Vad är smärta? Smärtfysiologi med fokus på den affektiva komplexiteten. Pain. Limbiska strukturer. Smärta är en upplevelse!!!

Relevanta dokument
Alternativt träningsupplägg vid spridda smärttillstånd

LÅNGVARIG SMÄRTA. Smärtrehabilitering Växjö Mahira Suljevic

Mysteriet långvarig smärta från filosofi till fysiologi och psykologi

Akut och långvarig smärta (EB)

Långvarig smärta Information till dig som närstående

Behandling av långvarig smärta

Långvarig smärta en osynlig folksjukdom Grönvallsalen

Klinisk smärtfysiologi

Hur förklarar man störd central

Kan man med egna aktiviteter minska smärta?

Långvarig smärta hos barn och ungdomar kan leda till långvarig skolfrånvaro

Punktioner Colonröntgen Mammografi CT / MR Frakturer Trauma / Multitrauma Hårda bord Obekväma läge Rädsla oro. Akut smärta

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Smärta och obehag. leg. sjuksköterska. Ingeli Simmross Palliativt kunskapscentrum i Stockholms län. pkc.sll.se

Psykologiska aspekter på långvarig smärta. Smärta

SMÄRTANALYS OCH INDIKATION FÖR MULTIMODAL REHABILITERING Annica Sundberg

Vad gör vi med smärta?

Patrik Sjöbergeffekten eller vad vi kan lära av elitidrottarens träning Ett nytt sätt att hjälpa komplexa smärtpatienter tillbaka till funktion

Långvarig smärta och rehabilitering. Birgitta Nilsson överläkare Smärtcentrum Akademiska sjukhuset spec rehabmedicin och smärtlindring

Vad är smärta? Obehaglig förnimmelse och känslomässig upplevelse som följer en verklig hotande vävnadsskada eller beskrivs som en sådan.

Fysioterapeut/sjukgymnast

SMÄRTANALYS att välja rätt behandling REK dagen

Långvarig Smärta. och Landstinget Halland. Stefan Bergman. Distriktsläkare och smärtforskare Landstinget Halland/Spenshult

International Association For The Study Of Pain (IASP) definierar smärta enligt följande.

SMÄRTA BARN OCH SMÄRTA NOCICEPTIV ELLER NEUROGEN SMÄRTA

Långvarig smärta och rehabilitering. Birgitta Nilsson överläkare Smärtcentrum Akademiska sjukhuset spec rehabmedicin och smärtlindring

Akut och långvarig smärta (EA) Vilka skillnader finns det och vad skiljer en akut smärta från en långvarig smärta?

Effektiv behandling av smärta

SMÄRTTILLSTÅND FYSISK AKTIVITET SOM MEDICIN. Ansträngningsnivå - fysisk aktivitet. Långvariga. Borgskalan. Förslag på aktiviteter

Leva och dö med smärta. Det måste inte vara så! Staffan Lundström, Med dr, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem

Rehabiliteringsgarantin

Kropp och själ: Hur dödsångest och ensamhet påverkar symtom

Ländryggsbesvär och träning - vilka övningar till vem?

BÄTTRE LIV FÖR SJUKA ÄLDRE I DALARNA

behandling smärtanalys fysiologi & psykologi

Smärta hos äldre vad kan undersköterskan göra?

Akut och långvarig smärta (JA)

Smärta och obehag. pkc.sll.se

Nej, i förhållande till den beräknade besparing som Bioptron ger, innebär den en avsevärd vård och kostnadseffektivisering.

Skattning av postoperativ smärta och illamående och påverkan på återhämtning

Patienten som söker hjälp förväntar sig svar på följande:

Behandling av långvarig smärta. Eva-Britt Hysing Specialist i rehabiliteringsmedicin,allmänmedicin, smärtläkare

Frölunda Specialistsjukhus. Smärtcentrum

Klassifikation och Analys av Smärta. Strandbaden

Smärta hos barn och ungdomar (AH)

SMÄRTAN I VARDAGEN. Marianne Gustafsson Leg ssk, Med.dr. Sahlgrenska akademin vid Göteborgs G Vårdalinstitutet

Alternativ till läkemedelsbehandling vid smärta. Siri Jareborg, leg sjukgymnast, MSc Smärtcentrum, Akademiska sjukhuset

Välkommen. till föreläsning om. utmattningssyndrom

Läs om sub-klassificeringsmodeller :

regionvastmanland.se Smärtrehab Västmanland

Olika aspekter på smärta Karin Lundbäck, smärtsjuksköterska Margareta Bergström, specialistsjukgymnast inom smärta och smärtrehabilitering

TRÄNING AV KROPP OCH KNOPP VID STRESS STÄRKER MINNET

Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering

Barns smärta i tandvården - erfarenheter inom ortodontibehandling. Smärta i vården. Smärta-definitioner. Smärta i tandvården.

Stress & Muskelsmärta. Hillevi Busch, Fil Dr. Psykologi Interventions & Implementeringsforskning Inst. Folkhälsovetenskap Karolinska Institutet

SFAI fortbildningsföreläsningar 2016

Vad är smärta? T5 Intro Orofacial smärta och käkfunktion (OSK) Vad undervisar vi om? Framför allt kronisk smärta

Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri

Definition. Behandling av långvarig smärta ur psykologiskt perspektiv. Definition

Akut och långvarig smärta (MF)

Den internationella smärtorganisationen IASP definierar den nociceptiva smärtan som:

Panikångest med och utan agorafobi (torgskräck)

Smärta och inflammation i rörelseapparaten

Information om. långvarig smärta. projektet långvarig smärta division primärvård Version:

Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll? pkc.sll.se

Krånglar kroppen? Från början till fortsättning

När akut smärta blir långvarig

Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering

Smärtmekanismer och samsjuklighet

Disposition. Procedursmärta. Procedursmärta. Långvarig smärta hos barn med JIA. Långvarig smärta hos barn med JIA. ±? ı????è? Ñ?è????

Smärta och smärtskattning


Det gör ont, du är trött vad gör du?

Fysioterapeutiskt perspektiv


Nacksmärta efter olycka

Milad Rizk Verksamhetschef, överläkare. Reumatologkliniken Västmanlands sjukhus Västerås

Nacksmärta efter olycka

Medicin B, Medicinsk temakurs 3, 30 högskolepoäng

Information om. långvarig smärta. projektet långvarig smärta division primärvård 2006

Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll?

Strategier vid långvarig smärtproblematik

Information om långvarig smärta

Helhetshälsa - stress

Vad är psykisk ohälsa?

Utmattningssyndrom hos unga i arbete, var finns stressen? Kristina Glise Med dr, överläkare Institutet för stressmedicin Göteborg

Teambehandling för barn och ungdomar med långvarig smärta

Långvarig smärta OLM 1

Krånglar kroppen? Från början till fortsättning

F2 Ångestsyndrom Upplägg. Kämpa eller fly? kämpa? stressor. fly? Cecilia Eriksson Grundläggande psykiatri, 7.5 hp

Smärtskola 3. Först en stunds samling. Workshop. Får ej kopieras utan skriftligt tillstånd copyright Bragee Medect AB 2

Kropp själ eller mittemellan?

Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering

Att som läkare jobba med beteendeförändring i IBH. Mats Dahlin Leg psykolog & leg psykoterapeut

Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre. Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi

Stress! BellaStensnäs Leg. psykolog

När det gör ont innehåll

Fakta och myter inom stress - Om kortisol

Hur åstadkomma ändrade levnadsvanor hos personer med psykisk sjukdom

Transkript:

Pain Smärtfysiologi med fokus på den affektiva komplexiteten An unpleasant sensory and emotional experience associated with actual or potential tissue damage, or described in terms of such damage. Mathias Andersson Leg. Sjukgymnast Ledamot i Fysioterapeuterna Smärtsektionen Smärtrehabilitering Säter, Landstinget Dalarna Universitetsadjunkt i Medicinsk Vetenskap, Högskolan Dalarna Vad är smärta? Smärta är en upplevelse!!! Limbiska strukturer Sympatikus

Limbiska strukturer HPAaxeln Hypotalamus (Hypothalamus) Hypofysen (Pituitary gland) n Sensorisk Smärta är en obehaglig sensorisk och emotionell upplevelse förenad med verklig eller möjlig vävnadsskada eller beskriven som sådan skada. Binjurarna (Adrenal gland) The International association for the study of pain (IASP) Smärtförstärkning Central sensitisering Upprepad och/eller långvarig nociceptiv retning Central sensitisering Smärtans huvudsakliga syfte? Funktionell överretbarhet Allodyni(allt gör ont) Hyperalgesi(ont gör mer ont) Wind up Perifer sensitisering Central sensitisering Strukturell överretbarhet Dendrittillväxt Synapsutveckling Aktivering av latenta synapser Neuron kontalateralt/vertikalt (Refererad smärta/smärtspridning) Modell från: Lidbeck. Läkartidningen 1999; 96:28432851. (+ IASP)

n Sensorisk Inflammation Förutsättning för Läkning? Bedöms situationen vara hotfull? Smärta handlar inte om skada utan om det bedömda behovet av beskydd. (Moseley L et al 2013) Bedöms situationen vara hotfull? Du ska vara glad att du lever efter en sådan stor olycka! Jag har aldrig sett något så illa Detta måste vara något allvarligt som vi behöver utreda vidare! Bedöms situationen vara hotfull? Diagnos Prognos Behandling/ hantering

Kognitiv Resonemang, Kunskap Smärta Lugn, Trygg Motorisk stimulering Smärta Lugn, Trygg (Rest and digest) = Återhämtning! (Rest and digest) = Återhämtning! Smärta Sensorisk stimulering Lugn, Trygg Sensorisk stimulering Andra sensoriska afferenter Afferenta neuron: Aα: Ergoreceptorer, muskelspole(dynamisk) senorgan(spänning) Aβ: Beröring, vibration, lätt tryck, statiska pos. (Rest and digest) = Återhämtning! Aα eller Aβfiber

Smärthämning Smärta Smärthämning Kognitiv Kraftigt Muskelarbete Ökad belastningstolerans i vävnaden Träning Träning Kraftig muskelaktivering Sympatikustonus Träning Träning är en stressor! Minskat sympatiskt påslag i upp till 18 timmar efter träning. Sympatikustonus Träning Kumulativ effekt (>68 ggr.) Generell och långverkande smärthämning uppnås efter 2045 minuters träning. (Rest and digest) = Återhämtning! Generell och långverkande smärthämning uppnås efter 2045 minuters träning. Kumulativ effekt (>68 ggr.) Sympatikustonus (Teoretisk bild) Träning Eventuellt får mer vältränade personer mer långvarig sympatikoton sänkning efter träning.

Träning Fysisk träning tycks stimulera nybildningen av nervceller i limbiska strukturer. (Yauet al., 2011) Höga halter av muskelenzymet KAT tycks bryta ner den neurotoxiska stressrelaterade nedbrytningsprodukten Kynurenin. (Agudelo et al., 2014) Fysioterapi Inom människan själv finns resurser i form av helande och läkande krafter samtidigt som människan interagerar med sin omgivande miljö. Ökad fysisk aktivitet Lägre grad av depressiva symptom... (Rosenbaum et al., 2014, Pereira et al., 2014) där kombinationsträning verkar vara det mest effektiva. (Cooney et al., 2013) (Broberg C, TyniLenné R, 2009) Fysioterapivetenskap Funktionsnedsättningar, smärta och lidande som manifesteras i kroppen står i fokus. Genom kroppens rörelse kan människan handla och nå sina livsmål samt förbättra hälsa/motverka ohälsa. I fysioterapivetenskapen är rörelse och funktion såväl medel som mål. (Anatomiska, fysiologiska och psykologiska förutsättningar för rörelse) Kognitiva och affektiva processer Descenderande smärthämmande system Gate control och Konkurerande inflöde Kognitiva och affektiva processer + Central sensitisering + Inflammation + (Broberg C, TyniLenné R, 2009)

Kognitiva/affektiva processer Tyngre fysiska träningsformer? Parasympatisk aktivering Taktila Cfibrer Muskelarbete (endorfiner), AP, TENS Farmakans intention Smärta till smärtlindring? Sensorisk Lugn, Trygg Muskelarbete (ergorec.), beröring, värme/kyla, vibration, tryck, AP, TENS Rörelse, cirkulationsökande beh. Ökad belastningstolerans i vävnaden (Rest and digest) = Återhämtning! Farmaka Smärta Sensorisk Smärtbehandling Smärtmediciner konsekvens? Låg dos = Hög dos = Men vad händer om smärtan har ett syfte?

Smärtanalys Smärtanalys Tar inte hänsyn till smärta/ Inte möjligt att lyssna på smärtan pga annat viktigare i livssituationen? Fokus på smärta kan påverka smärtupplevelsen! Positivt/Negativt? Rädsla för smärta? = Undvika belastning/ smärtprovocerande aktiviteter? Perifera faktorer Akut smärta Centrala faktorer Långvarig smärta Bekräfta Diagnostisera Rehabilitera Aktivera! Kortvarig smärta Smärta som kvarstår Tid <3 månader >36 månader Fynd Lätt att tolka = SYMPTOM Svår att tolka = SYNDROM Symptom Tydlig Diffus Behandling Aktiv terapeut = OK Behandling behöver ersättas/kompletteras! Passiv terapeut? Belastning Avlastning kan vara befogat Belastande träning behövs Undvikande Undvikande kan lindra symptom Undvikande hindrar funktionsökning Sjukskrivning Sjukskrivning? Smärtanalys Arbetsåtergång/arbetsrehabilitering behövs Exponering Om man undviker en ångestväckande situation, bidrar detta till vidmakthållen ångest Exponering handlar om att konfrontera en situation som framkallar ångest och sedan stannar kvar i den obehagliga situationen tills ångesten släpper = utsläckning. Farmaka Värktabletter tar bort symptom? Värktabletter lindrar symptom? (Smärtrehabilitering, Säter)

Exponering Höjdrädsla Höjd Orm/spindelfobi Orm/spindel Insomni Sömnrestr. Kinesiofobi Rörelse? Belastning Belasta? Smärta Smärta? Vad vill du? Vad är du rädd för? Fokus på funktion! Långvarig smärta Rehabiliteringsinriktning? Fortsätta undvika? Återta funktioner? Sjukgymnastik Fysioterapi Fysioterapi Physiotherapy(brittiskengelska) Physical therapy(amerikanskengelska) Strävar patienten efter smärtfrihet? Olika metoder att ta bort smärta: Kortsiktiga konsekvenser? Långsiktiga konsekvenser? Blev resultatet smärtfrihet? = Misslyckad rehabilitering? Strävar patienten efter ökad funktion? Olika metoder att öka funktion, smärta till trots... Blev resultatet ökad funktion? = Lyckad rehabilitering? Översättningar från grekiska Physio = natur Physikos = kroppslig Therapeia = att tjäna den sjuke

Lings Harmonilära Lings Harmonilära I Lings bok Gymnastikens allmänna grunder (1834) skriver Ling i inledningen: jag beder Gud att framtida Läkare och Uppfostrare måtte hvar efter annan utvidga och förbättra dessa mina försök; ty då torde gymnastiken engång hos nordbon återfå samma stora betydelse, som den hade i Platos, Hippokrats och Galeni sinne. Historik Fysioterapeuter (2014) Sjukgymnaster (1934) Gymnastikdirektörer (1887) (Gymnstiklärare, militärgymnast, sjukgymnast) Gymnastikläkare (~1850talet) Lings Gymnastiksystem (1813) Kungliga Gymnastiska Centralinstitutet Gymnastiklärare (~1700talet) Vetenskapsmän (~1500talet) Leonardo da Vinci Läkare (~100 e.kr) Claudius Galenos Träningskonst och läkekonst var likvärdiga delar av det gemensamma ämnet "hälsolära. Läkekonsten behövdes bara där träningskonsten misslyckades. Historik Fysioterapeuter (2014) Sjukgymnaster (1934) Gymnastikdirektörer (1887) (Gymnstiklärare, militärgymnast, sjukgymnast) Gymnastikläkare (~1850talet) Lings Gymnastiksystem (1813) Kungliga Gymnastiska Centralinstitutet Gymnastiklärare (~1700talet) Vetenskapsmän (~1500talet) Leonardo da Vinci Läkare (~100 e.kr) Claudius Galenos Gymnastikskolan (~400 f.kr) Herodikos (Hippokrates) Präster (~1000 f.kr)