Minnesnoteringar Samverka för mångfald 22 oktober 2013 Närvarande: Anki Elken, Proffice Annika Kleen, Länsstyrelsen Britta Hjelt, Stockholms läns landsting Christina Hallberg, Locum Frederick Scholander, Taxi 020 Ingrid Hammarstrand, Polismyndigheten Jimmy, Taxi Kurir Lars Nucler, Taxi 020 Magnus Arnek, Försäkringskassan Magnus Colling, Locum Marie Eklund, Proffice Mirjam Neuman, Socialstyrelsen Pauline Göthberg, Stockholms läns landsting Reidun Anders, Polismyndigheten Roland Engkvist, Stockholms läns landsting Sissi Rizko, Kungliga tekniska högskolan Ulrika Gellerstedt, Stockholms läns landsting Vladimir Guala, Länsstyrelsen Åse Grönningsaeter, Länsstyrelsen Åse Lundgren, Taxi 020
Frederick Scholander, dagens värd, hälsade alla välkomna. Till Taxi 020 och till en förmiddag om mångfald och offentlig upphandling. Frederick Scholander, Taxi 020 Är offentlig upphandling ett effektivt instrument att styra med för mer mångfald och socialt ansvarstagande? Vilka möjligheter finns inom upphandlingsregelverket? Hur gör man för att gå från policy till mångfaldsdriven upphandling? Vilken roll kan man ha som leverantör för att driva på? Hur kan dialogen mellan leverantörer och upphandlande myndighet riggas? Och var står vi i våra egna företag och myndigheter? Detta var några av frågorna som diskuterades. Med utgångspunkt i presentationer av Magnus Arnek, f d sekreterare i upphandlingsutredningen, och Pauline Göthberg, nationell samordnare för socialt ansvarstagande offentlig upphandling, Stockholms läns landsting. Från göra rätt till ökad nytta Magnus Arnek inledde med att konstatera att ingen vet hur mycket pengar det handlar om, eller hur många upphandlingar som sker varje år. Men det är bortemot 15-20 procent av Sveriges BNP. En så stor summa borde kunna påverka utvecklingen, eller? - Det finns en slagsida mot lagtillämpning. Det handlar om att göra rätt. Inte att åstadkomma största möjliga nytta, konstaterade Manus.
Fakta om SOU 2013:12 Upphandlingsutredningens huvudsakliga uppdrag är att utvärdera upphandlingsregelverket ur ett ekonomiskt och samhällspolitiskt perspektiv samt se över systemet för insamling av upphandlingsstatistik och vilken statistik som ska samlas in. Utredningen tillsattes hösten 2010. Regeringens motiv var flera, bland annat att få underlag till den då förestående översynen av EU:s upphandlingsdirektiv men också att beakta den utbredda kritiken mot gällande upphandlingslagstiftning och dess tillämpning. Utredningen överlämnade den 21 november 2011 delbetänkandet På jakt efter den goda affären - analyser, erfarenheter och synpunkter på den offentliga upphandlingen (SOU 2011:73). Utredningen överlämnar härmed slutbetänkandet Goda affärer - en strategi för hållbar offentlig upphandling (SOU 2013:12). Ladda ner utredningen: www.regeringen.se/sb/d/16941/a/ 210399
Det var också bakgrunden till den statliga utredningen Goda affärer - en strategi för hållbar offentlig upphandling (läs mer i faktarutan om utredningen). Från regeringen och nedåt vill man använda offentlig upphandling mer strategiskt. Men det går långsamt framåt. En orsak är brist på ledarskap och strategiskt tänkande i upphandlande myndigheter, menade Magnus. Till det kommer att många upplever lagstiftningen som krånglig. Men det finns andra problem som är ännu större. - Uppföljning av krav är förmodligen det enskilt största problemet. I uppemot 75 procent av fallen sker ingen uppföljning. Då är det svårt att agera strategiskt, menade Magnus. I utredningens arbete fokuserade man på kvalitet för brukarna och samhällsmedborgarna. Här lyfte Magnus fram landstingets upphandlingsmodell. - SLL ligger långt framme. Man använder mervärdesmodeller utifrån prioriterade mål där man efterfrågar lösningar. Magnus Arnek, f d sekreterare i Upphandlingsutredningen Socialt hållbar upphandling möjligt När svenska myndigheter upphandlar så mycket som man gör infinner sig genast frågan: vika krav om mångfald kan man ställa på det man handlar? Magnus menade att det är just i kravställandet som det finns möjligheter. Inom miljöområdet har man tack vare Miljöstyrningsrådet kommit långt. Där finns det kriterier.
men det behövs nationella kriterier Inom det sociala är det svårt att säga hur långt en upphandlande myndighet kan gå. Magnus efterlyste nationella kriterier där man går igenom område för område, så att det närmar sig miljöområdet. Enligt Magnus är SKL:s jurister ganska tydliga med vad man får göra. Problemet ligger inte där. Utan det har med budget att göra. - Man kan ställa krav i upphandlingen på att exempelvis långtidsarbetslösa ska ingå. Men då måste man lägga del av kommunbudgeten på det. Man måste helt enkelt skjuta till pengar, annars händer det för lite. För att komma framåt, menade Magnus att man måste koppla ihop kravställandet i offentlig upphandling med arbetsmarkandspolitiken. Så var befinner vi oss när det gäller mångfald och offentlig upphandling? Magnus sammanfattade bilden med: 1. Vi befinner oss i en linda i jämförelse med miljöområdet. 2. Om vi inte kopplar ihop det med andra politikområden, då kommer inget att hända 3. Uppföljning måste komma först. Börja träffa leverantörerna Att ställa och följa upp sociala krav i upphandlingar Pauline Göthberg inledde med frågan: Hur kan man använda upphandling som styrmedel för att nå politiska mål? Vad är socialt ansvarstagande? Mångfaldsfrågan en del av det, såsom arbetsmarknadsanknytning, funktionsnedsättning. Rent specifikt arbetar landstinget samordnat i Sverige med att ställa krav på sjukvårdsproducenter av varor långt borta. Allt började med en mycket kritisk granskning av Swedwatch 2007 av landstingens uppköp i andra länder. Resultat: stora brister i arbetsmiljön! - Man kan inte bedriva sjukvård på någon annans bekostnad. Våra vårdtagare ska kunna uppsöka sjukvård med gott samvete. Det ledde fram till gemensam uppförandekod. Och modell för uppföljning.
. Pauline Göthberg, nationell samordnare för socialt ansvarstagande offentlig upphandling Landstingen gör detta gemensamt eftersom det ger samordningsvinster, exempelvis vid uppdatering av uppförandekoden mot leverantören och harmonisering av krav till leverantörerna att följa. Då kan vi hjälpas åt att följa upp. Och det finns ett gemensamt systemstöd för avtalsuppföljning. - Landstingen upphandlar för minst 120 miljarder om året. Visst kan vi ställa krav, underströk Pauline. Pauline berättade att hon ofta möts av tvivel: går det? Får vi? Svaret är Ja, vi behöver inte sitta och vänta på EU-direktiv. Finns redan i vår lagstiftning. Men hur går det då? Enligt Pauline har privata företag haft kraven på sig längre tid, och det offentliga ligger efter. Landstingen har hittills kommit igång med produkter, men har nu lagt till tjänster. Första steget är kartlägga vad slags tjänster det handlar om och vilka krav man kan ställa. - Utgångspunkten är att alla krav som ställs följs upp. Det räcker inte med enkäter utan vi arbetar med självskatting och revision. Ett gratisverktyg är CSR-kompassen. Den finns på Miljöstyrningsrådets hemsida: www.csrkompassen.se
Dialog med leverantörer är helt avgörande för att påverka och utveckla relationer. Det finns endast ett fall, berättade Pauline, där man efter uppföljning och upprepade försök till förändring valt att inte förlänga. - När problem finns hos en leverantör, är det första man gör inte att slänga ut den. Att påverka är något man gör gemensamt med branschen. Och man kan ha dialog och långsiktiga relationer trots kontraktsperioder. Diskussion om mångfald och offentlig upphandling Vladimir Guala undrade om effekter i den egna organisationen i landstinget av att ställa krav på leverantör i andra länder? Han menade att det borde påverka internt och koppla till landstingets värderingar. Så hur koppla externa krav på leverantörer till det interna värderingsarbetet? Går det att få till ett helhetsgrepp? Ulrika Gellerstedt sa att Region Skåne lär ha gjort detta, att försöka arbeta integrerat. Men hur går det för dem? Hur långt har de kommit? Pauline Göthberg menade att det är viktigt att ställa sig frågan om socialt ansvarstagande är relevant i varje upphandling. Och återigen, att man ska följa upp de krav man ställer. Några exempel är att i Norge har man kommit längst med samordning för alla myndigheter. Transport for London arbetar integrerat, enligt egen uppgift. Magnus Colling menade på att vi har mycket att vinna på ömsesidigt utbyte och dialog mellan de olika perspektiven: upphandlare, levererantörer, HR etc. Men han varnade samtidigt för att sätta allt för stora förhoppningar till offentlig upphandling som instrument för att driva mångfaldsfrågan: Följer vi inte upp det som vi ställer krav på, då blir det en skuggmodell. Vi måste alltså orka följa upp. Nu är det fokus på offentlig upphandling politiskt. Men som instrument kan det inte lösa alla samhällsproblem, underströk Magnus Colling. Christina Hallberg menade att en del för att komma framåt handlar om att i affärsplaner skaffa sig rutiner för att följa upp och berätta om det. En annan del är att inte ställa saker mot varandra. Anki Elken uppmärksammade signalvärdet av stora statliga ramavtalsupphandlingar. Om de görs utan kvalitetskrav då sänder det starka signaler till företag. Och då är det befogat att ställa sig frågan om den offentliga marknaden är intressant för ens företag. Mirjam Neuman efterlyste ramar och direktiv för hur offentliga myndigheter ska uppnå mångfald. Det behövs verktyg för att lyckas på riktigt, så att man värderar mångfald inom staten. Syftet med verktyg är att öka medvetenheten och visa varför man fattar de beslut man gör.
Just nu pågår arbetet internt på departementet med att ta vara på upphandlingsutrednigens förslag. Det pågår även ett arbete bland statliga myndigheter att samordna upphandlingsstödet under Konkurrensverket. Diskussionerna fortsatte under kaffet