Verksamhetsplan 2016 för Örbyskolan

Örbyskolan Tjänsteutlåtande Dnr: Sid 1 (19) 2016-02-01 Handläggare Lennart Östlund Telefon: Till Örbyskolan Verksamhetsplan 2016 för Örbyskolan Örbyskolan 125 02 Älvsjö lennart.ostlund@stockholm.se stockholm.se

Sid 2 (19) Innehållsförteckning Inledning... 3 Prioriterade åtgärder för utveckling...3 1. Ett Stockholm som håller samman...4 1.1 Alla barn i Stockholm har goda och jämlika uppväxtvillkor...4 1.6 Alla stockholmare har nära till kultur och eget skapande...12 2. Ett klimatsmart Stockholm...14 2.1 Energianvändningen är hållbar...14 3. Ett ekonomiskt hållbart Stockholm...15 3.5 Stockholms stads ekonomi är långsiktigt hållbar...15 4. Ett demokratiskt hållbart Stockholm...16 4.2 Stockholms stad är en bra arbetsgivare med goda arbetsvillkor...16 4.3 Stockholm är en stad som lever upp till mänskliga rättigheter och är fritt från diskriminering...18 Uppföljning av ekonomi... 18 Resursanvändning...18 Budget 2016... Fel! Bokmärket är inte definierat. Övriga frågor... 19 Bilagor Bilaga 1: Internbudget 2016 Bilaga 2: Elevhälsoplan 2016 Bilaga 3: Örbyskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016

Sid 3 (19) Inledning Örbyskolan är centralt placerad i Örby, mestadels omgiven av äldre villabebyggelse. Eleverna presterar goda studieresultat och invånarna i området har överlag goda socioekonomiska resurser. Skolan har verksamhet i åtta byggnader som kringgärdar skolgården. Två av husen som är byggda i början av 1900-talet är kulturminnesmärkta. Vi har även en ny byggnad som innehåller undervisningslokaler, fritidshem och en ny skolrestaurang. Skolans gamla skolrestaurang är ombyggd och rymmer numera NoTe- salar samt uppehållsrum för högstadieelever. I Örbyskolan bedrivs undervisning för 590 elever från förskoleklass till årskurs 7. Till nästa läsår bygger vi ut högstadium och kommer att ha både årskurs 7 och årskurs 8 på skolan. Fritidshem finns för elever från förskoleklass till och med årskurs 3. Skolan har även en fritidsklubb, som är en öppen verksamhet, för elever i årskurs 4-6. Andelen elever som deltar i modersmålsundervisning är ca 16 % fördelat på 21 språk. De största språkgrupperna har vi i spanska, engelska, polska, arabiska, tigrinska och finska. Vår målsättning är att Örbyskolan ska erbjuda en så god lärande- och arbetsmiljö att alla elever utvecklas socialt och kunskapsmässigt på bästa sätt utifrån sina förutsättningar. Vår vision är att våra elever ska erbjudas en verksamhet med hög kvalitet i en miljö som präglas av trygghet och trivsel som är gynnsam för alla elevers kunskapsinhämtning. Örbyskolan tillhör område två, som tillsammans med de övriga kommunala grundskolorna i stadsdelarna Enskede-Årsta-Vantör och Östermalm, leds av grundskolechef Carina Hallqvist. Det systematiska kvalitetsarbetet beträffande uppföljning av elevresultat sker genom att vi löpande följer eleverna enligt skolans screeningsplan som innehåller kunskapstest för varje årskurs i svenskämnet och matematik. Vi har även mitterminskonferenser då vi går igenom samtliga elevers måluppfyllelse. Vid uppföljning och utvärdering av skolans totala måluppfyllelse används dessutom nationella prov, stadens brukarenkäter samt enkäter från Skolinspektionen och Friends. Skolans personal har getts tillfälle att yttra sig över innehållet i rapporten genom att den skickats ut till samtliga medarbetare för synpunkter. Verksamhetsplanen är även samverkad med de fackliga organisationerna. Örbyskolans föräldraförening har fått förslag till planen för påseende och har haft möjlighet att kommentera den. Rektor har för representanterna i skolans elevråd berättat om planens innehåll och inhämtat deras syn på delar av planen. Prioriterade åtgärder för utveckling Vidareutveckla kvalitetsarbetet med fokus på analys och resultathöjande insatser. Öka personalens medvetenhet och samsyn beträffande gällande normer och värden. Vidareutveckla personalens kompetens inom IKT-området. Utveckla förmågan att skriva pedagogiska planeringar inom förskoleklass- och fritidshemsverksamhet. Fortsätta utveckla fritidshemsverksamheten i enlighet med Skolverkets Allmänna Råd.

Sid 4 (19) KF:s inriktningsmål: 1. Ett Stockholm som håller samman KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.1 Alla barn i Stockholm har goda och jämlika uppväxtvillkor Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel elever i årskurs 6 som uppnått målen i alla ämnen 83 % 82% År Aktivitet Startdatum Slutdatum Utbildningsnämnden ska verka för att fler skolor ansöker om att erhålla Skolverkets utmärkelse Skola för hållbar utveckling och att goda exempel på hur skolorna kan arbeta med hållbar utveckling sprids inom staden. 2016-01-01 2016-12-31 Nämndmål: 1.1.1 Alla elever utvecklas och når målen för sin utbildning Grundskola Lärare har höga förväntningar på eleverna, utgår alltid från läroplanens mål och kunskapskrav och arbetar utifrån beprövad erfarenhet eller vetenskaplig grund. Lärarna planerar gemensamt och eleverna får i förväg veta vilka mål de arbetar mot, hur undervisningen ska genomföras och vilka olika former för redovisning och bedömning som kommer att användas. Återkopplingen till eleverna är en central del i undervisningen. Bedömning i formativt syfte, med avsikten att stärka elevens lärande, används både för att synliggöra och stödja elevernas kunskapsutveckling samt för att kontinuerligt bedöma, utveckla och förbättra undervisningen. Kvalitativa analyser av resultat genomförs på alla nivåer för att utveckla verksamheten. Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel elever som nått kravnivån på det nationella provet i matematik i åk 3 Andel elever som nått kravnivån på det nationella provet i svenska/svenska som andraspråk i åk 3 Andel elever som uppnått kravnivån på det nationella provet i matematik i åk 6 Andel elever som uppnått kravnivån på det nationella provet i svenska/svenska som andraspråk i åk 6 Andel elever som vid höstterminsslut i åk 1 kan läsa bekanta meningar i korta, elevnära texter genom att använda ljudningsstrategi och helordsläsning på ett delvis fungerande sätt 98 % År 98 % År 96 % År 96 % År 95 % År Andel legitimerade lärare i grundskolan 94 % År

Sid 5 (19) Enhetsmål: Alla elever utvecklas och når målen för sin utbildning. Eleverna ska utifrån sin nivå nå en hög måluppfyllelse. Alla elever i årskurs 3 når LUS 15. Ökat lärande i förskoleklass och på fritidshem. Arbetssätt Grundskola Vi arbetar med ämneslärarsystem från årskurs 4 eftersom goda ämneskunskaper och färre undervisningsämnen för lärarna skapar goda förutsättningar för undervisning och lärande. Skolans fyra förstelärare leder ämnesutvecklingen i respektive ämne. Genom pedagogiska planeringar förtydligas målen med undervisningen samt utformningen av arbetssättet och bedömningen. Lärarna deltar i matematik- och läslyftssatsningen som en del av deras kompetensutveckling med fokus på ämnesutveckling. Eleverna i årskurs 1-3 tränar regelbundet på högläsning i mindre läsgrupper. Skolan använder screeningar som metod för att följa upp elevernas utveckling för att så tidigt som möjligt identifiera stödbehovet. Vi arbetar med den grundläggande goda lärmiljön för alla elever enligt Örbyskolans Lektionsstruktur. Vid behov av ytterligare stöd får eleverna det via extra anpassningar, intensifierade anpassningar, pedagogiska utredningar och åtgärdprogram. Skolans elevhälsoteam följer upp elever i behov av särskilt stöd. Specialpedagogen handleder lärarna kring arbetet med dessa elever. Arbetslagen genomför elevledda utvecklingssamtal en gång per termin, i årskurs 1-3 har skola och fritids gemensamma utvecklingssamtal. På läsårets första samtal upprättas en framåtsyftande planering för skolans alla elever. I denna tydliggörs elevernas utvecklingsområden för läsåret. Eleverna möter programmering redan från förskoleklass. Detta för att utveckla förmågor såsom kreativitet, problemlösning och logiskt tänkande. Genom IKT-verktyg och varierad undervisning, möter lärarna elevernas olika sätt att tillgodogöra sig kunskap. Studie- och yrkesvägsledning går som en röd tråd genom elevernas skolår.

Sid 6 (19) Förskoleklass Personalen har fått utökad planeringstid vilket skapar förutsättningar för tydlig struktur och planering av såväl skol- som fritidstid. Vi har tydliga krav på pedagogisk planering med rubrikerna syfte, mål, arbetssätt, analys och utvecklingsinsatser. Lärare deltar i matematik- och läslyftsatsningarna. Personalen kommer att utbildas i att använda metodiken i att skriva sig till läsning som komplement till Bornholmsmodellen för läs- och skrivinlärning. Vi erbjuder kompetensutveckling inom IKT-området baserat på personalens behov enligt stadens självskattningsinstrument. Vi uppmärksammar och vidtar tidigt åtgärder om elever behöver extra anpassningar eller särskilt stöd. Fritidshem Fritidshemmen använder sig av en gemensam grovplanering utifrån Lgr 11 och de Allmänna råden för fritidshem för att nå samma kvalité på de olika ställen. Pedagogerna utvecklar användandet av pedagogiska planeringar för att synliggöra lärprocesser så att eleverna får bättre förståelse av sitt eget lärande. Arbetslagen arbetar medvetet för att skapa en progression i verksamheten under de fyra åren som eleverna går på fritidshem. Fritidhem och skola planerar aktiviteter tillsammans för att knyta ihop de båda verksamheterna och för att stärka lärandet. Vi ökar användandet av digitala verktyg på ett kreativt och stimulerande sätt utifrån vår IKT-plan, främst IPads. Resursanvändning Resurserna utnyttjas effektivt genom att pedagoger både inom och mellan olika verksamheter samarbetar. Lågstadiesatsningen ger oss möjlighet att förstärka lärarlaget i årskurs 1-3 med två lärare på heltid. Våra förstelärare leder ämnesutvecklingen i samråd med skolledningen

Sid 7 (19) Skolans specialpedagogiska resurser är samlade i Lärstudion. Från förskoleklass upp till årskurs tre används pedagogiskt utbildad personal på respektive fritidshem både på skol- och fritidstid som stöd för de elever som har behov av det. I årskurs 1-3 har skola-fritids regelbunden gemensam planeringstid samt gemensamma utvecklingssamtal då skolan sätter in vikarier i verksamheten. IKT är ett prioriterat kompetensutvecklingsområde för all pedagogisk personal. Uppföljning Kartläggning av elevernas kunskaper sker enligt screeningscheman som ingår i skolans kvalitetshjul. Vi samlar in resultat från de nationella proven i årskurs 3 och 6 samt betyg från VT 2016. Förstelärarna sammanfattar och presenterar resultaten från de nationella proven. Skolan genomför två mitterminskonferenser per läsår där elevernas måluppfyllelse i samtliga ämnen följs upp. Utvärdering i arbetslagen samt lärarnas enskilda utvärderingar görs i slutet av läsåret. Skolledningen gör verksamhetsbesök och har en efterföljande dialog kring pedagogens ledarförmåga samt undervisningens koppling till styrdokumenten. Stadens och skolinspektionens enkäter sammanfattas för att granska brukarnas syn på den pedagogiska verksamheten. Skolan genomför en ny självskattning av IKT-kompetensen. Utveckling Analys av de nationella proven sker i ämnesgrupper. Resultatet ligger sedan som grund för ämneslärarnas planering av sitt ämne. Personalens IKT-kompetens kommer att stämmas av mot de mål som sattes upp efter självskattningen. Pedagogerna från de olika fritidshemmen skaffar sig ett gemensamt synsätt genom att arbeta tillsammans med pedagogiska planeringar på Allpersonalmöten.

Sid 8 (19) Arbetslagens- och personalens utvärderingar sammanfattas och analyserars av skolledningen och ligger till grund för utvecklingsområden och personalens kompetensutveckling. Nämndmål: 1.1.2 Alla elever har en god lärmiljö Grundskola Alla i skolan känner sig trygga och kan fokusera på sina arbetsuppgifter. Det finns tydliga och kända rutiner på skolan för hur man ska hantera olika situationer, exempelvis frånvaro och olika former av kränkningar. Medvetenheten om den fysiska miljöns betydelse för en trygg och kunskapsstödjande arbetsmiljö är hög. Skolan har god samverkan med socialtjänst och polis samt andra relevanta aktörer. Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel elever F-klass nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan Andel elever F-klass nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna Andel elever åk 2 nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna. 90 % År 75 % År 65 % År Andel elever åk 2 nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan 80 % År Andel elever åk 5 nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna 70 % År Andel elever åk 5 nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan 85 % År Ogiltig frånvaro i grundskolan 0,5 % År Enhetsmål: Alla elever har en god lärmiljö Vi förväntar oss att elevernas lärmiljö förbättras och att eleverna uppnår satta mål. Vi förväntar oss att fler elever känner sig trygga i skolan. Arbetssätt Vi ökar samsyn om de normer och värden som skolan står för. Vi upprättar förväntansdokument och använder skolans åtgärdstrappa mer konsekvent. Lärarna skapar förutsättningar för god studiemiljö i klassrummet genom att utveckla sitt ledarskap och ha en tydlig lektionsstruktur.

Sid 9 (19) Miljön i klassrummet och på rasterna är en stående punkt på mentorstiden och diskussionerna förs utifrån vår Plan mot kränkande behandling och diskriminering. Trygghetsteamet med representanter från olika personalgrupper möts regelbundet för att utveckla det främjande och förebyggande arbete. Eleverna från årskurs 6, Örbyänglar fungerar som stöd för sina yngre skolkamrater på skolgården. Skolan arbetar utifrån Elevhälsoplanen som fokuserar på hälsofrämjande och förebyggande arbete. En skolgårdsgrupp med representant från varje fritidshem träffas kontinuerligt för att diskutera förbättringar av utemiljön. Genusaspekter uppmärksammas bland annat i val av högläsningsböcker, lekmaterial och i utformning av den fysiska miljön. Resursanvändning Skolan har fler vuxna ute på rasttid. Skolan anställer en rastpedagog som ska ansvara för den undervisningsfria tiden i samarbete med elever och personal. Vi förstärker elevhälsoteamets förebyggande arbete. Vi upprätthåller skolans traditioner och högtider som binder samman de olika verksamheterna. Körverksamhet erbjuds kostnadsfritt utanför skoltid. Företrädare från elevhälsoteamet handleder olika personalgrupper kring enskilda elever och klasser på ett strukturerat sätt. Uppföljning Elevrådet utvärderar sin verksamhet vårterminen 2016. Utvärdering av skolans jämställdhetsplan görs i maj- juni 2016. Brukarenkäten genomförs i februari 2016. Verksamhetens utvärderingar görs i maj- juni 2016.

Sid 10 (19) Skolan genomför Friendsenkäten hösten 2016 i åk 3-8. Utveckling Analys av enkäterna och utvärderingarna och utifrån dem fortsätter vi arbetet mot en skola där alla elever har en god lärmiljö. Vi använder i högre grad ett främjande och förebyggande arbetssätt. Nämndmål: 1.1.3 Alla elever har inflytande över, förståelse för och tar ansvar för sitt eget lärande utifrån sina förutsättningar Grundskola Med ökad ålder ökar elevers delaktighet i planering och uppföljning. Eleverna får genom detta en god kännedom om sin prestationsförmåga i förhållande till målen. Detta leder till att eleverna utvecklar en positiv attityd till lärande och ser sin egen ansträngning som betydelsefull. Arbetet för att eleverna ska förstå progressionen i lärandet synliggörs i lärandemiljön genom exempelvis kontinuerlig feedback från lärarna och andra bedömningsunderlag. Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel elever åk 5 nöjda med - Jag vet vad jag behöver kunna för att nå målen i de olika ämnena Andel vårdnadshavare F-klass nöjda med - Jag och mitt barn vet vad mitt barn behöver för att lära och utvecklas Andel vårdnadshavare fritidshem nöjda med det inflytande mitt barn har över fritidshemmets aktiviteter Andel vårdnadshavare åk 2 nöjda med - Jag och mitt barn vet vad mitt barn behöver för att lära och utvecklas 70 % År 70 % År 70 % År 80 % År Enhetsmål: Alla elever har inflytande över, förståelse för och tar ansvar för sitt eget lärande utifrån sina förutsättningar. Vi förväntar oss att eleverna i högre grad tar ansvar för sina studier och ökar förståelsen för sitt lärande. Vi förväntar oss att fler elever upplever att de har möjlighet att påverka sin skolvardag.

Sid 11 (19) Arbetssätt Vi kommer att arbeta på följande sätt för att öka elevernas inflytande och förståelse för sitt lärande: Grundskola Vi betonar ett demokratiskt förhållningssätt på lektionerna. Klasserna har representanter i elevrådet och genomför klassråd på mentorstid. Vi använder oss av modellen med elevledda utvecklingssamtal från åk 1-8 där elevens ansvar för samtalet ökar med åldern. Lärarna fortsätter att utveckla arbetet med pedagogiska planeringar samt utvecklar användandet av matriser som bedömningsverktyg. Eleverna medverkar vid planeringen av kommande arbetsområden. Förskoleklass De pedagogiska planeringarna skapar en medvetenhet och förståelse hos eleverna för vad de ska lära sig och ger även en möjlighet att samtala om arbetssätt med eleverna. Varje dag inleds med en genomgång av vad dagen ska innehålla och vilka lärandemoment som ska behandlas. På samma sätt avslutas varje vecka med en tillbakablick då personal och elever talar om vad de gjort och vad de lärt sig under veckan. Fritidshem Pedagogerna inventerar vilka behov och intressen som finns i den aktuella gruppen. Eleverna får i större utsträckning vara med och påverka verksamheten genom att få välja aktiviteter, arbetssätt och arbetsformer och får därigenom en möjlighet att utvecklas i riktning mot de övergripande målen i läroplanens andra del. Pedagogerna fortsätter arbeta vidare med samspelet i grupperna för att utveckla elevernas förmåga att kommunicera samt lyssna till och tolka och förstå andras synpunkter. Satsning på skolgården görs, utifrån elevernas önskemål, även via föräldrarnas samverkan. Resursanvändning Mentorstid är utlagd på schemat för årskurserna 4-8.

Sid 12 (19) Personal, där även rektor medverkar ansvarar för elevrådet och dess styrelse. Skolan anställer en rastpedagog som i samarbete med eleverna och personalen ska utveckla rastverksamheten. Uppföljning Elevens ansvarstagande på utvecklingssamtalet utvärderas av eleven och mentorn tillsammans. Uppföljning sker kontinuerligt i dialog med eleverna i den dagliga verksamheten. Brukarenkäten genomförs i februari 2016. Utveckling Elevernas utbildning ska präglas av självreflekterande lärprocesser och de ska känna inflytande över sin skolvardag. KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.6 Alla stockholmare har nära till kultur och eget skapande Nämndmål: Eleverna upplever och deltar i kulturlivet Alla elever får ta del av professionella kulturupplevelser. Kultur, estetiska lärprocesser och eget kreativt skapande är en integrerad del i lärandet. Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel elever i åk 5 nöjda med - Jag är nöjd med de kulturupplevelser som jag får ta del av i skolan (t.ex. författarbesök, teater, konserter och museibesök). 60 År Aktivitet Startdatum Slutdatum Kulturnämnden, Stockholms Stadsteater AB, utbildningsnämnden samt stadsdelsnämnderna har ett gemensamt ansvar för att alla barn i stadens förskolor och skolor ska komma i kontakt med minst en professionell kulturupplevelse per termin. 2016-01-01 2016-12-31

Sid 13 (19) Enhetsmål: Eleverna upplever och deltar i kulturlivet. Vi förväntar oss att alla elever får uppleva eller delta på olika sätt i kulturlivet varje termin både i skolan och med minst ett besök utanför skolan. Arbetssätt Eleverna är engagerade i våra traditioner på skolan till exempel Lucia och FN-dagen. Det finns möjligheter för eleverna i årskurs 4-8 att inom Elevens val pröva olika kreativa uttryck inom formgivning, dans och körsång. Skolan arbetar inom Skapande skola projekt i alla årskurser där samarbetsövningar, värderingsövningar, skapande och skrivande sätts ihop till en dynamisk helhet. Skolans elever besöker bland annat stadens muséer, går på skolbio och gör stadsvandringar. Förskoleklasserna är årligen med på en konsert i Konserthuset. I årskurs 4-8 arrangeras en gemensam kulturdag en gång per läsår. Resursanvändning Resursanvändning Skolan har tre pedagoger som arbetar fram Skapande skola- projekt och hjälps åt med organisationen kring det. Circonova (teater för barns och ungas hälsa) anlitas för att arbeta i samråd med våra pedagoger i Skapande skola projekt. Örbyskolans Föräldraförening sponsrar enskilda klasser för kulturevenemang. Skolans två körer leds av utbildade körpedagoger och är kostnadsfria för våra elever. Uppföljning Uppföljning Utvärdering efter genomfört projekt. Utveckling Utveckling Skolan strävar efter att öka utbudet och delaktigheten i kulturella aktiviteter.

Sid 14 (19) KF:s inriktningsmål: 2. Ett klimatsmart Stockholm KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.1 Energianvändningen är hållbar Nämndmål: Skolan bidrar till en hållbar livsmiljö Det finns strategier för energihushållning, kosthållning och hållbar utveckling. Detta vävs även in i undervisningen för att synliggöra betydelsen av det personliga ansvaret för vår gemensamma livsmiljö och hälsa. Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel ekologiska livsmedel 41 % År Enheter som sorterar ut matavfall för biologisk behandling 1 Sorterar År Enhetsmål: Skolan bidrar till en hållbar livsmiljö. Andelen ekologisk mat i restaurangen ökar. Matsvinnet i skolans restaurang minskar. Vi minskar användandet av engångsartiklar. Vi ökar andelen material som återvinns. Vi förväntar oss ett minskat inköp av kopieringspapper. Vi ökar elevernas kunskap om miljön och ansvar för den och dess resurser. Arbetssätt Ökat inköp av kravmärkta produkter. Skolan deltar i Utbildningsförvaltningens satsning- Matsvinnprojektet. Elevernas kunskap om hur de själva kan bidra till en hållbar miljö ökar genom det arbete som pågår i främst no- och so ämnena men även i ämnesövergripande miljöprojekt. Personalrummet utrustas med behållare för glas-, plast- och metallåtervinning. Resursanvändning Skolan väljer det ekologiska alternativet allt oftare vid inköp av mat. Personal från skolan deltar i utbildning om matsvinn samt ekologisk- och klimatsmart mat.

Sid 15 (19) Uppföljning Uppföljning sker genom ekonomirapporter. Vi följer upp kostnaden för förbrukningsmaterial. Matsvinnprojektet mäts i tre perioder. Utveckling Andelen ekologisk mat som serveras i restaurangen ökar. Vi minskar matsvinnet i verksamheten. Vi förbättrar inköpen av förbrukningsmaterial. KF:s inriktningsmål: 3. Ett ekonomiskt hållbart Stockholm KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.5 Stockholms stads ekonomi är långsiktigt hållbar Nämndmål: Det ekonomiska resultatet är i balans Nämndens verksamheter håller budget. Goda analyser bidrar till att prognossäkerheten är hög. Enhetsmål: Vi åtar oss att hålla skolans budget i balans. Vi förväntar oss att vi ska hålla budget 2016 Arbetssätt Noggrannhet vid fördelning av tilldelade medel på respektive konto. Vi följer upp budgeten månadsvis och korrigerar vid behov förbrukningen. Resursanvändning Vi har fördelat medlen på respektive konto efter en noggrann analys av föregående års förbrukning och en beräkning av vad kostnader och intäkter beräknas bli under innevarande år. Uppföljning Varje månad.

Sid 16 (19) Utveckling Vi utvecklar vår förmåga att följa upp och analysera budgetresultat. KF:s inriktningsmål: 4. Ett demokratiskt hållbart Stockholm KF:s mål för verksamhetsområdet: 4.2 Stockholms stad är en bra arbetsgivare med goda arbetsvillkor Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Aktivt Medskapandeindex 80 83 År Sjukfrånvaro tas fram av nämnden Tertial Nämndmål: Utbildningsförvaltningen är en attraktiv arbetsgivare för chefer, medarbetare och framtida medarbetare Utbildningsförvaltningens arbete med strategisk kompetensförsörjning säkerställer att alla nivåer gemensamt har den kompetens som är nödvändig för att skapa den bästa skolan för varje elev. Utbildningsförvaltningen attraherar, rekryterar, introducerar och behåller kompetenta och engagerade medarbetare som tar initiativ till och får möjlighet att utveckla sig själva och sitt uppdrag. Lärarna är behöriga och legitimerade, och bidrar tillsammans med övrig personal till skolans utveckling. Arbetsmiljön på utbildningsförvaltningens samtliga arbetsplatser är god. Ett särskilt fokus läggs på frågor kring arbetsbelastning och ledarskap. Enhetsmål: Örbyskolan är en attraktiv arbetsgivare för chefer, medarbetare och framtida medarbetare. Vi förväntar oss ett ökat värde på Aktivt MedarbetarskapsIndex. Sjukskrivningarna minskar på skolan. Arbetssätt Varje anställd får 1000 kr i friskvårdssubvention. Det finns om arbetet tillåter även en

Sid 17 (19) möjlighet att ta ut en friskvårdtimme i veckan. Skolan erbjuder influensavaccin går ut till all personal. Vi sätter in vikarier som underlättar vid perioder med hög arbetsbelastning som vid rättning av nationella prov och genomförande av utvecklingssamtal på dagtid i årskurs 1-3. Väl förberedda medarbetarsamtal där arbetsmiljöaspekten behandlas. Tjänstefördelningen styrs utifrån behörighet och vid schemaläggning tas det hänsyn, så långt som möjligt, till småbarnsföräldrars behov. En skolledning som finns närvarande och tillgänglig i verksamheten. Vi satsar på trivselhöjande insatser som smörgåsar innan tisdagens arbetslagkonferenser och överraskningar till personalen så som frukost vid studiedagar, fredagsfika, semlor med mera. Skolan använder sig av konferensanläggningarnas tjänster vid uppstartsdagar och utvärderingsdagar. Resursanvändning Vi avsätter en del av skolans budget till åtgärder som främjar trivsel och underlättar vid perioder med högre arbetsbelastning. Uppföljning Medarbetarenkäten 2016. Utvärdering av läsåret som sker individuellt men även i arbetslagen, vårterminen 2016. Medarbetarsamtalen höstterminen 2016. Statistik över sjukskrivningar från Infoview. Utveckling Personalens känsla av att de har en attraktiv arbetsgivare ökar.

Sid 18 (19) KF:s mål för verksamhetsområdet: 4.3 Stockholm är en stad som lever upp till mänskliga rättigheter och är fritt från diskriminering Nämndmål: I samtliga verksamheter integreras jämställdhets-, mångfalds- och barnrättsperspektiv samt frågor om demokrati och inflytande Utbildningsförvaltningen beaktar jämställdhets-, mångfalds- och barnrättsperspektiv i det ordinarie arbetet på central förvaltning och på skolenheter. Personal på utbildningsförvaltningen har kunskap om genus, antirasism och normkritisk pedagogik. Verksamheten motverkar ojämlika strukturer bland både elever och personal för att alla ska garanteras samma rättigheter och möjligheter. Skolan kartlägger verksamhetens form och innehåll tillsammans med elever och förebygger kränkningar, diskriminering och trakasserier. Eleverna har inflytande i skolans likabehandlingsarbete samt känner till sina rättigheter i enlighet med FN:s barnkonvention. Skolan samverkar utifrån barnets bästa med socialtjänst och andra aktörer. Aktivitet Startdatum Slutdatum Skolornas upprättade planer mot diskriminering och kränkande behandling stäms av årligen av central förvaltning. 2016-01-01 2016-12-31 Uppföljning av ekonomi Resursanvändning Skolan visade på ett underskott om 288 tkr, 06 % av budgetomslutningen, för budgetåret 2015 som i huvudsak berodde på nödvändiga inköp framförallt till skolans nya salar för NoTeundervisning och IT-utrustning i form av IPads. Underskottet kan väl täckas av den fond som för Örbyskolan uppgår till 3500 tkr. Eftersom underskottet 2015 inte berodde på en i övrigt för omfattande kostnadsbild med för höga personalkostnader ser vi att vi ska kunna hålla budget under 2016. Vi har ett högt söktryck till skolan i de fyra första åren för att avta efterhand beroende på den osäkerhet som kvarstår beträffande ett permanent högstadium på skolan. Utan det stora elevantalet i de tidigare årskurserna skulle skolans ekonomi inte se så bra ut som den nu gör. Emellertid skapar denna osäkerhet om vilken riktning skolan ska ta i framtiden även en osäkerhet beträffande intäkter och kostnader; elevantal och personalkostnader kan komma att bli olika beroende på utfall i högstadiefrågan. Det socioekonomiska tilläggsbeloppet på 1807 tkr gör det möjligt för oss att åtminstone till del finansiera vår Studio som är en paraplyorganisation för elever med behov av stöd i olika former. Investeringsbudgeten kommer vi i huvudsak att använda för inköp av elevmöbler och ett par interaktiva lästavlor.

Sid 19 (19) Övriga frågor