Transkript

1

2

3

4

5

6 Nya EU-direktiven DIREKTIV 2014/24/EU (LOU) DIREKTIV 2014/25/EU (LUF) DIREKTIV 2014/23/EU (Koncessioner)

7 Nya EU-direktiven Offentlig upphandling ges en framträdande roll i Europa 2020-strategin, som ett av de marknadsbaserade instrument som ska användas för att uppnå smart och hållbar tillväxt för alla. upphandlingsregler bör därför ses över och moderniseras, i syfte att utnyttja offentliga upphandlingar på ett bättre sätt till stöd för gemensamma samhällsmål. (Beaktandesats 2)

8 Nya EU-direktiven Art Principer för upphandling Medlemsstaterna ska vidta lämpliga åtgärder för att säkerställa att ekonomiska aktörer vid fullgörande av offentliga kontrakt iakttar tillämpliga miljö-, social- och arbetsrättsliga skyldigheter som fastställts i unionsrätten, nationell rätt, kollektivavtal eller i internationella miljö-, social- och arbetsrättsliga bestämmelser som anges i bilaga X.

9 Nya EU-direktiven Bilaga X - ILO:s åtta kärnkonventioner - Wienkonventionen för skydd av ozonskiktet - Baselkonventionen - Stockholmskonventionen - Rotterdamkonventionen

10 Nya EU-direktiven ILO:s åtta kärnkonventioner Nr 29 angående tvångs- eller obligatoriskt arbete Nr 87 angående föreningsfrihet och skydd för organisationsrätten nr 98 angående tillämpning av principerna för organisationsrätten och den kollektiva förhandlingsrätten Nr 100 angående lika lön för män och kvinnor för arbete av lika värde Nr 105 angående avskaffande av tvångsarbete Nr 111 angående diskriminering i fråga om anställning och yrkesutövning Nr 138 om minimiålder för tillträde till arbete Nr 182 om förbud mot och omedelbara åtgärder för att avskaffa de värsta formerna av barnarbete

11 Nya EU-direktiven Koppling till kontraktsföremålet En upphandlande myndighet får ställa särskilda krav på hur kontraktet ska fullgöras, under förutsättning att de är kopplade till kontraktsföremålet i den mening som avses i artikel 67.3 och anges i anbudsinfordran eller upphandlingsdokumenten. Dessa krav får omfatta ekonomiska, innovationsrelaterade, miljörelaterade, sociala eller sysselsättningsrelaterade hänsyn. (art. 70)

12 Nya EU-direktiven Livscykelkostnader Ekonomiskt mest fördelaktigt utifrån kostnadseffektivitet, ex. kvalitetsaspekter, miljöaspekter och/eller sociala aspekt. (art. 67.2) Dessa kostnader kan innefatta kostnader för utsläpp av växthusgaser och andra förorenande ämnen samt andra klimatanpassningskostnader. (art. 68) Medlemsländer får förbjuda upphandlande myndigheter att gå efter lägsta pris. Onormalt låga anbud ska avvisas om det är tillföljd av bristande social och miljömässig hänsyn.

13 Nya EU-direktiven Märken (art. 43) Om de upphandlande myndigheterna har för avsikt att köpa byggentreprenader, varor eller tjänster med särskilda miljömiljömässiga eller sociala egenskaper eller andra kännetecknande egenskaper, får de i de tekniska specifikationerna, tilldelningskriterierna eller villkoren för fullgörande av kontraktet kräva ett särskilt märke som bevismedel för att byggentreprenaderna, varorna eller tjänsterna motsvarar de egenskaper som krävs, förutsatt att samtliga följande villkor är uppfyllda:

14 Nya EU-direktiven Skäl för uteslutning (art. 57) - åsidosättande av skyldigheter enligt art allvarliga eller ihållande brister i fullgörandet av något materiellt krav enligt ett tidigare offentligt kontrakt - lämnat oriktiga uppgifter beträffande den information som kan begäras för kontroll

15 Nya EU-direktiven Underleverantörer (art. 71) en upphandlande myndighet begära eller kan åläggas av en medlemsstat att begära att anbudsgivaren i anbudet anger hur stor del av kontraktet som kan komma att läggas ut på tredje part samt vilka underleverantörer som föreslås. Underleverantörer får uteslutas.

16 Nya EU-direktiven SOU 2015:78 Upphandling och villkor enligt kollektivavtal Kan arbetet komma att utföras under förhållanden där svensk rätt inte är tillämplig bör det därför vara obligatoriskt för upphandlande myndigheter att ställa kontraktsvillkor om att arbetet ska utföras i enlighet med villkor i ILO:s åtta kärnkonventioner.

17 Att ställa och följa upp sociala krav Hur gör vi?

18 Processöversikt Hantera avvikelser Åtgärder Uppföljning Ställa krav Marknadsanalys Riskbedömning

19 Riskbedömning & marknadsanalys Vad? Var? Leverantörskedja? Tidigare problem? Undersök marknadens mognadsgrad

20 Riskbedömning

21 Vägledning: Riskanalys LO TCO Biståndsnämnd Facket i världen ILO Ratificering av kärnkonventioner PLAY_BY,P10011_CONVENTION_TYPE_CODE:1,F ITUC Global Rights Index ITUC - The World s Worst Countries for Workers Freedom House Freedom in the World Amnesty International Human Rights by Country Business Anti-Corruption Portal Transparency International Corruption Perception Index

22 Krav Typ av krav? Särskilda kontraktsvillkor Rutiner för att säkerställa att följande krav uppfylls: ILO:s 8 kärnkonventioner FN:s barnkonvention Nationell arbetslagstiftning, inkl. arbetsrätt, arbetsmiljölagstiftning, minimilöner, socialförsäkringsskydd FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna Antikorruption

23 Krav Specificera rutiner Beskrivning av ansvar för frågan Beskrivning av riskbedömning Krav på underleverantörer Hantering av avvikelser Beskrivning av uppföljning och klausul om rätt att avsluta kontrakt.

24 Utdrag från Landstingen 1 I enlighet med beställarens uppförandekod för leverantörer ska varor och/eller tjänster som levereras enligt detta kontrakt vara framställda och/eller tillhandahållna under förhållanden som är förenliga med FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna (1948) ILO:s åtta kärnkonventioner om tvångsarbete, barnarbete, diskriminering och föreningsfrihet samt organisationsrätt (nr 29, 87, 98, 100, 105, 111, 138 och 182), FN:s barnkonvention, artikel 32, det arbetarskydd och den arbetsmiljölagstiftning som gäller i tillverkningslandet, och den arbetsrätt, inklusive regler om lönevillkor, och det socialförsäkringsskydd som gäller i tillverkningslandet den miljöskyddslagstiftning som gäller i tillverkningslandet, och FN:s deklaration mot korruption. Leverantören ska ha rutiner för att säkerställa att produktionen av de varor och/eller tjänster som levereras under avtalstiden sker under sådana förhållanden som är förenliga med de grundläggande villkor i leverantörskedjan som anges ovan. I de fall att det är skillnad mellan nationella och internationella bestämmelser, är det högsta standard som gäller. Rutinerna ska minst innehålla: Ansvarsfördelning hos leverantören gällande socialt ansvarstagande i leverantörskedjan. En beskrivning på hur underleverantörer bedöms utifrån socialt perspektiv i produktionen. Vilka sociala krav som ställs på underleverantörerna. Dessa måste minst motsvara de krav som beställaren ställer på leverantören i detta kontrakt. En beskrivning av hur kontroll görs och dialog förs med underleverantörerna. De frågor som kontrolleras och diskuteras måste vara relevanta för de krav som ställs. Tidplan för kontroll och dialog med underleverantör. Hur avvikelser hanteras. 2 Leverantören är skyldig att på begäran från beställaren redovisa att kraven i 1 uppfylls.

25 Uppföljning Frågeformulär Möte och dialog Revisioner på plats Dokumentation som styrker påståenden.

26 Exempel: diskussionsfrågor Lund

27 Uppföljning Frågor: 1. Hur är arbetet organiserat? CSR-ansvarig? VD? Grupp? 2. Kännedom om leverantörskedja 3. Hur har riskbedömning genomförts? 4. Vilka krav ställs? 5. Hur genomförs kontrollen av kraven? Revisioner, etc. 6. Hantering av avvikelser? 7. Förebyggande arbete? Möjliggöra att kraven kan uppfyllas.

28 Åtgärder Åtgärdsplan Säga upp kontrakt Vite

29 Krav som gör skillnad

30 Tips! Lärandeprocess Avgränsa och välj nivå från början Ha egna rutiner på plats Tydlighet i kraven Var snäll men tuff!

31 Befintliga verktyg och hjälp CSR-kompassen Landstingens process: hallbarupphandling.se Upphandlingsportalen Landmark-rapporten SKL Kommentus Swedwatch

32

33 Framåt Kvalificeringskrav och utvärderingskriterier Gynna de som går före Lägga mer ansvar på leverantören Utesluta oseriösa leverantörer

34 Tack! Linda Scott Jakobsson Upphandlingsspecialist och researcher Swedwatch