AUTISM SPECTRUM DISORDERS FIRST INDICATORS AND SCHOOL AGE OUTCOME

Relevanta dokument
AUTISM SPECTRUM DISORDERS FIRST INDICATORS AND SCHOOL AGE OUTCOME

Språkstörning-en uppföljningsstudie. Ulla Ek Leg psykolog Professor Specialpedagogiska institutionen- SU

SPRÅKLIGA PROFILER HOS BARN MED AUTISMSPEKTRUMTILLSTÅND UTAN INTELLEKTUELL FUNKTIONSNEDSÄTTNING

Teoretisk begåvning och skolresultat, hur hänger det ihop? Svagbegåvade barn

Lindrig utvecklingsstörning

Barn med utvecklingsneurologiska avvikelser/ ESSENCE och adaptiv funktion

Lindrig utvecklingsstörning - aspekter ur ett samverkansperspektiv

ESSENCE THE ESSENCE IN CHILD PSYCHIATRY

Logopediskt omhändertagande av barn med utfall i språkscreening på Barnavårdcentral

Klarar alla barn skolans mål?

UNIKA patienter och familjer: kognition, beteende och psykiatrisk samsjuklighet vid sällsynta syndrom och intellektuell funktionsnedsättning

Tidig diagnostik av utvecklingsavvikelser hos småbarn

Autism Spectrum Disorder

Lindrig utvecklingsstörning - aspekter ur ett samverkansperspektiv

Att ta på sig rätt glasögon

Neuropsykologi och ESSENCE Eva Billstedt Docent, leg psykolog.

Lindrig intellektuell funktionsbegränsning och ESSENCE

Projektbeskrivning. Projektets titel Kan alla barn klara skolans mål? Bakgrund

HjällboSamverkan Små barn

Barns och ungas rätt till lärande sett ur olika perspektiv Är det bra med tidig upptäckt och tidiga insatser vad vet vi, vad gör vi?

Långtidsuppföljning av män med Asperger syndrom

ESSENCE-dag 2. Läkarens arbete. /Elisabeth Fernell. Utvecklingsneurologiska enheten, Barnkliniken, Skaraborgs sjukhus, Mariestad

Autism Spectrum Disorder

Neuropsykiatriska utredningar med barn i förskoleåldern. Emma Högberg Leg psykolog Psykologkliniken Karolinska universitetssjukhuset

Childhood signs of ADHD and psychosocial outcomes in adolescence - a longitudinal study of boys and girls (2015) Eva Norén Selinus

Mild intellectual disability: Diagnostic and outcome aspects

ESSENCE Psykologutredning av förskolebarn

varför, när och vad? Beteendeinterventioner för barn med autism Lars Klintwall leg psykolog, PhD, lektor Stockholms Universitet & Inside Team

Neuropsykiatri i förskolan

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Autism hos små barn: Tidig screening och behandling NILS HAGLUND / LU

Uppföljning av barn med Autism i HabQ

Svensk Intresseförening för Tal och Språk

Autism bakgrund och tidig upptäckt

Neuropsykologer 9 december Ulla Ek Elisabeth Fernell

Metod för bedömning av adaptivt kriterium vid utredning av lindrig utvecklingsstörning

Ätstörningar och ESSENCE

Den neuropsykologiska utredningens betydelse vid tidig diagnosticering av schizofreni

Autismspektrumstörningar - Del 2 Underliggande genetiska faktorer

Uppföljning av barn med Autism i HabQ

Habilitering inom BUP. Maria Unenge Hallerbäck Överläkare, med dr Landstinget i Värmland

PSYKISK SJUKDOM, SYMTOM OCH SCREENING I SMÅBARNSÅLDERN. Bruno Hägglöf Barn- och ungdomspsykiatri Klinisk vetenskap Umeå universitet

AUTISMSPEKTRUMTILLSTÅND INTERVENTIONER PÅ OLIKA NIVÅER. BUP-Kongressen Tylösand 24 april 2013

Hur mycket är för mycket? Att leva med och möta barn med koncentrationssvårigheter. Stina Järvholm Leg. Psykolog

Definitioner. Språkutveckling, språkstörning & neuropsykiatriska funktionshinder. Innehåll

Uppföljning av längd och viktmätningar av personer med cerebral pares GMFCS III-V vid barn- och ungdomshabiliteringen i Jönköpings län.

VARFÖR MEDFÖR ADHD ÖKAD RISK FÖR KRIMINALIET OCH UTSATTHET?

En studie av en grupp ungdomar på IV-gymnasiet. Ulla Ek Leg. Psykolog Professor Stockholms universitet

Välkommen till NPF och lösningsfokuserat förhållningssätt

Tidiga tecken på autismspektrumtillstånd

Ny behandling vid autism

Samsjuklighet. Henning Beier Specialist i psykiatri och barn och ungdomspsykiatri

NEUROPSYKIATRISKA FUNKTIONSHINDER PÅ UNIVERSITETET

Modell för att förstå och hjälpa barn med problemskapande beteenden

Psykisk hälsa och ohälsa ibland elever i särskolan. Petra Boström Göteborgs universitet

ESSENCE och trotssyndrom

Disposition. Vilka diagnoser? Paradigmskifte? Varför diagnosticera neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Autismspektrumtillstånd (AST)

Välkommen till Temadag Hemmasittare med NPF i skolan

har utvecklingspsykiatriska Gillberg mest produktive forskaren Christopher Gillberg är universitetssjukhusöverläkare

ESSENCE OCH PANDAS ( PANS ELLER CANS)

Inte behörig till gymnasiet ungdomar/år Misslyckande för eleven, skolan eller kanske något vi får acceptera?

Tidig upptäckt av utvecklingsavvikelser hos förskolebarn i Stockholm

SPRÅKSTÖRNING OCH AUTISM AUTISM OCH SPRÅKSTÖRNING?

Flickor med autismspektrumstörning (ASD)

Autismspektrumstörning hos barn och ungdomar vid Barn- och ungdomsmottagningen i Mölnlycke

Ätstörningar vid fetma

Förekomst. Förekomst. Definition ADHD. Mobbning - Stress - Skolresultat bland barn med ADHD

Peik Gustafsson, Nóra Kerekes, Henrik Anckarsäter, Paul Lichtenstein, Christopher Gillberg, Maria Råstam

ESSENCE i ett livsperspektiv

Habiliteringsprogram autism

Tidig upptäckt av autism och andra

Tidig upptäckt och diagnostisering av utvecklingsavvikelser hos små barn

Mottagningsenheten. Uppsala kommun.

Effektiva insatser för barn med autism

Explosiva barn - Vad vet vi? - Hur hjälper vi?

HÖK - Barn och ungas psykiska ohälsa

ASD: Autismerna.

De flesta av oss har någon erfarenhet av psykisk ohälsa, egenupplevd, närstående eller professionell.

Samverkansmodell vid utredningar av småbarn med oklara utvecklingsavvikelser

Familjeaspekter särskilt med avseende på lindring intellektuell funktionsnedsättning

SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap

SPECIALPEDAGOGISKT ARBETE I

Grundkurs om NPF för skolan

SPRÅKSCREENING PÅ BVC IDENTIFIERAR BARN MED ESSENCE

Uppmärksamma den andra föräldern

Autismspektrumtillståndförekomst

Strukturerad utvecklingsbedömning vid 2,5 års ålder

Utredning och diagnostik av adhd

Uppföljning av barn med Autism i HabQ

Psykisk hälsa och ohälsa i ungdomen

KÄNNA IGEN ADHD-SYMTOM OCH DIAGNOS

Bruno Hägglöf Senior professor, Barn och ungdomspsykiatri Umeå universitet Bruno Hägglöf

Sammanfattning av statistikuppgifter

Definition och beskrivning av insatser vid problemskapande beteenden hos vuxna med autism och utvecklingsstörda med autismliknande tillstånd

Autism hos barn och unga Anders Hermansson Psykolog och Helén Kindvall Kurator. Psykiatriveckan 2016, BUP

Autism, intellektuell funktionsnedsättning och ADHD, beslutsstöd vid remittering för utredning av vuxna, Hälso- och sjukvård Region Gävleborg

Mödra- och Barnhälsovårdspsykologens arbete. Leg Psykolog Frida Harrysson, MBHV-psykolog Lund

ADHD-symptom och mogenhet: redovisning av en tioårig uppföljningsstudie

Ångestsyndromen Störst orsak till psykisk ohälsa

Psykisk ohälsa och missbruk. Forskare Jenny Rangmar, fil dr i psykologi

Transkript:

AUTISM SPECTRUM DISORDERS FIRST INDICATORS AND SCHOOL AGE OUTCOME Martina Barnevik Olsson, barnpsykiater med dr BUP-kongressen maj 2017 www.gnc.gu.se

Avhandlingen baseras på: I Barnevik Olsson M., Höglund Carlsson L., Westerlund J., Gillberg C., Fernell E. Autism before diagnosis: crying, feeding and sleeping problems in the first two years of life. Acta Paediatrica 2013; 102: 635 639. II Barnevik Olsson M., Lundström S., Westerlund J., Giacobini M-B, Gillberg C., Fernell E. Preschool to school in autism: neuropsychiatric problems 8 years after diagnosis at 3 years of age. Journal of Autism and Developmental Disorders 2016; 46: 2749-2755 III Barnevik Olsson M., Holm A., Westerlund J., Hedvall Å., Gillberg C., Fernell E. Children with Borderline Intellectual Functioning and Autism Spectrum Disorder: Developmental trajectories from 4 to 11 years of age. Submitted. IV Barnevik Olsson M., Westerlund J., Lundström S., Giacobini M-B., Fernell E., Gillberg C. Recovery from the diagnosis of autism and then? Neuropsychiatric Disease and Treatment 2015; 11: 999-1005. 2

Avhandlingens syften Att hos barn med tidig diagnos inom autismspektrum: undersöka tidiga tecken på autism (regleringssvårigheter) studera samsjuklighet i skolåldern särskilt följa upp utvecklingen i skolåldern hos två undergrupper barn med svag teoretisk begåvning och barn som vid tiden för skolstart inte helt uppfyllde kriterier för ASD 3

Bakgrund 2005 startade Autismcenter för Små Barn i Stockholm Uppföljningsstudie under en 2-årsperiod Förskolebarn 2-4,5 år gamla inskrivna vid habiliteringen efter utredning och autismdiagnos Olika typer av insatser; intensiva och riktade/ickeintensiva av ABA karaktär Fernell E, Hedvall A, Norrelgen F, Eriksson M, Höglund-Carlsson L, Barnevik-Olsson M et al; Res Dev Dis 2010 Fernell E, Hedvall Å, Norrelgen F, Eriksson M, Höglund-Carlsson L, Barnevik Olsson M et al; Res Dev Dis 2011 4

Populationsbaserad grupp barn födda 2002-2006 som utretts före 4,5 års ålder och fått diagnos inom autismspektrum 5

Tre uppföljningstillfällen T1: 208 barn (176 pojkar, 32 flickor) 2-4,5 år T2: 198 barn (168 pojkar, 30 flickor) 4-6,5 år T3: 128 barn (110 pojkar, 18 flickor) 9-13 år 6

Studie I The Regulatory Study Autism before diagnosis: crying, feeding and sleeping problems in the first two years of life Syfte: kartlägga tidiga regleringssvårigheter hos små barn som senare får ASD och jämföra med ålders- och könsmatchad jämförelsegrupp uttalad skrikighet uppfödningsproblem sömnsvårigheter 7

Studie I 8

Studie I The Regulatory Study Studiegrupp: n=190 (barn med fullständiga bvcjournaler) 161 pojkar, 29 flickor Jämförelsegrupp: n=161 (barn av samma ålder och kön, och från samma områden, journaler via bvcoch skolsköterskor) 136 pojkar, 25 flickor 9

Studie I The Regulatory Study BVC-journaler Genomgång av första två levnadsåren (2-24 månaders ålder) Dokumenterade söktillfällen rörande problem med mat/ätande, sömn och svår skrikighet räknades och registrerades 10

Studie I The Regulatory Study DISCO-intervju (Diagnostic Interview for Social and Communication Disorders) med 105 av projektbarnens föräldrar utförd vid första uppföljningen, T2 Standardiserat, halvstrukturerat instrument Bedömer aktuella/tidigare symtom inom autismspektrum L Wing Jämförelsebarnens Diagnostic Interview for Social and Communication föräldrar Disorders ej intervjuade 2006 11

Studie I The Regulatory Study Samma områden som i BVC-journalerna skattades genom DISCO (mat, sömn, skrikighet) Två frågor per område, 0-2 poäng/domän Barnets första två levnadsår Syfte: Eventuell korrelation mellan informationen i de tidiga BVC-journalerna och de senare föräldraintervjuerna (då barnen var 4-6,5 år) 12

Resultat Studie I The Regulatory Study Minst 2 konsultationer hos 44% av ASDgruppen och hos 16% i jämförelsegruppen Av de 15 barn med flest konsultationer (minst 8) kom 14 från ASD-gruppen och 1 från jämförelsegruppen Antalet konsultationer var signifikant högre i ASD- än i icke-asd gruppen för varje studerad domän och vid sammanslagning av domäner 13

Resultat (BVC journaler) 14

Resultat Studie I The Regulatory Study Ingen korrelation till ålder vid diagnos kön autismtyngd kognitiv nivå grad av hyperaktivitet 15

Resultat Studie I The Regulatory Study DISCO med föräldrar till 105 barn signifikant korrelation mellan sömn- och matproblem rapporterade i DISCO och BVCjournal (men ej ifråga om skrikighet) Således relativt god överenstämmelse mellan tidiga rapporter till BVC-sköterska och information i senare förskoleålder 16

Konklusion Studie I The Regulatory Study Barn som senare fick ASD hade fler BVC konsultationer än barn utan ASD Viktigt att spädbarnsföräldrar har god kontakt med BVC och att oro tas på allvar Barn med många regleringssvårigheter som små bör följas noggrant med avseende på såväl generell utveckling som familjens välbefinnande 17

Studie II The Preschool to School Study Preschool to school in autism: neuropsychiatric problems 8 years after diagnosis at 3 years of age Syfte: Att analysera resultat av telefonintervjun A-TAC (Autism-Tics, AD/HD and other Comorbidities) hos barn 9-13 år som fått ASD-diagnos i 2-4,5 års ålder Att relatera utfall till kognitiv nivå inför skolstart 18

Studie II The Preschool to School Study A-TAC väl validerat instrument Goda psykometriska egenskaper Fångar olika funktions-och beteendeproblem hos barn särskilt användbar för bedömning av symtom på ASD och AD/HD men även för DCD (developmental coordination disorder), ID (intellectual disability) med flera tillstånd Larson et al. Psychol Reports 2014 19

Studie II The Preschool to School Study Föräldrar till de barn (n=198) som deltagit i första uppföljningen, T2, erbjöds medverka i A-TAC intervju vid en andra uppföljning, T3 Av de föräldrar som gick att nå, tackade 128 ja till telefonintervjun (n=128) Barnen delades upp efter kognitiv nivå vid tidigare testning strax före eller i samband med skolstart 20

Studie II 21

Resultat Studie II The Preschool to School Study Mer än 90% av barnen som i förskoleålder fick tidig ASD-diagnos hade kvarstående neuropsykiatrisk problematik vid 9-13 år enligt A-TAC intervjun En motsvarande andel uppvisade problem inom flera områden ( Autism Plus ) Inga signifikanta skillnader mellan deltagargrupp och bortfallsgrupp (barnens funktionsprofil, föräldrars etnicitet) 22

Resultat Studie II ID-gruppen signifikant högre symtomnivåer avseende både ASD, AD/HD, och inlärning Korrelation mellan ASD och AD/HD symtom såväl i hela gruppen som i respektive grupp var för sig Distribution av ODD-problem skilde sig ej signifikant mellan de kognitiva grupperna 23

Konklusion Studie II The Preschool to School Study Få longitudinella studier som följt barn med ASD upp i skolåldern tydligt att stora svårigheter kvarstår, både med autism och annan samsjuklighet trots tidigare erhållen intervention i synnerhet hos barn med samtidig intellektuell funktionsnedsättning 24

Studie III The Borderline Intellectual Functioning Study Children with Borderline Intellectual Functioning and Autism Spectrum Disorder: developmental trajectories from 4 to 11 years of age Syfte: Uppföljning av barn 9-13 år med ASD och svag teoretisk begåvning (BIF/HFA) vid T2 med ny kognitiv testning samt föräldraintervjuer med A-TAC, Vineland (mäter adaptiv förmåga) samt en halvstrukturerad kvalitativ intervju med fokus på barnets fungerande i och utanför skolan 25

Studie III The Borderline Intellectual Functioning Study Vineland (Vineland Adaptive Behavior Scales, VABS-II) Intervju med föräldrar mäter adaptiva funktioner (verbala, vardagliga, sociala färdigheter hos barnen) Halvstrukturerad föräldraintervju rörande barnens skolsituation; studieprestationer och stödinsatser, kamratrelationer, allmänt beteende Sparrow et samt al. Vineland ev Adaptive samsjuklighet Behavior Scales, (Vineland -II) (språk, 2005 26 koncentration, aktivitetsnivå, tics mm)

Studie III The Borderline Intellectual Functioning Study WISC IV: kognitiv testning omfattande verbala och perceptuella funktioner samt arbetsminnesoch snabbhetsfunktioner A-TAC intervju: med föräldrar Målgrupp: n= 50 barn 9-13 år med ASD diagnos i tidiga förskoleåren, och kognitiv nivå IK 70-84 vid skolstart 27

Studie III 28

Resultat Studie III The Borderline Intellectual Functioning Study Halvstrukturerad kvalitativ föräldraintervju (n=41) 59% av barnen uppgavs ha ADHD symtom 51% uppgavs ha påtagliga kamratsvårigheter 44% uppgavs ha problem med tal/språk 24% uppgavs ha större inlärningssvårigheter i skolan 12% uppgavs ha motoriska problem 10% uppgavs ha tics 29

Resultat Studie III The Borderline Intellectual Functioning Study Vineland (n=41) 30

Resultat Studie III The Borderline Intellectual Functioning Study A-TAC (n=36) 21 barn hade symtomnivåer motsv klinisk ASD och ytterligare 11 uppnådde subklinisk ASD-nivå 10 barn hade symtomnivåer motsv AD/HD och ytterligare 15 uppnådde subklinisk AD/HD-nivå 5 barn uppnådde nivån för Learning Disability/Intellectual Functioning och 6 för DCD (motoriska svårigheter) 31

Resultat Studie III The Borderline Intellectual Functioning Study Kognitiv testning (n=30) 7 barn < FSIQ 70 9 barn > FSIQ 84 14 barn FSIQ 70-84 (oförändrat) 32

Konklusion Studie III The Borderline Intellectual Functioning Study Kombinationen ASD och BIF benämns ibland högfungerande autism (HFA) trots kognitiv nivå i det lägre snarare än det högre normalintervallet kan vara vilseledande Barn med denna symtomkombination behöver följas upp brett avseende olika utvecklingsrelaterade områden, inklusive kognitiv funktion, samt är i behov av fortsatt stöd och insatser i skolan och på fritiden 33

Studie IV The Growing Out of Autism Study Recovery from the diagnosis of autism and then? Syfte: Uppföljning av barn 9-13 år som ej helt uppfyllde kriterier för ASD vid tiden före skolstart (T2) genom föräldraintervjuer med A-TAC (screening-intervju), Vineland (adaptiv funktion) samt halvstrukturerad kvalitativ intervju rörande barnets fungerande i och utanför skolan 34

Studie IV The Growing Out of Autism Study Studiegrupp: 17 barn, födda 2002-2006 med tidigare ASD diagnos 13 med genomsnittlig begåvning, 4 med svag teoretisk begåvning 13 pojkar, 4 flickor 35

Resultat Studie IV The Growing Out of Autism Study Halvstrukturerad kvalitativ föräldraintervju: Hälften har extrastöd i skolan 12/16 har klara språkliga svårigheter 10/16 är överaktiva/impulsiva (6 AD/HD diagnoser) 6/16 är passiva 13/16 har koncentrationssvårigheter (4 medicinerar) 13/16 har någon form av samspelsproblem 15/16 har beteendeproblem, främst utbrott 36

Vineland (VABS II) Studie IV 37

Resultat Studie IV The Growing Out of Autism Study Tre barn bedömdes enligt A-TAC ånyo uppfylla kriterier för ASD och tre för AD/HD (två för både och) Ytterligare sex barn hade fortfarande gränssymtom för ASD respektive AD/HD (tre för både och) 38

Konklusion Studie IV The Growing Out of Autism Study Även barn som under uppväxten inte längre helt bedöms uppfylla kriterier för ASD bör få fortsatt uppföljning över lång tid Flertalet hade kvarstående svårigheter som stämmer med begreppet ESSENCE (Early Symptomatic Syndromes Eliciting Neurodevelopmental Clinical Examinations) och hade fortsatt behov av stödinsatser 39

Sammanfattning avhandling Tidiga regleringssvårigheter signifikant vanligare hos små barn som senare fick ASD jämfört med matchad jämförelsegrupp I hela gruppen kvarstod ASD hos 90% av barnen i 9-13 åå och ungefär lika många hade samsjuklighet i form av AD/HD, inlärningssvårigheter, beteendeproblem mm Barnen med svag teoretisk begåvning (BIF) kring skolstart hade i mellanstadieålder varierande resultat på begåvningstest men överlag försämrad adaptiv funktion och kvarstående utvecklingsrelaterad problematik Några av de barn som vid första uppföljningen ej helt bedömdes uppfylla kriterier för ASD, gjorde det vid andra uppföljningen i 9-13 åå, och flera hade också annan samsjuklighet samt nedsatt adaptiv funktion 40

Sammanfattning avhandling Autism visar sig tidigt och har hög samsjuklighet med andra utvecklingsavvikelser ( Autism Plus ), medförande påtagliga funktionsnedsättningar Viktigt att tidigt hitta barn med ASD och att inte släppa dem! Återkommande uppföljningar är nödvändiga under uppväxten och behovet av stöd är stort, såväl för det enskilda barnet som för familj och skola 41

Tack till Barn & familjer i studierna Göteborgs universitet, Gillbergcentrum (GNC) Mina handledare Elisabeth Fernell, Christopher Gillberg och MaiBritt Giacobini Personal och forskare vid GNC Projektteamet i Sthlm Min mentor Kerstin Malmberg Jonas Olsson för grafisk design Finansiärer (PRIMA Barn och Vuxenpsykiatri, Stiftelsen Greta Johanssons & Brita Anderssons Minnesfond, Lundgrenska stiftelserna, Kempe Carlgrenska fonden, Per & Annmari Ahlqvists Stiftelse, Centrum för Psykiatrisk Forskning Karolinska Institutet) 42

Tack! 43