. Anm. Numera är korsningen stängd för trafik. Bilden är tagen mot norr strax söder om korsningen mellan :an och Östra Leden. Denna korsning är signalreglerad. Bod ö 95 SKELLEFTEÅ Torsgatan Korsningen :an Viktoriagatan och Kanalgatan. Av bilden framgår det öppna gatuutrymdegerbyn met Järnvägsleden Kanalgatan Korsningen :an väg 95/ Ske llefteälven äskvägen Skråmtr Sk e.an genom Skellefteå, bilden tagen vid Campus och norrut TUVAN lle f t eh am n :an genom centrala Skellefteå, Viktoriagatan sva ll 18 d Sun :an den södra infarten 0 500 1 000 m
Förstudie Skellefteå Vägtransportsystemet inom Skelleftedalen Järnvägsleden, väg 95/ Järnvägsleden, som heter väg 95 väster om och väg österut, är regionens viktigaste led i öst- västlig riktning. Från gruvoch skogsområdena i inlandet sker transporter till industriområdena och hamnen öster om staden. I andra riktningen sker transporter av bland annat av insatsvaror till industrin. Utöver denna funktion har vägen en viktig roll i stadens trafiknät bland annat för pendeltrafik. pa r an da Ha Lejonströmsbron Lejonströmsbron är en gammal träbro som förbinder de västra stadsdelarna. För trafik på bron gäller följande restriktioner: fordonsbredd max 2.0 meter axeltryck max 1.5 ton fordonsvikt max 4.0 ton 5 SKELLEFTEÅ DEGERBYN Lejonströmsbron Parkbron Parkbron är enkelriktad norrut och för trafik på denna bro gäller följande: fordonsbredd max 2.0 meter axeltryck max 1.5 ton fordonsvikt max 5.0 ton Sk ellefteälv en Parkbron är den förbindelse över älven som är mest nyttjad av gång- och cykeltrafikanter (se vidare flödeskarta för GC-trafik). Sk e Väg 95/ har därför en mycket viktig funktion i det övergripande trafiknätet. Järnvägsleden passerar :an planskilt. Det saknas dock ramp för trafikanter som kommer på :an norrifrån. Samma sak gäller för de trafikanter som skall norrut. Dessa trafikanter måste i stället nyttja det lokala gatunätet. Se även sidan 17. TUVAN lle f t eh am n d Sun sva ll 19 0 500 1 000 m
Förstudie Skellefteå Vägtransportsystemet inom Skelleftedalen Klockarbergsvägen/Torsgatan Klockarbergsvägen/Torsgatan är en centrumövergripande led som löper parallellt med och norr om Järnvägsleden (väg /väg 95) på delen förbi centrum. På delen väster om benämns leden Klockarbergsvägen och här uppgår trafikmängden till cirka 6000 till 9 000 fordon per dygn. Öster om, på Torsgatan, är trafikmängden cirka 7 000 fordon per dygn. Som framgår av nedanstående bilder är standarden god på stora delar av leden. B C r an da A Ha pa D 95 SKELLEFTEÅ Östra Leden DEGERBYN E Sk ellefteälv en Sk e TUVAN lle f F t eh am n 20 d Sun sv